GÖR EN ANNAN VÄRLD MÖJLIG

GÖR EN ANNAN VÄRLD MÖJLIG

2 Studiehandledning Lär dig demokratins byggstenar Innehåll Om Gör din röst hörd... 3 Materialet... 4 Vad är en studiecirkel?... 4 Vad är ABF... 5 Vad ska jag tänka på innan studiecirkeln startar?... 5 Studiehandledning... 5 Vad är viktigt i min roll som ledare... 6 Första träffen är viktig... 8 Förslag på presentations- och förväntningsövningar... 8 Startträff Presentera dig låt det ta sin tid!... 8 Övning 1.1 Genom mitt köksfönster... 8 Övning 1.2 Kunskap, färdighet och kompetensbingo... 9 Övning 1.3 Måla min bild... 9 Övning 1.4 Trädet... 10 Övning 1.5 EGR - Förväntningar... 11 Träff 1 Demokrati och olika modeller för demokrati... 12 Övning 1. Diskussionsövning... 12 Övning 2. Rollspelsövning... 12 Träff 2 Förutsättningar för demokrati... 13 Övning 1. Gruppövning... 13 Träff 3 Den svenska samhällsmodellen... 14 Övning 1. Diskussionsövningar... 14 Övning 2. Ritövning... 14 Övning 3. Rollspel... 14 Träff 4 De politiska partierna... 15 Övning 1. Politiska ideologier... 15 Övning 2. Välj parti!... 16 Träff 5 Gör ditt val... 16 Övning 1. Gruppövningar... 16 ABF 2018 Författare: Zaynab Ouahabi och Thomas Fridh Grafisk design: Pushing Buttons Art nr: ABF10340

Studiehandledning Lär dig demokratins byggstenar 3 Om Gör din röst hörd Med Gör din röst hörd! vill ABF bidra till att öka män niskors möjligheter att själva kunna påverka sina liv. Det är en flerårig satsning där vi genom folkbildningsverksamhet och kulturarrangemang ger individer nödvändig kunskap för att göra sina röster hörda och ta plats i samhället. Målet är att människor ska kunna se kopplingen mellan sin egen vardag och på bästa sätt komma till tals och påverka det som står dem närmast om hjärtat där vi vill slå vakt om demokratiska värden och rätten att få vara olika. ABF är en förändringskraft för ökad jämlikhet och en mer deltagande demokrati. Vårt engagemang sträcker sig från den enskilda människans vardag till ett gemensamt arbete för en hållbar värld. Genom lokala sammankomster i stadsdelar, bostadsområden, gles- och landsbygd runt om i landet kan alla vara med och förändra. Ju mer kunskap och insikt om vikten av att engagera sig desto större möjlighet har vi att motverka rasistiska eller på andra sätt exkluderande krafter att ta större plats i Sverige. Det är vår övertygelse att ett samhälle som håller ihop också är ett bättre samhälle för oss alla och som driver vårt arbete framåt. Genom att organisera, bilda och påverka kan vi fortsätta arbetet för att göra en annan värld möjlig. Besök www.abfgördinrösthörd.se för mer information om satsningen

4 Studiehandledning Lär dig demokratins byggstenar Materialet Materialet Gör din röst hörd! är ett studiecirkelmaterial som be skriver det politiska systemet i Sverige och är en del i ABFs nationella demokratisatsning för att skapa framtidstro, ge ökat valdeltagande, motverka fascism och strukturell rasism. Med studie cirkeln som form vill vi med detta faktabaserade material skapa engagemang och ge verktyg till deltagarna så att de kan göra sina röster hörda i sitt närområde, i samhällsdebatten och i valbåsen. Idag bevittnar vi en demokrati som inte kan tas för given och vi behöver därför rusta upp för ett samhällsengagemang som bygger på tron på alla människors lika värde oavsett ras, trosuppfattning, könsidentitet etcetera. Men också i tron på att alla kan göra något genom att ta plats i samhället. Denna studiehandledning ska fungera som inspiration och stöd för er som vill göra en studiecirkel utifrån materialet. Den innehåller information om vad en studiecirkel är och tips om hur man kan göra för att få den att fungera på ett bra sätt. Dessutom finns några idéer om hur ett upplägg för en studiecirkel om det politiska systemet skulle kunna läggas upp. Gruppen bestämmer tillsammans hur ni vill lägga upp era träffar och ingen studiecirkel är den andra lik. Vad är en studiecirkel? En studiecirkel är ett gemensamt lärande där en grupp tillsammans beslutar både om vad som ska studeras och hur cirkeln ska läggas upp. På så sätt är studiecirkeln också ett demokratiskt verktyg för att få och dela med sig av ny kunskap. Varje studiecirkel har en cirkelledare. Cirkelledaren behöver inte nödvändigtvis ha mer kunskap om ämnet som studeras utan har som viktigaste uppgift att guida deltagarna så att alla får komma till tals, hålla den röda tråden och återkoppla till frågeställningar och mål. Cirkelledaren är också den som oftast har den mesta kontakten med ABF. ABF tillhandahåller utbildning för alla cirkelledare, både på grundläggande och fördjupande nivå. Kontakta din lokala ABF-avdelning om du vill veta mer eller anmäla dig till en utbildning. Demokrati och delaktighet är två viktiga hörnstenar i en studiecirkel. Alla ska kunna påverka och känna sig delaktiga i arbetet. Därför är det viktigt att lägga ner tid på att gemensamt utforma upplägget för cirkeln, ta beslut tillsammans om innehållet och vad ni ska läsa till varje gång. I den ideala studiecirkeln får alla deltagare

Studiehandledning Lär dig demokratins byggstenar 5 lika stort utrymme och alla deltagarnas erfarenheter tas tillvara. Det behöver alltså vara högt i tak och för att kunna ha det är det viktigt att alla håller en god ton och att en demokratisk grundsyn utifrån alla människors lika värde respekteras. För mer information om studiecirkeln, se exempelvis ABF, Studieförbunden, och Folkbildningsrådet på nätet. Vad är ABF? ABF är Sveriges ledande studieförbund med drygt 50 lokalavdelningar som erbjuder studiecirklar, kurser, föreläsningar och kultur arrangemang i alla landets kommuner. ABF är en partipolitiskt obunden organisation men är sprungen ur arbetarrörelsen och bildades 1912. Läs gärna mer om ABF på www.abf.se. ABFs grundläggande värderingar finns sammanfattade i idéprogrammet här http://www. abf.se/omabf/organisation/ideprogram/ Vad ska jag tänka på innan studiecirkeln startar? Gå igenom upplägget av cirkeln tillsammans med din kontakt på ABF. Det kan handla om praktiska saker såsom teknisk utrustning och lokaler, men det är också bra att stämma av deltagarsammansättningen. Om deltagarna känner varandra sedan tidigare, har gemensam bakgrund eller är helt okända för varandra och de sammanhang de kommer ifrån avgör hur du som cirkelledare ska lägga upp träffarna. Studiehandledning Varje studiecirkel ska ha en studiehandledning som gruppen är överens om. Antingen använder ni upplägget som finns i detta dokument rakt av, tar delar ur den som passar er, eller gör ett helt eget upplägg. Handledningen ska nedtecknas så att alla deltagare kan ta del av den. På så vis är det lätt att stämma av att alla har samma mål med cirkeln och att följa upp hur ni uppnått de målen. Studiehandledningen ska också skickas till ABF.

6 Studiehandledning Lär dig demokratins byggstenar Vad är viktigt i min roll som cirkelledare? Som cirkelledare fungerar du som ledsagare. Det är du som ska föra gruppens arbete framåt, förbereda träffarna och se till att diskussionsklimatet blir bra. Du får gärna dela med dig av dina kunskaper, men du är samtidigt en cirkeldeltagare snarare än en lärare, och bör inte fastna i en föreläsarroll. Din viktigaste uppgift är att skapa ett kreativt och generöst klimat där alla känner sig delaktiga, där dialogen är konstruktiv och där ingen tar över. Här är några tips som kan vara till hjälp: Ta en runda. Då får alla chansen att säga något. Börja rundan med olika deltagare varje gång. Börja gärna varje träff med att sammanfatta lite kort vad kapitlet handlat om. Det finns flera metoder att ta till för att alla i gruppen ska få samma möjlighet att delta i samtalen. En är att använda en talarpinne, en annan att agera ordförande och fördela ordet. Tar någon deltagare för mycket plats är det bra att påpeka det. Om gruppen är stor kan du dela in den i mindre grupper om två, tre eller fyra med återkoppling i storgrupp. Det gör att alla får utrymme att delta. En del personer har svårare att komma till tals. Ställ gärna riktade frågor direkt till dem. Frågor som Är det här något du känner igen? eller Nu vill jag höra vad du tänker kan vara inbjudande för en person som sitter tyst. Om hen svarar kort eller undvikande, ställ gärna en följdfråga för att locka fram mer. Men tänk på att inte tvinga ur någon ett svar! En grupp utvecklas med tiden. För vissa tar det några träffar innan de känner att gruppen är så trygg att de är bekväma med att delta i samtalet. Om någon är missnöjd med hur gruppen fungerar, eller med ett beslut som ni har fattat, är det viktigt att du lyssnar på deltagaren. Även om du inte kan ändra på ett gemensamt beslut kan du se till att personen känner sig sedd och lyssnad på. Om diskussionen kör fast, agera gärna joker eller provokatör och för in tankar och idéer som inte annars finns i gruppen. Var tydlig med att det är din uppgift, i synnerhet om du agerar provokatör. Kom ihåg att ta paus. Om diskussionen svävar iväg på sidospår, försök styra tillbaka den till ämnet. För stödanteckningar så att du kan sammanfatta diskussionen

Studiehandledning Lär dig demokratins byggstenar 7 kring varje fråga. Om gruppen vill kan du kopiera eller skicka anteckningarna till deltagarna efteråt. Om någon i gruppen uteblir vid en träff utan att meddela ledaren eller någon av deltagarna, kontakta då den för att försäkra dig om att allt står rätt till. Som cirkelledare ska du se till att deltagarna inte ska döma varandras åsikter undvik pekpinnar och fördömanden. Om det behövs så kan du påminna deltagarna att Vi är här för att lära av och med varandra! Det här är praktiska tips, inte måsten. Om det är något som inte fungerar för dig eller gruppen får du förstås göra på det sätt som fungerar bättre för er. Kom ihåg det praktiska: Att fylla i närvarolistan vid varje cirkeltillfälle och lämna in den vid cirkelns slut. Att komma överens med deltagarna om eventuell mat och dryck. Att se till att lokalen är i ordning när ni lämnar den. Att berätta att cirkeln arrangeras i samarbete med ABF. Första träffen är viktig Första gången ni ses är det viktigt att gruppen kommer samman och att deltagarna kommer överens om hur ni vill ha det i cirkeln. Utgå från tipsen ovan. Påminn er om att studiecirkeln är en demokratisk metod och vad det innebär för samtalen. Läs även faktatexten om vad en studiecirkel är. Fundera också på om ni har några särskilda mål med cirkeln. Det avgör hur ni lägger upp er studiecirkel. Denna studiehandledning ger några exempel på hur ni kan lägga upp en cirkel utifrån Demokratins byggstenar. Antingen väljer ni ett av uppläggen rakt av eller så gör ni ett eget. Hur många träffar ni ska och hur ofta ni ska ses ha väljer ni själva. Tänk på att tiden för läsning och eftertanke mellan träffarna också är viktig.denna studiehandledning ger några tips och exempel på hur ni kan lägga upp en studiecirkel utifrån materialet Gör din röst hörd som handlar om det politiska systemet i Sverige. Antingen väljer ni att följa upplägget eller så gör ni ett eget. Hur många träffar och hur många gånger ni ska ses, det avgör ni själva i grupp utifrån behov och intresse. Tänk på att tiden för läsning och eftertanke är en viktig del mellan träffarna.

8 Studiehandledning Lär dig demokratins byggstenar Förslag på presentations- och förväntningsövningar Startträff Presentera dig låt det ta sin tid! En presentation är en bra metod för att bryta isen i gruppen, förutom att lära sig varandras namn, är det viktigt att lära känna varandras intressen och lära känna varandra. Gruppen ska fungera tillsammans för att lära av och med varandra. Som ledare kan du se det som en resursinvestering. Genom att deltagarna lär känna dig skapar du också ett förtroende för dig som ledare. Nedan hittar du olika övningar som du som ledare kan använda dig av för att komma igång med lära känna processen. Övning 1.1 Genom mitt köksfönster Material: Whiteboard Tidsåtgång: 20 minuter Instruktion: Fråga deltagarna vad de vill veta om varandra och skriv upp det på whiteboarden. Lägg till en fråga som är lite mer personlig men inte privat. Det kan till exempel vara att beskriva vad deltagaren ser när den tittar ut genom köksfönstret eller be deltagarna ta upp sin nyckelknippa och välja en av nycklarna som de berättar mer om. Låt deltagarna i tur och ordning berätta lite kort om sig själva utifrån det som står på tavlan. Glöm inte bort att presentera dig själv på samma sätt. Övning 1.2 Kunskap, färdighet och kompetensbingo Material: Papper, pennor Tidsåtgång: 20 30 minuter Instruktion: Be deltagarna rita upp en bingobricka på sitt papper. Brickan ska bestå av nio rutor. Be sedan deltagarna att fylla ru t o rna med ett ord för en kunskap, färdighet eller kompetens som de besitter. Uppmana deltagarna att mingla med varandra och berätta om sig själva. Sedan får de jämföra sina brickor och har de samma ord får de kryssa för det och gå vidare till nästa person. Övningen går att variera på många olika sätt. Du kan exempelvis be deltagarna att de inte får visa varandras brickor utan ska bara berätta fritt om sig själva. Den som lyssnar kryssar då utifrån de kunskaper, färdigheter och kompetenser som den tycker sig höra. När en deltagare fått tre kryss i rad ropar denne bingo och berättar om de egenskaper som hen delar med de andra i gruppen.

Studiehandledning Lär dig demokratins byggstenar 9 Övning 1.3 Måla min bild Material: Ritpapper, pennor (gärna i olika färg) Tidsåtgång: 20 30 minuter Instruktion: Be deltagarna välja en penna och ta för sig några tomma ritpapper. Uppmana dem sedan att mingla med varandra och diskutera vilka förväntningar de har på utbildningen. Under tiden de pratar med varandra ska de måla ett porträtt av den de pratar med utan att titta på papperet. När de känner sig klara med teckningen skriver den som målat sitt eget namn på teckningen och lämnar den till personen som hen målade av. När alla deltagare fått ett antal bilder av sig själva ber du dem välja ut den bild som de tyckte bäst om. Sätt er sedan så alla ser alla, gärna i en ring. Låt var och en i turordning visa den bild de tyckte bäst om och tala om vem som målat den. Sedan får de presentera sig själva och berätta varför de valde just den bilden. Variera: Diskutera med deltagarna, i smågrupper eller stor grupp. Vad har vi gemensamt på alla bilder? Sen kan det vara lämpligt att fråga hur vi vill jobba tillsammans och formulera gemensamma förhållningsregler. När alla deltagare fått ett antal bilder av sig själva ber du dem välja ut den bild som de tyckte bäst om. Sätt upp alla bilderna på väggarna och låt deltagarna gissa vem som är vem. Be deltagarna välja en bild som de tycker reflekterar hur de fungerar som cirkelledare, som påminner om en situation där de lärde sig mycket eller något annat som ni vill veta om varandra Be deltagarna fylla på med ord som passar deras personlighet. De får också skriva sitt eget namn som rubrik på teckningen. Häng upp dem på väggarna. Övning 1.4 Trädet Material: Blädderblock, färgpennor Tidsåtgång: 30+30 minuter Innan övningen Rita ett enkelt träd med grenar som sprider sig ganska brett och glest på ett eller flera blädderblockspapper som du klistrar ihop för att skapa ett stort träd. Det finns många varianter på träd-metoder, och här beskriver vi grunddragen i en modell, som du kan använda och utveckla efter hand och för olika situationer. Instruktion: Be deltagarna berättar om sina förväntningar och skriv efterhand in nyckelord längs/bland grenverket. Stäm av med gruppen så att ni får med allt, och att alla förstår nyckelorden. Ta ett ögonblick att fundera på om förväntningarna är rimliga, och ta tillfället i akt att diskutera det med gruppen så att ni kan enas om det finns delar som inte kan uppnås (och kanske tipsa varandra kring andra möjligheter för de önskemålen att uppfyllas). Glöm inte dig själv, även du som ledare har förvänt-

10 Studiehandledning Lär dig demokratins byggstenar ningar eller förhoppningar. Nu har ni en gemensam bild över gruppens förväntningar. Beroende på hur länge/vid hur många tillfällen ni kommer att ses kan ni använda trädet för en enstaka utvärdering eller kontinuerlig uppföljning. Variera: För att stämma av i slutet av en kurs hur deltagarna upplevt att deras förväntningar uppnåtts, be dem att markera på trädet med färgpennorna vid de förväntningar som de upplever blivit uppfyllda, och här är det fritt fram över hela förväntansträdet (inte bara de egna orden). Nu får ni en bild av hur gruppen upplevt träffen (och vill man använda metoden kontinuerligt se till att använda en färg åt gången så får ni en stegvis/färgskala bild över tid). Varianter på materialanvändningen kan vara att använda post-it, papperslappar eller riktiga löv för att markera hur dagen/ cirkeln blivit. Har dagen ett ramprogram, med ett par rubriker, kan du använda ett förberett träd med rubrikerna inskrivna på de grova grenarna, spritt över trädet så att förväntningarna kan kopplas till de olika delarna. Vilka förväntningar har deltagarna? I början av en studiecirkel, vill du som ledare gärna fånga upp deltagarnas förväntningar dels för att stämma av dem med dina egna idéer och kunna anpassa upplägget, dels för att gruppen som helhet ska bli medveten om varandras önskemål och idéer. Det är också viktigt att du som cirkelledare visar att du är intresserad av vad de vill lära sig under utbildningen. För att deltagarna ska få känna att de kan styra och påverka innehållet på utbildningen är det nödvändigt att se deltagarnas förväntningar. Det leder också till att man kan undvika missförstånd kring form och innehåll. Det är också viktigt att sätta gränser, och kunna peka ut förväntningar som är orimliga, eller ligger för långt utanför möjligheternas gräns i det sammanhang ni har just nu (för att i möjlig mån prata om det ifrån början och undvika besvikelse). Man kan lyfta frågan om förväntningar separat, eller som en del i en presentationsrunda. Övning 1.5 EGR Förväntningar Material: Whiteboard, kamera/mobilkamera, ev Post-it Tidsåtgång: 20 30 minuter Instruktion: EGR är en förkortning för ensam, grupp och reflektion. Be deltagarna först tysta för sig själva fundera över vilka förväntningar de har på cirkelledarutbildningen. Uppmana dem sedan att presentera sig för bänkgrannen och tala om vad de heter, vilka ämnen de har cirklar i och om vilka förväntningar de har. Ge dem lite tid här för att lära känna personen de sitter närmast lite

Studiehandledning Lär dig demokratins byggstenar 11 mer. Sen kan du eventuellt be dem skriva post-it-lappar med sina förväntningar. Under tiden deltagarna diskuterar med varandra målar du upp ett tankenät (mindmap) på whiteboarden. Skriv ordet Förväntningar i mitten. Sortera tillsammans med gruppen in deras post-it eller skriv stödord i tankenätet. Avsluta med att gå igenom förväntningarna tillsammans och förklara för deltagarna hur realistiskt det är att ni kommer att uppfylla just den förväntningen. Om du direkt inser att det inte finns någon möjlighet att uppfylla förväntningen, tala om det för deltagarna så sitter de inte och väntar på något som inte kommer att ske. Fotografera bilden av förväntningarna alternativt skriv av alla förväntningar. Dessa behöver ni i slutet av utbildningen för att se om utbildningen fokuserat på det som var tänkt att fokusera på. Syftet med övningarna i handledningen är: Tänka efter och ta ställning. Få uttrycka sina åsikter och motivera sina ståndpunkter. Bli lyssnad till och att få ta del av andras tankar och argument. Bearbeta sina värderingar och attityder för att öka samstämmigheten mellan ord och handling. Välja och vraka bland övningarna!

12 Studiehandledning Lär dig demokratins byggstenar Träff 1 Demokrati och olika modeller för demokrati Övning 1. Diskussionsövning Jag och demokratin Ta er tid på er att enskilt läsa kapitlet om demokrat. Förslag på övningar: 1. Fråga deltagarna om det var något dem reagerat på vid sin läsning. Låt alla komma till tals! 2. Finns det någon skillnad på demokrati då och nu? 3. Hur uppfattar deltagarna demokratin i sin vardag och hur ser de själva på begreppet demokrati utifrån sina upplevelser, känslor och kunskaper. Prata två och två och ta sedan en runda! 4. Sammanfatta övningen med en runda. Övning 2. Rollspelsövning Hur kan jag använda de olika modellerna? Läs igenom kapitlet om olika modeller av demokrati inför träffen. Förslag på upplägg: 1. Dela upp gruppen i två och be de göra ett rollspel utifrån direkt- respektive representativ demokrati. Låt grupperna spela upp rollerna för varandra. 2. Låt deltagarna identifiera skillnaderna mellan direkt- och representativ demokrati. Diskutera begreppen utifrån deltagarnas egna erfarenheter eller exempel. 3. Sammanfatta övningen med en runda. Innan ni avslutar träffen, gör en avslutande runda och sammanfatta vad ni tar med er. Påminn er också om vad ni ska läsa inför nästa gång om ni ska ta reda på något ytterligare.

Studiehandledning Lär dig demokratins byggstenar 13 Träff 2 Förutsättningar för demokrati Övning 1. Gruppövning ta plats! 1. Be deltagarna lista upp vilka förutsättningarna för demokratin är och diskutera sedan i grupp. 2. Be deltagarna diskutera vad de viktigaste grundlagarna innebär i praktiken. Hur ser det ut idag? 3. Identifiera vilka skillnader som finns mellan de svenska grundlagarna och andra grundlagar i EU och i andra länder till exempel Kina och Indonesien. Problematisera och diskutera. Grundlagar i Sverige Grundlagar inom EU Grundlagar utanför EU 4 Sammanfatta övningarna med en runda. Innan ni avslutar träffen, gör en avslutande runda och sammanfatta vad ni tar med er. Påminn er också om vad ni ska läsa inför nästa gång om ni ska ta reda på något ytterligare.

14 Studiehandledning Lär dig demokratins byggstenar Träff 3 Den svenska samhällsmodellen Läs igenom kapitlet om den svenska modellen inför träffen. Titta gärna på ett Youtube klipp om detta. Förslag på övningar: Övning 1. Diskussionsövningar gör din röst hörd i valbåsen! 1. Låt alla berätta hur de uppfattat den svenska samhällsmodellens uppbyggnad. Diskutera sedan i grupper. 2. Diskutera varför det är viktigt att rösta i de olika valen och vilka skillnader det finns. Be deltagarna lista upp fördelar och hur det direkt har koppling till deras vardag. Lyft konkreta exempel. Övning 2. Ritövning hur gör jag min röst hörd? 1. Rita upp en karta på de olika valen och när de äger rum. Diskutera i gupp. 2. Diskutera vad som krävs för att få rösta och jämför med andra länder i världen. Innan ni avslutar träffen, gör en avslutande runda och sammanfatta vad ni tar med er. Påminn er också om vad ni ska läsa inför nästa gång om ni ska ta reda på något ytterligare. Övning 3. Rollspel 1. Dela upp gruppen i två och ge dem tillräcklig tid för förberedelse av rollspelet: Grupp 1 spelar rollen som personalen på vallokalen på valdagen (EU, nationellt och lokalt). Låt deltagarna ta reda på förhand hur man gör det och vad man behöver tänka på. Grupp 2 är ett gäng väljare som redan innan vet vad de ska rösta på och varför. Låt deltagarna ta reda på vilka delar man ska tänka på inför en valdag. 2. Nu ska båda grupperna tillsammans spela upp rollspelet utifrån deras roll och uppgift.

Studiehandledning Lär dig demokratins byggstenar 15 3. Diskutera och reflektera över vad som saknades eller vad som inte behövde göras under rollspelet. Som cirkelledare kan du ställa följande följdfrågor: Fick ni med samtliga delar? Hur tänkte ni när ni röstade? Var det någon del som saknades i rollspelet som är avgörande? Hur kan man som cirkeldeltagare uppmuntra sin vänskapskrets, familjemedlemmar och grannar till att rösta? Skulle du kunna tänka dig ställa upp som valkamrat på valdagen och ta med dig andra för att rösta? Innan ni avslutar träffen, gör en avslutande runda och sammanfatta vad ni tar med er. Påminn er också om vad ni ska läsa inför nästa gång om ni ska ta reda på något ytterligare. Träff 4 De politiska partierna Läs igenom kapitlet om de politiska partierna inför träffen. Gå in och läs på partiernas hemsida om en fråga du brinner för (till exempel vård och omsorg, utbildning, bostad, mänskliga rättigheter, jämlikhet etcetera) och se och jämför vad partierna står i frågan om ett jämlikt samhälle. Förslag på övningar: Övning 1. Politiska ideologier 1. Namnge ideologierna från Socialism Liberalism Konservatism Fascism, samt Feminism. 2. Gör ideologi-domino på golvet alternativt på bordet om någon har svårt att röra sig. Se bilaga 1. 3. Rita upp ideologierna från vänster från höger (Socialism Liberalism Konservatism Fascism) och diskutera gemensamt var Feminism ska placeras in. 4. Sedan fick deltagarna fundera över var riksdagspartierna skulle kunna placeras in. 5. Gå igenom i helgrupp. Diskutera också feminismen och hur det kan komma sig att politiker från vänster till höger säger sig vara feminister.

16 Studiehandledning Lär dig demokratins byggstenar 5. Om gruppen är mogen för djupare diskussioner, lyft de olika grenarna som utvecklats från huvud-ideologierna, ex. kommunism och Socialdemokrati, Socialliberalism och Libertarianer osv. Lyft också in resonemang om GAL-TAN, dvs en ny axel på vänster-högerskalan som definierar spännvidden mellan Konservativa värderingar och mer frihetliga värderingar Övning 2. Välj parti! 1. Be deltagarna rita upp partiernas logotyp och diskutera sedan dessa. 2. Be deltagarna skriva upp vilka ideologier partierna står för och lägg upp post-it lapparna bredvid respektive partis logotyp. Diskutera ideologierna, problematisera och reflektera. 3. Diskutera mänskliga rättigheter i förhållande till partipolitik och vad det innebär för deltagarnas uppfattning i deras vardag. Innan ni avslutar träffen, gör en avslutande runda och sammanfatta vad ni tar med er. Påminn er också om vad ni ska läsa inför nästa gång om ni ska ta reda på något ytterligare. Träff 5 Gör ditt val Övning 1. Gruppövningar engagera dig nu! 1. Be deltagarna tillsammans eller enskilt formulera en fråga eller framställning som de anser är viktig som de kan skicka till EU, kommun eller riksdag. Vilka blev svaren? Vad kan man läsa ut av dem? 2. Hur skulle du själv vilja påverka och hur kan du påverka idag? 3. Be deltagarna lista upp frågor de vill påverka i de olika organisationerna och be de göra en plan på hur de ska gå tillväga. 4. Redovisa för varandra, reflektera och diskutera svaren.

Studiehandledning Lär dig demokratins byggstenar 17 Övning 2. Studiebesök gör din röst hörd Gruppen kan tillsammans gå på studiebesök. Förslag på studiebesök: Gör tillsammans ett studiebesök till närmaste politiska församling eller till riksdag. Gruppen kollar tillsammans upp vem man ska kontakta för studiebesök. Gör tillsammans ett studiebesök till ett nämndmöte i närmaste stadsdel och ta upp en fråga eller flera som ni tycker är viktiga för just den nämnden. Besök två olika nämnder (t.ex. Östermalm respektive Rinkeby- Kista). Jämför sedan vad som var olikt under besöket och varför ni tror att det är så. Följdfrågor till cirkelledaren att ställa: Hur såg lokalerna ut? Vilka var på mötet? Vilka frågor ställdes? Hur reagerade politikerna/folket på frågor/svar? Besök politiker och intervjua dem kring frågor ni brinner för. Diskutera och reflektera över svaren i grupp. Innan ni avslutar träffen, gör en avslutande runda och sammanfatta vad ni tar med er. Påminn er också om vad ni ska läsa inför nästa gång om ni ska ta reda på något ytterligare.

18 Studiehandledning Lär dig demokratins byggstenar Cirkelledarens anteckningar: Skicka gärna dina synpunkter om materialet till gordinrosthord@abf.se

Studiehandledning Lär dig demokratins byggstenar 19 Cirkelledarens anteckningar: Skicka gärna dina synpunkter om materialet till gordinrosthord@abf.se