NR 3 Okt 2006 Foto. Magnus Gotander KTH och Chalmers på gång med ny riskkapitalfond Idel glada miner när den nya riskkapitalfonden KTH Chalmers Capital lanserades! Fonden är ett led i det fördjupade samarbetet mellan landets två största tekniska högskolor för att få fram fler svenska spjutspetsföretag. Bakom den nya fonden står bland andra (fr v) KTH med rektor Anders Flodström, KTH Seed Capital med vd DESSUTOM I DETTA NUMMER: Jakob Svärdström och ordförande Jan Sundberg, Chalmers med rektor Karin Markides och Industrifonden med vd Claes de Neergaard. Övriga Reflex leder borren rätt sid 4 investerare i fonden, som får ett kapital på 127 miljoner kr, är W Capital LTP god affär för Industrifonden sid 5 Management, SEB Företagsinvest och Innovationsbron. artikel sid 3 Industrifondens resultat kraftigt förbättrat artikel sid 3 Ökad satsning på miljö och energi sid 7 Oatlys nya fabrik invigd sid 8 Industrifonden erbjuder kapital, kompetens och nätverk till svenska innovativa tillväxtföretag. Industrifonden investerar i de flesta branscher och är delägare i elva regionala riskkapitalbolag runt om i Sverige samt i Innovationsbron AB.
Starka varumärken i kombination med starka finansiärer Foto: Viktor Brott CLAES DE NEERGAARD Nu knyts ännu ett band mellan KTH och Chalmers för att förstärka kommersialiseringen av forskning. Sveriges två största tekniska högskolor ställer sig nämligen bakom en ny riskkapitalfond, KTH-Chalmers Capital. Fondens huvudsakliga kapital kommer från Industrifonden, W Capital Management (som förvaltar Wallenbergstiftelsens kapital), SEB Företagsinvest och Innovationsbron. Det fina med KTH-Chalmers Capital är att fonden skall göra små investeringar; snittstorleken på första investeringen i fond 1 (KTH Seed Capital) har varit ca 2 MSEK. Dessutom har fonden riggats för att kunna bistå portföljbolagen med finansiering under många år. I ett uttalande i samband med lanseringen i Göteborg sa jag att det kändes befriande positivt att detta kommit till stånd. Jag tänkte då i första hand på många lovande teknikintensiva företag som hankar sig fram på de medel som kan skrapas ihop från grundarnas kistbotten, från anhöriga, stipendier, Chalmers Innovation, Innovationsbron, ALMI m fl. Det underlättar om man har en rik släkting eller ett bastant låneutrymme i en fastighet (vilken student har det?). Därutöver kan man kanske få ihop upp till 1,5 MSEK i externt startkapital till ett bolag. Detta är välbehövligt men har mer karaktären av startgas. Hur kommer man vidare? Nu förstärks musklerna väsentligt för en tidig finansiär som också kommer att skaffa sig de personella resurser i både Stockholm och Göteborg, som krävs för att på nära avstånd aktivt kunna vara med att forma och coacha unga företagare. Mest var jag lycklig över att mina farhågor om att en överdriven lokalpatriotism någonstans skulle omintetgöra initiativet. Vadå, två universitet ihop? Stockholm och Göteborg tillsammans? Men i detta fall fick lokalpatriotismen stå tillbaka för rationella argument. Efter ett initialt förankringsarbete under våren har processen löpt smidigt. Jag är övertygad om att alla inblandade parter vinner på en lösning som har större kritisk massa. Universiteten kommer inte bara att öka sin attraktionskraft hos entreprenöriella forskare. De kommer också att lära av varandra hur man bäst kommersialiserar FoU. Kanske kan de också säkra mer statlig FoU-finansiering för att de förstärker sitt åtagande för den tredje uppgiften? Managementbolaget som sköter fonden kommer definitivt att få ett bättre urval av investeringspropåer och därför kunna göra bättre val. Detta borde leda till högre avkastning, vilket i sin tur underlättar fortsatt finansiering från existerande och nya investerare. Kanske är KTH-Chalmers Capital rentav trendsättare? Vilket budskap skickas till övriga lärosäten när Sveriges två största tekniska högskolor med 4 Mrd i forskningsbudget och 3000 forskarstuderande väljer att poola resurser för att få kritisk massa? Nytt från våra portföljbolag NANORADIO SÄLJER TILL SHARP Den japanska elektronikjätten Sharp ska börja tillverka världens minsta wlan-chip för mobiltelefoner och andra bärbara elektronikprodukter. Chipet är utvecklat tillsammans med svenska Nanoradio, som därmed fått sin första officiella kund. Det nya chipet har marknadens lägsta elförbrukning och Sharp tänker producera 100 000 sådana moduler i månaden. RESISTENTIA KLARADE FÖRSTA TESTET Forskningsbolaget Resistentia i Uppsala har klarat första steget på väg mot ett nytt läkemedel mot svåra allergier, eftersom första testet på friska försökspersoner har gett goda resultat. Dessutom går den brittiska investeraren SR-One in med 28 miljoner kr i projektet. Det nya läkemedlet ska minska mängden av IgE, det ämne i kroppen som utlöser allergiska reaktioner. Resistentias läkemedel stimulerar immunförsvaret att producera antikroppar mot kroppens immunglobulin, som spelar en central roll vid uppkomsten av allergiska reaktioner. Inom ett halvår ska den första studien följas upp av en så kallad fas 2-studie med uppemot 100 allergiska försökspersoner. Resistentia startades 1998 som en avknoppning från Uppsala universitet. Ägare är bl a Healthcap, Industrifonden, BankInvest, och Innovationskapital.
Industrifondens resultat det bästa på sex år Industrifondens resultat för verksamhetsåret 2005-06 uppgår till 220 miljoner kronor, vilket är fondens bästa resultat sedan år 2000. Det är också en förbättring med 436 miljoner kronor jämfört med föregående verksamhetsår. Förbättringen av resultatet beror huvudsakligen på försäljningen av aktier i Micronic Laser Systems AB. Under räkenskapsåret tecknades 100 (110) avtal om investeringar på totalt 298 (479) miljoner kr. Av detta utgjorde 226 (182) miljoner kr följdinvesteringar i befintliga engagemang och 72 (297) miljoner kr investeringar i helt nya bolag. Minskningen jämfört med föregående år beror på fjolårets investering på 200 miljoner kronor i Innovationsbron AB. Årets resultat förklaras till övervägande del av att Industrifonden under året sålt samtliga aktier i Micronic Laser Systems motsvarande 12,9 procent av kapital och röster. Industrifonden har varit engagerad i bolaget sedan slutet av 1980-talet och har genom aktivt ägande bidragit till att skapa ett världsledande bolag inom sin nisch. Aktierna såldes för 80 kronor per aktie, vilket gav Industrifonden en realisationsvinst på 331 miljoner kronor. Resultatet från förvaltningen av Industrifondens likvida kapital var 120 miljoner kr och kan hänföras till värdestegring på aktier och värdeökningar i obligationsportföljen till följd av sjunkande räntor på penningmarknaden. Industrifondens likvida kapital uppgick vid verksamhetsårets slut till 1 760 miljoner kr. Vid räkenskapsårets slut uppgick Industrifondens investerade kapital till 1 530 miljoner kronor, vilket motsvarar 47 procent av Industrifondens egna kapital. Årets resultat på 220 miljoner kr motsvarar en avkastning på totala tillgångar på 6,5 procent. KTH Chalmers Capital ny riskkapitalfond KTH Chalmers Capital så heter nytillskottet bland Industrifondens indirekta investeringar. Fonden, som får ett kapital på 127 miljoner kronor, kommer att investera i nya bolag med ursprung ur KTH och Chalmers och är ett led i det fördjupade samarbetet mellan Sveriges två främsta tekniska högskolor. Bakom den nya fonden står Industrifonden, SEB Företagsinvest och W Capital Management. I ägarkretsen ingår också KTH, Chalmers och Innovationsbron. Med sina långsiktiga ägare, sitt kunnande och goda nätverk ska bolaget underlätta kommersialiseringen av teknologiprojekt relaterade till KTH eller Chalmers. Investeringsbeloppet kommer att vara mellan 2 och 6 miljoner kronor per bolag. Inom 4 år räknar fonden med att ha gjort mellan 8 och 12 nya investeringar. KTH Chalmers Capital är en utvidgning av befintliga KTH Seed Capital, som bildades 2002 för att investera i KTH-relaterade bolag. KTH Chalmers Capital drar igång sin verksamhet under första kvartalet 2007. KTH Seed Capital och dess portföljbolag påverkas inte, men alla nya investeringar görs därefter i den nya fonden. Industrifonden och W Capital Management investerar 39,4 procent vardera i KTH Chalmers Capital, SEB Företagsinvest 19,7 procent och KTH, Chalmers och Innovationsbron resterande 1,5 procent. KTH-Chalmers Capital är alltså ett led i samarbetet mellan KTH och Chalmers. Vi lägger stor vikt vid detta samarbete, säger KTH:s rektor Anders Flodström. I och med detta blir det möjligt att öka flödet av investeringsmöjligheter i spjutspetsprojekt med koppling till våra båda högskolor och få fram fler företag som kan hävda sig i den globala konkurrensen. På detta sätt stärker vi också samverkansuppgiften, det vill säga samarbetet mellan högskola och näringsliv, säger Chalmers rektor Karin Markides. Men det är viktigt att understryka att fondens investeringar ska göras på enbart kommersiella grunder. KTH Chalmers Capital kommer att ha kontor i anslutning till campus både i Stockholm och i Göteborg. Rekrytering pågår av ytterligare två investeringsansvariga som, förutom att arbeta med existerande portfölj, ska göra nyinvesteringar vid såväl Chalmers som KTH. Chalmers är en mycket intressant miljö, säger Jakob Svärdström, vd för KTH Seed Capital och blivande vd för KTH-Chalmers Capital. Vi har redan gjort två investeringar där och det känns helt naturligt att få in Chalmers som en långsiktig partner i vår verksamhet.
Reflex leder borren rätt När man borrar efter olja eller malm är det viktigt att borrhålen är raka. Men ännu viktigare är att veta hålets exakta position i förhållande till fyndigheten, något som är värt stora pengar för prospekteringsbolagen. Det är där Reflex från Vallentuna kommer in. Det lilla bolaget är världsledande på mätinstrument för borrhål och har kunder över hela världen. Att mäta borrhålen är helt nödvändigt, säger Reflex vd Bengt Ljung. Man kan ju inte chansa och provborra överallt och alla borrhål måste dessutom dokumenteras. Han tillträdde som vd för två år sedan med uppgiften att ge bolaget en nystart. Reflex, som bildades i slutet av 1980-talet, hade nämligen fört en tynande tillvaro i många år. Bolaget lyckades dock överleva på grund av ett bra varumärke, bra produkter och en god säljorganisation. Det var det vi kunde bygga på, säger Bengt Ljung. Annars fanns det många svagheter som snabbt korrigeras. Räddningen för Reflex påbörjades ett par år tidigare, 2001, då riskkapitalbolaget Småföretagsinvest (där Industrifonden är delägare) kom in som huvudägare. Bolaget var i kris, men vi såg potentialen, säger Småföretagsinvests vd Bo Thorson. Reflex hade bra produkter och en säljfokuserad organisation. MINERALBOOM Men bolaget hade många problem. När Bengt Ljung kom in hade Reflex en leveranstid på 30-90 dagar för sina produkter. Ett nytt mål sattes: fem dagar. Och det håller man numera, vilket visat sig vara en framgångsfaktor när den stora mineralboomen inleddes för ett par år sen. Han sticker inte under stol med att Reflex också haft stor nytta av de senaste årens mineral- och oljeboom. Gruv- och prospekteringsbolagen provborrar som aldrig förr och alla behöver mäta positionen på sina borrhål. Snabbt och på ett enkelt sätt. Det är därför Reflex har försäljning över hela världen med dominans i Kanada, USA, Sydafrika, Sydamerika och Australien. Kunderna återfinns inte bara inom prospekteringsindustrin för mineraler utan också inom olja, konstruktion (t ex tunnel- och anläggningsbyggen) och naturligtvis inom gruvindustrin. Reflex har gått som tåget de senaste åren. Bolaget beräknas omsätta 80 miljoner kr 2006, vilket är mer än en fyrdubbling jämfört med 2001. Vinsten ökar också. Idag är Reflex ett mycket kostnadseffektivt och lönsamt bolag. Och det är ingen tillfällighet. Reflex är inte bara marknadsledande inom sitt segment, utan strategin är också att vara prisledande i världen. Kunderna vet att vi har bra produkter och service och det är de villiga att betala för, säger Bengt Ljung. Han och hans 6 medarbetare håller till i Vallentuna utanför Stockholm och sköter marknadsföring och projektledning. Resten av Reflex totalt 28 anställda finns runt om i världen. Men utveckling och produktion är utlagt på andra. NÄSTA GENERATION Den nya generationens mätinstrument med namnet Magic utvecklas av elektronikföretaget JAPS tillsammans med bl.a Saab Avitronics. Samtidigt håller vi på att utveckla nästa generation instrument, som är ännu mer avancerat, berättar Bengt Ljung. Den innehåller samma teknik som målsökande robotar. Vårt stora nätverk gör det möjligt för oss att behålla vår spetskompetens och därmed vår position på marknaden. Reflex dåvarande vd Bengt Ljung på besök vid en av världens största koppargruvor, som ligger i Chile. Den ägs av Reflex kund Codelco, världens största kopparproducent. Fotnot: Den 1 oktober avgick Bengt Ljung som Reflex vd. Han kommer i fortsättningen att vara vice president för speciella projekt. Ny vd är Derek J Loughlin från ägarbolaget Imdex.
REFLEX SÅLT TILL AUSTRALISKT BORRBOLAG Reflex mätutrustning används bland annat i gruvindustrin för utvärdering av malmfyndigheter. Som till exempel vid kopparfyndigheterna i El Teniente i Chile. Reflex såldes i september till Imdex Ltd, ett borrproduktsbolag börsnoterat i Australien. Köpesumman uppgick till ca 180 miljoner kronor, vilket ger ägaren Småföretagsinvest en reavinst på ca 170 miljoner kr. Under de fem år som Reflex varit i Småföretags ägo har det utvecklats från ett förlustbolag till ett expansivt, vinstgivande tillväxtbolag med verksamhet över hela världen. Vi är mycket nöjda med vår investering i Reflex, säger Småföretagsinvests VD Bo Thorson. Ledningen för bolaget har framgångsrikt byggt upp verksamheten och dragit nytta av det goda marknadsläget för att ta en marknadsledande position. Köparen, börsnoterade Imdex, som förser olje- och gruvindustrin med borrprodukter, är Reflex distributör i Australien. Förvärvet av Reflex kompletterar Imdex verksamhet både produkt- och teknologimässigt samt geografiskt. Reflex passar bra in i vår struktur och kommer att förstärka vår position på den internationella marknaden, säger Imdex VD Bernie Ridgeway. Småföretagsinvest ägs av Industrifonden och ett konsortium bestående av ett 30-tal affärsänglar, Volvo Aero och Saab Bofors. LTP god affär för Industrifonden Industrifonden har sålt sitt portföljbolag Lipid Technologies Provider AB (LTP) till DSM Food Specialties B.V., dotterbolag till den holländska koncernen DSM, för 225 miljoner kronor. Säljare förutom Industrifonden är Cimon Medical, DSM Venturing, ledning och andra privatinvesterare. LTP som har säte i Karlshamn, utvecklar, producerar och säljer produkter baserade på avancerad fettteknologi för livsmedels- och kosmetikaindustrin. Bolagets storsäljare Olibra är en livsmedelsingrediens baserad på en fettemulsion, som ger förlängd mättnadskänsla och som därför används av dem som vill kontrollera vikten. Olibra finns, marknadsfört under olika varumärken, både som tillsats i yoghurt och som dryck. Den säljs i hälsokosthandeln i Sverige, men även i flera europeiska länder och i USA. Alla LTP:s produkter är baserade på egenutvecklad, avancerad lipidteknologi. Användningsområdena är många och kunderna återfinns bl a inom livsmedels-, kosmetika-, läkemedels- och hälsokostindustrin. Köpare av LTP är den börsnoterade globala holländska koncernen DSM, vars riskkapitalbolag DSM Venturing redan är delägare i LTP. DSM är verksamt inom bl a läkemedelkemi, industriell kemi, livsmedelsingredienser och avancerad materialteknik. Industrifonden, som gjorde sin första investering i LTP 2001, är tillsammans med sitt delägda riskkapitalbolag Cimon Medical största delägare i LTP. LTP har nu nått den nivå där marknaden börjat få upp ögonen för dess produkter, säger Jörgen Lönngren, chef för affärsområde Life Science på Industrifonden. Bolaget står inför en stark tillväxt, som kräver en stark ägare som DSM. Vi är mycket nöjda med vår investering i LTP och är övertygade om att det kommer att utvecklas väl i samarbete med DSM.
Nobelpristagare samarbetar med Sidec Årets Nobelpristagare i kemi, professor Roger D Kornberg, har sedan ett par år tillbaka ett samarbete med Ulf Skoglund, grundare till Industrifondens portföljbolag Sidec. Professor Kronberg från amerikanska Stanforduniversitetet arbetar med molekylära mekanismer och det är för detta arbete som han har fått Nobelpriset i kemi. Genom sitt samarbete med Sidecs Ulf Skoglund känner han väl till Sidecs teknologi att kunna ta skarpa, tredimensionella bilder av proteiner i deras naturliga miljö. Metoden kallas Protein Tomografi och används för att få en bättre biologisk förståelse för molekylära mekanismer. För närvarande arbetar Ulf Skoglund och Roger Kronberg på ett projekt för att förbättra upplösningen av dagens Protein Tomografi något som är av stor betydelse för Sidecs vidare utveckling. Scalado i mångmiljonaffärer med BenQ och Samsung Industrifondens portföljbolag Scalado, som utvecklat en teknik för bildhantering i mobiltelefoner, har nyligen tecknat omfattande ramavtal med två av världens största mobiltelefontillverkare taiwanesiska BenQ och koreanska Samsung. De båda avtalen väntas var för sig ge Scalado årliga intäkter på tvåsiffriga miljonbelopp. Det här är ett viktigt genombrott för oss. Ramavtalen bedöms ge intäkter på mer än tio miljoner kronor per år och kommer utgöra en betydlig andel av vår omsättning, säger Mats Jacobson, VD för Scalado. Företaget har sedan ett år tillbaka ramavtal med Samsung, som nu förlängs med ytterligare två år. BenQ är den senaste uppstickaren bland de stora telefontillverkarna och skapade stor uppmärksamhet i fjol när man tog över tyska Siemens mobildivision. Affärerna med BenQ och Samsung är en direkt följd av det avtal som Scalado tecknade med Teleca i början av året. Då bestämde sig Teleca för att använda Scalados mjukvara i sina projekt med telefontillverkare runt om i världen. Jag är hittills mycket nöjd med resultatet av samarbetet med Teleca. Dessutom finns det en hel del nya affärer som bubblar för tillfället och som kommer ge resultat framöver, säger Mats Jacobson. Scalado meddelade i början av året att man räknar med att fördubbla omsättningen till 20 miljoner kronor under 2006. I dag ligger prognosen något över denna målsättning. Bolaget finns i Lund och har omkring 30 anställda. Det ägs till största delen av de danska riskkapitalbolagen IVS och Olicom samt Industrifonden, TeknoSeed och företagets grundare. (Denna artikel har tidigare publicerats i nyhetstjänsten Rapidus och återpubliceras med deras tillstånd.) Fortsatt optimism hos de svenska tillväxtföretagen Optimismen hos Sveriges kunskapsintensiva tillväxtföretag fortsätter att öka. Det visar Industrifondens och CONNECTs senaste Entreprenörsbarometer, som för årets tredje kvartal visar sitt högsta indexvärde någonsin. Huvudförklaring till detta är att företagen upplever ett extremt bra marknadsläge. Tillväxtföretagen i Stockholm är för fjärde kvartalet i följd mest optimistiska, medan Östra Sverige står för den största förbättringen. Entreprenörsindex nådde den nya rekordnivån 45 mot 43 i maj 2006, vilket innebär att index har ökat tretton kvartal i följd. Entreprenörsbarometern är en undersökning som genomförs av Industrifonden och CONNECT Sverige. Den omfattar cirka 450 svenska kunskapsintensiva tillväxtföretag i olika branscher. Det är deras samlade bedömning av konjunkturläget som ligger till grund för entreprenörsindex. 60 50 40 30 20 10 0 Entreprenörsindex okt 2002 till okt 2006 STOCKHOLM UTVECKLAS BÄST Under sommaren är det återigen de kunskapsintensiva tillväxtföretagen i Stockholm som har utvecklats bäst. Indexvärdet för huvudstadslänet är 53, vilket är klart högre än samtliga andra regioner. Stockholm har legat högst vid nio av de tio senaste kvartalen. Om man bortser från Stockholm är skillnaderna mellan regionerna i mycket små. Det senaste indexvärdet är i princip lika i Syd, Väst, Nord och Öst. Jämfört med mätningen i maj 2006 har Öst förbättrats kraftigt, medan Nord och Syd fallit tillbaka något. MYCKET GOD MARKNADSSITUATION Mycket få företag anger att marknaden i dagsläget är ett hinder för bolagets utveckling. Allra bäst är marknaden för företagen i storstadslänen, där endast något enstaka bolag ser bristande marknad som ett problem. Det är också förbättringarna av marknadssituationen som är orsaken till ökningen i totalindex. Mängden nyanställningar är relativt hög men har ändå minskat något sedan i våras. Samtidigt anger allt fler av de tillfrågade bolagen att det är svårt att hitta rätt personal vid nyrekryteringar. IT BÄSTA BRANSCH Under det senaste året har IT varit den bransch som uppvisat högst index vid samtliga fyra mättillfällen. Branschen har legat mycket väl till sedan 2004, vilket är i tvär kontrast till utvecklingen under lågkonjunkturen fram till 2003. okt 2002 2003 2004 2005 okt 2006 Entreprenörsindex bygger på fem frågor i Entreprenörsbarometern: Företagens syn på utvecklingen och sysselsättningen det gångna och det närmaste kvartalet samt i vilken utsträckning svag efterfrågan upplevs som problem i företagen. Index kan högst vara +100 (strålande optimism/alla växer) och lägst -100 (nattsvart/alla krymper), INDUSTRIFONDEN med 0 som NYTT balansläge. 3/06
Ökad satsning på miljö och energi Industrifonden vill öka investeringarna inom miljö- och energiteknik. Det som lockar är den höga nivån inom FoU och att affärsriskerna är lägre än någonsin. Alldeles för få cleantech-bolag kommersialiseras och Sverige är nu på väg att hamna på efterkälken. Detta vill Industrifonden ändra på. Det finns väldigt många cleantech-företag i Sverige, bortåt 350 enligt Nutek. De flesta är små med färre än tio anställda och de drivs ofta av ingenjörer som är innovatörer och entreprenörer. Tillsammans exporterar de för bara 25 miljarder kronor om året. Den siffran borde vara betydligt större, eftersom den tekniska kompetensen är hög och den globala marknaden enorm. Det är bara att räkna på Indiens och Kinas framtida behov av bränslereduceringar och minskat utsläpp, säger Anders Eklund, som är affärsområdeschef för industri/energi vid Industrifonden. LÅNG ERFARENHET Industrifonden har lång erfarenhet av cleantech-satsningar. I bagaget finns 25 avslutade företagsprojekt, bland annat värmländska framgångsexemplet Thermia. I dag består miljöportföljen av fem företag och investeringarna uppgår till 90 miljoner kronor. Nu ska tempot höjas. Vi letar aktivt efter fler företag att bygga och investera i. Miljö- och energiteknik har av tradition ansetts som en olönsam bransch i vencap-kretsar. Men det stämmer inte längre. Förutsättningarna för att tjäna pengar har förbättrats och det är inte längre lika riskfyllt att investera i cleantech. Det har övriga Europa och USA insett och här håller vi på att bli omsprungna. Anders Eklund pekar på tre investeringsskäl: För det första är marknaden global: hållbar energi kommer att efterfrågas över hela världen. För det andra motiveras inte innovationerna längre av politiska miljöregler, utan av företagsekonomisk affärslogik. För det tredje har vi en hög teknisk kompetens i Sverige. Men alldeles för få av våra duktiga forskare och ingenjörer förmår kommersialisera sin forskning. TIDSKRÄVANDE PROJEKT Cleantech utmärks av långa och kapitalkrävande projekt. Det är inte ovanligt med många års engagemang innan resultatet kommer. Generellt tar det litet längre tid för cleantech-företag att visa lönsamhet, jämfört med övriga teknikföretag. Men haveririsken är inte större. Hetast inom den internationella cleantech-branschen just nu är bränslecell- och solfångarteknik. Svenska ingenjörer är bra på energiöverföring, fordonskraft och vattenkraft. Sverige var tidigt ute med miljöregleringar och det ledde till många goda innovationer. Nu är det hög tid att ta vara på dem. Text och foto: Lena Fieber Öppnar dörren för fler cleantech-företag. Anders Eklund välkomnar fler byggfärdiga företag som Industrifonden kan investera i inom området miljöoch energiteknik. Tre av Industrifondens investeringar i cleantech Climate Well AB i Stockholm har tagit fram en värmepump som drivs med solenergi. Industrifonden är inne på fjärde året och har investerat 30 miljoner kronor. Ägarandel 20 procent. Övriga ägare är ett spanskt industrikonsortium, Engelsberg och en rad mindre investerare. Lanseras nu i Spanien. Företaget erbjuder en unik teknik, enkel produkt, stor kundnytta med dramatiska kostnadsbesparingar för konsumenten, marknaden är global. Och här finns en duktig innovatör, kommenterar Anders Eklund investeringen. Effpower AB i Göteborg har utvecklat batterier för hybridfordon, i första hand tunga fordon. Industrifonden kom in för fyra år sedan och äger 18 procent med 42 miljoner kronor i investeringar. Huvudägare är Volvos riskkapitalbolag VTT. Provningar pågår nu hos billeverantörer. Marknaden för hybridfordon är otroligt stor. Teknik och råvaror är enkla och billiga, kundnyttan tydlig, säger Anders Eklund. Bränsleförbrukningen kan till exempel minskas med 30 procent i bussar. Det är ett långsiktigt projekt och vi räknar med att företaget ska börja tjäna pengar om tre år. E-comb AB i Södertälje har utvecklat en miljövänlig förbränningsteknik som ger högre effektivitet och mindre utsläpp vid förbränning i olika typer av industripannor. Industrifonden har varit engagerad under lång tid och företaget har fått riktig fart under de senaste åren. Tio miljoner kronor har investerats.
B-post. Porto betalt Utgivare: Industrifonden, Box 1163, 111 91 Stockholm Tel. 08-587 919 00 E-post: info@industrifonden.se Hemsida: www.industrifonden.se Redaktör och ansvarig utgivare: Maria Montgomerie Produktion: Pharos Executive Partners Adressändring: info@industrifonden.se Oatlys nya fabrik invigd Nu är Oatlys nya fabrik i Landskrona invigd! Den gör det möjligt för bolaget att ta över produktionen av havremjölk i egen regi. Men inte nog med det. Oatly kommer också att kunna öka sin produktion rejält för att möta den ökande efterfrågan på havreprodukterna. Oatly räknar med en 30-procentig ökning av omsättningen i år, som då passerar 100 miljoner kronor Nu kan vi leverera i takt med den efterfrågan som finns, både i Sverige och utomlands, säger Oatlys vd Per- Erik Nilsson. Och den är så stor att vi räknar med att öka vår omsättning med 20-30 procent per år även de kommande åren. Havremjölken lanserades ursprungligen som allergiprodukt och passar perfekt för människor som inte tål mjölk eller sojaprotein. Men nu, i takt med det ökande hälsomedvetandet, har Oatly funnit en nisch till, en som är ännu större. Havremjölken innehåller nämligen nyttigare fett och mer fibrer än vanliga mjölkprodukter och det tilltalar en betydligt större konsumentgrupp. Att den dessutom sänker kolesterolhalten i blodet gör inte saken sämre. Vi kommer att rikta vår marknadsföring mot åldergruppen 45+, där hälsomedvetandet är stort, säger Per-Erik Nilsson. Faktum är att Oatly lägger 15 procent av sin omsättning på marknadsföring. Det är ett måste, säger Per-Erik Nilsson, vi har ju en utbildningsuppgift att sälja in en produkt, som är helt ny för många grupper. Vi måste få konsumenten att hitta oss bland övriga varor i kyldisken. Oatlys vd Per-Erik Nilsson, vars storsäljare havremjölken står för 90 procent av försäljningen. Produkterna säljs i 18 länder. Största marknader förutom Sverige är England och Finland. FAKTA Oatly grundades 1994 av en grupp forskare vid Lunds universitet under ledning av professor Richard Öste. 1996 lanserades den första havredrycken på den svenska marknaden och sedan slutet av 90-talet har försäljningen ökat med ca 20 procent om året. Omsättningen 2005 uppgick till 85 milj kr. Ägare förutom grundarna är Industrifonden, Carnegie Fonder, Pågengruppen, Östersjöstiftelsen, Skånemejerier samt anställda inom Oatly. Industrifonden ser mycket positivt på Oatlys framtid, där den egna tillverkningsenheten nu ger möjlighet till en större exporttillväxt, säger Thomas Carlström, investeringsansvarig på Industrifonden. Förutom produkter baserade på havremjölk arbetar professor Öste och hans team på ett antal andra produkter utgående från havre med förhoppningen att några skall leda fram till egna självständiga produktfamiljer/bolag inom några år. Tetror med havremjölk på det löpande bandet i Oatlys nya fabrik i Landskrona, där Oatly nu för första gången kan producera sina havremjölksprodukter i egen regi. Sammanlagt har det investerats 90 miljoner kronor i den splitternya fabriken som i treskift ska klara av att producera 30 miljoner liter havremjölk om året.