Nationell, regional och lokal implementering av EU direktiv med havsdirektiv och integrerad kustzonsförvaltning som exempel. Mikael Hildén, prof.

Relevanta dokument
Vad har hänt efter Bottenviken LIFE?

Symphony. Integrerat planeringsstöd för svensk havsplanering

Vård- och regleringsbehov av sikbestånden målsättningar och verkställandet

Forum Östersjön HELCOM

Buller i Symphony. Kumulativ miljöpåverkan i havet

Östersjön och Mälaren? L Gladh Gröna liberaler sep 10

Yttrande över Naturvårdsverkets förslag till nationell förvaltningsplan för storskarv (Diarienummer NV )

Övervakningsprogram för havsmiljödirektivet. Lunchseminarium 29 januari 2015

Yttrande

Samarbete för ekosystembaserad planering av havsmiljön med hjälp av GIS. Projekttid: juni 2011-maj 2014 Budget: 1 M

Integrerad havsförvaltning vägen framåt? Dansk selskab for marinbiologi, 5 november 2009 Åsa Andersson, Världsnaturfonden WWF

Handlingsplan för marint områdesskydd

Riksintressen & skyddade naturområden kring Höganäs

Motion till riksdagen 2015/16:2533. Insatser för Östersjön. Förslag till riksdagsbeslut. Kommittémotion

VAD HAVET GER OSS! - Ekosystemtjänster i Hav möter land och framöver. Jorid Hammersland Hav möte lands slutkonferens Larvik

På väg mot hållbarhet?

Marint centrum. där havet är en tillgång

Med miljömålen i fokus

Göteborgs Universitet Uttag webb artiklar. Nyhetsklipp

Myndigheternas roll i förvaltningen av enskilda fiskevatten

Kunskapsbehov för att genomföra EU-direktiven som berör havet

Förslag till RÅDETS BESLUT

Marint områdesskydd Västra Götalands Län. HAV I BALANS samt LEVANDE KUST OCH SKÄRGÅRD

Europarlamentets och rådets direktiv om upprättandet av en ram för havsplanering

Implementation Strategy of the European Water Framework Directive

MÖJLIGHETER TILL BLÅ TILLVÄXT I KVARKENREGIONEN

Linus Hammar PhD Miljösystemanalys Chalmers Tekniska Högskola

Förorenade sediment samverkan för kunskap och prioritering av åtgärder

Naturskydd och dispenser

VALUES: Värdering av akvatiska livsmiljöers ekosystemtjänster Antonia Nyström Sandman

Vi kommer inte acceptera en jakt som syftar till att minska sälpopulationen

Vad gör Länsstyrelsen?

Havsplanering och blå tillväxt i Kvarken regionen SeaGIS 2.0

Svensk författningssamling

Förslag till RÅDETS BESLUT

Jens Olsson Kustlaboratoriet, Öregrund Institutionen för Akvatiska Resurser SLU. Riksmöte för vattenorganisationer,

Ekologisk kompensation - grönt ljus för exploatering?

Skriv ditt namn här

Fiskereglering för skydd av kustens mångfald. Ulf Bergström Baltic Breakfast Stockholm, 22 maj 2018

Hur arbetar Havs- och vattenmyndigheten för Levande hav, sjöar och vattendrag?

BILAGA. till. om konsekvenserna av Förenade kungarikets utträde ur unionen utan avtal: unionens samordnade strategi

Miljösituationen i Malmö

KOMMISSIONENS NOT OM FASTSTÄLLANDE AV BEVARANDEMÅL FÖR NATURA 2000-OMRÅDEN

Beslut om skyddsjakt efter gråsäl inom Skåne län. Detta beslut ska gälla även om det överklagas.

Vattenförsörjningsbrist på global nivå uppskattat till 40% år 2030

Övergödning. och effekterna. Philip Axe

HELCOM-åtgärder för att minska sjöfartens miljöpåverkan och öka säkerheten

Levande hav, sjöar och vattendrag

H A V S P L A N E R I N G I K R I S T I A N S T A D

Framgångsrika åtgärder för havet vad kan vi lära av historien

Förslag till RÅDETS BESLUT

Levande hav, sjöar och vattendrag till glädje och nytta för alla

Regeringskansliet Faktapromemoria 2014/15:FPM9. Förordning om flerartsplan för Östersjön. Dokumentbeteckning. Sammanfattning.

Handlingsprogram för Bottenviken

Förslag till direktiv om havsplanering och integrerad kustförvaltning Remiss från Miljödepartementet

BÄTTRE UNDERLAG FÖR DETALJPLANERING AV VINDKRAFTSPARKER MICHAEL HALDIN & MATTI SAHLA NATURTJÄNSTER / FINLAND

Hur mår miljön i Västerbottens län?

Vad är havsplanering? Jens Haapalahti, handläggare i fysisk planering enligt plan- och bygglagen, Länsstyrelsen i Norrbottens län

Sofia Brockmark

Project leader: Jens Perus

Uppdrag att genomföra en fördjupad analys av formellt skyddade marina områden och att ta fram en handlingsplan för marint områdeskydd

Havsförvaltningsplan: om havsmiljöns tillstånd och åtgärder + finansiering för en god havsmiljö

Sveriges miljömål.

Fosforreduktion från jordbruksmark med hjälp av kalkfilter och dikesdammar. Tony Persson/Sam Ekstrand

Nätverket Renare Mark Vårmöte Vatten och sediment Källa till hav Vatten-, havsförvaltning och sediment. Jakob Granit Generaldirektör

SeaGIS en översikt. Samarbete för ekosystembaserad planering av havsmiljön med hjälp av GIS. Projektperiod 6/ /2014

YTTRANDE. Sammanfattning av synpunkter

11346/16 ehe/np 1 DG E 1A

Regeringens vattenarbete nationellt och internationellt

Konsekvenser av människans verksamhet och skyddet för den finsk svenska skärgården vad anser du?

ÖSTERSJÖINITIATIVET AVSIKTSFÖRKLARING HANDLINGSPLAN OM PARTERNA. Kalmar sunds kommissionen

Vattenmiljöns tillstånd i projektområdet

Implication of the Selfoss declaration for regeneration

Östersjöns ekologiska status och fiskbestånd (uppgift om geografisk information)

Vattendirektivet i Sverige

Klimatförändringar Hur exakt kan vi förutsäga. Markku Rummukainen Lunds universitet

Lotta Andersson, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning. Underlag till kontrollstation 2015 för anpassning till ett förändrat klimat

VATTENDAG 16 NOVEMBER 2017

Möjligheter att uppnå livskraftiga småvatten, Finland

Planering och Förvaltning av nationalparksområdet Kosterhavet/Ytre Hvaler Nationalparkschef Anders Tysklind, Enheten för Kosterhavet,

MSC-certifiering av småskaligt och kustnära fiske i Östersjön

HaV:s underlag för Sveriges genomförande av Agenda 2030

Beslut om skyddsjakt efter knubbsäl i Hallands och Västra Götalands län

Hej! Petra Holgersson. Stiftelsen Håll Sverige Rent

UTKAST MILJÖKONSEKVENSER

Europeiska unionens officiella tidning. (Icke-lagstiftningsakter) FÖRORDNINGAR

Även kallvattenarterna behöver övervakas längs kusterna

x Stockholms läns landsting i (s)

Kommittédirektiv. Havsplanering i svenska vatten. Dir. 2009:109. Beslut vid regeringssammanträde den 19 november 2009

Åtgärder mot miljöproblem Övergödning

En förebild för miljöövervakningen?

Water management in Sweden

Artskydd lunchseminarium Oscar Alarik

En ljusare framtid för fisk och fiskare

Inledning: Våra utgångspunkter

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden

WWF Finlands Fiskkampanj frågor och svar. Kampanjen och dess mål. Varför för WWF en kampanj för ett hållbart fiske?

BILAGOR. till. förslaget till rådets beslut

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Olika uppfattningar om torv och

Transkript:

Nationell, regional och lokal implementering av EU direktiv med havsdirektiv och integrerad kustzonsförvaltning som exempel Mikael Hildén, prof. Finlands miljöcentral klimatprogrammet

Det finns en stark politisk vilja att skydda hav i allmänhet och Östersjön i synnerhet EUs marina strategi (övergripande strategi) Vattenramdirektivet Havsstrategidirektivet Rekommendationen om integrerad förvaltning av kustzoner (ICZM) Österjöns handlingsplan (HELCOM: BSAP) Parlamentarikerinitiativ, europeiska, nordiska och nationella Regeringsinitiativ: program, handlingsplaner Även annan relevant lagstiftning: t.ex. habitatdirektivet Havets goda ekologiska status är accepterat som mål

Vad betyder implementering? EU-lagstiftningen transponeras=införlivas i den nationella lagstiftningen I detta fall i Finland: Lag om vattenvårds- och havsvårdsförvaltningen 30.12.2004/1299 ( 1): Planeringen av vattenvården och havsvården utförs och verkställs genom samordning och sammanfallande målsättningar. I fråga om havsvårdsförvaltningen tillämpas ekosystemansatsen för hanteringen av belastning och påverkan på den marina miljön till följd av mänsklig verksamhet, så att uppnåendet av en god miljöstatus i den marina miljön eller de marina ekosystemens förmåga att reagera på förändringar orsakade av mänsklig verksamhet inte äventyras, samtidigt som en hållbar användning av marina varor och tjänster möjliggörs. Rekommendationer såsom den om integrerad kustförvaltning transponeras inte, utan beaktas i mån av möjlighet

Uppföljning, rapportering Teori Principer, mål, processer Övergripande strategi (EU) Specifik lagstiftning, nationella mål, styrmedel Nationell nivå Förverkligande, mobilisering, tolkning Regional & lokal nivå

Många nivåer och parallella processer i förvaltningen Varje nivå består av många olika parallella enheter som kan samverka, eller vara neutrala eller antagonistiska i förhållande till varandra. Delvis oberoende strategier kan uppstå på vilken nivå som helst; lagstiftningen lämnar rum för tolkning och fri aktivitet

Vilken kunskap behövs för att tillämpa direktiv nationellt, regionalt och lokalt? Grundkunskap om själva havet: När är tillståndet gott? Komissionens beslut om hur ett gott ekologiskt tillstånd kan bestämmas (2010/477/EU) Hur förändras havets tillstånd till det bättre eller det sämre, hur sker förändringarna? Varför sker förändringar?

DPSIR Havet är ett socio-ekologiskt komplex Förståelsen av havet förutsätter förståelse av de mänskliga processer som påverkar och påverkas av Österjön Varför vidtas (inte) åtgärder som påverkar havets tillstånd: ekonomi/politik/juridik/teknik/sociologi/psykologi? Vilka åtgärder är (o)möjliga och vilka är de mekanismer och processer som leder till önskade effekter? Hur sammanjämka olika intressen? Hur lösa de konflikter som inte kan undvikas mellan olika former av utnyttjande?

FACTORS IN THE BOTHNIAN SEA CASE Climate projections Biological changes Semi-profs Hobbyists Hydrography Human activities Long time-series Quantity Quality Stakeholder data Habitats & species Precise information needed Data New species Land upheaval Natural processes BOTHNIAN SEA Population changes Diseases Hydrography Ecosystem services Pressures Tourism Oil spills Hunting Recreation Fisheries Recreation Aesthetics Substance retention Catchment development WWTPs Industry Nuclear power General public Future ambitions Conservation values Agendas Stakeholder objectives Stakeholder actions Conflicts National Park Natura Governance MSPD? MSFD Aquaculture Fisheries Renewable energy Gravel extraction Dredging Shipping

Lag om Bottenhavets nationalpark 8.4.2011/326 1 Nationalparken För att skydda naturen under vattenytan på öppet hav i Bottenhavet, dess skärgård och kobbar, kustens våtmarker och de arter som förekommer där och för att vårda deras naturliga omgivning, för att bevara natur- och kulturarvet samt för intresset för naturen, undervisning och forskning liksom även för uppföljning av förändringar i miljön inrättas Bottenhavets nationalpark som är en sådan nationalpark som avses i naturvårdslagen (1096/1996). När Bottenhavets nationalpark inrättas tryggas dessutom ett livskraftigt yrkesfiske genom att särskilt skyddet och återupplivandet av naturliga fiskbestånd främjas och djurbestånd som är skadliga för fisket regleras. 4 Fiske Trots bestämmelserna om fridlysning i 13 i naturvårdslagen är fiske tillåtet i Bottenhavets nationalpark på statens område enligt vad som föreskrivs i 6 i lagen om fiske (286/1982).

Regional nivå

Fåglar Habitat Säl Särskilda habitat Övriga värden Förlorade värden? Bottenhavets nationalpark Fisk (sika, gös, strömming, flundra, harr) Skötselplan Biologiska värden Skyddstatus Värderingar Möjlig utvidgning? Tillgänglig information Sjöfart Kärnkraftverk Tillrinningsområde: -belastning Tryck utifrån Fiske Fiskodling Vindkraft Grustäkt, muddring, dumpning

Mikronivån: alternativa effekter

Tranformationmatris Nuvarande tillstånd Framtida tillstånd Utmärkt Gott Nöjaktigt Dåligt Utmärkt 0,8 0,1 0,05 0 Gott 0,2 0,8 0,1 0,05 Nöjaktigt 0 0,1 0,8 0,1 Dåligt 0 0 0,15 0,85 Vilka faktorer påverkar sannoligheterna och i vilken riktning drivs de? -Mänskliga ingrepp -Klimat -Övriga externa faktorer

Utvärdering behövs i tillämpning av lagstiftning Det vi gör idag syns (om alls) långt i framtiden Vi måste behärska och förstå processerna: DPSIR från början till slut Vi måste gå från land (luft) till kust till hav och tillbaka igen Vi lever i en föränderlig värld, vi måste dels lära oss av våra egna tilltag, dels följa med vad som sker oberoende eller ovanom dem Foto: gränsbevakningen

Slutsatser Det behövs en ny och fördjupad tvärvetenskaplighet där tidigare skilda begreppssystem sammanförs Vi måste ta bort alla hinder för dataöverföring och analys, sträva till nya kombinerade analyser av hur havs- och kustmiljön förändras Gamla förvaltningsmodeller och strukturer måste ofta ruskas om när man tillämpar direktiv för att de ska få avsedd verkan

Marine Spatial Planning in a Changing Climate (MARISPLAN) http://www.ymparisto.fi/default.asp?contentid=395690&lan=fi&clan=en Foto: Seppo Knuuttila

Trophic scale Trophic scale Trophic scale Trophic scale Trophic scale Trophic scale 8,0 7,5 8,0 7,0 7,5 7,0 6,5 6,5 6,0 6,0 5,5 5,5 5,0 5,0 4,5 4,5 4,0 4,0 3,5 3,5 BREDVIKEN 1986 Reningsverket stängs 10,0 9,5 9,0 8,5 8,0 7,5 7,0 6,5 6,0 5,5 5,0 4,5 4,0 3,5 3,0 3,0 3,0 1972 1973 1974 1975 1976 1977 1978 1979 1980 1981 1982 1983 1984 1985 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 8,0 7,5 7,0 6,5 6,0 5,5 5,0 4,5 4,0 3,5 3,0 1972 1974 1976 1978 1980 1982 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 1973 1975 1977 1979 1981 1983 1985 1987 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 8,0 7,5 7,0 6,5 6,0 5,5 5,0 4,5 4,0 3,5 Poor Mediocre Good Excellent 8,0 7,5 7,0 6,5 6,0 5,5 5,0 4,5 4,0 3,5 GAMMELSTADSFJÄRDEN VÄSTER TOKAN 1986 Reningsverket stängs 3,0 3,0 1972 1973 1974 1975 1976 1977 1978 1979 1980 1981 1982 1983 1984 1985 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 Poor Mediocre Good Excellent Poor Mediocre Good Excellent