Lokala åtgärdsprogram underlag för ett effektivare åtgärdsgenomförande och en bättre planering Rörnät och klimat 20180313 Juha Salonsaari Vattensamordnare Avdelningen för miljöanalys
Vad betyder bra vatten för en kommun? Vattennära ekosystemtjänster är nyckelfaktorer för en levande stad och landsbygd Dricksvatten av god kvalitet Bra badvattenkvalitet Rik biologisk mångfald Klimat Hälsa Turism (exempelvis sportfiske) Medelvärde Median Standardavvikelse Min Max Observationer Betalningsvilja inkl. protestsvar (som antas ha 0 kr i betalningsvilja) Betalningsvilja exkl. protestsvar 57,49 20 94,27 0 900 306 65,16 27,50 97,85 0 900 270
Kommunens skyldighet att följa åtgärdsprogram och miljökvalitetsnormer En kommun är skyldig att vidta de åtgärder som föreskrivs enligt ett åtgärdsprogram (5 kap. 8 MB) och är (med)ansvariga för att MKN följs (5 kap. 3 MB) Vid planläggning eller andra ärenden enligt PBL ska MKN i 5 kap. MB följas (2 kap. 10 PBL). Länsstyrelsen kan med stöd av 11 kap. 1 PBL upphäva kommunala beslut om detaljplaner och områdesbestämmelser om MKN inte följs. Länsstyrelsen kräver helhetssyn vid planeringen. Men de legala verktygen för att planera så att MKN följs är svaga. Lokala åtgärdsprogram ger en helhetsbild.
Lokala åtgärdsprogram per avrinningsområde visar vad som behöver göras för att nå god vattenstatus Klassificering av status, bedömning av påverkan och åtgärder Förvaltningsplan inklusive åtgärdsprogram med bilagor Handlingsplan för god vattenstatus Lokala åtgärdsprogram på vattenförekomstnivå
Generell disposition lokala åtgärdsprogram Sammanfattning Varför behövs lokala åtgärdsprogram Ekologisk och kemisk status Förbättringsbehov Påverkansanalys Genomförda åtgärder Pågående och planerade åtgärder Förslag på nya åtgärder Övergripande åtgärder Behov av ytterligare underlag Summering av prioriteringar, kostnader, effekter och ansvar.
Lokala åtgärdsprogram är underlag för genomförande av åtgärder och stadsplanering Genomförande av kostnadseffektiva lokala åtgärder kräver ett lokalt underlag som beskriver var, hur, när, av vem och till vilken kostnad som åtgärderna ska utföras. Fokus på befintlig påverkan och befintligt förbättringsbehov. Framgångsfaktorer Tydlig process och projektstruktur. Underlag för projektering och genomförande. Bra samarbete på tjänstemannanivå mellan kommuner. Kompetens internt. Politisk förankring. Öronmärkta medel. Genomtänkta upphandlingar med fokus på åtgärder. Utmaningar och potentiella fallgropar Ansvarsfördelning för både investering och drift. Ger inte alla svar och alla detaljer. Ändrade förutsättningar status och förbättringsbehov. Viktigt med tidig förankring på politisk nivå i alla inblandade kommuner. Skillnader i prioriteringar och utmaningar i olika kommuner. Samfinansiering av åtgärder genom bilaterala avtal. Uppföljning och övervakning behöver anpassas och förbättras.
Lokala åtgärdsprogram kräver samverkan LÅP Påbörjas Avslutas I samverkan med Bällstaån 2018 Järfälla Brunnsviken 2018 Solna och Sundbyberg Råcksta Träsk 2018 Kyrksjön 2018 Judarn 2018 Magelungen 2018 Haninge, Huddinge och Tyresö Drevviken 2018 Haninge, Huddinge och Tyresö Forsån 2018 Haninge, Huddinge och Tyresö Ulvsundasjön 2018 Solna och Sundbyberg Långsjön 2019 Huddinge Trekanten 2019 Årstaviken 2019 Riddarfjärden 2019 Flaten 2019 Norrström 2019 2020 Strömmen 2019 2020 Kustkommunerna via SKVVF Lilla Värtan 2019 2020 Kustkommunerna via SKVVF Igelbäcken 2019 2020 Solna, Järfälla och Sundbyberg Görväln 2019 2020 Fiskarfjärden 2019 2020 Ältasjön 2019 2020 Nacka Sicklasjön 2019 2020 Nacka Rödstensfjärden - - -
Åtgärder för bättre status kräver en helhetssyn och innebär ett detektivarbete Tillförsel från avrinningsområdet Rening Långsjön Näringsämnen och föroreningar Sediment Punktkällor Fällning Förflyttningar mellan vatten och sediment Åtgärder punktkällor Hydromorfologisk påverkan Åtgärder för att förbättra de fysiska livsmiljöerna
Lite åtgärdshistorik för Långsjön 1925 reglerades utloppet efter en tidigare raserad damm. 1962, 64-65 behandlades blomning av blå grönalger med kopparsulfat 1968 och 1970 fälldes löst fosfor i vattnet genom tillsats av aluminiumklorid. 1990 sugmuddrades den nordvästra delen av sjön 1995 bildades Gömmarens naturreservat i Huddinge kommun. 1954-65 provades olika metoder för syrsättning av vattnet under den islagda perioden. 1960-90-talet duplicerades områden inom Stockholms del av tillrinningsområdet. 1979-80 gjordes undersökningar av bräddavlopp, spårning av läckor och felkopplingar 1995-96 tillfördes syrgas vintertid vid Långsjö Torg för att förebygga fiskdöd 2006 fälldes löst fosfor i vattnet genom tillsats av aluminiumklorid.
Ekologisk status avseende biologiska och fysikalisk kemiska kvalitetsfaktorer Totalfosfor Ur VISS Måttlig ekologisk status Klorofyll: Måttlig Näringsämnen (fosfor): Måttlig Ljusförhållanden (siktdjup): Otillfredsställande Fisk (2016): God Makrofyter (2014): God Stadens egna undersökningar Bottenfauna (2013): Måttlig Siktdjup Klorofyll Streckad linje visar när fällning av fosfor i sediment genomfördes (2006)
Förslag på åtgärder i tillrinningsområdet för att minska belastningen av fosfor och miljögifter Sammanlagt ca 30 åtgärdsförslag i avrinningsområdet Välja åtgärd utifrån lokala förhållanden, dvs bland annat; Möjliga ytor utifrån markåtkomst Ledningsnät och kabeldragningar Geologi och höjdförhållanden Hänsyn taget till seriekoppling av åtgärder Prioriterat med lokalt omhändertagande där det är möjligt.
Ett exempel åtgärd 17 A Våtmark Delavrinningsområde 17 består till stor del av kuperad tomtmark. För att rena dagvattnet från avrinningsområdet föreslås en våtmark som placeras på grönytan nära Långsjön, se Figur 48. En våtmarksyta på ca 320 m 2 rekommenderas. Platsen där våtmarken föreslås ligger inom Älvsjöskogens naturreservat vilket medför att det måste ske en tillståndsansökan. Total investeringskostnad för anläggningen är ca 700 000kr och årlig driftkostnad uppskattas till ca 30 000 kr. Avskild mängd per ämne (kg/år, g/år) redovisas i Tabell 32.
Åtgärdsprioritering Viktigt att inte enbart se till kostnadseffektivitet, exempelvis mängd reducerat fosfor per kr, utan väga in synergieffekter som exempelvis; Lågt hängande frukter. Åtgärder som allmänheten kan se och ta del av. Samverkansmöjligheter med andra projekt och strategier. Klimat, gröna åtgärder, rekreation, gestaltning och hälsa. Det är dock klurigt att göra en sammanvägning som tar lagom hänsyn till alla variabler. Vi håller på Bildkälla: Unesco
Crap in crap out Saknas data som har tillräcklig rumslig och tidsmässig upplösning riskerar man att prioritera fel och kasta pengar i sjön.
Totalfosfor i Bällstaån ger en bild av hur föränderlig vattenkemi kan vara Totalfosfor µg/l Medelhalt 200 µg/l -> åtgärdsbehov motsvarande 1350 kg/år Gräns för god/måttlig status Medelhalt 50 µg/l -> åtgärdsbehov motsvarande 85 kg/år
ALL tillförlitlig data behöver bli allmänt tillgänglig Nationell miljöövervakningsdata (opåverkade vatten). 1 i Stockholm (flodmynning) Nationell screening av miljögifter (påverkade vatten) Regional miljöövervakningsdata (både opåverkade och påverkade vatten). 1 i Stockholm (Bällstaån) i övrigt främst jordbrukspåverkade vatten. Samordnad recipientkontroll (påverkade vatten) Saltsjön. Underlag till klassificering, modellering, MKN, åtgärder och nationell samt internationell rapportering Kommunal övervakning (påverkade vatten). 23 vattenförekomster. Recipientkontroll (påverkade vatten) 23 vattenförekomster + ett antal övriga vatten.
Vi behöver genom prövning och planering tillse att god status kan bibehållas Viktigt att genomföra påverkansanalys och utreda vilka påverkanskällor som är betydande, dvs bidrar till att MKN inte kan uppfyllas. Ställ krav på nya verksamheter, nya exploateringar och ombyggnation i förhållande till deras bidrag genom att räkna ut recipientspecifik acceptabel belastning och acceptabel halt i tillrinnande vatten (riktvärde) per vattenförekomst. Riktvärden för näringsämnen, metaller och andra miljöfarliga ämnen ska utgå ifrån de recipientspecifika förutsättningarna om MKN ska kunna nås. Använd därför INTE riktvärden från RTK 09. Brunnsviken total antropogen belastning
Vatteninformation på Miljöbarometern I webbverktyget Miljöbarometern presenteras mål, indikatorer, miljötillstånd och genomförda åtgärder. www.miljobarometern.stockholm.se/vatten
Tack! Juha Salonsaari Telefon: 08-508 28 792 juha.salonsaari@stockholm.se