Statistik. om Stockholm Förvärvsarbetande i Stockholm Årsrapport. Publicerad: The Capital of Scandinavia. stockholm.

Statistik om Stockholm Förvärvsarbetande i Stockholm 2016 Årsrapport Publicerad: 2018-06-25 The Capital of Scandinavia stockholm.se

FÖRORD I denna rapport redovisas uppgifter om den förvärvsarbetande befolkningen i Stockholms stad. Rapporten inleds med en beskrivning av utvecklingen av de förvärvsarbetande i staden och en jämförelse av förvärvsfrekvensen mellan Stockholms läns kommuner samt mellan storstäderna år 2016. Även arbetsmarknadens struktur och utveckling samt pendling beskrivs i detta avsnitt. Därefter görs en geografisk jämförelse av de förvärvsarbetande i Stockholms stads områden. Till sist presenteras utvecklingen av sysselsättningen och arbetslösheten under 2017 och början av 2018 utifrån arbetskraftsundersökningarna (AKU). Rapporten är framtagen under våren 2018, men statistiken som presenteras avser huvudsakligen år 2016. De redovisade uppgifterna har hämtats från den årliga registerbaserade arbetsmarknadsstatistiken, RAMS (SCB), och det senast redovisade året är 2016. För Stockholm som helhet kan även förändringar i arbetskraften följas med hjälp av arbetskraftsundersökningarna (AKU) som innehåller mer aktuell data men däremot inte på lägre geografisk nivå, dvs. stadsdelsområden. Denna rapport ingår i rapportserien Statistik om Stockholm. Rapporten är utarbetad av Cecilia Karlsson och kartan är framtagen av Merrisha Axelsson, båda från Sweco Society AB, på uppdrag av Stadsledningskontoret, Stockholms stad. Mer information om arbetsmarknaden i Stockholm finns på hemsidan: http://statistik.stockholm.se/ 1

BEGREPP OCH DEFINITIONER Enligt RAMS räknas de personer i åldern 16 74 år som har en kontrolluppgift med utbetald lön över en viss gräns, i princip motsvarande minst en timmes arbete per vecka under november månad, som förvärvsarbetande. Även de som var tillfälligt frånvarande under mätperioden, t.ex. på grund av sjukdom, ingår bland de förvärvsarbetande. Förvärvsarbetande nattbefolkning är alla förvärvsarbetande som bor i ett område oavsett var man arbetar. Förvärvsarbetande dagbefolkning är alla förvärvsarbetande som arbetar i ett område oavsett var man bor, det vill säga förvärvsarbetande nattbefolkning plus inpendlare minus utpendlare. Förvärvsfrekvensen är andelen förvärvsarbetande av befolkningen i en viss grupp, ålder eller kön. Näringsgren: redovisas enligt Standard för svensk näringsgrensindelning (SNI 2007). Mer information om indelningen finns på Statistiska centralbyråns hemsida: http://www.sni2007.scb.se/ 2

INNEHÅLLSFÖRTECKNING FÖRORD... 1 BEGREPP OCH DEFINITIONER... 2 INNEHÅLL... 3 SAMMANFATTNING... 4 FÖRVÄRVSARBETANDE I STOCKHOLMS STAD... 6 Förvärvsarbetande över tid 6 Förklaringar till det ökade antalet förvärvsarbetande 7 Jämförelser mellan länets kommuner 8 Jämförelser mellan storstäder 10 Arbetsmarknadens struktur och utveckling 11 Pendling 16 Förvärvsfrekvens och befolkningsegenskaper 19 FÖRVÄRVSARBETANDE I STADSDELSOMRÅDEN... 24 Förvärvsarbetande i stadsdelar 24 Förvärvsarbetande år 2015 och år 2016 25 Förvärvsarbetande i olika branscher 26 Pendling 28 Förvärvsfrekvens och befolkningsegenskaper 30 Skillnader över tid 34 FÖRVÄRVSARBETANDE 2017 2018... 35 Sysselsättning och arbetslöshet i AKU under 2017 och början av 2018 35 Stockholm starkt bidragande till tillväxten i Sverige 37 TABELLBILAGA... 38 3

SAMMANFATTNING I Stockholms stad fanns 499 995 förvärvsarbetande personer med bostad i staden i åldrarna 16 74 år 2016. I åldersgruppen 20 64 år var förvärvsfrekvensen (andelen förvärvsarbetande av befolkningen) 79,4 procent, vilket var den högsta nivån på över 20 år. Bland kvinnor var förvärvsfrekvensen 79,2 procent och för män var motsvarande siffra 79,7 procent. Antalet förvärvsarbetande med arbetsplats i Stockholms stad var 675 539 personer år 2016, vilket var drygt 175 000 fler än antalet förvärvsarbetande med bostad i staden. Mellan 2015 och 2016 ökade förvärvsfrekvensen i Stockholm med 0,6 procentenheter. Uppgången återfanns i de flesta av branscher och i samtliga stadsdelsområden i staden. Ökningen i förvärvsfrekvens i Stockholms stad var något svagare jämfört med den i riket som helhet samt Göteborg och Malmö. Utvecklingen av förvärvsfrekvensen i Stockholms stad låg dock i linje med Stockholms läns. Bland kommunerna i Stockholms län uppvisades den största procentuella ökningen i förvärvsfrekvensen i Nynäshamn och den lägsta i Vaxholm. Ökningen i förvärvsfrekvens totalt sett återfanns både för män och för kvinnor samt i samtliga åldersklasser förutom de två äldsta (personer i åldrarna 65 74 år). Sett över åldersgrupper var ökningen störst procentuellt sett för personer under 25 år samt för personer i åldrarna 60 64 år. Vidare ökade förvärvsfrekvensen bland samtliga utbildningsnivåer och bland utrikes födda med en vistelsetid på 3 år eller längre. Både antalet förvärvsarbetande med bostad och arbetsplats i Stockholms stad ökade mellan 2015 och 2016. Det kan förklaras både av en ökande befolkning samt av en fortsatt god konjunktur i Stockholm. Den största ökningen av förvärvsarbetande, såväl antalsmässiga som procentuella, skedde inom Information och kommunikation. Inom Tillverkning och utvinning minskade antalet förvärvsarbetande med hela 35 procent. Den totala nettopendlingen till och från Stockholms stad är den högsta på 20 år och både inpendlingen och utpendlingen ökar. Betydligt fler personer pendlar in till Stockholms stad för att arbeta jämfört med hur många som pendlar ut. Inpendlarna kommer i huvudsak från övriga länet. Det var ungefär hälften av den förvärvsarbetande befolkningen i Nacka, Lidingö, Solna, Danderyd, Sundbyberg, Tyresö och Huddinge som hade sitt arbete i Stockholms kommun. Totalt sett var dagbefolkningen 35 procent större än nattbefolkningen i Stockholms stad år 2016. De flesta som pendlar in gör det för att arbeta inom branscherna Företagstjänster och Handel medan de vanligaste branscherna för utpendlare var Vård och omsorg samt Handel. Företagstjänster är den största branschen bland männen medan kvinnorna oftast arbetar inom Vård och omsorg. Det finns stora skillnader mellan könen avseende vilka branscher man arbetar inom. Yrken med stor övervikt av manliga förvärvsarbetande återfinns inom Byggverksamhet, Transport samt Information och kommunikation medan det finns en stor övervikt av kvinnliga förvärvsarbetande inom branscherna Vård och omsorg samt Utbildning. Företagstjänster är den vanligaste branschen bland både inrikes och utrikes födda. Bland inrikes födda är det vanligare att jobba inom Offentlig förvaltning, Information och kommunikation samt Finans- och försäkringsverksamhet medan utrikes födda i större utsträckning arbetar inom branscherna Hotell och restaurang, Vård och omsorg samt Transport. I denna rapport presenteras statistik om förvärvsarbetande i Stockholms 14 stadsdelsområden. Förvärvsfrekvensen var högst på Kungsholmen med 85 procent, följt av Bromma, Älvsjö och Hägersten-Liljeholmen med 84 procent. Lägst var förvärvsfrekvensen i Rinkeby-Kista med 62 procent, följt av Skärholmen med 67 procent och Spånga-Tensta med 70 procent. Dessa skillnader mellan stadsdelsområden håller i sig oavsett kön, utbildningsnivå och bakgrund. 4

Södermalm har Stockholms största förvärvsarbetande befolkning av samtliga stadsdelsområden medan flest personer har sin arbetsplats på Norrmalm. I hela innerstaden, och framförallt på Norrmalm, överstiger antalet personer med arbetsplats i området antalet förvärvsarbetande som bor där. I ytterstaden är Rinkeby-Kista det enda området med fler arbetande än förvärvsarbetande boende medan områden som Skarpnäck och Hässelby- Vällingby å andra sidan har betydligt fler förvärvsarbetande som bor i området. Både bland boende i inre och yttre staden är Företagstjänster den bransch som flest personer förvärvsarbetar inom. Finans- och försäkringsverksamhet, Offentlig förvaltning samt Hotell och restaurang är kraftigt koncentrerade till inre staden, medan tillverkning och utvinning samt byggverksamhet är mer koncentrerade till yttre staden. Som ett komplement till den registerbaserade statistiken visas statistik över sysselsättning och arbetslöshet från Arbetskraftsundersökningarna (AKU) fram till och med det första kvartalet 2018 för hela Stockholms stad i åldrarna 15 74 år. Enligt AKU uppgick sysselsättningen till 73,6 och arbetslösheten till 5,8 under det första kvartalet 2018. Sett ur ett längre perspektiv, ligger arbetslösheten 2016 och 2017 på den lägsta nivån sedan 2010. Mellan 2016 och 2017 uppvisades däremot ingen statistisk säkerställd förändring i varken sysselsättningen eller i arbetslösheten. Under de senaste åren har Stockholms län varit starkt bidragande till tillväxten i Sverige, då Stockholmsekonomin konsekvent utvecklats i snabbare takt än riket som helhet. Enligt Stockholms Handelskammares bedömning av konjunkturläget i Stockholms stad försvagades dock ekonomin under första kvartalet 2018. Det kan förklaras av att företagen och hushållen är mindre optimistiska gällande framtiden än tidigare. Det är främst databranschen, företag med uppdragsverksamheter och sällanvaruköpshandeln som upplever en försämrad konjunktur under det första kvartalet. Därutöver råder fortfarande en rekordhög arbetskraftsbrist inom många branscher i staden. 5

FÖRVÄRVSARBETANDE I STOCKHOLMS STAD I Stockholms stad fanns 499 995 förvärvsarbetande personer i åldrarna 16 74 år med bostad i staden år 2016. Detta motsvarar 65,2 procent av befolkningen i motsvarande åldersgrupp. I åldersgruppen 20 64 år var förvärvsfrekvensen (andelen förvärvsarbetande av befolkningen) 79,4 procent. För kvinnorna i åldersgruppen 20 64 år var förvärvsfrekvensen 79,2 procent medan förvärvsfrekvensen för männen var 79,7 procent. Antalet förvärvsarbetande med arbetsplats i Stockholms stad (dagbefolkningen) var 675 539 personer år 2016. Det var drygt 175 000 fler som hade en arbetsplats i Stockholms kommun jämfört med hur många förvärvsarbetande som bodde i staden år 2016. Förvärvsarbetande över tid Förvärvsfrekvensen i Stockholms stad låg 2016 på den högsta nivån på över 20 år. Inte sedan innan lågkonjunkturen i början på 1990-talet, då förvärvsfrekvensen i Stockholms stad var över 80 procent, har så stor andel personer i staden i åldrarna 20 64 år förvärvsarbetat. Figur 1 visar utvecklingen av antalet förvärvsarbetande i åldrarna 16-år och andelen förvärvsarbetande i åldrarna 20 64 år i Stockholm under de senaste 20 åren. Från det att förvärvsfrekvensen endast var 71 procent av befolkningen år 1997 har förvärvsfrekvensen sakta men säkert stigit. Från 1998 var ökningstakten stark fram till och med lågkonjunkturen i början på 2000-talet. Åren 2006 och 2007 ökade förvärvsfrekvensen återigen kraftigt, men minskade igen 2009 i samband med den globala finansiella krisen år 2008 och 2009. Från år 2010 har förvärvsfrekvensen åter börjat stiga stadigt uppåt. Antalet personer i Stockholms stad i åldrarna 20 64 år som förvärvsarbetade ökade med cirka 8 900 personer mellan 2015 och 2016, vilket motsvarar en ökning i förvärvsfrekvens med 0,6 procentenheter från 78,8 till 79,4 procent. Det är en något lägre ökningstakt jämfört med förgående år men en högre takt än under år 2013 och 2014. Sett ur ett längre perspektiv är en ökad förvärvsfrekvens på 0,6 procentenheter en relativt stor ökning, och endast 7 av de 20 senaste åren har förändringstakten varit högre. Eftersom förvärvsfrekvensen relaterar antalet förvärvsarbetande personer till antalet personer i befolkningen, kan en högre ökningstakt dels bero på en lägre befolkningstillväxt eller en högre tillväxt av antalet förvärvsarbetande. Mellan år 2015 och 2016 ökade befolkningen i åldern 20 64 år med 1,05 procent medan antalet förvärvsarbetande i samma åldersgrupp ökade med 1,81 procent. 6

1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Antal Andel av befolkningen (%) Figur 1 Förvärvsarbetande och förvärvsfrekvensen i Stockholms stad, år 1997 2016, antal respektive procent (Källa: SCB) 600000 500000 400000 300000 200000 100000 82 80 78 76 74 72 70 68 0 66 Förvärvsarbetande nattbef 16- år (vänster axel) Förvärvsfrekvens 20-64 år (höger axel) Förklaringar till det ökade antalet förvärvsarbetande Att antalet förvärvsarbetande minskar eller ökar kan bero på en rad olika saker. Antalet förvärvsarbetande kan förändras genom att antalet anställda minskar eller ökar på befintliga arbetsställen. Antalet förvärvsarbetande kan även förändras genom att nya arbetsställen tillkommer eller att arbetsställen läggs ner. Om antalet förvärvsarbetare minskar kan det leda till att fler blir arbetslösa eller börjar studera. Sambandet kan även vara det motsatta att förvärvsfrekvensen minskar på grund av att fler väljer att studera. Förvärvsfrekvensen påverkas även av hur många som exempelvis har sjukersättning. Fler förvärvsarbetande på befintliga arbetsställen År 2016 tillkom 12 459 nya arbetsställen i Stockholms stad, vilket var drygt 500 färre nya arbetstillfällen jämfört med 2015. De nya arbetsställena omfattade 26 043 förvärvsarbetande, vilket dock var i nivå med förra årets antal förvärvsarbetande i nya arbetsställen. Antalet nedlagda arbetsställen mellan 2015 och 2016 var 12 072, vilka sysselsatte 23 323 personer. Totalt medförde dessa två förändringar en ökning med 387 arbetsställen och 2 720 förvärvsarbetande under 2016. På de kvarvarande 65 158 arbetsställena ökade antalet förvärvsarbetande på 12 650 arbetsställen med sammanlagt 55 263 personer. Samtidigt minskade antalet förvärvsarbetande på 11 089 arbetsställen med sammanlagt 41 917 personer. Antalet förvärvsarbetande ökade således totalt sett med 13 346 personer på befintliga arbetsställen. Detta kan jämföras med 2015 då antalet ökade med 11 256 förvärvsarbetare bland de kvarvarande arbetsställena. I Figur 2 visas en sammanfattning av förändringarna. Totalt sett ökade antalet förvärvsarbetande med arbetsplats i staden med 16 066 personer. Detta kan jämföras med år 2015 då antalet förvärvsarbetande med arbetsplats i staden ökade med 16 285 personer. 7

Förändring av antal förvärvsarbetande 16- år Figur 2 Förändring av antalet förvärvsarbetande med arbetsplats i staden (dagbefolkning) som en följd av nya/nedlagda arbetsställen eller minskning/ökning i kvarvarande arbetsställen, år 2015 2016 (Källa: SCB Företagen och arbetsställenas dynamik) 80 000 60 000 40 000 20 000 0-20 000 Nya arbetsställen Nedlagda arbetsställen Kvarvarande arbetsställen som ökat Kvarvarande arbetsställen som minskat Total förändring -40 000-60 000 2015 - Förändring från år 2014 2016 - Förändring från år 2015: Jämförelser mellan länets kommuner År 2016 förvärvsarbetade 1 095 274 personer i åldrarna 20 64 år i Stockholms län. Detta var en ökning med 25 266 personer eller 2,4 procent sedan 2015. Förvärvsfrekvensen var 80,0 procent i länet som helhet år 2016, vilket var högre än de 78,6 procent som förvärvsarbetade i riket som helhet. I Figur 3 relateras förvärvsfrekvenserna i Stockholms län och riket till förvärvsfrekvensen 20 64 år i Stockholms läns kommuner. Förvärvsfrekvensen varierar något över länets kommuner Förvärvsfrekvensen varierar något mellan länets kommuner. De två kommuner som avviker mest är Botkyrka och Södertälje med en förvärvsfrekvens på 73 procent, vilket är en avvikelse från genomsnittet i länet med 7 procentenheter. Stockholms kommun ligger även under länets genomsnitt med 0,6 procentenheter. Ekerö och Nykvarn hade högst förvärvsfrekvens i länet bland personer i åldrarna 20 64 år med 86 respektive 88 procent. Samtliga kommuner i länet förutom Botkyrka och Södertälje hade därmed en högre förvärvsfrekvens jämfört med riket år 2016. 8

Förändring (%) jämfört med föregående år Vaxholm Ekerö Danderyd Sollentuna Tyresö Vallentuna Nykvarn Täby Lidingö Norrtälje Värmdö Järfälla Nacka Salem Stockholm Huddinge Upplands-Bro Botkyrka Upplands Väsby Solna Österåker Sigtuna Haninge Södertälje Sundbyberg Nynäshamn Stockholms län Riket Södertälje Botkyrka Sigtuna Huddinge Stockholm Järfälla Danderyd Solna Haninge Sundbyberg Upplands Väsby Nynäshamn Lidingö Norrtälje Sollentuna Nacka Salem Tyresö Täby Vaxholm Österåker Värmdö Vallentuna Ekerö Nykvarn Stockholms län Riket Andel av befolkningen (%) Figur 3 Förvärvsfrekvensen 20 64 år i Stockholms läns kommuner, år 2016 (Källa: SCB) 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 73 73 79 79 79 80 80 80 80 80 81 81 81 81 82 84 84 84 85 85 85 86 86 86 88 80 79 Ökad förvärvsfrekvens i 25 av 26 kommuner i Stockholms län Av Figur 4 framgår att förvärvsfrekvensen för personer 20 64 år ökade i de flesta av Stockholms läns kommuner mellan 2015 och 2016. Mest ökade förvärvsfrekvensen i Nynäshamn och Sundbyberg, följt av Södertälje och Haninge. På den andra änden av skalan återfinns Vaxholm, som var den enda av Stockholms läns kommuner med en minskade förvärvsfrekvens. I Ekerö och Danderyd ökade förvärvsfrekvensen endast marginellt. Ekerö har dock länets näst högsta förvärvsfrekvens. Därmed ökade förvärvsfrekvensen i 25 av 26 kommuner i Stockholms län, vilket var klart fler än 2015. I Stockholms län som helhet steg förvärvsfrekvensen under 2016 med 0,6 procent, att jämföra med en ökning på 0,7 procent året innan. Även i riket var utvecklingen av förvärvsfrekvensen för personer i åldrarna 20 64 år starkt positiv. Mellan 2015 och 2016 ökade förvärvsfrekvensen med 0,9 procent, vilket var en något större ökning än länet. Figur 4 Procentuell förändring av förvärvsfrekvensen från år 2015 till 2016 i Stockholms läns kommuner (Källa: SCB) 2.50 2.00 1.50 1.00 0.50 0.00-0.50-1.00 9

Andel av kommuninvånarna (%) Jämförelser mellan storstäder År 2016 var förvärvsfrekvensen i åldersgruppen 20 64 år något högre i Stockholms stad jämfört med riket som helhet, vilket visas i Figur 5. Jämfört med de övriga storstäderna var förvärvsfrekvensen klart högre i Stockholm med 79,4 procent jämfört med Göteborg och Malmö, där förvärvsfrekvensen var 75,9 respektive 66,9 procent. Förvärvsfrekvensen ökar mest i Göteborg av storstadsregionerna Mellan åren 2014 och 2016 har förvärvsfrekvensen i samtliga tre storstadsregioner stadigt ökat, vilket visar på den starka konjunktur som råder i dessa regioner. Göteborg uppvisar den kraftigaste ökningen i förvärvsfrekvens under perioden från 73,2 procent till 75,9 procent. I Malmö var motsvarande ökning 2,1 procentenheter under perioden, och i Stockholm 1,3 procentenheter. Därmed ökade förvärvsfrekvensen snabbare i Göteborg och Malmö än i riket som helhet, som mellan 2014 och 2016 hade en ökning på 1,4 procentenheter. Figur 5 Förvärvsfrekvensen 20 64 år i storstadskommunerna och riket, år 2014 2016 (Källa: SCB) 100 90 80 70 78.1 78.8 79.4 64.7 65.9 66.9 73.2 74.6 75.9 77.3 77.9 78.6 60 50 40 30 20 10 0 Stockholm Malmö Göteborg Riket 2014 2015 2016 Ett liknande förhållande finns mellan storstäderna oavsett ålder I Figur 6 visas förvärvsfrekvensen i storstäderna och riket uppdelade på olika åldersgrupper. Det mönster som finns i hela populationen, dvs. att förvärvsfrekvensen är högst i Stockholm följt av Göteborg sedan Malmö, återfinns i alla åldersklasser. Minst är skillnaderna mellan städerna i åldersgrupperna 20 24 år samt 55 64 år. Stockholm och riket har en jämförelsevis högre förvärvsfrekvens i åldersgrupperna 35 44 år och 45 54 år jämfört med Göteborg och Malmö. För personer 45 år och äldre är förvärvsfrekvensen högre i riket än i samtliga storstadsregioner. 10

Antal förvärvsarbetande 16- år Andel av kommuninvånarna (%) Figur 6 Förvärvsfrekvensen i storstadskommunerna och riket efter ålder, år 2016 (Källa: SCB) 100 90 85 84 80 82 84 85 82 80 76 76 75 76 67 70 72 73 70 63 63 64 60 60 55 50 40 30 20 10 0 20-24 25-34 35-44 45-54 55-64 Stockholm Malmö Göteborg Riket Arbetsmarknadens struktur och utveckling I Figur 7 visas antalet förvärvsarbetande i åldrarna 16 år och uppåt, fördelat på arbetsställets storlek åren 2015 och 2016. Totalt hade 675 832 personer ett arbetsställe i Stockholms stad år 2016 (d.v.s. dagbefolkningen) vilket var en ökning med 2,2 procent sedan 2015. Antalet förvärvsarbetande ökade för alla storlekar på arbetsstället förutom den med 1 2 anställda. Starkast var utvecklingen bland arbetsställen med 50 249 anställda. År 2016 arbetade 347 766 personer på ett arbetsställe med över 50 anställda, varav 158 587 personer arbetade på en arbetsplats med minst 250 anställda. Bland de fyra grupper som representerar arbetsställen med mindre än 50 anställda var utvecklingen mest positiv för arbetsställen med 20 49 anställda, där antalet anställda ökade med 3 procent till 107 256 personer. I gruppen rörlig arbetskraft ökade antalet förvärvsarbetande med cirka 140 personer. Figur 7 Antal förvärvsarbetande 16-år med arbetsplats i staden (dagbefolkning) efter arbetsställets storleksklass, år 2015 2016 (Källa: SCB Företagens och arbetsställenas dynamik) 200 000 180 000 160 000 140 000 120 000 100 000 80 000 60 000 40 000 20 000 0 1-2 3-9 10-19 20-49 50-249 250+ Rörlig arbetskraft 2015 2016 11

Förändring av antal arbetsställen Antalet arbetsställen fortsätter att öka men i svagare takt Totalt sett ökade antalet arbetsställen med 387 stycken i Stockholms stad under 2016. Det var en lägre ökningstakt jämfört med år 2015, vilket kan ses i Figur 8. Den främsta anledningen till ökningen av arbetsställen 2016 var de nya arbetsställena översteg antalet nedlagda arbetsställen under året. Endast drygt 400 arbetsställen var nya via avknoppning och cirka 240 arbetsställen nedlagda via sammanslagning. Figur 8 Förändring av antal arbetsställen i staden efter typ av förändring, år 2015 2016 (Källa: SCB Företagens och arbetsställenas dynamik) 15 000 10 000 2015 - Förändring från år 2014 2016 - Förändring från år 2015: 5 000 0-5 000 Nya arbetsställen Nya via avknoppning Nedlagda arbetsställen Nedlagda via sammanslagning Total förändring -10 000-15 000 Ökat antal förvärvsarbetande inom nästan alla branscher Mellan 2015 och 2016 ökade antalet förvärvsarbetande med arbetsplats i Stockholms stad, vilket kan ses i Figur 9. Ökningen skedde inom alla branscher med undantag för Jordbruk, skogsbruk och fiske samt Tillverkning och utvinning. Inom Tillverkning och utvinning uppgick minskningen till 9 684 personer, vilket motsvarar en 35-procentig minskning. Den största ökningen, såväl antalsmässiga som procentuella, skedde inom Information och kommunikation. Inom näringsgrenen arbetade 9 184 fler förvärvsarbetade personer år 2016 jämfört med 2015, vilket motsvarar en ökning på 12,8 procent. Sett till antal förvärvsarbetande var den näst största ökningen inom Företagstjänster med cirka 4 800 personer. 12

Figur 9 Antal förvärvsarbetande 16-år med arbetsplats i staden (dagbefolkning) efter branscher (SNI 2007), år 2015 2016 (Källa: SCB) Jordbruk skogsbruk och fiske Tillverkning och utvinning Energi och miljö Byggverksamhet Handel Transport Hotell och restaurang Information och kommunikation Finans- och försäkringsverksamhet Fastighetsverksamhet Företagstjänster Offentlig förvaltning Utbildning Vård och omsorg Personliga och kulturella tjänster m.m. Okänd bransch 2015 2016 0 30000 60000 90000 120000 150000 Antal förvärvsarbetande 16- år Företagstjänster är den största branschen i staden I Figur 10 visas att en femtedel, 136 856 personer, av de förvärvsarbetande med arbetsplats i Stockholm arbetar inom branschen Företagstjänster. Denna bransch var därmed den klart största i staden år 2016. Även Handel samt Information och kommunikation är stora branscher i Stockholms stad, där 12,2 respektive 12,0 procent av dagbefolkningen arbetar. De branscherna som utgjorde lägst andel av dagbefolkningen är Jordbruk och fiske samt Energi och miljö, med 0,1 respektive 0,5 procent. Jämfört med 2015 visar branschfördelningen av de förvärvsarbetande med arbetsplats i Stockholm på små förändringar. Störst förändring inom Tillverkning och utvinning och Information och kommunikation, där andelen förvärvsarbetande minskade med 1,5 procentenheter respektive ökade med 1,1 procentenheter. Det var 73 procent av de boende i Stockholm med förvärvsarbete som hade en arbetsplats i staden år 2016. De branscher där störst andel av de boende i staden även förvärvsarbetade i staden var Information och kommunikation (87 procent) samt Finans- och försäkringsverksamhet (84 procent). De branscher med störst andel utpendlare var Tillverkning och utvinning och Energi och miljö där endast 54 procent av de boende i staden även arbetade i staden. Mer om pendlingen in (ut) till (från) Stockholm uppdelat på bransch presenteras senare i avsnittet Pendling. 13

Antal förvärvsarbetande 16- år (1000-tal) 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Figur 10 Antal förvärvsarbetande 16-år med bostad i staden (nattbefolkning) eller arbete i staden (dagbefolkning) efter branscher (SNI 2007), år 2016 (Källa: SCB) Jordbruk skogsbruk och fiske Energi och miljö Handel Hotell och restaurang Finans- och försäkringsverksamhet Företagstjänster Utbildning Personliga och kulturella tjänster m.m. Nattbefolkning Dagbefolkning 0 30000 60000 90000 120000 150000 Antal förvärvsarbetande 16- år Det privata näringslivet står för en allt större andel av arbetsmarknaden i staden Under de senaste 20 åren har näringslivet motsvarat en allt större andel av arbetsmarknaden i staden, vilket visas i Figur 11. Antalet personer med ett förvärvsarbete inom näringslivet har ökat kraftigt, bara med några få års undantag då det varit lågkonjunktur. Samtidigt har antalet förvärvsarbetande i offentlig sektor och kommunal förvaltning minskat under motsvarande tidsperiod. Under 2016 fortsatte antalet förvärvsarbetande i näringslivet att öka med 2,1 procent till totalt 571 646 personer. Inom offentlig sektor och kommunal förvaltning ökade antalet förvärvsarbetare med 2,6 procent till totalt 103 893 personer. Därmed motsvarade de förvärvsarbetande inom offentlig sektor och kommunal förvaltning 15 procent av samtliga Stockholms förvärvsarbetande 2016. Figur 11 Antal förvärvsarbetande 16-år med arbetsplats i staden (dagbefolkning) efter arbetsställets sektorstillhörighet, år 1997 2016 (Källa: SCB) 800 700 600 500 400 300 200 100 0 Näringslivet Offentlig sektor exkl. kommunal förvaltning Kommunal förvaltning 14

Stor könsskillnad i antalet förvärvsarbetande i olika branscher Av de personer som var bosatta i Stockholms stad 2016 förvärvsarbetar ungefär lika många kvinnor (49,7 procent) som män (50,3 procent). Den vanligaste branschen bland männen är Företagstjänster, där 19 procent av männen i staden arbetar. Bland kvinnor var den vanligaste branschen Vård och omsorg med 19 procent och därefter Företagstjänster med 17 procent. Det finns stora skillnader mellan könen avseende vilka branscher man arbetar inom, vilket visas i Figur 12. Yrken med stor övervikt av manliga förvärvsarbetande återfinns inom Byggverksamhet, Transport samt Information och kommunikation medan yrken inom Vård och omsorg samt Utbildning har stor övervikt av kvinnliga förvärvsarbetande. Störst är könsskillnaderna i branschen byggverksamhet där cirka 9 av 10 förvärvsarbetande är män. I branschen Transport är endast var femte förvärvsarbetande en kvinna. Könsfördelningen inom branschen Vård och omsorg är nästan lika skev fast med övervikt för kvinnor. Även Utbildning är en bransch där kvinnorna i högre grad är sysselsatta, med mer än dubbelt så många kvinnor som män förvärvsarbetar inom denna bransch. Inom branscherna Tillverkning och utvinning, Energi och miljö samt Information och kommunikation förvärvsarbetar å andra sidan dubbelt så många män som kvinnor. Figur 12 Antal förvärvsarbetande 16-år med bostad i staden (nattbefolkning) efter branscher (SNI 2007) och kön, år 2016 (Källa: SCB) Jordbruk skogsbruk och fiske Tillverkning och utvinning Energi och miljö Byggverksamhet Handel Transport Hotell och restaurang Information och kommunikation Finans- och försäkringsverksamhet Fastighetsverksamhet Företagstjänster Offentlig förvaltning Utbildning Vård och omsorg Personliga och kulturella tjänster Okänd bransch Kvinnor Män 0 10000 20000 30000 40000 50000 60000 Antal förvärvsarbetande 16- år 15

Utrikes födda arbetar oftare inom Vård och omsorg jämfört med inrikes födda Även mellan inrikes födda och utrikes födda boendes i staden finns betydande skillnader i vilka branscher man arbetar inom, vilket visas i Figur 13. Inom branscherna Vård och omsorg, Hotell och restaurang och Transport förvärvsarbetade en betydligt större andel utrikes födda under 2016 jämfört med inrikes födda. De branscher där en betydligt mindre andel utrikes födda förvärvsarbetade jämfört med inrikes födda var Offentlig förvaltning, Information och kommunikation samt Finans- och försäkringsverksamhet. Knappt dubbelt så stor andel inrikes födda arbetade inom dessa branscher jämfört med de utrikes födda år 2016. Av de inrikes födda förvärvsarbetade 18 procent i branschen Företagstjänster, vilket därmed var den vanligaste branschen för denna grupp. Även bland utrikes födda var detta en stor bransch, men en procentenhet fler arbetade inom Vård och omsorg (18 procent). Bland inrikes födda arbetade 11 procent i näringsgrenen Vård och omsorg. Figur 13 Andel förvärvsarbetande 16-år med bostad i staden (nattbefolkning) efter branscher (SNI 2007) och födelseland, år 2016 (Källa: SCB) Jordbruk skogsbruk och fiske Tillverkning och utvinning Energi och miljö Byggverksamhet Handel Transport Hotell och restaurang Information och kommunikation Finans- och försäkringsverksamhet Fastighetsverksamhet Företagstjänster Offentlig förvaltning Utbildning Vård och omsorg Personliga och kulturella tjänster m.m. Okänd bransch Inrikes födda Utrikes födda 0% 5% 10% 15% 20% Andel av de förvärvsarbetande 16- år Pendling I Stockholms län är det vanligt att invånarna pendlar ut från sin hemkommun för att arbeta. Det är även vanligt att personer pendlar in till länet. De flesta kommuner i länet har däremot en större nattbefolkning än dagbefolkning, vilket innebär att det är fler förvärvsarbetande som bor i kommunerna än som arbetar i kommunerna. Det är endast i Solna där inpendlingen från Stockholms kommun är större än utpendlingen. År 2016 var dagbefolkningen 35 procent större än nattbefolkningen i Stockholms kommun och 175 544 fler förvärvsarbetande har ett arbete i Stockholms stad jämfört med hur många förvärvsarbetande som bor i kommunen. Ungefär en fjärdedel av stockholmarna pendlar ut för att arbeta År 2016 pendlade 133 125 stockholmare ut från kommunen för att arbeta, vilket motsvarar 27 procent av den förvärvsarbetande nattbefolkningen (Figur 14). Det var således 74 procent av nattbefolkningen som hade ett arbete i staden och av dessa arbetade 20,1 procent i det egna stadsdelsområdet. 16

Utpendlarna reste i 9 fall av 10 till en arbetsplats i en annan kommun i Stockholms län. Solna var den absolut vanligaste kommun som stockholmarna pendlade till då mer än en fjärdedel av utpendlarna till övriga länet hade sin arbetsplats i Solna. Huddinge var den näst vanligaste kommunen att pendla ut till, drygt en tiondel av utpendlarna hade sin arbetsplats där. Endast 2,1 promille av befolkningen hade ett arbete i utlandet eller på havet. Figur 14 Stockholms nattbefolkning efter var arbetsplatsen är belägen, år 2016 (Källa: SCB) Samma stadsdelsområde 20.16% Annat stadsdelsområde i Stockholm 53.21% Övriga länet 22.90% Övriga Stockholm-Mälarregionen Övriga Sverige Havet/utlandet 1.29% 2.22% 0.21% 0.00% 10.00% 20.00% 30.00% 40.00% 50.00% 60.00% Andel av nattbefolkningen (%) men inpendlarna är betydligt fler Inpendlingen till Stockholm är betydligt större än utpendlingen, vilket visas i Figur 15 på nästa sida. År 2016 pendlade 308 669 personer in till Stockholms kommun för att arbeta vilket därmed resulterade i en nettopendling, dvs. skillnaden mellan antalet inpendlare och utpendlare, till Stockholms kommun på 175 544 personer. Stockholms kommuns dagbefolkning (som har sitt arbete i staden) är således betydligt större än nattbefolkningen (förvärvsarbetande som också bor i staden). Sammanfattningsvis bodde 43 procent av Stockholms läns förvärvsarbetande befolkning i Stockholms kommun år 2016. 55 procent av samtliga personer med en arbetsplats i Stockholms län hade sitt arbete i Stockholms kommun. Av samtliga personer som pendlar in till Stockholms stad för att arbeta bodde 82 procent i övriga kommuner i Stockholms län. Av resterande inpendlare kom ungefär en tolftedel från övriga Stockholm-Mälarregionen och ungefär en tiondel från övriga riket. Inpendlingen till Stockholms kommun var fortsatt stor från närliggande kommuner. Ungefär hälften av den förvärvsarbetande befolkningen i Nacka, Lidingö, Solna, Danderyd, Sundbyberg, Tyresö och Huddinge hade sitt arbete i Stockholms kommun. Även i kommuner längre ifrån Stockholm var inpendlingen hög. I Norrtälje, Nykvarn och Södertälje arbetade mellan 10 och 20 procent av den förvärvsarbetande befolkningen i Stockholms kommun. Ökad utpendling, inpendling och nettopendling de senaste åren Sedan i mitten av 90-talet har antalet personer som pendlar ut från Stockholms kommun ökat, bortsett från mindre nedgångar enstaka år. Den ökade utpendlingen 2016 befäste denna trend. Sedan 90-talet har inpendlingen varierat något mer än utpendlingen, för att de senaste åren öka med en högre takt än utpendlingen. Detta är också något som avspeglas i att antalet nettopendlare har ökat de senaste tio åren. Historiskt sett har aldrig nettopendlingen in till Stockholm varit högre under perioden än under 2016. 17

1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Figur 15 Antal in- och utpendlare samt nettopendlare i Stockholm 1997 2016 (Källa: SCB) 300000 250000 200000 150000 100000 50000 0 Utpendlare Inpendlare Nettopendling Figur 16 visar en sammanfattning på in- och utpendlingen till och från Stockholms kommun uppdelat på om personer bodde eller arbetade i Stockholms kommun, Stockholms län eller utanför länet. År 2016 var det 366 870 personer som både bodde och arbetade i staden, 251 694 personer som pendlade in från övriga kommuner i Stockholms län samt 56 975 inpendlare från övriga riket (exkl. Stockholms län). 114 516 personer pendlade år 2016 ut från Stockholms stad till övriga kommuner länet och 17 573 personer pendlade ut från staden till övriga riket (exkl. Stockholms län). Figur 16 In- och utpendling till och från Stockholms kommun, år 2016 (Källa: SCB) Rikets gräns Länsgräns Stockholms kommungräns 56 975 17 573 251 694 114 516 366 870 18

Nettopendlingen högst inom Information och kommunikation Figur 17 visar antalet in och utpendlare som arbetar inom olika branscher. Bland de som både bor och arbetar i Stockholm förvärvsarbetar flest inom branschen Företagstjänster. Företagstjänster är också den bransch där flest inpendlare arbetar. Den bransch som har störst nettopendling är Information och kommunikation, där inpendlarna är sex gånger fler än utpendlarna. Andra branscher med stor nettopendling är Finans- och försäkringsverksamhet, Företagstjänster samt Hotell och restaurang. Det är endast inom Stockholms minsta bransch, Jordbruk, skogsbruk och fiske, där antalet utpendlare överstiger antalet inpendlare. De branscher som omfattar högst andel inpendlare är Energi och miljö samt Tillverkning och utvinning, där inpendlarna står för 59 respektive 54 procent av de förvärvsarbetande med arbetsplats i staden 2016. Även inom Byggverksamhet, Finans och försäkringsverksamhet och Handel är inpendlarna fler än de som både bor och arbetar i staden. Utöver Jordbruk, skogsbruk och fiske (27 procent) är Utbildning den bransch där inpendling är minst vanligt förekommande då 35 procent av de som jobbar inom utbildning pendlar in till Stockholm. Figur 17 Antal förvärvsarbetande som bor och arbetar i Stockholm samt in- och utpendlare efter branscher, år 2016 (Källa: SCB) Jordbruk skogsbruk och fiske Tillverkning och utvinning Energi och miljö Byggverksamhet Handel Transport Hotell och restaurang Information och kommunikation Finans- och försäkringsverksamhet Fastighetsverksamhet Företagstjänster Offentlig förvaltning Utbildning Vård och omsorg Personliga och kulturella tjänster m.m. Okänd bransch Bor och arbetar i Stockholm Inpendlare Utpendlare Förvärvsfrekvens och befolkningsegenskaper 0 20000 40000 60000 80000 Antal förvärvsarbetande 16- år För att bidra till en bredare förståelse av vad den ökande förvärvsfrekvensen 2016 kan bero på, och i vilka befolkningsgrupper ökningen är som starkast, visar detta avsnitt förvärvsfrekvensen uppdelat på befolkningens ålder, kön, utbildningsnivå och födelseland. Dessutom visas hur förvärvsfrekvensen har förändrats över en tidsperiod på 20 år, detta för att sätta förändringen under 2016 i relation till historiska förändringar. Den statistik som redovisas i detta avsnitt avser personer som var bosatta i Stockholms stad 2016. 19

Andel av befolkningen (%) Förvärvsfrekvensen ökar mest bland unga under 25 år och 60 65 åringarna Figur 18 visar förvärvsfrekvensen i Stockholm 2016 uppdelat på olika åldersklasser. Av samtliga åldersklasser är förvärvsfrekvensen högst bland personer 40 44 år med 86 procent. För personer i åldrarna 35 39 år och 45 49 år var motsvarande andel 84 procent respektive 85 procent. Lägst var förvärvsfrekvens för personer i åldrarna 70 74 år följt av 16 19 år, bland dessa grupper låg andelen på 16 procent respektive 19 procent. Dessa resultat är föga förvånande då majoriteten i den äldre gruppen är pensionärer medan de yngre studerar på gymnasiet och ännu inte har hunnit etablerat sig på arbetsmarknaden. Mellan år 2015 och 2016 ökade förvärvsfrekvensen i samtliga åldersklasser förutom i de två äldsta åldersklasserna. Förvärvsfrekvensen ökade mest procentuellt sett i de två yngsta åldersklasserna samt för personer i åldrarna 60 64 år. Figur 18 Andel förvärvsarbetande i befolkningen efter ålder, år 2015 2016 (Källa: SCB) 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 16-19 20-24 25-29 30-34 35-39 40-44 45-49 50-54 55-59 60-64 65-69 70-74 Allt fler bland de äldre förvärvsarbetar 2015 2016 Figur 19 visar förvärvsfrekvensen för befolkningen i Stockholm under den senaste 20- årsperioden uppdelat i olika åldersgrupper. I slutet av 1990-talet var förvärvsfrekvensen högre för unga i åldrarna 20 24 år än för äldre i åldrarna 60 64 år. År 2003 var det första året då förvärvsfrekvensen var högre bland de äldre jämfört med de unga, vilket sedan dess har hållit i sig. Förvärvsfrekvensen har stadigt ökat för den äldre delen av befolkningen under lång tid, vilket även framgår av figuren nedan. År 2016 var 69 procent i åldrarna 60 64 år förvärvsarbetande, vilket är det högsta värdet under hela 20-årsperioden. För de unga var förvärvsfrekvensen 63 procent år 2016, vilket även det är det högsta värdet under de senaste 20 åren. Hur förvärvsfrekvensen för de olika åldersgrupperna har förändrats över tid beror till stor del på strukturella faktorer på arbetsmarknaden. I takt med att det blir allt mer vanligt att unga studerar vidare efter gymnasiet inträder denna grupp senare på arbetsmarknaden, vilket påverkar förvärvsfrekvensen negativt. Denna effekt kan dock motverkas av den rådande högkonjunkturen. Att förvärvsfrekvensen ökat något i de allra äldsta åldrarna beror troligen på att fler och fler väljer att pensionera sig då de är äldre än 65 år. 20

1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Andel av befolkningen (%) 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Andel av befolkningen (%) Figur 19 Andel förvärvsarbetande i befolkningen efter ålder, år 1997 2016 (Källa: SCB) 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 20-24 år 25-59 år 60-64 år Förvärvsfrekvensen är något högre för män än för kvinnor År 2016 steg förvärvsfrekvensen för både män och kvinnor, för män med 0,4 procentenheter till 79,7 procent och för kvinnor med 0,8 procentenheter till 79,2 procent. Sett över de senaste 20 åren har förvärvsfrekvensen för båda könen varit på ungefär samma nivå, men ofta något högre för män än för kvinnor under högkonjunktur, vilket visas i Figur 20. Under lågkonjunktur finns däremot en tendens till att förvärvsfrekvensen har minskat mer för män än för kvinnor. Detta kan i huvudsak förklaras av att kvinnor i större utsträckning arbetar inom offentlig sektor och branscher som inte är lika känsliga för skiftningar i konjunkturen. Figur 20 Andel förvärvsarbetande i befolkningen 20 64 år efter kön, år 1997 2016 (observera att den vertikala axeln börjar på 50 procent) (Källa: SCB) 90 85 80 75 70 65 60 55 50 Kvinnor Män 21

Inrikes födda kvinnor arbetar i högre utsträckning än inrikes födda män Skillnaderna i förvärvsfrekvens mellan könen är större bland utrikes födda jämfört med inrikes födda, vilket visas i Figur 21. Bland de inrikes födda var förvärvsfrekvensen högst av samtliga födelseländer. Inrikes födda kvinnor arbetade i högre utsträckning än inrikes födda män. Även kvinnor födda i Danmark, Finland, Norge och Island hade en högre förvärvsfrekvens än män från dessa länder. Bland personer födda i samtliga andra länder var förvärvsfrekvensen högre för män. Sett till världsdelar och grupper av länder, hade personer födda inom norden högst förvärvsfrekvens, som totalt uppgick till 76 procent för båda könen. Bland personer födda i Sydamerika var förvärvsfrekvensen 75 procent medan personer födda i Asien eller Afrika hade lägst förvärvsfrekvens med 62 respektive 61 procent. En starkt bidragande förklaring till att förvärvsfrekvensen kan skilja sig åt för personer från olika världsdelar är att utrikes födda inte är en homogen grupp. Förvärvsfrekvensen kan variera beroende på ett antal bakgrundsvariabler, till exempel ålder eller vistelsetid, vilka skiljer sig åt kraftigt beroende på födelsevärldsdel. Dessutom finns olika bakomliggande skäl till varför personer invandrar till Sverige. Personer födda i vissa asiatiska och afrikanska regioner flyttar i större utsträckning som en följd av en väpnad konflikt i hemlandet medan arbetskraftsinvandring är en vanlig orsak bland personer födda i Nordamerika. Figur 21 Andel förvärvsarbetande i befolkningen 20 64 år efter födelseregion och kön, år 2016 (Källa: SCB) 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Kvinnor Män Förvärvsfrekvensen ökar för de flesta vistelsetiderna i landet Den ökade förvärvsfrekvensen för utrikes födda mellan 2015 och 2016 återfinns för samtliga vistelsetider förutom de med den allra kortaste, vilket visas i Figur 22. Ökningen är som starkast för personer med en vistelsetid på 3 4 år i landet, från 64 till 66 procent. För de som hade vistats mindre än 1 år i landet var förvärvsfrekvensen oförändrad på 36 procent, och för de med 1 2 år vistelsetid i skedde en liten ökning till 56 procent. Av samtliga grupper hade personer med vistelsetid i landet på 20 år eller mer högst förvärvsfrekvens på 76 procent. Personer med vistelsetider på 10 19 år hade nästan lika hög förvärvsfrekvens, 75 procent. Dessa resultat är inte förvånande då personer som har vistats en längre tid i landet också har haft mer tid på sig att etablera sig på den svenska arbetsmarknaden. 22

Figur 22 Andel förvärvsarbetande i befolkningen 20 64 år efter vistelsetid i landet, år 2015 2016 (Källa: SCB) 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 36% 36% 56% 56% 64% 66% 66% 68% 74% 75% 75% 76% < 1 år 1-2 år 3-4 år 5-9 år 10-19 år 20- år 2015 2016 Förvärvsfrekvensen är låg för lågutbildade Förvärvsfrekvensen är låg för de med endast förgymnasial utbildningsnivå, vilket visas i Figur 23. År 2016 hade 59 procent av dessa ett förvärvsarbete. Bland de med eftergymnasial utbildningsnivå var motsvarande andel 85 procent. Förvärvsfrekvensen är dock som lägst för de personer där uppgift om utbildningsnivå saknas, vilket delvis kan förklaras av att denna grupp till stor del omfattar utrikes födda med kort vistelsetid i landet. Inga större förändringar skedde mellan 2015 och 2016 personer med högst gymnasial utbildning och personer med eftergymnasial utbildning ökade förvärvsfrekvensen med 1 procentenhet, medan förvärvsfrekvensen bland personer utan uppgift om utbildning ökade med 2 procentenheter. Figur 23 Andel förvärvsarbetande i befolkningen 20 64 år efter utbildningsnivå, år 2015 2016 (Källa: SCB) 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 58% 59% Förgymnasial utbildning 79% 79% Gymnasial utbildning 2015 2016 84% 85% Eftergymnasial utbildning 42% 44% Uppgift saknas 23

Antal förvärvsarbetande 16- år FÖRVÄRVSARBETANDE I STADSDELSOMRÅDEN Södermalm är det stadsdelsområde som har det största antalet förvärvsarbetande invånare. År 2016 bodde 74 724 förvärvsarbetande personer på Södermalm. Det kan jämföras med stadsdelsområdena med minst population i Stockholm, Älvsjö och Skärholmen, där 14 363 respektive 15 416 personer bodde och förvärvsarbetade år 2016. Förvärvsfrekvensen i befolkningen 20 64 år var år 2016 högst på Kungsholmen med 85 procent, följt av Bromma, Älvsjö och Hägersten-Liljeholmen med 84 procent. Lägst var förvärvsfrekvensen i Rinkeby- Kista med 62 procent, följt av Skärholmen med 67 procent och Spånga-Tensta med 70 procent. I Figur 24 visas hur många förvärvsarbetande som bor i stadens stadsdelsområden samt hur många som arbetar i varje stadsdelsområde. 173 861 personer har sin arbetsplats på Norrmalm vilket är absolut flest av samtliga stadsdelsområden. Även i övriga innerstaden Kungsholmen, Östermalm och Södermalm är den förvärvsarbetande dagbefolkningen stor. De största dagbefolkningarna utanför innerstaden återfinns i Hägersten-Liljeholmen, Rinkeby-Kista samt i Enskede-Årsta-Vantör. Figur 24 Förvärvsarbetande dag- och nattbefolkningen i stadens stadsdelsområden år 2016 (Källa: SCB) 200000 180000 160000 140000 120000 100000 80000 60000 40000 20000 0 Dagbefolkning Nattbefolkning Förvärvsarbetande i stadsdelar I Figur 25 visas förvärvsfrekvensen på karta för stadens 133 stadsdelar. I kartan visas även stadsdelsområdenas gränser. Generellt är förvärvsfrekvensen hög i småhustäta områden i ytterstaden. Vad gäller inre staden är förvärvsfrekvensen högst på Kungsholmen. Stadsdelarna med högst förvärvsfrekvens, ungefär 89 procent och däröver, ligger främst i Bromma eller Älvsjö. Dessa är i tur och ordning Eneby (Bromma), Herrängen (Älvsjö), Södra Ängby (Bromma), Mariehäll (Bromma), Olovslund (Bromma), Liseberg (Älvsjö) och Långsjö (Älvsjö). 24

De områdena med lägst förvärvsfrekvens återfinns i stadens ytterkanter. Den lägsta förvärvsfrekvensen finner man i Universitetet (Östermalm) med 44 procent. Därefter följer Rinkeby (Rinkeby-Kista), Tensta (Spånga-Tensta) och Husby (Rinkeby-Kista). Samtliga dessa stadsdelar har förvärvsfrekvenser mellan 50 och 60 procent. Att Universitetet har lägst förvärvsfrekvens beror på att stadsdelen huserar ett stort antal studenter, vilka i stor utsträckning har andra inkomstkällor än förvärvsarbete. Övriga förklaringar till att områdena ovan har låga förvärvsfrekvenser är bland annat hög arbetslöshet, högt beroende av sjukförsäkringssystemet samt stor andel utrikes födda. Figur 25 Karta över förvärvsfrekvensen i befolkningen 20 64 år efter stadsdelar, år 2016 (Källa: SCB, Sweco) Förvärvsarbetande år 2015 och år 2016 Vilket tidigare har nämnts, ökade förvärvsfrekvensen för personer i åldrarna 20 64 år i hela Stockholms stad från 78,8 procent 2015 till 79,4 procent 2016. Sett över stadsdelsområden ökade förvärvsfrekvensen i samtliga fall. Störst var ökningen i Rinkeby-Kista och Spånga- Tensta med 1,8 procentenheter respektive 1,2 procentenheter, följt av Hässelby-Vällingby och Skarpnäck. Utvecklingen av förvärvsfrekvensen uppdelat på stadsdelsområden mellan 2015 och 2016 kan ses i Figur 26 nedan. 25

Figur 26 Förvärvsfrekvensen i befolkningen 20 64 år efter stadsdelsområden, år 2015 2016 (Källa: SCB) 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 2015 2016 Förvärvsarbetande i olika branscher I kommande avsnitt redovisas hur antalet förvärvsarbetande i olika branscher fördelade sig på stadsdelsområden samt inre och yttre staden. Den inre staden omfattar stadsdelsområdena Kungsholmen, Norrmalm, Östermalm och Södermalm och yttre staden resterade 10 stadsdelsområden väster och söder om inre staden. Finans- och försäkringsverksamhet i inre staden Byggverksamhet i yttre staden I förhållande till yttre staden är branscherna Finans- och försäkringsverksamhet, Offentlig förvaltning samt Hotell och restaurang kraftigt koncentrerade till inre staden, vilket visas i Figur 27. Den största branschen i inre staden är Företagstjänster, vilken sysselsätter nära 98 000 personer inom dessa stadsdelsområden. De branscher som finns i väsentligt större utsträckning i yttre staden jämfört med inre staden är Byggverksamhet samt Tillverkning och utvinning. Branscherna som finns representerade i ungefär lika stor utsträckning i inre och yttre staden är Utbildning, Energi och miljö, Transport samt Vård och omsorg. 26

Figur 27 Förvärvsarbetande 16-år med arbetsplats i inre och yttre staden efter bransch, år 2016 (Källa: SCB) Jordbruk skogsbruk och fiske Tillverkning och utvinning Energi och miljö Byggverksamhet Handel Transport Hotell och restaurang Information och kommunikation Finans- och försäkringsverksamhet Fastighetsverksamhet Företagstjänster Offentlig förvaltning Utbildning Vård och omsorg Personliga och kulturella tjänster m.m. Okänd bransch Inre staden 0 20000 40000 60000 80000 100000 120000 Antal förvärvsarbetande 16- år Yttre staden Företagstjänster vanligast bland boende både i inre och yttre staden Figur 28 visar andelen förvärvsarbetande personer i inre respektive yttre staden inom varje bransch. Både bland boende i inre och yttre staden arbetar störst andel inom Företagstjänster, 21 procent av de i inre staden och 16 procent av de i yttre staden. Inom vissa områden är dock skillnaden större än inom andra. Det är exempelvis färre av de boende i inre staden än i yttre staden som arbetar inom Vård och omsorg och Byggverksamhet. Samtidigt arbetar boende i inre staden i högre utsträckning inom Företagstjänster, Information och kommunikation samt Finans och försäkringsverksamhet än boende i yttre staden. Figur 28 Andel av de förvärvsarbetande i inre och yttre staden som arbetar i varje bransch, år 2016 (Källa: SCB) Jordbruk skogsbruk och fiske Tillverkning och utvinning Energi och miljö Byggverksamhet Handel Transport Hotell och restaurang Information och kommunikation Finans- och försäkringsverksamhet Fastighetsverksamhet Företagstjänster Offentlig förvaltning Utbildning Vård och omsorg Personliga och kulturella tjänster m.m. Inre staden Yttre staden 0.00% 5.00% 10.00% 15.00% 20.00% 25.00% Andel förvärvsarbetande 16- år 27

Oförändrad branschstruktur i stadsdelsområdena mellan 2014 och 2015 Branschernas storlek inom de olika stadsdelsområdena har generellt inte förändrats nämnvärt mellan 2015 och 2016. I Rinkeby-Kista har dock vissa större förändringar skett mellan åren. År 2015 var den största branschen inom stadsdelsnämnden Tillverkning och utvinning följt av Information och kommunikation. Ett år senare fanns den största del förvärvsarbetande inom Information och kommunikation följt av Handel samt Företagstjänster. Även i Spånga- Tensta är Handeln en stor bransch följt av Utbildning och Transport. Hässelby-Vällingby har många arbetsplatser inom Utbildning, följt Vård och omsorg och Handel. Även i Bromma är Handel en dominerande bransch, följt av Företagstjänster och Utbildning. I samtliga stadsdelsområden i inre staden står Företagstjänsterna för den största andelen av arbetsplatserna. På Kungsholmen arbetar även många inom Offentlig förvaltning samt Vård och omsorg. I Norrmalm finns många arbetsplatser inom Finans- och försäkringsverksamhet och Information och kommunikation. Östermalm har även många arbetsplatser inom Information och kommunikation och Utbildning. På Södermalm är Vård och omsorg samt Information och kommunikation stora branscher utöver Företagstjänster. I Söderort har Enskede-Årsta-Vantör flest arbetsplatser inom Företagstjänster, följt av Vård och omsorg samt Handel. I Skarpnäck finns det många arbetsplatser inom Utbildning och därefter Vård och omsorg samt Företagstjänster. År 2016 har Farsta i huvudsak arbetsplatser inom Vård och omsorg samt Utbildning. Till skillnad mot förgående år utgör de förvärvsarbetande inom Information och kommunikation endast en liten andel av samtliga förvärvsarbetande i stadsdelsnämnden. Vård och omsorg är den största branschen i Älvsjö och därefter kommer Utbildning och Företagstjänster. Hägersten-Liljeholmen har i huvudsak arbetsplatser inom Företagstjänster, Handel och Byggverksamhet. I Skärholmen är Vård och omsorg en framträdande bransch, följt av Handel och Utbildning. Pendling Av samtliga stadsdelsområden är inpendlingen av förvärvsarbetande i särklass störst till Norrmalm följt av övriga innerstaden, vilket visas i Figur 29. Nästan 160 000 personer pendlar in till detta stadsdelsområde från andra kommuner och andra delar av Stockholm för att arbeta. Södermalm har flest utpendlare, drygt 55 000 personer, följt av Enskede-Årsta- Vantör (44 576 utpendlare) och Hägersten-Liljeholmen (42 867 utpendlare). Att utpendlingen från dessa områden är stor är föga förvånande då de har de största befolkningarna av Stockholms stadsdelsområden. Det är flest personer som både bor och arbetar på Södermalm följt av Norrmalm och Östermalm. Fler personer pendlar in än ut för att arbeta i innerstadsområdena och i Rinkeby- Kista medan det i resterande stadsdelsområden är fler personer som pendlar ut till andra områden för att arbeta. Sett till antal personer är nettopendlingen lägst i Hässelby-Vällingby och Skarpnäck då antalet utpendlare många fler än antalet inpendlare till dessa områden. 28

Dagbefolkningens andel av nattbefolkningen Figur 29 Antal förvärvsarbetande som bor och arbetar i varje stadsdelsområde samt in- och utpendlare per stadsdelsområde, år 2016 (Källa: SCB) 180000 160000 140000 120000 100000 80000 60000 40000 20000 0 Bor och arbetar i samma stadsdelsområde Inpendlare Utpendlare Figur 30 visar dagbefolkningens andel av nattbefolkningen. Om denna andel är över 100 procent (den streckade linjen i figuren) är det fler personer som arbetar i stadsdelsområdet jämfört med hur många förvärvsarbetande personer som bor där. I hela innerstaden, och framförallt på Norrmalm, är det fler som arbetar i stadsdelsområdena jämfört med hur många förvärvsarbetande som bor där. Detsamma gäller även för Rinkeby-Kista. Lägst är denna andel i Hässelby-Vällingby och Skarpnäck, vilket innebär att det är betydligt fler förvärvsarbetande som bor i dessa områden jämfört med hur många som arbetar där. Figur 30 Dagbefolkningens andel av nattbefolkningen i varje stadsdelsområde, år 2016 (Källa: SCB) 450% 400% 350% 300% 250% 200% 150% 100% 50% 0% 29

Förvärvsfrekvens och befolkningsegenskaper Befolkningens sammansättning varierar över stadsdelsområden, vilket i sin tur påverkar antalet förvärvsarbetande och förvärvsfrekvensen inom respektive stadsdelsområde. Exempelvis kommer områden med en hög andel pensionärer eller unga vuxna aldrig nå samma höga förvärvsfrekvenser som ett område med en större andel personer i arbetsför ålder. I kommande stycken delas den förvärvsarbetande befolkningen i åldern 20 64 år inom respektive stadsdelsområde upp på bakgrundsvariablerna kön, ålder, utbildning, samt i inrikes och utrikes födda för att ge en mer beskrivande bild av utvecklingen i staden. Störst skillnad i förvärvsfrekvens mellan kvinnor och män i Rinkeby-Kista Förvärvsfrekvensen var generellt marginellt högre för män än för kvinnor sett över stadens stadsdelsområden. Undantagen var Östermalm, Södermalm och Farsta där en något större andel kvinnor än män förvärvsarbetade, vilket visas i Figur 31. Störst skillnad mellan könen var det i Rinkeby-Kista, där 66 procent av männen och 58 procent av kvinnorna förvärvsarbetade år 2016. Andra stadsdelsområden med stora könsskillnader var Spånga- Tensta och Skärholmen, vilka tillsammans med Rinkeby-Kista är stadsdelsområdena med lägst förvärvsfrekvens totalt sett för båda könen. På Kungsholmen var förvärvsfrekvensen högst för både män och kvinnor med 85 procent. Figur 31 Förvärvsfrekvensen i befolkningen 20 64 år efter stadsdelsområde och kön, år 2016 (Källa: SCB) 100.00% 90.00% 80.00% 70.00% 60.00% 50.00% 40.00% 30.00% 20.00% 10.00% 0.00% Kvinnor Män Låg förvärvsfrekvens för de unga i Rinkeby-Kista, Skärholmen och Östermalm Högst är förvärvsfrekvensen bland de unga i åldrarna 20 24 år i Kungsholmen och Hägersten-Liljeholmen med 69 procent, vilket visas i Figur 32. Förvärvsfrekvensen är lägst för de unga i Östermalm med 52 procent, vilket är betydligt lägre jämfört med övriga stadsdelsområden i innerstaden. Anledningen till att förvärvsfrekvensen är låg bland de unga på Östermalm är till stor del områdets förhållandevis höga antal studerande. Även i Rinkeby- Kista och Skärholmen är förvärvsfrekvensen låg bland de unga, 54 procent, men ökningen av andelen förvärvsarbetande i Rinkeby-Kista mellan 2015 och 2016 var bland de högsta i staden. I åldersgruppen 25 59 år är förvärvsfrekvensen överlag hög på flera håll i staden. För 30

denna åldersgrupp var förvärvsfrekvensen 86 procent eller över i Bromma, Kungsholmen, Norrmalm, Södermalm, Älvsjö och Hägersten-Liljeholmen. Lägst var förvärvsfrekvensen för åldersgruppen 25 59 år i Rinkeby-Kista med 64 procent. Förvärvsfrekvensen för personer i åldrarna 60 64 år var högst på Södermalm och Kungsholmen med 74 procent, följt av Bromma och Norrmalm med 73 procent. Även för personer i denna åldersgrupp var förvärvsfrekvensen lägst Rinkeby-Kista med 52 procent, följt av Skärholmen med 54 procent. Figur 32 Förvärvsfrekvensen i befolkningen efter stadsdelsområde och ålder, år 2016 (Källa: SCB) 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 20-24 år 25-59 år 60-64 år Stora skillnader i förvärvsfrekvens mellan inrikes och utrikes födda i stadsdelsområdena När hänsyn tas till födelseland framgår tydligt att skillnaderna i förvärvsfrekvens är stora mellan inrikes och utrikes födda i samtliga stadsdelsområden, se Figur 33. Detta följer samma mönster som i staden som helhet och beror till stor del på att många av de utrikes födda har vistats en relativt kort tid i landet och därmed svårare att etablera sig på arbetsmarknaden. Förvärvsfrekvensen i stadsdelsområdena följer samma mönster för både inrikes och utrikes födda. I Rinkeby-Kista är förvärvsfrekvensen lägst för både de utrikes födda och de inrikes födda, medan förvärvsfrekvensen är högst för båda grupper i Kungsholmen, Bromma, Älvsjö och Hägersten-Liljeholmen. Vid en jämförelse av förvärvsfrekvens mellan inrikes och utrikes födda är skillnaden minst i Rinkeby-Kista följt av Skärholmen, medan skillnaderna är störst i Spånga-Tensta och Östermalm. 31

Figur 33 Förvärvsfrekvensen i befolkningen 20 64 år efter stadsdelsområde och födelseland, år 2016 (Källa: SCB) 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Inrikes födda Utrikes födda Högst förvärvsfrekvens på Kungsholmen oavsett vistelsetid i landet Att vistelsetiden har betydelse för förvärvsfrekvensen kan ses i Figur 34, vilken delar upp de utrikes födda i en grupp med vistelsetid i landet som är kortare än 10 år och en grupp med vistelsetid i landet som är 10 år eller längre. Personer med längre vistelsetid i landet förvärvsarbetar i högre utsträckning jämfört med de som vistats kortare tid i landet. Det kan förklaras av att de som vistats längre tid i landet även har haft längre tid till att etablera sig på arbetsmarknaden i Stockholm. Skillnaden i förvärvsfrekvens mellan de med kortare respektive längre vistelsetid i landet är ungefär lika stor i samtliga stadsdelsområden, med undantag för Östermalm där skillnaderna är något större. Kungsholmen är det stadsdelsområde med den högsta förvärvsfrekvensen oavsett vistelsetid, medan den lägsta förvärvsfrekvensen återfinns i Rinkeby-Kista. 32

Figur 34 Förvärvsfrekvensen i befolkningen 20 64 år efter stadsdelsområde och vistelsetid i landet, år 2016 (Källa: SCB) 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Låg förvärvsfrekvens bland högutbildade i Rinkeby-Kista 1-9 år 10- år Inrikes födda Högutbildade har en högre förvärvsfrekvens jämfört med lågutbildade, vilket visas i Figur 35. I samtliga stadsdelsområden är steget mellan förgymnasial och gymnasial utbildning som är den avgörande faktorn för förvärvsarbete, medan skillnaderna i förvärvsfrekvens mellan gymnasial och eftergymnasial utbildningsnivå inte är lika stora. Bland såväl personer med högst förgymnasial utbildning som med gymnasial utbildning har Kungsholmen högsta förvärvsfrekvensen, den var 70 procent bland de med högst förgymnasial utbildning och 84 procent bland de med gymnasial utbildning. Även de med en eftergymnasial utbildning i Kungsholmen hade en hög förvärvsfrekvens, men Älvsjö och Hägersten-Liljeholmen hade en högre andel förvärvsarbetande med eftergymnasial utbildning. I Rinkeby-Kista är förvärvsfrekvensen lägst oavsett utbildningsnivå. På Östermalm är det minst skillnad i förvärvsfrekvensen mellan den högsta och lägsta utbildningsnivån. I Rinkeby-Kista och Skärholmen ligger förvärvsfrekvensen på samma nivå bland de med gymnasial utbildning som de med eftergymnasial utbildning. Figur 35 Förvärvsfrekvensen i befolkningen 20 64 år efter stadsdelsområde och högsta utbildningsnivå, år 2016 (Källa: SCB) 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial 33