Dagvattenutredning Detaljplan för bostäder mm vid Rambergsvallen inom stadsdelen Lundby

Göteborgs Stad Dagvattenutredning Detaljplan för bostäder mm vid Rambergsvallen inom stadsdelen Lundby Halmstad 2013-11-19

Dagvattenutredning Detaljplan för bostäder mm vid Rambergsvallen inom stadsdelen Lundby Datum 2013-11-19 Uppdragsnummer 1320003322 Utgåva/Status Carina Henriksson Erik Backteman Carina Henriksson Uppdragsledare Handläggare Granskare Ramböll Sverige AB Strandgatan 3 302 50 Halmstad Telefon 010-615 60 00 www.ramboll.se Organisationsnummer 556133-0506

Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 2 1.1 Syfte... 2 1.2 Underlag... 2 2. Befintliga förhållanden... 3 2.1 Områdesbeskrivning... 3 2.2 Befintligt spill-, dag- och vattensystem... 4 2.3 Geoteknik och hydrologi... 6 3. Framtida förhållanden... 6 3.1 Områdesbeskrivning... 6 3.2 Dimensionering... 9 3.2.1 Förutsättningar dagvattenhantering... 9 3.2.2 Beräkning av dimensionerande regnintensitet... 9 3.2.3 Beräkning av dimensionerande flöden... 10 3.2.4 Beräkning av erforderligt behov av dagvattenfördröjning... 11 3.3 Förslag till utformning... 11 3.4 Dagvattenlösningar... 12 3.4.1 Dagvattenkassetter... 12 3.4.2 Rörmagasin... 13 3.4.3 Gräsarmering... 14 3.4.4 Öppna diken... 15 3.4.5 Makadamdiken... 16 3.4.6 Fördröjning på tak... 16 3.4.7 Gröna väggar... 17 4. Investeringskostnad... 18 5. Drift- och underhållskostnader... 19 Bilagor O\ MARK\2013\61451356582\3_Teknik\Dokument\.doc Bilaga 1: Befintliga förhållanden, översiktskarta, skala 1: 500 Bilaga 2: Beräkning av dimensionerande regnintensitet Bilaga 3: Beräkning av dimensionerande flöden Bilaga 4: Beräkning av erforderligt behov av dagvattenfördröjning Bilaga 5: Utformningsförslag, översiktskarta, skala 1: 500 1 av 20

1. Sammanfattning I samband med detaljplanearbetet för bostäder vid Rambergsvallen inom stadsdelen Lundby, Göteborg, har Ramböll Sverige Ab fått i uppdrag av Göteborgs stad att göra en dagvattenutredning för området. Lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD) eftersträvas. I denna utredning föreslås dagvattnet från planområdets anlagda ytor fördröjas och renas så nära källan som möjligt med hjälp av underjordiska fördröjningsmagasin inom fastigheterna eller i ytor med gemensamhetsanläggningar. Magasinen utförs med möjlighet till infiltration, och där magasinen placeras nära fastigheter med källare, där infiltration av dagvatten i marken inte är möjligt, utförs de som täta magasin. Ett sådant magasin kan antingen utföras som rörmagasin eller kassettmagasin med tät duk runtom. Gräs- alternativt grusarmerade parkeringar föreslås anläggas för att minska volymen på föreslagna magasin. Dagvatten från gatorna avleds till nytt dike utan fördröjning. Gröna tak är också ett begrepp som används i denna rapport. Gröna tak anläggs ofta som sedum tak och har en fördröjande funktion av dagvatten på annars hårdgjorda takytor. Med hjälp av gröna tak kan nödvändig volym på dagvattenmagasin minskas. En förutsättning i arbetet är att fördröja dagvattnet inom planområdet innan det leds vidare till det allmänna kombinerade avloppssystemet. O\ MARK\2013\61451356582\3_Teknik\Dokument\.doc 1.1 Syfte Syftet med uppdraget är att utreda förutsättningarna för lokalt omhändertagande av dagvatten, fördröjning/rening av dagvatten samt eventuella tekniska skyddsåtgärder som kan behöva vidtas. I vilken utsträckning fördröjning av dagvatten behöver ske efter exploatering av planområdet är också en del av syftet med uppdraget. 1.2 Underlag I arbetet med utredningen har bland annat följande underlag använts: Principskiss för bostadskvarter. Idéskiss för aktivitetsstråk. Karta med befintliga va-ledningar. 2 av 20

Geoteknisk utredning Fältstudie 2013-10-02. Möte med beställare 2013-10-02. Publikation P90, Svenskt Vatten. Publikation P104, Svenskt Vatten. Publikation P105, Svenskt Vatten. 2. Befintliga förhållanden 2.1 Områdesbeskrivning Området Rambergsvallen ligger i stadsdelen Lundby. Det område som är aktuellt för denna dagvattenutredning är ca 2,8 ha stort och är obebyggt idag. Bild 1: Karta över planområdet O\ MARK\2013\61451356582\3_Teknik\Dokument\.doc Inom området finns idag en grusfotbollsplan, en stor grönyta och ett antal cykelvägar. I väster gränsar området mot en stor asfaltsparkering som avvattnas via ett fåtal dagvattenbrunnar. Öster om området finns ett stråk, vilket avvattnas via dagvattenbrunnar, med mestadels hårdgjorda ytor för gång och cykel samt en bilparkering. I norr gränsar området mot Hjalmar Brantingsgata, gatan och tillhörande gång- och cykelväg avvattnas via dagvattenbrunnar. Området är relativt flackt och med en topografi som oftast håller sig inom intervallet +28,0 och +28,6 enligt höjdsystem RH 2000. De lägsta nivåerna finns i områdets nordöstra del där en cykelbana leds under Hjalmar Brantingsgatan. 3 av 20

Bild 2: Grönytan belägen strax norr om fotbollsplanen inom området. 2.2 Befintligt spill-, dag- och vattensystem Allmänt avloppssystem för dagvatten finns idag utbyggt i liten utsträckning inom det föreslagna detaljplanområdet. Befintligt dagvatten från gång- och cykelstråket i öster avleds via befintliga dagvattenbrunnar i den hårdgjorda ytan. Det saknas underlag som visar ledningarnas dragning i mark mellan dessa brunnar. Grusplanen avvattnas via befintliga dagvattenbrunnar på 3 olika platser. Gång- och cykelväg samt Hjalmar Brantingsgatan avvattnas via befintliga dagvattenbrunnar, bild 3. Då en stor del av planområdet består av gräsytor och icke hårdgjorda ytor så bidrar planområdet med relativt lite dagvatten till det kommunala avloppssystemet. Eftersom området dessutom är förhållandevis flackt så blir det heller inga kraftiga flöden även vid kraftigare regn. Ett dike i anslutning till Hjalmar Brantingsgatan i norr samlar upp det dagvatten som avrinner för grönområdet. O\ MARK\2013\61451356582\3_Teknik\Dokument\.doc 4 av 20

O\ MARK\2013\61451356582\3_Teknik\Dokument\.doc Bild 3: Befintlig dagvattenbrunn för avvattning av Hjalmar Brantingsgata och gång- och cykelväg. Bild 4: Befintlig dagvattendike vid Hjalmar Brantingsgatan. 5 av 20

2.3 Geoteknik och hydrologi Geotekniska förutsättningar för planområdet har tagits fram av Norconsult AB som även har gjort vibrationsmätningar vid Rambergsvallen i samband med matchen Häcken-IFK Göteborg 2011-04-07. Förutom mätningen av vibrationer har ingen ytterligare undersökning gjorts av geotekniska förhållanden. Jordlagren inom planområdet består av lera med varierande mäktigheter. Söder om Rambergsvallen mot Inlandsgatan är mäktigheten ca 5 m för att sedan öka till ca 35 m nordväst om Rambergsvallen, detta enligt Stadsbyggnadskontorets geokarta. Ingen nivå för grundvattenytan nämns i den rapport som Norconsult AB tagit fram. Utredningar av grundvattenytans nivå i anslutning till planerade fördröjningsanläggningar bör göras. Grundvattenytans nivå kan vara avgörand för hur eller om infiltration dagvatten kan infiltreras inom planområdet. 3. Framtida förhållanden 3.1 Områdesbeskrivning Detaljplanen innehåller 5 huskroppar som tillsammans kommer få ca 500 bostäder. Bild 5 visar hur området är tänkt att utvecklas med nya huskroppar, vägar och grönområden. Byggnaderna är planerade att få 6-8 plan och 4 av de fem huskropparna är planerade att få garage i källarplan. O\ MARK\2013\61451356582\3_Teknik\Dokument\.doc 6 av 20

Bild 5: Plan över tänkt utveckling av planområdet. Exploateringen kommer leda till ökad andel hårdgjorda ytor vilket i sin tur innebär en ökad dagvattenavrinning. I 4 av de 5 huskropparna planeras det för garage i källarplan, detta kommer ta bort möjligheten för fördröjning och infiltration av dagvatten på innergårdarna. O\ MARK\2013\61451356582\3_Teknik\Dokument\.doc 7 av 20

Bild 6: Plan med de planerade garagen i källarplan. O\ MARK\2013\61451356582\3_Teknik\Dokument\.doc Det finns dåligt med underlag som visar utformningen av avloppsledningsnätet inom området idag. Dock finns underlag som visar ett antal dagvattenbrunnar samt dagvattenledningar i anslutning till området. Dagvattenledningen ansluter nedströms till en kombinerad dag- och spillvattenledning. En kombinerad avloppsledning kan innebära risk för uppdämning i ledningsnätet i samband med häftig nederbörd. Därför blir det speciellt viktigt att fördröja dagvattnet inom detaljplaneområdet innan det släpps ut på det allmänna avloppsledningsnätet. Dag-, drän- och spillvatteninstallation inom kvartersmark ska därför utformas med hänsyn till uppdämningsnivån i avloppsnätet. Avloppsnätet inom kvartersmark skall utformas som duplikatsystem med skilda ledningar för dag-, och dräneringsvatten respektive spillvatten. Lägsta golvnivåer för byggnader ska vara högre än befintlig gatunivå för att säkerställa avrinning till befintligt ledningsnät. 8 av 20

3.2 Dimensionering 3.2.1 Förutsättningar dagvattenhantering Förutsättningarna för dagvattenhantering är framtagna i samråd med Göteborgs Stad samt hämtade ur P90 Dimensionering av allmänna avloppsledningar, P104 Nederbördsdata vid dimensionering och analys av avloppssystem samt P105 Hållbar dag- och dränvattenhantering. För att ta hänsyn till framtida klimatförändringar och ökade nederbördsmängder ansätts en säkerhetsfaktor. Svenskt Vattens Publikation P104 rekommenderar att en säkerhetsfaktor mellan 1,05 1,3 väljs för korttidsnederbörd i Sverige, vilket innebär att dimensionerande regn förväntas öka med 5-30 % beroende på områdets lokalisering i landet. Säkerhetsfaktorn ansätts efter lokala förhållanden såsom lutningsförhållanden, höjdsättning av bebyggelse och risken för dämning från recipienten. Säkerhetstillägg 20 % har använts för dimensionering. Dagvatten från området avleds idag till diken eller kombinerat avloppssystem i Hjalmar Brantingsgatan eller via befintliga dagvattenbrunnarna i de hårdgjorda ytorna i öster. Mycket av dagvattnet kan också antas stanna och infiltreras inom området då en stor del av marken idag består av gräsytor. Beräkningar har utförts för dimensionerande regn med återkomsttiden 10 år med Z=26. För beräkningar av flöden har varaktighet på 10 min använts. Bräddning vid mer intensiva regn bör ske på markytan. Samma regn har använts vid flödesberäkningar för exploaterad samt oexploaterad mark. Kravet på magasinsvolymen är att den ska klara av att magasinera 10mm som faller på hårdgjorda ytor. Fördröjningen ska ske inne på tomt. Området omfattar cirka 2,9 ha. Beräkningar har utförts för följande fördelning av ytor innan exploatering: grönområde 1,69 ha grusfotbollsplan 0,81 ha, asfalterade ytor 0,42 ha. 3.2.2 Beräkning av dimensionerande regnintensitet För beräkning av dimensionerande regnintensitet (i Å ) har Dahlström (1979) ekvation använts. Dimensionerande regnintensitet har beräknats ur formeln: O\ MARK\2013\61451356582\3_Teknik\Dokument\.doc Ekvation 1. Dahlström (1979) ekvation. där: 9 av 20

i Å regnintensitet, l/s, ha, T R - regnvaraktighet, minuter, Å- återkomsttid, månader. Z- regional parameter som ges av figur 4.3 sid.20 P90 Beräkningar har utförts för dimensionerande regn med återkomsttiden 10 år, en varaktighet på 10 min samt ett Z-värde = 26. Detta ger en dimensionerande regnintensitet på 244 l/s, ha. Beräkningar framgår i bilaga 2. 3.2.3 Beräkning av dimensionerande flöden För beräkning av dimensionerande vattenföringar (Q dim ) har rationella metoden använts. Dimensionerande vattenföringar har beräknats ur formeln: Q dim = q A r Ekvation 2. Beräkning av dimensionerande flöden. där: q- regnintensitet vid vald återkomsttid och varaktighet, A r - reducerad area, A r = F, F- avrinningsområdets storlek, - avrinningskoefficient. Avrinningskoefficient 0,9 för takytor, 0,8 för asfaltsytor, 0,4 för gräsarmering, 0,2 för gröna tak och grusplan samt 0,1 för naturmark har använts för dimensionering. I tabell 1 presenteras dimensionerande flöden för befintlig markanvändning och förväntade flöden efter exploatering. Beräkningar framgår i bilaga 3. Yta, ha Flöde innan exploatering, l/s Flöden efter exploatering, med gröna tak och gräsarmering, l/s 2,9 162 243 416 Flöden efter exploatering, utan gröna tak, l/s Tabell 1: Sammanställning av dimensionerande flöden för planområdet innan och efter exploatering. O\ MARK\2013\61451356582\3_Teknik\Dokument\.doc Flödet efter exploatering beräknas således öka med cirka 81 l/s i planområdet med anläggning av gröna tak respektive 254 l/s utan anläggning av gröna tak. 10 av 20

3.2.4 Beräkning av erforderligt behov av dagvattenfördröjning Kravet på dagvattenfördröjningen är att 10mm regn på hårdgjorda ytor ska kunna fördröjas på tomt inom området. Ytor som ej är hårdgjorda är inte med i beräkningen av erforderlig magasinsvolym. I tabell 2 presenteras erforderligt behov av dagvattenfördröjning inom planområdet. Beräkningar framgår i bilaga 4. Erf. behov av dagvattenfördröjning, utan gröna tak, m 3 Utan säkerhets tillägg 219 263 Med säkerhets tillägg Tabell 2: Sammanställning av erforderligt behov av dagvattenfördröjning inom planområdet. Erforderligt behov av dagvattenfördröjning inom planområdet är 92 m 3 med anläggningar av gröna tak och gräsarmerade parkeringar respektive 233 m 3 utan gräsarmerade parkeringar och gröna tak inklusive 20 % säkerhets tillägg. 3.3 Förslag till utformning Dagvattenavledningen inom planområdet föreslås utföras med ekologisk dagvattenhantering. Med detta menas i första hand: Bibehållande av vattnet i marken och i närområdet, så att den lokala hydrologin förändras så lite som möjligt och att en fördröjning av avrinningen i området uppstår. I princip innebär detta att man strävar efter att bibehålla den naturliga avrinningen från området genom att utjämna och fördröja den ökade avrinningen som uppstår i samband med exploateringen inom området. Att om möjligt utnyttja den naturliga reningsförmågan hos vegetation, sediment, etc. för att erhålla ett renare dagvatten. Olika typer av öppen avledning av dagvatten bör utnyttjas i första hand. Anläggning av gröna tak. O\ MARK\2013\61451356582\3_Teknik\Dokument\.doc I denna utredning föreslås dagvattnet från anlagda ytor fördröjas och renas så nära källan som möjligt. Fördröjning ska ske inom fastighet och föreslås placeras under nya parkeringsytor. Där magasinen kommer nära källare bör magasinen vara täta för att inte skapa framtida problem med vatten mot fastigheten. Avledning av dagvattnet efter fördröjning sker till befintliga dagvattenledningar norr om planen. Anpassning av dagvattenledningar ska göras med nya spill- och vattenledningar för området. I bilaga 5 illustreras föreslagen dagvattenhantering översiktligt med placering av dike, dagvattenmagasin samt en enkel översikt av framtida dagvattenledningar. Gator inom planområdet förslås avvattnas till nytt dike via dagvattenbrunnar och ledningar utan fördröjning. 11 av 20

Öppet dike föreslås anläggas i grönytan till öster om de planerade fastigheterna. Diket ska fördröja, infiltrera, rena och synliggöra dagvattnet. Dagvatten från gator och övriga ytor inom det exploaterade kommer ledas till diket via nya dagvattenledningar. Beroende på hur diket utformas med slänter mm så kommer också den möjliga volymen för dagvattenfördröjning variera. Det finns utrymme för att göra ett ca 170m långt dike. Det beror på markförhållanden och intilliggande anläggningar vilken längd och bredd diket kan utföras med och det är avgörande för dikets volym. Nya takytor skulle kunna utföras som gröna tak för att minska arealen hårdgjorda ytor som exploateringen kommer medföra. Genom att anlägga gröna tak så kan dagvattenflöden och erforderlig volym på dagvattenmagasin minskas. För att fördröja och minska avrinningen något från asfalterade ytor så föreslås parkeringsytor utföras med gräs- alternativt grusarmering. Varje fastighet kommer ha en innergård med grönyta. I denna yta kommer det inte finnas möjlighet till fördröjning eller infiltration. Grönytan kommer dock inte bidra till något ökat dagvattenflöde. För att säkerställa god avrinning och minskad risk för uppdämning av dag- och dräneringsvatten bör lägsta golvnivå sättas med hänsyn till lutning av intilliggande mark så att lokala lågpunkter, i vilka dagvatten kan ansamlas, undviks. Lägsta golvnivå ska vara högre än gatunivå vid förbindelsepunkt för dagvatten för att en tillfredsställande avledning av dag- och dräneringsvatten ska kunna erhållas. 3.4 Dagvattenlösningar 3.4.1 Dagvattenkassetter Inom fastigheterna ska fördröjningsmagasin anläggas till exempel som dagvattenkassetter av plast. Dagvattenkassetternas (bild 7) hålrumsvolym är 95 % vilket innebär att man sparar mer än 2/3 av ytbehovet jämfört med en anläggning av makadammagasin. O\ MARK\2013\61451356582\3_Teknik\Dokument\.doc Bild 7. Dagvattenkassetter. Källa: www.wavin.se. 12 av 20

Kassetterna kan användas för avledning av dagvatten från tak och hårdgjorda ytor. De bör förses med bräddanslutning för indikation på framtida igensättning. Fördelar med dagvattenkassetter jämfört med makadamfyllda magasin är att kassettmagasinen inte kräver lika stor plats och möjligheterna till inspektion, rensning och spolning är större. Noteras bör att kassettmagasin måste anläggas ovan grundvattenytan. Annars kan inte hela volymen utnyttjas till magasinering. Kassetterna finns i olika utseenden och storlekar beroende på leverantör. Gemensamt för de olika kassettyperna är att en geotextilduk måste placeras runt kassetterna för att hålla smuts och jord utanför magasinet (bild 8). Alternativt placeras en tät duk runt kassettmagasinet för att på så sätt ta bort möjligheten till infiltration. Detta kan vara ett alternativ då markförhållanden inte ger möjlighet till infiltration eller då det ej finns möjlighet att placera kassetterna under grundvattenytan. Bild 8: Visar montering av kassetter för dagvattenhantering med geotextil. Källa: www.rehau.com O\ MARK\2013\61451356582\3_Teknik\Dokument\.doc 3.4.2 Rörmagasin Rörmagasin är en typ av tätt magasin och ger ingen möjlighet till infiltration. Dimensionen på röret kan väljas efter de utrymmen som finns att använda i marken där det ska grävas ned. Ledningarna som utgör magasinet bör läggas med svag lutning, 1-2. Magasinet bör förses med brunnar som möjliggör inspektion av rörledningarna. Magasinets utlopp kan med fördel vara av mindre dimension än magasinets inlopp. På så sätt får skapas en fördröjning av dagvattnet i magasinet. Inloppet till magasinet kan placeras i valfri nivå, viktigt att tänka på är att det inte ska dämma bakåt till känsliga delar i ledningssystemet om magasinet går fullt. Magasinets 13 av 20

utlopp bör placeras i nivå med magasinets vattengång och ett bräddutlopp placeras i magasinets överkant för att förhindra att magasinet går fullt. Bild 9. Rörmagasin. Källa: www.kwhpipe.se 3.4.3 Gräsarmering Gräsarmering är stenplattor som kopplas samman på så sätt att celler uppstår mellan plattorna, vilka sedan kan fyllas med t.ex grus eller jord. Beroende på vad man har för fyllning mellan plattorna så finns det möjlighet för gräs att växa där. Gräsarmering kan lämpligen användas på parkeringsytor istället för asfalt, viktigt att tänka på då är att välja plattor som är körbara. Fylls cellerna mellan plattorna med grus eller jord så skapas en möjlighet för dagvatten att fördröjas där vilket inte är möjligt på en konventionell asfaltsparkering. Förutom att ha en viss infiltrerande funktion så ger gräsarmering ett grönt inslag i gatubilden och utgöra en tydlig avgränsning mellan parkeringsyta och körbana. O\ MARK\2013\61451356582\3_Teknik\Dokument\.doc Bild 10. Gräsarmering på garageuppfart. Källa: www.alltimark.se 14 av 20

3.4.4 Öppna diken Befintligt dike i planområdets norra del i anslutning till Hjalmar Brantingsgatan kommer försvinna. Istället föreslås öppet dike anläggas i planområdets östra ytterkant för att ta hand om ytvatten inom området efter att det fördröjt inom fastigheterna. Det området som föreslagits som plats för ett öppet dike ligger mellan +28,7 meter till +27 meter. Dikets form anpassas till omgivande terräng, befintliga anläggningar och träd som ska bevaras samt nya planteringar och byggnader. Bild 11 visar sektion av planerat gatan och dike. För att få ett naturligt dike föreslås meandrande utformning. En ökad meandring av ett dike kan skapas på olika sätt, och med olika ambitionsnivå. Det enklaste sättet att återskapa ett meandrande dike och reducera hastigheten på vattnet är att med jämna mellanrum lägga större stenar i dikes kanter. Bild 11: Sektion som visar principlösning för nytt dagvattendiket. O\ MARK\2013\61451356582\3_Teknik\Dokument\.doc Diket ska vara gräsbeklätt och eventuellt förses med erosionsskydd i botten. Lutning av diket ska vara minst 1 %. Nya diket avslutas i norr med intagsbrunn som ansluts via ledning till närliggande befintlig dagvattenledning. Fördelen med öppna diken är att dagvattnet renas till viss del, hastigheten på vattnet reduceras och att det är ett trevligt inslag med kombinationen vatten och grönyta i området. 15 av 20

3.4.5 Makadamdiken Ett alternativ till öppna diken kan vara att anlägga makadamdiken som anläggs under en skålad gräsyta där dagvattnet samlas. Under den gräsyta som diket anläggs görs ett cirka 1 meter djupt dike fyllt med genomsläppligt material, typ makadam. Magasinerings- eller fördröjningsvolymen i makadamdiken utgörs av porvolymen i fyllningsmassorna, cirka 30 %. Ett lager geotextil skyddar makadammen från det gräsbevuxna jordlagret. I botten av diket läggs en dränerande ledning. Bräddintag, i form av brunnar med kupolsil, kan placeras ovan den skålade gräsytan. Avtappningen av makadamdiken utförs med en dräneringsledning som läggs nära botten i fyllningen eller så kan det avtappas genom infiltration ut i omgivande marklager. Bild 12. Makadamdike med dräneringsledning i botten. Källa: Svenskt Vatten P105. En fördel med makadamdiken är att de kan anläggas under till exempel gräs- eller asfaltsytor. Makadamdike har främst fördröjande förmåga men de har även viss renande effekt. Nackdelen med makadamdiken är att de oftast behöver grävas om med ca 10-15 års mellanrum då den hydrauliska kapaciteten avtar med tiden. O\ MARK\2013\61451356582\3_Teknik\Dokument\.doc 3.4.6 Fördröjning på tak För att minska avrinningen av dagvatten från takytor kan byggnader förses med så kallade gröna tak (bild 13). Vegetationsklädda takytor minskar den totala avrinningen jämfört med konventionella, hårdgjorda tak. Tunna gröna tak, med till exempel sedum, kan minska den totala avrunna mängden på årsbasis med ca 50 %. Gröna tak med djupare vegetationsskikt magasinerar enligt Svenskt Vattens publikation P105 i medeltal 75 % av årsavrinningen. Förutom detta har sedum till skillnad från vanligt gräs den speciella egenskapen att det klarar längre torrperioder utan att torka ut. Man har beräknat att 10 m 2 takyta täckt av till exempel torktålig takvegetation tar upp samma mängd koldioxid som ett träd. 16 av 20

Takvegetation med blandade sedum och mossarter behåller dessutom till skillnad från stadsträd sin bladmassa året om. De är därför aktiva som partikelrenare när de gör som mest nytta, alltså under vinterhalvåret när föroreningsbelastningen är som högst. Bild 13. Sedumtak stadsbiblioteket i Linköping. Källa: www.vegtech.se. Förutsättningar för att tekniken skall kunna utnyttjas är att taket inte har alltför brant lutning. Takkonstruktionen skall vara dimensionerad för den extra last som det gröna taket innebär. Lasten är dock inte större än att motsvara ett vanligt tegeltak. Vidare kan gröna tak ha en ljud- och värmeisolerande verkan, vilket kan bidra till en bättre inomhusmiljö samt reducera hushållens energibehov för uppvärmning. Gröna tak kan ha kylningseffekten på sommaren. Gröna tak kräver viss skötsel i form av gödsling med mera för att bibehålla sin funktion och karaktär. Dock bör man vara nog med vilka gödselmedel man använder då näringsämnen kan urlakas och följa med dagvattnet. O\ MARK\2013\61451356582\3_Teknik\Dokument\.doc 3.4.7 Gröna väggar Det finns två olika typer av växtlighet på väggar, gröna fasader och levande väggsystem. Med termen grön fasad menas klätterväxter som planterats i jorden eller i lådsystem på marknivå. Dessa växer på en smal remsa jord nedanför fasaden och kräver årlig skötsel och ofta någon form av stödjande konstruktion. Denna sortens vertikal trädgård har använts för odling och förbättring av innegårdars klimat under lång tid. Med levande väggsystem menas ett slags moduler, lådsystem som inte beror av kontakt med marken. Dessa kan integreras i fasader på ett smidigt sätt och det finns en större variation av växter som kan användas jämfört med grönfasadsystemet. Möjligheterna till ett varierat utseende är större med detta system (bild 14). 17 av 20

Bild 14. Etnografiskt museum i Paris. Källa: verticalgardenpatricblanc.com. Gröna väggar bidrar till ökad isolering och en renare luft i staden. Vertikala trädgårdar är flexibla och kan utföras och utformas på flera olika sätt. Från att täcka hela fasader till att ingå som en liten detalj, från stor till liten skala. Det är viktigt med en korrekt utförd teknisk lösning för att undvika skadeproblem och det behövs även ett kontinuerligt underhåll. Det finns olika klätterstöd för fasadvegetation, gemensamt är att växterna placeras i planteringsgropar i marken eller i krukor, det vill säga jordanslutning. Planteringsgroparna anpassas till aktuella växter och på takbjälklag gäller tätskikt, rotskydd, dräneringslager och takbjälklagsjord (tillverkad jord). Bygghöjd ca 400mm, växtvalet och platsens förutsättningar avgör den exakta uppbyggnaden. Alternativ med fasadmonterad grön vägg utan jordanslutning bygger på substratfyllda kassettsystem med plantering. Systemet skruvas upp på fasaderna. 4. Investeringskostnad O\ MARK\2013\61451356582\3_Teknik\Dokument\.doc Kostnader för de olika typerna av anläggningar kan endast översiktligt bedömas med utgångspunkt från tidigare erfarenheter från liknande projekt. Dagvattenkasseter Kostnader för dagvattenkassetter beräknas till cirka 4600 kr/m 3 (Wavin, 2012). 18 av 20

Rörmagasin Priset på rörmagasin varier med dimension på valt rör, större dimension ger högre pris/m men med större dimension krävs det färre meter magasin. Rör av polyeten är ett dyrt men vägs upp av lång livslängd och låga underhållskostnader. Gräsarmering Gräsarmering har ett pris på omkring 300kr/m² (stonefactory.se) Tillkommer gör materialkostnader för utfyllnad under och i gräsarmeringens hålrum. Öppna diken Investeringskostnaden för öppna diken varierar beroende av hur slänterna är utformade och vilket markmaterial som finns på plats. Investeringskostnaden för öppna diken är 130-460 kr/m (Bäckström, 2002). Generellt sett kostar ett dike cirka 180 kr/m 2 (Pircher, 2007). Makadamdiken Kostnaden för makadamdike är 7200-9600 kr/m 3 (Sulsbruck, 1997). Kostnader för utgrävning utgör cirka 20-25 % av totalkostnader, stenfyllnad cirka 45-55 %, inledande rör cirka 10-30 %. Eventuellt tillkommer kostnad för torvtäcke innan gräs etablerats (Schueler, 1987). Gröna tak Det är svårt att ge något exakt pris på vad gröna tak kostar att anlägga. Prisvariationen beror bland annat på takets placering och tillgänglighet till takytan. Ett grönt tak kostar ungefär mellan 600 kr/m 2 till 2000 kr/m 2 (Pircher, 2007). Gröna väggar Valet av lösning och typ av växter kan ha stor inverkan på priset som kan variera mycket. Beväxta fasader har högre kostnader än en traditionella med avseende både konstruktion och skötsel. 5. Drift- och underhållskostnader O\ MARK\2013\61451356582\3_Teknik\Dokument\.doc Kostnad för skötsel uppgår årligen till 5-8 % av anläggningskostnaderna. Kostnaderna för skötsel baseras på grova uppskattningar. En bedömning görs för varje enskilt fall och kostnaderna varierar från år till år. Nyanlagda anläggningar kräver utökad skötsel de tre första åren. Livslängd på dagvattenkassetter varierar med hur arbetet med tätningen kring kassetterna är utförd. Blir detta fel utfört kan sediment tränga in och uppta volym eller ännu värre, på sikt sätta igen magasinet. För mindre magasin fungerar dessa utmärkt då de är billiga och enkla att montera. 19 av 20

Rörmagasin behöver eventuellt spolas rent från grus och smuts men är utöver det i stort sätt underhållsfria. Själva rörledningarna kan få en livslängd på upp till 100år. Gräsarmering behöver inte mycket underhåll. Om gräsarmeringen är kraftigt trafikerad kan gräset med tiden försvinna. Vid låg trafikbelastning kan gräset behöva skötas om för att inte växa till sig allt för mycket. Drift- och underhållskostnader för öppna diken varierar kraftigt vilket kan bero på vilka komponenter man har valt att ta med i skötselkostnaderna. 0,01-1,41 kr/m är beräknat på ett dike med djupet 0,5 m (Bäckström, 2002). Skötseln består av gräsklippning, städning och allmän tillsyn. Makadamdiken behöver grävas om efter cirka 10-15 år eftersom de hydrauliska förutsättningarna ändras med tiden till följd av olika grad av igensättning. Underhåll av gröna väggar varier mycket beroende av vald lösning. Det kan variera mellan flera gånger per år till en gång vart tredje år. Sköts fasaderna inte om rikserar stuprör att täppas igen eller fönster att växa över. O\ MARK\2013\61451356582\3_Teknik\Dokument\.doc 20 av 20

BILAGA 2 BERÄKNING AV DIMENSIONERANDE REGNINTENSITET (enligt Svenskt Vatten publikation P90) Ekvation 1. Dahlström (1979) ekvation: Z= 26 T = 120 mån t r = 10 min i(t r,z)= 244 l/s, ha 300 Regnstatistik:Dahlström 1979 10-årsregn Regnintensitet, l/s,ha 250 200 150 100 50 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 110 120 Regnvaraktighet, minuter Figur 1. Intensivitets- varaktighetsdata enligt Dahlström (1979) ekvation. Figuren visar regnvaraktigheter från 10 minuter upp till 2 timmar. Återkomsttid är 10 år. Regnintensitet är 244 l/s, ha vid regnvaraktighet 10 minuter och återkomsttid 10 år.

BILAGA 3 BERÄKNING AV DIMENSIONERANDE FLÖDEN (enligt Svenskt Vatten publikation P90) Ekvation 2. Beräkning av dimensionerande flöden: dim = Å Där: q d dim = A = = A red = i Å = dimensionerande flöde, l/s avrinningsområdets area, ha avrinningskoefficient reducerad area, ha dimensionerande regnintensitet, l/s, ha INNAN EXPLOATERING AV PLANOMRÅDET Delyta A, ha A red, ha i Å, l/s, ha q d dim, l/s Fotbollsplan grus 0,813 0,2 0,16 244 40 Bef gator, parkeringar 0,416 0,8 0,33 244 81 Bef gräsytor 1,692 0,1 0,17 244 41 Totalt 2,92 0,66 162 EFTER EXPLOATERING Delyta A, ha A red, ha i Å, l/s, ha q d dim, l/s Gator, trottoarer 0,802 0,8 0,64 244 157 Parkeringar, gräsarmering 0,17 0,4 0,07 244 17 Tak 1,056 0,9 0,95 244 232 Grönytor 0,81 0,1 0,08 244 20 Totalt 2,84 425 ÖKNING EFTER EXPLOATERING, l/s: 263 EFTER EXPLOATERING MED GRÖNA TAK Delyta A, ha A red, ha i Å, l/s, ha q d dim, l/s Gator, trottoarer 0,802 0,8 0,64 244 157 Parkeringar, gräsarmering 0,17 0,4 0,07 244 17 Gröna tak 1,056 0,5 0,53 244 129 Grönytor 0,81 0,1 0,08 228 19 Totalt 2,84 321 ÖKNING EFTER EXPLOATERING, l/s: 158

BILAGA 4 1(2) BERÄKNING AV ERF. BEHOV AV VOLYM PÅ DAGVATTENMAGASIN UTAN ÅTGÄRDER 10mm regn för hårdgjorda ytor ska fördröjas inom kvarteret. ERF. MAGASINSVOLYM FÖR HELA PLANOMRÅDET Erf. Magsinsvolym (m³) vid Delyta A, ha Erf. Magsinsvolym (m³) vid 10mm regn 10mm regn, inkl 20% säkerhetstillägg Gator 0,802 80,2 96,2 Tak 1,06 106,0 127,2 Trottoarer 0,330 33,0 39,6 Totalt 2,03 219,2 263,0 NUMRENING AV HUSEN INOM PLANOMRÅDET ERF. MAGASINSVOLYM FÖR HUS 1. Erf. Magsinsvolym (m³) vid Delyta A, ha Erf. Magsinsvolym (m³) vid 10mm regn 10mm regn, inkl 20% säkerhetstillägg Trottoarer 0,076 7,6 9,1 Tak 0,21 20,8 24,9 Totalt 0,28 28,4 34,1

ERF. MAGASINSVOLYM FÖR HUS 2. 2(2) Erf. Magsinsvolym (m³) vid Delyta A, ha Erf. Magsinsvolym (m³) vid 10mm regn 10mm regn, inkl 20% säkerhetstillägg Trottoarer 0,068 6,8 8,1 Tak 0,21 21,3 25,5 Totalt 0,28 28,0 33,6 ERF. MAGASINSVOLYM FÖR HUS 3. Erf. Magsinsvolym (m³) vid Delyta A, ha Erf. Magsinsvolym (m³) vid 10mm regn 10mm regn, inkl 20% säkerhetstillägg Trottoarer 0,063 6,3 7,6 Tak 0,21 21,1 25,3 Totalt 0,27 27,4 32,9 ERF. MAGASINSVOLYM FÖR HUS 4. Erf. Magsinsvolym (m³) vid Delyta A, ha Erf. Magsinsvolym (m³) vid 10mm regn 10mm regn, inkl 20% säkerhetstillägg Trottoarer 0,062 6,2 7,4 Tak 0,21 21,3 25,6 Totalt 0,27 27,5 32,9 ERF. MAGASINSVOLYM FÖR HUS 5. Erf. Magsinsvolym (m³) vid Delyta A, ha Erf. Magsinsvolym (m³) vid 10mm regn 10mm regn, inkl 20% säkerhetstillägg Trottoarer 0,067 6,7 8,1 Tak 0,21 21,2 25,5 Totalt 0,28 28,0 33,6 ERF. MAGASINSVOLYM FÖR GATOR INOM OMRÅDET Erf. Magsinsvolym (m³) vid Delyta A, ha Erf. Magsinsvolym (m³) vid 10mm regn 10mm regn, inkl 20% säkerhetstillägg Gator 0,802 80,2 96,2