STUDIEANVISNING RETORIK: ATT TALA, 738G26 (7,5 HP)

STUDIEANVISNING RETORIK: ATT TALA, 738G26 (7,5 HP) Kursansvarig: Britta Önnegren, britta.onnegren@liu.se, tel: 013-28 23 17 Examinator: Britta Önnegren, britta.onnegren@liu.se, tel: 013-28 23 17 Administratör: Zoe Eklund, zoe.eklund@liu.se, tel. 013-28 18 45 Tidsperiod: vecka 24 25 samt vecka 33 34 2018 1

LÄRANDEMÅL Se kursplan för Retorik: Att tala. UNDERVISNINGSFORMER Undervisningen sker dels i form av föreläsningar, dels i form av seminarier. Två av seminarierna är lärarlösa. Förslag på gruppindelningen läggs upp på Lisam inför Fö 3. INNEHÅLL Kursen är upplagd kring föreläsningar och seminarier. I kursen ingår ett antal förberedda och oförberedda anföranden. De förberedda anförandena eller uppgifterna är högläsning, informerande presentation, gruppredovisning av valbar litteratur, argumenterande presentation, analys av tal etc. och debattövning. Du kan använda tavla, dator eller andra hjälpmedel som du finner lämpliga. Vid något tillfälle ska du använda dator och projektor. Utnyttja gärna de möjligheter som finns i datorprogrammet med någon eller några animeringar. Dina presentationer kommer att kommenteras av opponenter i gruppen, av övriga kursdeltagare samt av läraren. Det finns möjlighet att spela in dina presentationer. Meddela i så fall seminarieledaren i god tid samt ta med egen mobiltelefon. Det är frivilligt, men rekommenderas, och det är bara du själv som tittar på inspelningen. Till presentationerna ska du ha med ett manus. Manus får ej finnas i mobiltelefon eller ipad. En kopia på ditt manus ska lämnas till respektive seminarieledare innan presentationen. Obs! Föredragen inleds med en presentation av dig själv i den talarsituation du befinner dig. Detta bör ske innan tiden för talet startar. Det är viktigt att du vid de tidsbestämda övningarna håller dig inom tidsramen. Vid något tillfälle kan du välja att tala inför en negativt inställd publik för att få uppleva hur det känns. Detta är frivilligt och om du väljer att pröva detta ange till seminarieledaren vid vilket tillfälle det ska ske. Publiken får då i så fall anta en negativ attityd. Föreläsningar Fö 1 Kursinformation Britta Önnegren Fö 2 Presentationsteknik Anna Karin Malmborg Fö 3 Framförande och röstbehandling: Röstvård och informationsstruktur Robert Eklund Fö 4 Kan oflyt vara bra? Robert Eklund Fö 5 Logos, ethos, pathos Maria Thunborg Fö 6 Argumentation: retoriska grepp Britta Önnegren 2

Seminarier Se 1 Högläsning Du ska läsa upp en text, till exempel ett utdrag ur en skönlitterär bok, för din seminariegrupp. Berätta eventuellt något om författaren. Visa gärna boken och sätt oss in i handlingen. Tänk på betoningar, tempo och pausering. Vid dialog, försök att variera dig så att de olika karaktärerna kommer fram. Diskutera efter varje uppläsning vad som var bra och vad som eventuellt kan förbättras. Även om det är en uppläsning är det viktigt att då och då ha ögonkontakt med lyssnarna. Träna och läs högt många gånger hemma, gärna med publik. Kopiera gärna texten och markera pauser, nyckelord som ska betonas etc. så att du slipper göra anteckningar i originalet. Tid: 3 4 minuter. Momentet är lärarlöst. Närvaron för Se 1 tas vid Se 2. Se 2 Informerande presentation Du ska förbereda en presentation. Den kan exempelvis handla om språklig kommunikation. Presentera gärna något ämne som du själv är intresserad av. Givetvis bör du inte välja ett ämne som kan uppfattas som stötande eller kränkande för din publik (se mer: www.liu.se/likavillkor). Förslag på ämnen: Retorik (retorikens historia, retoriska grepp, en duktig talare eller ett känt tal) Manligt och kvinnligt språk Att kommunicera med djur (t.ex. en jämförelse mellan hundens och människans språk) Kroppsspråk Språklig manipulation i massmedia (t.ex. reklam) Dolda budskap Ironi Talängslan Det är viktigt att du håller dig inom tidsramen och gör en så fängslande presentation som möjligt. Vid presentationen ska du använda något visuellt hjälpmedel. Tid för presentationen: 5 minuter. Se 3 Argumenterande presentation Du ska träna på att hålla ett mer argumenterande föredrag, eftersom du i många situationer i verkligheten kommer att ställas inför liknande uppgifter. Din uppgift är att sälja något; en produkt eller en idé; vara talare vid en varumässa, företagsmässa, ett "Speaker's Corner" eller annan tänkt talsituation. Ämnet du väljer kan vara hämtat från ditt utbildningsområde eller ditt yrke. Du bör använda någon form av hjälpmedel för att illustrera din framställning. Väljer du att presentera en produkt kan du gärna demonstrera den. Använd retoriska och stilistiska grepp för att göra presentationen så övertygande som möjligt. Tesen (huvudbudskapet) du driver ska komma fram tydligt och klart, inledningsvis och avslutningsvis. Den ska underbyggas av minst tre välformulerade argument och nyanseras av något motargument, som du bemöter. Tid för presentationen: 6 minuter. 3

Se 4 Analys av ett tal etc. Syftet med denna uppgift är att analysera ett tal alternativt delar av ett tal, en reklamföreteelse, en debattartikel eller liknande. Argumentera för din ståndpunkt varför var talet eller reklamföreteelsen bra/mindre bra. Du kan till exempel koncentrera dig på hur logos, ethos och pathos används i talet/artikeln eller på retoriska grepp. Du kan också titta på talets olika delar hur talet är uppbyggt enligt retorikens konventioner. I den muntliga presentationen ingår att sätta in åhörarna i situationen. Om du visar film bör tiden för det inte överstiga 2 minuter. Tid för presentationen: 5 8 minuter. Se 5 Genrep Detta tillfälle har två syften, dels genrep av gruppredovisningen, dels planeringen av debattövningen. Grupp 1 och 2 respektive grupp 3 och 4 (gruppindelningen finns på Lisam) har ett genrep på sin muntliga gruppredovisning av valbar litteratur inför den andra gruppen och ger varandra konstruktiv kritik. Gruppen ansvarar själv för att dator eller andra hjälpmedel finns tillgängliga. Efter gruppredovisningarna samlas respektive grupp (A1, A2 etc) för att diskutera upplägget på debattövningen. Var tydliga med att avgränsa er tes. Om ni till exempel är för aktiv dödshjälp ange då om det är under några specifika förutsättningar eller generellt. Salar är bokade (45 minuter se schemat). Se 6 Debattövning Övningen går till på följande sätt: två lag (A1 debatterar mot A2, A3 mot A4 etc.) debatterar mot varandra i cirka 15 minuter. Gruppen (A1 + A2 resp. A3 + A4 etc.) bestämmer ämne samt vilka som ska debattera för respektive emot ett ämne samt skriver in detta i dokumentet Debattövning på Lisam. Era ställningstaganden i debatten behöver inte vara era egna utan ni kan spela en roll. Tänk på att man i arbetslivet kanske måste propagera för något som företaget stödjer men som man själv inte till fullo stödjer. Man kanske tycker att saker från båda sidor är bra men i en debatt bör man inte vackla mellan blocken. Förbered er noga genom att samla material med hjälp av exempelvis tidningar, böcker, intervjuer med mera. Strukturera argumenten och var beredd på motståndarens argumentation. Improvisera dock under själva debatten. Lyssna noga på det motståndarna säger och anpassa replikerna till detta, så att det verkligen blir en dialog. Var övertygande i framförandet. Använd retoriska grepp under debatten, men det ska ske i hövlig ton med respekt för motparten. Tänk på hur ni ska formulera er slutreplik, men var beredda på att ni kan behöva modifiera den beroende på vilken riktning debatten tog. Övningen utvärderas genom att åhörarna får punktmarkera debattörerna för att bedöma just den personen. Vi har också en omröstning för att se vilken grupp som vann debatten. Vi singlar slant om vem som får inleda debatten och alltså har ett visst tolkningsföreträde. Den som inte får börja, får i stället vara den som får sista ordet. Om du vill vara debattledare prata med din seminarieledare samt anmäl dig på samarbetsytan i Lisam (debattövning). Debattledaren bör tänka på följande: 4

Presentera deltagarna och ämnet Låt varje lag presentera sin ståndpunkt i 30 sekunder Låt alla komma till tals För tillbaka dem som hamnat utanför ämnet Hjälp fram tysta och osäkra och dämpa storpratare Låt deltagarna ur publiken komma in i debatten Ge en signal när det är cirka en minut kvar av debattiden (den som just då talar får avsluta det argument han/hon utvecklar och eventuellt får motståndaren också ge en kort replik) Låt varje lag säga några avslutande ord i 30 sekunder Avsluta debatten. Förslag till debattämnen Bli vegetarian Sänk bensinpriset Tillåt dödshjälp Inför hårdare fängelsestraff Höj pensionsåldern till 67 Förbjud övervakningskameror Avskaffa monarkin Kaffe ska vara gratis för studenter Kvotering är det bästa sättet att öka jämställdheten Retorik borde vara ett obligatoriskt ämne Att vara en bra talare är medfött Kom gärna med egna förslag! Se 6 Muntlig gruppredovisning av valbar litteratur I grupper om 3 4 personer (A1, A2 etc.) ska ni presentera en bok om retorik samt argumentera för varför ni har valt att rekommendera/inte rekommendera boken. Förslag på böcker finns på sidan 8 9 i denna studiehandledning. När gruppen har valt en bok kontrollerar ni i Lisam (samarbetsytan) om boken inte redan är vald i respektive grupp. Om boken inte är vald skriver ni in titeln på boken efter respektive gruppnummer i dokumentet på samarbetsytan. Vid redovisningen får flera av grupperna större publik än vid övriga seminarier, eftersom två grupper är sammanslagna. Se till att redovisningen väcker engagemang och vidare tankar. Planera noga hur ni ska framföra presentationen. Fundera över vilka hjälpmedel som bäst får fram budskapet i denna bok och er problemställning. Använd gärna tekniska hjälpmedel som till exempel powerpoint och OH. Kanske är det lämpligt att läsa ett citat eller att genomföra ett rollspel? Det finns en mängd olika framställningsformer: en filmsnutt på dvd, bilder, dialog/frågor till åhörarna. Variation är välkommet både för att väcka och behålla kurskamraternas intresse och för att inspirera och ge idéer till riktigt bra kommande presentationer. Kamratresponsen denna gång blir skriftligt i form av två positiva saker och en önskan. Tänk på att inte kommentera sådant som inte är påverkbart som nervositet, rodnad, stamning med mera. Lapparna undertecknas så att du kan be personen som gett responsen att förtydliga vad hen menar om något är oklart. Seminarieledarna ger denna gång muntlig återkoppling till varje grupp. Tid för presentationen: cirka 8 minuter/grupp. 5

EXAMINATION OCH BETYG Genomförda och godkända uppgifter. Obligatoriska moment: högläsning, informerande presentation, gruppredovisning av valbar litteratur, argumenterande presentation, analys av tal etc. samt debattövning. Högst ett moment får tas igen vid uppsamlingen efter kursens slut. Anmälan till uppsamlingarna sker på samarbetsytan i dokumentet Uppsamling. Alla uppgifter genomförs inför en grupp av åhörare, vilket i detta fall blir kursdeltagarna. Om läraren bedömer att du inte har fullgjort någon uppgift på ett tillräckligt bra sätt ska du få göra om uppgiften senare för att bli godkänd på kursen. Exempel på undermåligt utförd uppgift kan vara att du inte följt uppgiftsinstruktionen eller att du uppenbart inte förberett dig på ett bra sätt. Om du är frånvarande från en lektion och inte gör din uppgift kan du få göra den vid ett senare tillfälle. Således kan du då få genomföra två tal under samma lektionspass. Betyg: U G VG. Studiesammanfattning Betyg: U G I den avslutande studiesammanfattningen, som är ett verktyg för lärande och examination, och som på denna kurs är en viktig examinationsuppgift, ska du försöka att bedöma din utveckling under kursen som talare vid oförberedda respektive förberedda uppgifter. Vad du skriver i sammanfattningen är intressant för dig själv, eftersom det hjälper dig att upptäcka dina egna utvecklingsmöjligheter. För läraren kan studiesammanfattningen ge en uppfattning om vad du har lärt dig och hur din språkliga medvetenhet har utvecklats. Studiesammanfattningen kan byggas upp kring nedanstående punkter: Tankar och känslor under kursens gång: Hur uppfattade jag intellektuellt och emotionellt uppgifterna? Hur planerade jag och genomförde jag dem? Vilka hinder, svårigheter och problem mötte jag? Hur löste eller undvek jag problemen? Hur upplevde jag att ge och få respons? Starka och svaga sidor hos mig som talare: Vad lärde jag mig? Vilka nya kunskaper, nya insikter upptäckte jag? Hur har min medvetenhet ökat? Är jag nöjd med resultatet av mina ansträngningar? Vad är jag mindre nöjd med? Varför? Vilka starka, svaga eller nya sidor hos mig själv upptäckte jag eller fick bekräftade? Strategier för mitt lärande: Vad ska jag tänka på i fortsättningen? Vilka starka sidor kan jag bygga på? Vilka svaga sidor måste jag försöka förbättra? Vilka kunskapsområden eller färdigheter är det viktigt att jag utvecklar? Vilka attityder och känslor har jag nytta av att försöka förändra eller förstärka? Omfång: Cirka två A4-sidor (800 1000 ord med 12 punkters storlek). Försök att förklara, motivera och exemplifiera dina tankar och slutsatser genom att referera till det som ingått i kursen. Du ska anknyta till kurslitteraturen Renberg, Bo (2013). Bra skrivet. Väl talat och den valbara boken samt gärna något mer du har läst om retorik. Du kan även i din studiesammanfattning anknyta till den redovisade litteraturen. Studiesammanfattningen avslutas med en referenslista och skickas till respektive lärare en vecka efter sista seminariet. Studiesammanfattningen skickas till seminarieledaren en vecka efter sista seminariet. 6

Betygskriterier För godkänd krävs aktivt deltagande vid seminarierna samt godkända uppgifter. Vid betygsättning vägs återkoppling till kurskamrater samt även egna reflektioner in. Godkänd för muntliga presentationer Budskapet ska framgå tydligt Tidsramarna ska hållas Presentationen ska vara väl förberedd Lämpliga hjälpmedel ska användas Manus ska finnas tillgängligt men budskapet ska framföras fritt Retoriska grepp ska användas Ögonkontakt ska hållas med publiken Närvaro och engagemang för ämnet och publiken ska visas Väl godkänd för muntliga presentationer Utöver kriterierna för godkänd ska studenten dessutom Visa stor närvaro, kreativitet och engagemang Använda retoriska grepp i sin framställning på ett övertygande sätt Skapa ett stort intresse för budskapet hos åhörarna Länk till LiU-sidan angående hantering av disciplinärenden https://www.student.liu.se/regler-rattigheter-sakerhet/lagar-regler-rattigheter/disciplinarenden?l=sv ÅTERKOPPLING Något som har en mycket viktig pedagogisk poäng är självskattningar och kamratgranskning det vill säga när studenter ger återkoppling till sig själva och till varandra. Återkopplingen i kursen består av att studenterna opponerar på varandras muntliga presentationer (högläsning, informerande presentation, gruppredovisning av valbar litteratur, argumenterande presentation, analys av ett tal etc. samt debattövningen). Läraren kommenterar också varje presentation. Dessutom reflekterar studenterna skriftligt (individuellt) över sina prestationer i en studiesammanfattning, som sedan kommenteras skriftigt av läraren senast 10 dagar efter dead-line för studiesammanfattningen. Denna text ska vara språkligt korrekt och läsvänligt utformad med styckeindelning och eventuellt rubriker. Det är dock innehållet som vägs in i betyget. Kursens hemsida http://www.liu.se/ikk/retorik/738g06?l=sv 7

KURSLITTERATUR Renberg, Bo (2013). Bra skrivet. Väl talat. Handledning i skrivande och praktisk retorik. 2 uppl. Lund: Studentlitteratur. Valbar litteratur förslag på böcker Adelswärd, Viveka (1991). Prat, skratt, skvaller och gräl och annat vi gör när vi samtalar. Brombergs. Adelswärd, Viveka (1991). Till struntpratets lov. Brombergs. Almström Persson, Gunilla, Blomström, Vendela, Vogel, Anna & Wirdenäs, Karolina (2016). Språk i samspel. Retorik för pedagoger. Stockholm: Aglaktuq. Axelsson, Ulrika (2011). Talängslan. Förstå, utmana och förändra. Lund: Studentlitteratur. Backlund, Britt (1991). Inte bara ord. En bok om talad kommunikation. Lund: Studentlitteratur. Backlund, Britt (red.) (2000). Talandets lust och vånda. Tänkt och talat om språk och kommunikation. Lund: Studentlitteratur. Bergqvist, Elaine (2008). Härskarteknik. Stockholm: Frank förlag. Cederberg, Ann (1996). Retorik och berättande. Stockholm: Natur och kultur. Ekenvall, Monica (1996). Retoriken i praktiken. Göteborg: Utbildningsstaden AB. Grinde, Janne Lindqvist (2008). Klassisk retorik för vår tid. Lund: Studentlitteratur. Gross, Thomas & Brundin Anna-Lena (2002). Rampfeber: Att lyckas som talare. Stockholm: Ekerlid. Haraldsson, Peter (2002). Retorik inför publik: konsten att övertyga. Malmö: Liber. Hellspong, Lennart (2004). Konsten att tala. Handbok i praktisk retorik. 2 uppl. Lund: Studentlitteratur. Holmqvist, Torbjörn (1992). Presentationsteknik. Malmö: Almqvist & Wiksell. Hägg, Göran (1998). Praktisk retorik. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Hägg, Göran (2002). Retorik idag. Aktuella exempel och praktiska tips. Stockholm: Wahlström & Widstrand. 8

Johannesson, Kurt (2001). Tala väl. 10 lektioner i praktisk retorik. Stockholm: Nordstedts. Juhlin, Lotta (1999). Den goda kommunikationen. Rösten, kroppsspråket och retoriken. Lund: Studentlitteratur. Jörgensen, Charlotte & Onsbereg, Merete (2017). Praktisk argumentation. Grundbok i retorisk argumentation. Ödåkra: Retorikförlaget. Kjeldsen, Jens Elmelund (2008). Retorik idag. Introduktion till modern retorikteori. Lund: Studentlitteratur. Klerfelt, Karin (2010). Argumentation och få andra att göra som du vill. Stockholm: Liber. Lindqvist, Janne (2016). Klassisk retorik för vår tid. Lund: Studentlitteratur. Persson, Gunilla Almström, Blomström, Vendela, Vogel, Anna, Wirdenäs, Carolina (2016). Språk i samspel. Retorik för pedagoger. Stockholm: Aglaktuq förlag. Persson, Mikael & Wallin, Agneta (2012). Övertyga: en handbok i retorik. Uppsala: Demosthenes. Renberg, Bo (2003). Retorisk analys. En introduktion. Lund: Studentlitteratur. Sigrell, Anders (2001). Att övertyga mellan raderna. Umeå: Rhetor förlag. Strömquist, Siv (2001). Konsten att tala och skriva. Malmö: Gleerups. Strömquist, Siv (1996). Talarskolan. Talprocessen teori och tillämpning. Malmö: Gleerups. Stuart, Christina (2002). Tala för dig själv. En komplett handbok i hur du kommunicerar effektivt och håller kraftfulla presentationer. Malmö: Richter. van der Vliet, Paul (2010). Tala dig till ledarskap. Lund: Studentlitteratur. Walla, Erik (2011). Presentationsteknik och retorik för ingenjörer och tekniker. Lund: Studentlitteratur. Åkerblom, Jenny (2002). Tala för publik. Förberedelse och genomförande. Stockholm: Liber. 9

LÄRARE Seminarieledare: Ulrika Axelsson, grupp E och F ulrika.axelsson@liu.se Föreläsare: Robert Eklund robert.eklund@liu.se Föreläsare: Anna Karin Malmborg anna.karin.malmborg@liu.se Seminarieledare: Birgitte Saxtrup Hermansson, grupp H birgitte.saxtrup.hermansson@liu.se Seminarieledare: Maria Thunborg, grupp A och C Seminarieledare: Britta Önnegren, grupp B och D maria.thunborg@liu.se britta.onnegren@liu.se 10

Retoriska och stilistiska grepp Attitydmarkering ståndpunkten markeras med hjälp av ord som tyvärr eller som tur är. Auktoritetstrick att övertyga med hjälp av en auktoritet t.ex. professor Eld, läkare... Bemötande av motargument mottagaren ska uppleva att motargumenten är tunna men att alla kort har lagts på bordet. Diskmedlet Yes är dyrt men det är ju så drygt. Citat ett citat kan förstärka en tes. Det dunkelt sagda är det dunkelt tänkta. Emotiva ord värdeladdade ord t.ex. miljövänligt och miljöfarligt. Fakta exakta siffror och angivande av källor kan verka trovärdigt. I valet röstade 78 % för förslaget. Faktaurval undanhållande av ofördelaktiga fakta för din tes. Generaliseringar exempelvis att ett fåtal personer får representera många t.ex. Facket rasar mot regeringen (facket = 2 ombudsmän). Ironi att övertyga genom att ironisera något eller någon, t.ex. som i Astrid Lindgrens saga Pomperipossa. Jämförelser jämför t.ex. sjuksköterskornas löner med lärarnas. Majoritetstrick sändaren vill visa att en majoritet, t.ex. 78 % har samma uppfattning. Paralipsis att påstå saker utan att ha påstått det t.ex. Det går t.o.m. rykten om... Personangrepp att uttala sig ofördelaktigt om någon. Retoriska frågor frågor ställs som sändaren inte förväntar sig att publiken ska besvara. Självklarheter att använda självklarheter för att övertyga, t.ex. Det vet ju alla... Skapa vi-känsla att övertyga genom att försöka bli en i gruppen t.ex. Vi här i Linköping Upprepningar tretalsupprepning är vanligt, t.ex. I have a dream Vaghet vaga ord som bra kan ha en subjektiv innebörd, t.ex. Resultatet blev bra... 11

Återkopplingsmall för muntlig framställning Då du ska ge återkoppling på dina kurskamraters presentationer ska du tänka på att vara positiv, konkret och konstruktiv men ge också exempel på något som kan förbättras. Motivera dina synpunkter. Innehåll Presentationen av dig själv Inledning Disposition; röd tråd Avslutning Framförande Röstbehandling Röststyrka Taltempo Betoning Artikulation (tydligt uttal) Språkbehandling Teknik Stilnivå Ordval Allmänt uppträdande (t.ex. ledigt eller spänt) Ögonkontakt Engagemang (t.ex. positiv energi, talaren känns närvarande) Kroppsspråk (t.ex. hållning, mimik och gester) Hjälpmedel Vid muntlig framställning i grupp tillkommer Helhet Samspel Övergångar 12