Strategiskt underlag för nätbaserad utbildning vid MDH

Peter Gustafsson 2012-09-04 ARBETSMATERIAL Strategiskt underlag för nätbaserad utbildning vid MDH Uppdrag Från rektor till fakultetsnämnden 2012: Fakultetsnämnden uppdras att ta fram en strategi för nätbaserad utbildning vid MDH. Den nätbaserade utbildningen ska både vända sig till studenter och möjliggöra användande av lärarresurser från andra lärosäten för utbildningsmoment vid MDH. Rektor har vid senare D-gruppsmöte beskrivit att det är ett strategiskt underlag som efterfrågas snarare än en strategi. Några begrepp Följande definitioner används i detta PM: Distansutbildning och distanslärande planerat lärande som sker på en geografiskt annan plats än undervisandet och där särskild teknik erfordras för kursdesign, instruktion, kommunikation, administration, etc. Nätbaserat lärande distansutbildning som sker via internet Flexibelt lärande en blandning av fysiskt möte mellan lärare och student och virtuella komponenter som kan vara del av distansutbildning Bakgrund I ett tidigare uppdrag under perioden 2009 2010 tog enheten för externa relationer fram ett arbetsmaterial under rubriken Strategi för distansutbildning och samarbete med lärcentra. Ambitionen var att få fram ett rektorsbeslut från denna strategi och att sätta konkreta målsättningar (i volym/antal) och en medveten satsning på distansutbildning. Detta arbete fullföljdes aldrig. Från arbetsmaterialet kan vi läsa ut att en satsning på distansutbildning medför utökade förväntningar på ett lärosäte jämfört med campusundervisning: Andra krav på lärarna att anpassa och planera undervisningen. Andra krav på teknisk infrastruktur och support till lärare och studenter. Andra krav på studievägledare att förstå distansutbildning och innebörden för de studerande. Även strategiska frågeställningar uppkommer som söker och nu delvis har svar: Finns det från studenterna en kort- och/eller långsiktig efterfrågan på utbildning på distans? Har MDH på kort- och/eller lång sikt behov av att tillämpa utbildning på distans i syfte att nå nya studentgrupper? Ska MDH formulera ett mål för volym av distansutbildning? Vilket organ ansvarar för vad när det gäller pedagogiskt stöd, tekniskt stöd och kvalitetskrav och behövs det förändringar av uppdrag till enheter och av styrdokument mot bakgrund av hur det ser ut idag? Skälet till varför arbetet med denna strategi lades på hyllan finns inte redovisat men från det nuvarande uppdraget till fakultetsnämnden framgår en tydlig förändring relativt det förra 1

Peter Gustafsson 2012-09-04 ARBETSMATERIAL uppdraget. Det finns inget fokus på distansutbildning eller nätbaserad utbildning framskrivet i forsknings- och utbildningsstrategin (FUS) för MDH. De strategiska frågorna har till del redan svar. Enligt HSV:s årsrapport 2011 (2011:8 R) studerar var femte student i Sverige enbart på distans. Däremot väljer inte MDH att positionera sig som ett lärosäte just för distansutbildning. Läser man FUS:en för vägledning beskriver den inte något specifikt om distansutbildning eller nätbaserad utbildning. Den guidning som kan fås där är snarare att den lyfter fram värdet av campusmiljöerna för bland annat den pedagogiska utvecklingen: För MDH är campusmiljöer viktiga mötesplatser som har stor betydelse för kreativitet, lärande och pedagogisk utveckling för både lärare och studenter. MDH har sitt säte i Eskilstuna och Västerås och fördelar verksamheten jämnt mellan orterna. Men vikten av kompetens för nätbaserad utbildning beskrivs också och att MDH ska utveckla detta bland annat för flexibelt lärande: Under perioden 2013 2016 ska MDH utveckla och utöka kunskap, kompetens och teknik för modern utbildning. Detta ska ske bland annat inom områdena flexibelt lärande, där olika utbildningsformer integreras för ökad tillgänglighet för studenter, och inom området arbetslivsintegrerat lärande. Distansutbildning FUS:en lyfter inte fram nätbaserad utbildning från ett distansutbildningsperspektiv utan man kan förstå nätbaserad utbildning som en del i ett flexibelt lärande och då i första hand campusstudenter. Således är inte distansutbildning vid MDH något som ska utvecklas för att ersätta campusutbildningen. Med nätbaserad utbildning ska MDH även möjliggöra medverkan av lärarresurser från andra lärosäten enligt uppdraget. Om det senare möjliggörs uppstår även möjligheten att använda tekniken för utbildning mellan högskolans egna huvudcampusorter, utan att behöva resa emellan Eskilstuna och Västerås. Den didaktiska kompetens och teknikkompetens för nätbaserad utbildning som är uttalat mål för MDH:s prioritering är i relation till flexibelt lärande, inte för reguljär distansutbildning. Med sjunkande takbelopp de kommande tre åren har högskolan dessutom en tillräckligt stor utmaning i att minska volymen på campusutbildningen. Det finns inget behov i detta att öka studentrekryteringen genom att öka andelen distansutbildningar. Det finns inte heller några belägg för att distansutbildning skulle innebära någon kostnadseffektivisering. Lägre lokalkostnader bedöms vägas upp av en på generellt plan låg genomströmning och ett teknikinvesteringsbehov. Den lägre genomströmningen kan motverkas genom aktivt val av kurser för distansutbildning, teknik för genomförande av dessa och framför allt pedagogiskt kompetenta lärare för denna undervisningsmetod. Detta måste självfallet paras med ett kvalitetsarbete. Den sista strategiska frågan om ansvar behandlas nedan och i förslag till ställningstagande. Sammantaget ger detta att volymmål inte kan eller bör ställas upp för distansutbildning för MDH:s del. Men det innebär inte att högskolan ska avsäga sig rent nätbaserad utbildning som möjlighet. Man kan tänka att MDH av strategiska skäl väljer att satsa på en utvald ort eller prioriterad utbildning där man ser att en bättre rekrytering kan ske genom just genom distansutbildning. Utifrån detta, och att MHD generellt bör ha didaktiskt och tekniskt kunnande för lärande samt teknik för den formen av utbildning för att inte minst ha en beredskap i en föränderlig värld, är slutsatsen att MDH alltid måste besitta kompetens för en modern nätbaserad utbildning. Men ett lämpligt villkor är att denna teknik även är funktionell och användbar för MDH:s reguljära campusutbildningar för flexibelt lärande och underlättar undervisning i relation till högskolan tvåcampussituation. 2

Peter Gustafsson 2012-09-04 ARBETSMATERIAL Möjliga tekniker För nätbaserad utbildning behöver man som lärare och student kunna kommunicera med varandra i olika kombinationer; lärare - student, student student. Man ska kunna använda såväl bild/ljud som text i kommunikationen. Läraren ska kunna lägga upp information, läsanvisningar och annat kursmaterial för studenten att hämta och studenten ska kunna lämna in material för till exempel examination. Tekniskt är allt samlat i en mjukvara, virtuell utbildningsmiljö, som benämns lärplattform. Från lärplattformen kan länkning ske till internet. Det kan röra sig om specifika webbplatser och media för envägskommunikation i undervisning, exempelvis UR, YouTube, egenproducerat material eller andra lärosätens material. För media som är egenproducerat behövs en medieserver. En sådan finns vid MDH, men det är okänt hur väl information om detta är spritt inom högskolan. Dessutom finns indikationer att service och stöd för drift av denna inte prioriteras högt av IT-sektionen. Den är således vansklig att använda för lärare. Ett alternativ till denna är att använda öppna tillgängliga medieservrar genom konto på Youtube, där MDH redan har en kanal, http://www.youtube.com/user/malardalenshogskola, eller att skapa ett MDH-konto på itune U, där t.ex. Högskolan Dalarna har ett konto. Men detta leder till beroende av part utanför MDH. Dessutom finns hos itune U ett krav på minst 10 000 timmar filmat material att lägga ut för att kunna öppna ett konto. Karlstads universitet har, liksom MDH, en egen medieserver Den heter KAUtube: http://film.kau.se. Enligt uppgift håller SUNET på att iordningsställa en nationell medieserver, men detaljer kring detta är inte kända. Om man vill integrera sociala medier som Facebook och Twitter går detta också att göra. Lärplattformen kan också kombineras med tvåvägssystem för video, som Adobe connect (tillhandahålles genom SUNET), Skype eller telebild (videokonferenssystem). En lärplattform utgör det moderna tekniska stödet för nätbaserad utbildning och kan räcka även för viss form av nätbaserad utbildning, särskilt då den går att integrera med tvåvägs videokommunikation genom till exempel Adobe connect. Men denna form av kommunikation fungerar bäst för mindre grupper och helst att man sitter individuellt vid varje kamera, en desktopkonferens. Planerar man för en mer reguljär klassundervisning på distans, möjliggöra användande av lärarresurser från andra lärosäten för utbildningsmoment vid MDH eller skapa möjlighet för lärare att undervisa från Eskilstuna med klassen i Västerås, eller tvärt om, bör man fundera i termer av annan tekniklösning som telebild. Telebildbaserad undervisning kan vara ett sätt att öka tillgängligheten för campusundervisning inom MDH utan att behöva nyttja resande med Utbildningslinjen. Med lärare på ena orten och studenter på båda förbundna med en telebildanslutning kan det interna kursutbudet göras mer tillgängligt eller studentgruppens storlek ökas. Tekniska möjligheter och begränsningar i denna form av videokonferens måste vara kända och hanterade inför aktivt val. För utbildning som använder telebild till någon del ökas teknikkomplexiteten. Både MDH som distributör av undervisningen och mottagande lokal måste ha kompatibel och väl fungerande teknik. En så kallad brygga måste finnas för att kunna ansluta ett antal platser/orter samtidigt. MDH har en sådan. Detta begränsar MDH till att välja att samarbeta med lärcentra som är anslutna till nätverket Nitus, för kommunala lärcentra (http://www.nitus.se/). Men då flertalet lärcentra är ansluta till Nitus bör det i praktiken inte innebära något hinder. Vitsen med denna tekniklösning är också att man har en tvåvägskommunikation. Annars kan man lika gärna välja ett system med medieserver för en envägsdistribution av media. Tvåvägskommunikationen innebär att för sändning/föreläsning måste någon hantera bokning av lokal, samtidigt i tiden, på både MDH och det eller de lärcentra som ingår i utbildningen. 3

Peter Gustafsson 2012-09-04 ARBETSMATERIAL Vidare måste det finnas utrustning som kamera, dokumentkamera och mikrofoner, så att deltagarna kan kommunicera med varandra. En viktig del här är tekniskt stöd och support. När uppkopplingen fallerar, måste teknikkunnig personal finnas till hands som snabbt kan bistå. Hjälp till självhjälp med lättförstådd manual och handledning måste finnas framtagen och tillgänglig. Här finns anledning att fundera över samarbete med andra lärosäten. Dels för utveckling av pedagogik och teknik, dels för uppdragets andra del: möjliggöra användande av lärarresurser från andra lärosäten för utbildningsmoment vid MDH. MDH:s val och behov För ett modernt lärosäte för högre utbildning är en lärplattform ett måste. MDH har idag denna teknik genom systemet Blackboard. Många alternativ finns, både kommersiella och open source (öppen källkod). För- och nackdelar finns för alla dessa och en jämförelse faller inte inom uppdraget. Av största vikt i detta är dock att valt system går att integrera med andra system vid MDH. Det som kan identifieras som utvecklingsområden för MDH gällande lärplattform idag är en genomlysning av vad lärarna vill använda Blackboard till. Utifrån en sådan specifikation kan justeringar och kompletteringar av konfigureringen för dagens Blackboard behöva göras. Genom att systemägaransvar nu finns hos PIL (MDH 1.5.3-340/12) förväntas tiden från kartläggning av behov av system och moduler, konsekvensanalys, kostnadsberäkning, till beställning reduceras. Därutöver behövs en kartläggning av behov och användande av MDH:s egen medieserver. Detta inkluderar prioritering av drift och underhåll av den. Det kan även vara lämpligt att utvärdera beslutet (MDH 1.1.1 360/10) om att lägga ut produktion av videofilmning externt. Ett alternativ kan vara en enkel intern lösning: rum med kamera som kan ligga i anslutning till IKT-centrum på de två orterna. Inspiration kan säkert hämtas från Högskolan i Dalarna hur man kan arbeta med detta. Förutom det nu etablerade IKT-centrum som pedagogiskt och tekniskt stöd för lärare i användandet av bland annat Blackboard finns dygnet-runt-hjälp på hjälpsidor som stöd både för studenter och lärare. Som ett komplement till detta kan man överväga ett intern nätverk av super users bland lärare som andra kan få stöd av via till exempel chat eller telefon. Både studenter och lärare kan ses som en outnyttjad resurs i stöd till varandra idag. Då alla lärosäten använder sig av lärplattformar idag finns naturligtvis flera som även använder Blackboard. Dessa har ett inofficiellt nätverk för stöd och utbyte av erfarenheter, men det kan utvecklas mer. En effektivisering kan vara att två eller flera lärosäten går ihop än tätare om systemet. Det borde leda till ökad trygghet genom att fler har tekniskt kunnande, och även kompetens i pedagogiska frågor samt bättre priser vid upphandling. Ett väl fungerande videokonferenssystem/telebild får ses som viktigt för MDH. Detta för att lärosätet ska besitta pedagogiskt och tekniskt kunnande inom området men även att denna ska möjliggöra användande av lärarresurser från andra lärosäten för utbildningsmoment vid MDH enligt uppdraget. Dessutom bör det även kunna användas internt mellan Eskilstuna och Västerås för att minska resandet mellan orterna för alla grupper. Förslag till ställningstagande för MDH Som en lägstanivå ska MDH uppfylla nedanstående. För varje punkt föreslås även en ansvarig enhet eller funktion. 4

Peter Gustafsson 2012-09-04 ARBETSMATERIAL Allmänt och Lärplattform För att MDH ska hålla positionen som modernt campuslärosäte ska en kontinuerlig omvärldsbevakning av pedagogik och teknik för nätbaserad utbildning ske. Denna sköts av PIL. Uppdatering eller byte av systemet, ska skötas av ITS på beställning från PIL inom budget. Dessa beställningar ska utgå från lärarkollegiets uttalade och specificerade önskemål, tillstyrkta av PIL:s styrgrupp. Genom PIL:s uppdrag och beslut om systemägarskap för PIL får detta till stor del anses som säkrat. Pedagogisk utbildning för lärare genom PIL och IKT-centrum hur man kan planera, genomföra och examinera vid nätbaserad utbildning. Viktigt är också utbildning i hur man tekniskt använder systemet (tillhandahålles av ITS inom IKT-centrum). All utbildning måste vara tillgänglig på brukarnas, det vill säga lärarnas, villkor. Genom PIL:s uppdrag får detta också anses som klart. I den strategiska dokumentationen peka på behovet av att fakultetsnämnden följer upp kvaliteten som även inkluderar eventuella särskilda aspekter relaterade till nätbaserad utbildning. Vid den revidering som sker av det systematiska kvalitetsarbetet vid MDH måste man därför ta hänsyn till om kvalitetsaspekter är relaterade till nätbaserad undervisning. Detta är fakultetsnämndens ansvar. Teknisk support (från ITS och CAMPUS) måste vara kommunicerat och tillgänglig på ett generöst sätt inom given budget. MDH utvärderar hur lärarna vill använda och ha tillgång till den egen medieserver samt hur drift och underhåll av denna ska prioriteras. Kostnadsalternativ för förslag ska presenteras (PIL och ITS) Utvärdera beslut om inspelningsmöjligheter. Kostnadsalternativ för förslag ska presenteras (PIL och CAMPUS) Videokonferens/telebild Kartlägg kostnad för sal eller salar på båda orterna som tillåter videokonferens i HDkvalitet med interaktion från alla deltagare (CAMPUS) Inspelningssystem i dessa lokaler införskaffas om utvärderingen som föreslås ovan förordar det och ekonomin tillåter (CAMPUS) Lokalbokningssystem för dessa lokaler som möjliggör samspel mellan högskolans egen lokalbokning och Nitus (CAMPUS) 5

MDH 2.1.1-333/10 RAPPORT 2012-09-17 1 (7) Resultat från kursvärderingssystem med avseende på VT12 Utbildnings- och forskningssektionen Jonas Lostelius

Bakgrund Via det högskolegemensamma kursvärderingssystemet går det att göra omfattande datauttag över respondenternas svar. Datan kan i exempelvis datorprogrammet Excel sorteras på olika nivåer, från akademi- till kurstillfällesnivå och körningar mellan olika kategorier är möjliga. Uttagen möjliggör förutom snabba sorteringar även analyser på aggregerad nivå. Uttag kan göras när som helst men en lämplig tidpunkt är efter ett terminsslut. Mot bakgrund av fakultetsnämndens och utbildningsutskottens kvalitetsansvar presenteras resultat från kursvärderingssystemet med avseende på i första hand VT12. 2 (7) Ansvarsfördelning Enligt fakultetsnämndens arbetsordning ansvarar nämnden för beredning av och i förekommande fall beslut i frågor som rör uppläggning, genomförande av eller kvalitet i utbildningen. Enligt utbildningsutskottens arbetsordning ska utskotten särskilt följa kvaliteten i verksamheten inom sitt ansvarsområde och rapportera till nämnden. I arbetsordningen anges även att resultat av kursvärderingar ska användas vid utvärdering av utbildningars kvalitet. Gällande kurser har rektor delegerat (version 2012-04-24, MDH 1.1.2 239/12) beslut om inställande av kurs- och programtillfällen inom utbildning till fakultetsnämnden medan rektor har delegerat beslut om inrättande och fastställande av kursplaner till respektive akademichef. Rektor har även i beslut (2011-12-06, MDH 1.1.1-576/11) fastställt akademiernas inre organisation. I detta beslut anges att det är avdelningschef som utser kursansvarig lärare och att det för varje kurs ska finnas en kursansvarig lärare som svarar för utvärdering av kursen samt för att resultatet av utvärderingen kommuniceras med studentgruppen och utbildningsledare och att det dokumenteras så att det finns tillgängligt vid den fortsatta kursutvecklingen. Av samma rektorsbeslut kan utläsas att utbildningsledare ska ha kunskap om hur kvalitetsarbete bedrivs och bära ett samordningsansvar. Ytterligare en aktör i sammanhanget är ämnesföreträdarna vars uppgift enligt nyss nämnda rektorsbeslut är att företräda och svara för kursutveckling med avseende på vetenskaplig kompetens och kvalitet inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Vid inrättande/fastställande av kursplaner, vid inställande av kurstillfällen och vid utvärderingar av utbildningars kvalitet är det tänkbart att resultat från kursvärderingar utgör underlag. Data på aggregerad nivå kan utgöra startpunkt för att identifiera förbättringsområden avseende rutiner eller till och med för att identifiera kurser och kurstillfällen som får svaga resultat i kursvärderingarna. Av styckena ovan framgår att det finns flera funktioner som ur olika aspekter har intresse av att följa resultat från kursvärderingar och kursvärderingssystemet.

Analys av data för VT12 Analysmöjligheterna är många och inom föreliggande rapport finns endast möjlighet att lyfta fram några aspekter. Att kursvärderingar ska genomföras är ett förordningskrav och således är den så kallade anordnandegraden i MDH:s kursvärderingssystem relevant att följa upp. Nedanstående diagram ger en bild av hur anordnandegraden sett ut sedan nuvarande systems införande. 3 (7) Procent Anordnandegrad V11-VT12 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% MDH UKK HVV IDT HST V11 79% 91% 94% 97% 30% H11 97% 98% 96% 96% 98% V12 96% 102% 95% 84% 97% VT12 upprätthålls överlag en god anordnandegrad. Under terminen har det på akademi IDT beställts färre kursvärderingar än tidigare. De orsaker som anges i kontakt med representanter från akademin är följande: 1. I de fall respondentlistan innehållit färre namn än fem har inte alltid kursvärdering beställts. Läraren kommer då själv inte åt att se resultatet och är sällan intresserade av att det ska tas fram eftersom de inte anser resultatet vara användbart med så få svarande. 2. Ett antal kurser (paket) har haft tillfällen i Nacka. Dessa kan ha sorterats ut just på grund av att det gäller kurspaket. Kurserna som ingår borde ha utvärderats precis som övriga kurser. 3. Några kurser som har sträckt sig över flera läsperioder har missats. Risken för detta är stor på grund av brister i stödsystemen. Ytterligare möjliga orsaker till att anordnandegraden inte är exakt 100 procent är att det på några kurstillfällen inte fanns registrerade studenter, att alla kurstillfällen i DSI är inte reguljära poänggivande kurstillfällen, att ytterligare undersökningar har lagts upp i Netigate medan tillfället inte finns i DSI samt att det i DSI finns kurskoder utan anmälningskoder. Sammantaget är anordnandegraden god och 100 procentigt resultat är inte att förvänta sig. Däremot är det anmärkningsvärt att IDT uppvisar så pass låg anordnandegrad. Förutom att det är ett förordningskrav att kursvärderingar ska göras så anges i rektorsbeslutet om kursvärderingssystemets införande att kursvärderingar ska göras inom det gemensamma systemet och att det ska göras kursanalyser. Någon gräns för hur många svaranden som måste finnas finns för att en utvärdering ska beställas och analys ska göras anges inte.

Ytterligare en intressant aspekt är svarsfrekvensen, som mäts per fråga (eftersom respondenterna kan välja att inte besvara alla frågor i en kursvärdering). I nedanstående tabell ges en bild över svarsfrekvensen i den sista frågan i kursvärderingarnas grundformulär som handlar om studentens sammanfattande omdöme om kursen. 4 (7) Den genomsnittliga svarsfrekvensen är för VT12 28,7 procent. Detta är mindre än för såväl HT11 (32,5 procent) som för VT11 (32,8 procent). Samtliga akademier uppvisar lägre genomsnittlig svarsfrekvens än tidigare terminer. Svarsfrekvensen har diskuterats bland annat i den senaste uppföljningsrapporten av kursvärderingssystemet som behandlades av fakultetsnämnden i maj 2012 men det kan här framhållas att svarsfrekvensen mellan enskilda kurstillfällen skiljer sig stort. Det finns tillfällen med 100 procents svarsfrekvens och det finns tillfällen med 0 procents svarsfrekvens. Det sammanfattande omdömet landar i genomsnitt på 3,7 (skala 1 till 5) och ligger i nivå med föregående terminer. På akademinivå framträder inte några särskilda skillnader, varken mellan akademier eller mellan tidigare terminer, i svaren på frågorna som relaterar till kursplanerna (se nedanstående tabell). Not. För att få en uppfattning om vad frågorna står för bifogas grundmallen för kursvärderingar. Frågan om information om tidigare kursvärderingar och förändringar som de lett till har koppling till förordningen, då förordningen gör gällande att högskolan ska informera om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Av nedanstående tabell framgår att en majoritet VT12 svarar nej på frågan. Andelen som svarar nej VT12 ligger i nivå med föregående terminer.

Det är fler som svarar att de inte fått återkoppling än de som svarar att de fått återkoppling. Av UKK:s utvärderade kurstillfällen svarar tio eller fler att de inte fått återkoppling i 20 kurstillfällen. På HVV svarar tio eller fler nej i 18 tillfällen. På HST svarar tio eller fler nej i 46 tillfällen. På IDT svarar tio eller fler nej på frågan om denne vid början av kursen eller på annat sätt fick information om tidigare kursvärderingar och vilka eventuella förändringar som de lett till i 13 kurstillfällen. 5 (7) Det går förstås att sätta olika gränser för hur många som ska ange att de fått eller inte fått återkoppling på resultat och förändringar från tidigare kursvärderingar. Ovan har tanken varit att om så många som tio personer anger att de inte fått återkoppling så är det tillräckligt många för att rutinerna för återkoppling behöver förbättras. 1 Av svaren på kurstillfällesnivå framgår det att det nästan alltid är några som anger att de fått återkoppling medan andra på samma tillfälle svarar att de inte fått återkoppling. Men om tio stycken inte anser sig ha fått återkoppling kan en slutsats vara att återkopplingen måste ges fler gånger och i fler sammanhang. Under det här avsnittet ska också nämnas att det av Högskoleverkets rapport från tillsynsbesöket hösten 2011 (2012:14 R) beträffande högskolans kursvärderingar framgår att åtgärder kan / / behöva vidtas med anledning av vad studentkåren anfört om brister i återkopplingen, särskilt till studenter i kursens inledningsskede. Kurstillfällen VT12 med utvecklingspotential Ett sätt att sovra i materialet med resultat från utvärderade kurstillfällen är att fokusera på de kurstillfällen som utifrån resultaten kan antas ha större utvecklingspotential än andra. För att identifiera sådana kurstillfällen givna under VT12 har följande urvalskriterier använts (där samtliga ska vara uppfyllda): 1. Under 3,0 i sammanfattande omdöme 2. Minst 50 procents svarsfrekvens 3. Minst fem svarande Motiveringar till urvalskriterierna är att kurstillfällena ska ha ett sammanfattande omdöme där de negativa svaren överväger samtidigt som svarsfrekvensen är någorlunda representativ. För att undvika alltför små grupper har minst fem svarande använts som gräns för antal svarande. Nedanstående tabell utkristalliseras då. Av tabellen framgår under vilket utbildningsutskott respektive kurs sorterar. Den nionde av de tio kolumnerna innehåller ett urval av vanligt förekommande negativa respondentkommentarer. Detta som ett sätt att illustrera vad studenterna upplevt som bristfälligt. 1 En omständighet som ska nämnas är att frågeformuläret inte på ett klart sätt anger hur studenterna ska svara när det gäller kurser som ges första gången och som inte utvärderats tidigare.

6 (7) Utskott Akademi Kurskod Anmälningskod Kursnamn Antal svar Svarsfrekvens Sammanfattande omdöme, medelvärde (skala 1-5) Vanliga negativa respondentkommentarer i sammanställningen Information om tidigare kursvärdering och förändringar de lett till (ej svar/nej/ja/totalt) U UKK UÖÄ053 51303 Utveckling och lärande (förskollärare) 1,5 23 57,5% Svårförstådd lärare (språkförbistring). Ej stöd förstå litteraturen. Lärarna har ej kunskaper i Blackboard. 1 / 20 / 2 / 23 U UKK UÖÄ022 51354 Examensarbete på grundnivå inom kunskapsområdet pedagogik 2,5 6 54,5% Bristfällig handledning. 0 / 4 /2 / 6 H HVV FHA010 52059 Vetenskapliga metoder [ämnet är folkhälsovetenskap] 2,8 23 57,5% För få föreläsningar. Oklart vilken lärare som ansvarar för vad. Kursmaterial på Blackboard laddades inte upp i tid. 3 / 10 / 10 / 23 H HVV SAA020 52061 Samhällsvetenskaplig metod [ämnet är socialt arbete] 2,9 49 66,2% Flera olika föreläsare som upprepade samma saker lämnade olika besked. Skiftande kvalitet på lärarna och ojämnt stöd till studenterna. 4 / 33 / 12 / 49 H HST SOA124 53100 Hälsosociologi [ämnet är sociologi] 1,6 26 81,3% Kursens syfte och koppling till sjukgymnastik är oklart. Studiehandledningen var oklar. Flera tillfällen ställdes in. 0 / 26 / 0 / 26 T HST KEA100 53047 Kemi för miljövetare 2,9 18 60,0% För högt tempo. 1 / 7 / 10 / 18 T IDT ITE311 54137 Rumslig gestaltning, fördjupning [ämnet är informationsdesign] 1,7 9 69,2% Kursnamn, kursinnehåll och lärandemål hänger ej ihop. Otydlig struktur och kursupplägg. 1 / 7 / 1 / 9

Kursanalyser Av ovanstående tabell kan man dra slutsatsen att det finns förbättringspotential i dessa kurser/kurstillfällen. Ett sätt att följa kvaliteten i kurserna är att följa upp att de kursanalyser 2 som ska göras verkligen görs. 7 (7) Via sökningar i diariet kan konstateras att kursanalyser och beslut om åtgärder inte registreras i enlighet med anvisningarna från högskolans arkivarie. Ingen kursanalys med beslut om åtgärder finns registrerad i enlighet med anvisningarna. En förfrågan till akademiadministratörerna som beställer kursvärderingar och som ska registrera kursanalyser har gjorts och den ger vid handen att en fyllig kursanalys har gått att få fram för HVVkursen SAA020 medan det för HVV-kursen FHA010 inte finns någon kursanalys gjord (läraren arbetar inte längre kvar på högskolan och någon analys kommer inte att kunna tas fram). Enligt UKK:s akademiadministratör så görs kursanalyser och läggs ut på Blackboard (detta enligt UKK:s administrative chef som stämt av med avdelningscheferna). Akademi HST och akademi IDT har inte hunnit svara på förfrågan. Resultatet av kursvärderingen är en del av underlaget för den kursansvariges kursanalys. Att kursanalyser, som en del av modellen för arbetet med kursvärderingar, ska göras och beslutet efter diskussion om kursanalys ska registreras framgår av underlaget till rektorsbeslutet om införandet av kursvärderingssystemet och detta samt hur kursanalyser ska registreras har också kommunicerats av högskolans arkivarie till akademierna 3. I grunden är kursanalys, diskussionen och beslut om åtgärder det egentliga kvalitetsförbättrande arbetet. Vikten av att kursanalyser görs och det faktum att beslut om åtgärder efter diskussion inte registreras gör att ytterligare uppföljning av efterlevnaden av detta moment är angeläget. Sammanfattning av möjligt åtgärdsbehov Fakultetsnämnden och dess utbildningsutskott kan skarpare och återkommande (till exempel årligen) följa upp akademiernas rutiner för att genomföra kursanalyser och akademiernas rutiner för att återrapportera resultat från tidigare kursvärderingar och vilka förändringar de föranlett. Utbildnings- och forskningssektionen kan i enlighet med rektorsbeslutet om införandet av kursvärderingssystemet inleda arbetet med en revidering av befintligt frågeformulär för kursvärderingar. Om ovanstående åtgärder genomförs bör de ha indirekt positiv påverkan på svarsfrekvensen. 2 I underlaget till rektorsbeslutet om införandet av kursvärderingssystemet omnämns kursanalys på följande sätt: Kursanalysen skall diskuteras i ett forum med en sammansättning som fastställs på akademin. I forumet skall ingå akademipersonal, studenter och när så anses lämpligt även företrädare för näringsliv och samhälle. Diskussionen skall antingen leda till beslut att kursen skall ges i oförändrad form eller till ett beslut om hur kursen skall förändras. Beslutet efter diskussionen av kursanalysen dokumenteras. 3 E-post (2011-03-22) från högskolans arkivarie till akademiernas administrativa chefer med rutin Arkivering av kursvärderingar : När beslut fattats efter kursanalys ska beslutet registreras i Accessia av akademiregistrator. Kursanalysen inkluderar sammanställning med studenternas fritextsvar där irrelevanta kommentarer tagits bort, diskussion inom akademin om förändring, samt beslut som innehåller vissa standarduppgifter.

Kursvärdering för [namn] Den här webbenkäten är en del av kursvärderingen för kursen med kurskoden i rubriken ovan. Genom att klicka på länken http://www.mdh.se/studieinformation/kursplaner.jsp skriva in kurskoden ovan och klicka på SÖK så får du tillgång till kursplanen efter ytterligare ett klick på kurskoden. Den behövs när du skall svara på frågorna. Anledningen till att du ombeds lämna uppgift om din ålder och annan bakgrundsdata är att högskolan vill undersöka variationen i svaren mellan olika studentgrupper. Din anonymitet är skyddad och de som hanterar data har inte möjlighet att koppla din identitet till de svar som du lämnar. Genom att klicka på rutan kontakt nederst på sidan kan du ställa frågor om enkäten via e post. Dina svar och de synpunkter som du lämnar är viktiga för högskolan. De är inte bara värdefulla när den här kursen ges nästa gång utan kommer också allmänt att påverka utvecklingen och kvalitetssäkringen av högskolans utbildningar. Tack för att du tar dig tid att svara! 1. Bakgrundsdata Kön gfedc gfedc Man Kvinna Ålder gfedc 24 gfedc 25 34 gfedc 35 Aktiviteter, exklusive fritid, förutom arbetet med den här kursen. gfedc Andra studier men inget arbete. gfedc Andra studier och arbete. gfedc Endast arbete gfedc Inga andra aktiviteter 2. Egen arbetsinsats Den här frågan gäller din egen arbetsinsats på kursen. Räkna både med tiden som du har deltagit i undervisning och din egen studietid. Om du läst andra kurser parallellt så skall du inte ta med den tiden här. Min genomsnittliga arbetstid per vecka bedömer jag till gfedc 9 gfedc 10 19 gfedc 20 29 gfedc 30 39 gfedc 40 49

2. Egen arbetsinsats Den här frågan gäller din egen arbetsinsats på kursen. Räkna både med tiden som du har deltagit i undervisning och din egen studietid. Om du läst andra kurser parallellt så skall du inte ta med den tiden här. Min genomsnittliga arbetstid per vecka bedömer jag till gfedc 9 gfedc 10 19 gfedc 20 29 gfedc 30 39 gfedc 40 49 gfedc 50 59 gfedc 60 Kommentarer 3. Lärandemål Lärandemålen framgår av kursplanen. Kursen var upplagd så att den gav mig möjlighet att uppfylla lärandemålen. 1 = jag håller inte alls med 2 3 4 5 = jag håller med helt och hållet gfedc gfedc gfedc gfedc gfedc Kommentarer 4. Innehåll Kursens innehåll framgår av kursplanen. Kursplanen gav en rättvisande beskrivning av vad kursen faktiskt handlade om. 1 = jag håller inte alls med 2 3 4 5 = jag håller med helt och hållet gfedc gfedc gfedc gfedc gfedc Kommentarer

Kommentarer 4. Innehåll Kursens innehåll framgår av kursplanen. Kursplanen gav en rättvisande beskrivning av vad kursen faktiskt handlade om. 1 = jag håller inte alls med 2 3 4 5 = jag håller med helt och hållet gfedc gfedc gfedc gfedc gfedc Kommentarer 5. Undervisning Kursens undervisning framgår av kursplanen. Kursens undervisning, det vill säga det praktiska genomförandet och de olika läraktiviteterna, fungerade väl och gav mig förutsättningar att uppnå lärandemålen. 1 = jag håller inte alls med 2 3 4 5 = jag håller med helt och hållet gfedc gfedc gfedc gfedc gfedc Kommentarer 6. Examination Kursens examination framgår av kursplanen. Kursens examinationformer var valda så att jag som student hade möjlighet att visa i vilken omfattning som jag uppnått kursens lärandemål. 1 = jag håller inte alls med 2 3 4 5 = jag håller med helt och hållet gfedc gfedc gfedc gfedc gfedc

6. Examination Kursens examination framgår av kursplanen. Kursens examinationformer var valda så att jag som student hade möjlighet att visa i vilken omfattning som jag uppnått kursens lärandemål. 1 = jag håller inte alls med 2 3 4 5 = jag håller med helt och hållet gfedc gfedc gfedc gfedc gfedc Kommentarer Förslag till alternativa examinationsformer 7. Litteratur och andra läromedel Kurslitteraturen framgår av kursplanen. Kurslitteraturen och andra läromedel gav gott stöd för att jag skulle kunna uppnå kursens lärandemål. 1 = jag håller inte alls med 2 3 4 5 = jag håller med helt och hållet gfedc gfedc gfedc gfedc gfedc Kommentarer 8. Stöd och service Utöver kursplanen skall kompletterande skriftlig information om kursen, bland annat om dess examination, finnas tillgänglig vid kursstarten. Informationen kan finnas i studiehandledningen (kallas även kurspm, studieinformation eller kursplanering) eller vara tillgänglig i Blackboard eller på en kurshemsida. Den kompletterande informationen var tillräcklig. 1 = jag håller inte alls med 2 3 4 5 = jag håller med helt och hållet gfedc gfedc gfedc gfedc gfedc Kommentarer

8. Stöd och service Utöver kursplanen skall kompletterande skriftlig information om kursen, bland annat om dess examination, finnas tillgänglig vid kursstarten. Informationen kan finnas i studiehandledningen (kallas även kurspm, studieinformation eller kursplanering) eller vara tillgänglig i Blackboard eller på en kurshemsida. Den kompletterande informationen var tillräcklig. 1 = jag håller inte alls med 2 3 4 5 = jag håller med helt och hållet gfedc gfedc gfedc gfedc gfedc Kommentarer Det IT relaterade stödet har fungerat väl. 1 = jag håller inte alls med 2 3 4 5 = jag håller med helt och hållet gfedc gfedc gfedc gfedc gfedc Kommentarer Tentamenshantering och annan service på akademins studentexpedition har fungerat väl. 1 = jag håller inte alls med 2 3 4 5 = jag håller med helt och hållet gfedc gfedc gfedc gfedc gfedc Kommentarer Högskolebiblioteket har varit en viktig resurs för mig i den här kursen. 1 = jag håller inte alls med 2 3 4 5 = jag håller med helt och hållet gfedc gfedc gfedc gfedc gfedc Kommentarer 9. Jämlikhet Studenter och lärare har behandlats med respekt där var och en har inkluderats

9. Jämlikhet Studenter och lärare har behandlats med respekt där var och en har inkluderats oavsett ålder, kön, etnicitet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller könsöverskridande identitet/uttryck. 1 = jag håller inte alls med 2 3 4 5 = jag håller med helt och hållet gfedc gfedc gfedc gfedc gfedc Om du känner att du eller någon annan på kursen har behandlats respektlöst så kan du beskriva det nedan. 10. Andra inslag under kursen Med frågorna under den här rubriken vill högskolan undersöka din uppfattning om hur kursen knutit an till de generella mål som högskolan har med sina utbildningar. Fick du vid början av kursen eller på annat sätt information om tidigare kursvärderingar och vilka eventuella förändringar som de lett till? gfedc gfedc ja nej Kommentarer Tycker du att kursen har haft inslag som visar på samverkan med det omgivande samhället? gfedc gfedc gfedc ja nej ingen uppfattning Kommentarer Tycker du att kursen har haft inslag med internationellt perspektiv? gfedc gfedc gfedc ja nej ingen uppfattning Kommentarer