TEMA: KOMPETENSFÖRSÖRJNING Utbildningsgruppen 26 januari 2017 Sofia Larsson & Fredrik Zeybrandt
VAD HÄNDER IDAG? 1. Kompetensförsörjning utifrån ett utbildningsperspektiv 2. Läget i regionen, prognos 2025 3. Skolans interna kompetensförsörjning 4. Vad gör GR Utbildning på området 5. Viljeriktning vilka områden bör vi vässa?
1. Kompetensförsörjning utifrån ett utbildningsperspektiv intern extern KOMPETENSFÖRSÖRJNING
En av våra stora utmaningar i en tillväxtregion är att säkerställa att organisationer i både privat och offentlig sektor får tillgång till den kompetens som efterfrågas och att ungdomar utbildar sig inom områden där det finns jobb i framtiden. Om vi ska lyckas med detta krävs en god matchning mellan tillgång på utbildad arbetskraft och arbetsgivarnas efterfrågan på kompetens.
En av våra stora utmaningar i en tillväxtregion är att säkerställa att organisationer i både privat och offentlig sektor får tillgång till den kompetens som efterfrågas och att ungdomar utbildar sig inom områden där det finns jobb i framtiden. Om vi ska lyckas med detta krävs en god matchning mellan tillgång på utbildad arbetskraft och arbetsgivarnas efterfrågan på kompetens, Att unga individer tar sig igenom utbildningssystemet där de under tiden dvs tillförskaffat att matchningstriangeln sig de kompetenser fungerar och och uppnår förmågor önskad effekt. som samhället kräver samt fått förutsättningar för att göra välgrundade studieoch yrkesval.
2. Läget i regionen? UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSPROGNOS 2015 - FRAMTIDA KOMPETENSBEHOV I GÖTEBORGSREGIONEN VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN (2017-01-20)
0 7 14 21 28 35 42 49 56 63 70 77 84 91 98 DEMOGRAFISK UTVECKLING FRAM TILL ÅR 2025 Fler invånare i GR (+143 000 personer) Fler yngre (0-19 år) Fler äldre (70-90 år) Fler i arbetsför ålder (20-64 år) 18 000 16 000 14 000 12 000 10 000 8 000 6 000 4 000 2 000 0 2015 2025 Källa: Västra Götalandsregionen
BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR UNGDOMSGRUPPER 0-19 ÅR I GÖTEBORGSREGIONEN, 2015-2030 (INDEX ÅR 2015=100) 135 130 125 120 115 110 105 100 0-5 år 6 år 7-15 år 16-19 år 95 90 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2028 2029 2030 Källa: Västra Götalandsregionen
ARBETSLÖSHET (ÅRLIGT GENOMSNITT) 12 10 8 6 2008 2010 2012 2015 4 2 0 Källa: Arbetsförmedlingen
Arbetslösheten minskar inte för utsatta grupper INSKRIVNA ARBETSLÖSA 16-64 ÅR MED UTSATT STÄLLNING PÅ ARBETSMARKNADEN OCH ÖVRIGA INSKRIVNA ARBETSLÖSA, VÄSTRA GÖTALANDS LÄN, JANUARI 2004 JULI 2016 (Källa: Arbetsförmedlingen)
STRUKTUROMVANDLING Skolor Barnomsorg 50 000 00 000 Hushållstjänst er Hälso- och sjukvård Äldreomsorg Hotell och restauranger 50 000 00 000 50 000 0 1993 1997 2001 2005 2009 2013 2017 2021 2025 Producenttjän Distributionstj ster änster Tillverkningsin Byggindustri Övrig varuproduktio n Enheter för kultur, nöje och fritid Källa: WSP analys och strategi
VILKA BRANSCHER, VILKA YRKEN?
HUSHÅLLSTJÄNSTERNAS - FEM MEST FÖRÄNDRADE BRANSCHER TILL 2025 30 000 25 000 Äldreomsorg Vanligt förekommande yrken 20 000 Hotell o rest Yrkesgrupp 2013 2025 Förändring (%) 15 000 10 000 Pers tjänster m.m. Kultur, nöje, fritid Undersköterskor, sjukvårdsbiträden m.fl. 16 360 +20 % Grundskollärare 7 990 +19 % Förskollärare och fritidspedagoger 9 590 +19 % Storhushålls- och restaurangpersonal 5 060 +12 % Läkare 4 060 +30 % 5 000 Avfall o återv Branschutveckling 190 640 +19 % 0 2013 2025
TILLVERKNINGSINDUSTRINS - FEM MEST FÖRÄNDRADE BRANSCHER TILL 2025 4 500 4 000 3 500 3 000 2 500 2 000 1 500 1 000 Metallind Kemisk ind Övr ind Massa- o pappersind Vanligt förekommande yrken Yrkesgrupp 2013 2025 Förändring (%) Fordonsmontörer 3 980-3 % Maskinoperatörer 6 050-12 % Maskiningenjörer och maskintekniker 3 920 +13 % Driftchefer/Chefer för mindre företag - tillverkning, el-, värme- och vattenförsörjning m.m. 1 380-3 % Civilingenjörer m.fl., maskin 4 540 +18 % 500 Jord- o stenind Branschutveckling 63 200-9 % 0 2013 2025
PRODUCENTTJÄNSTERNAS - FEM MEST FÖRÄNDRADE BRANSCHER TILL 2025 25 000 Tekn konsulter 20 000 Programvaruprod o datakonsulter Vanligt förekommande yrken 15 000 10 000 5 000 Företagskonsulter Jur o ekon konsulter Yrkesgrupp 2013 2025 Förändring (%) Dataspecialister 11 850 +21 % Arkitekter och stadsplanerare 1 210 +14 % Revisorer m.fl./marknadsanalytiker och marknadsförare/övr företagsekonomer 8 520 +13 % Redovisningsekonomer m.fl. 2 960 +28 % Civilingenjörer m.fl., elkraft/civilingenjörer m.fl., elektronik och teleteknik 3 890 +10 % FoU-institutioner Branschutveckling 94 060 +22 % 0 2013 2025
ÖVRIG VARUPRODUKTION - FEM MEST FÖRÄNDRADE BRANSCHER TILL 2025 2 500 2 000 El-, gas- o värme Vanligt förekommande yrken 1 500 1 000 500 Jordbruk Skogsbruk Vatten- o rening Fiske Yrkesgrupp 2013 Odlare av jordbruksväxter, frukt- och bärodlare 2025 Förändring (%) 210-27 % Djuruppfödare och djurskötare 460 +7 % Växtodlare och djuruppfödare, blandad drift 520 +16 % Fiskare och jägare 190 ±0 % Branschutveckling 5 060 +5 % 0 2013 2025
DISTRIBUTIONSTJÄNSTER - FEM MEST FÖRÄNDRADE BRANSCHER TILL 2025 35 000 30 000 Detaljhandel Parti- o provisionshandel Vanligt förekommande yrken 25 000 20 000 Yrkesgrupp 2013 2025 Förändring (%) Säljare, inköpare, mäklare m.fl. 16 080 +19 % Agenter/Speditörer 1 380-28 % 15 000 Försäljare, detaljhandel; demonstratörer m.fl. 17 890 +14 % Lager- och transportassistenter 6 810-14 % 10 000 Handel m motorfordon Bil- och taxiförare, buss- o spårvagnsförare 4 580 +15 % 5 000 Post- o kurir Telekom Branschutveckling 95 180 +9 % 0 2013 2025
BYGGINDUSTRIN SYSSELSÄTTNING 1993-2025 PER BRANSCHAGGREGAT OCH REGION (INDEX 2013=100) Vanligt förekommande yrken 130 120 110 100 90 80 70 60 50 Skåne län Göteborgsregionen Stockholms län Västra Götaland+ Yrkesgrupp 2013 Byggnads- och anläggningsarbetare Byggnadshantverkare exkl. fastighetsskötare Målare, lackerare, skorstensfejare m.fl. Civilingenjörer m.fl., bygg och anläggning/lantmätare Byggnadsingenjörer och byggnadstekniker/kartingenjöre r m.fl. 2025 Förändring (%) 9 040 +26 % 5 080 +6 % 1 760-3 % 2 370 +34 % 3 440 +24 % 40 1993 1997 2001 2005 2009 2013 2017 2021 2025 Branschutveckling 30 910 +18 %
VILKA UTBILDNINGSGRUPPER?
KOMPETENSUTMANING - UNDERSKOTT Utbildningsgrupp Antalet personer år 2025 Andel av efterfrågan år 2025 Fyrbodal* Sjuhärad* Skaraborg* Gymnasieingenjörer, totalt -5 500-37 % -38 % -35 % -34 % Vård- och omsorgsutbildning, gymnasial nivå -4 850-22 % -15 % -18 % -13 % Barn- och fritidsutbildning, gymnasial nivå -2 400-25 % -8 % -12 % +1 % Ämneslärarutbildning -1 810-17 % -17 % -16 % -8 % Lärarutbildning för grundskolans tidigare år -1 420-15 % -11 % -21 % -18 % Specialistsjuksköterskeutbildning, totalt -1 410-22 % -25 % -30 % -22 % Industriutbildning, gymnasial nivå -940-5 % -3 % -14 % +7 % Yrkeslärarutbildning -690-42 % -13 % -16 % -11 % Speciallärar- och specialpedagogutbildning -340-19 % -22 % -14 % -25 %
KOMPETENSUTMANING - ÖVERSKOTT Utbildningsgrupp Antalet personer år 2025 Andel av efterfrågan år 2025 Fyrbodal* Sjuhärad* Skaraborg* Folk- o grundskola 8 620 +21 % +30 % +10 % +12 % Högskoleförberedande gymnasial utbildning, totalt Humanistiskt utbildning, eftergymnasial 3 år Personal- och beteendevetarutbildning, högskoleutbildning 7 040 +10 % +17 % +10% +15 % 900 +30 % +41 % +39 % +21 % 810 +22 % +25 % +10 % +31 %
VAD PÅVERKAR MATCHNINGSEFFEKTIVITETEN? Konjunktur och arbetsmarknad Demografi och geografi Framtida utbud och efterfrågan samt matchning Teknikskiften och strukturomvandling Utbildningsdimensionering och utbildningsmönster Källa: VGR
SAMMANFATTNINGSVIS Fortsatt strukturomvandling förändringstryck via automatisering och digitalisering Tjänstesektorn fortsätter växa Ökad efterfrågan på gymnasialt och eftergymnasialt utbildade
SAMMANFATTNINGSVIS Kompetensförsörjningen en stor utmaning, inte minst för det offentliga Stor efterfrågeökning inom hälso- och sjukvård och social omsorg samt utbildning risk för fortsatt brist En utmaning som kräver samverkan och strategiskt arbete
UTMANINGAR Avhopp från gymnasiet Nyanländas inträde i utbildningssystem och på arbetsmarknad Könsstereotypa val Unga har begränsade kunskaper om möjliga yrken Matchningsproblematik Vi vet inte hur en framtida arbetsmarknad ser ut De arbetslösa är de som står längst ifrån För få sökande till yrkesprogrammen Elevers begränsade valkompetens Svårt att rekrytera till vissa yrkeskategorier Högre grad av flexibilitet saknas i utbildningssystemet Arbetsmarknadskunskapen är begränsad i undervisningen
3. Skolans interna kompetensförsörjning SKOLANS INTERNA KOMPETENSFÖRSÖRJNING
Sortering av rekryteringslösningar På väg ut Ta reda på Redan här Låna På väg in
Vad kan vi göra tillsammans? På väg ut Redan här Nya in Låna Vad behöver vi ta reda på? Istället för pension, agera mentor Kompetensöverföring sista åren Skapa hållbara och tydliga strategier för gruppen Spets/ Synliggöra karriärvägar Erbjuda stöd Andra roller Andra kompetenser Påbyggnadsutbildningar Breddningsprogram Kompetensutvecklingsprogram Traineeprogram Andra personer (män, andra) Program med näringsliv Utbyte i kommun en???
Möjliga, ganska snabba, verktyg Vuxenutbildning Varumärkessatsningar YH Fler?? Vi kan också blanda Annan typ av komp.utv Akademi
VAD GÖR GR UTBILDNING PÅ OMRÅDET?
Skapar underlag till analys Genomför analyser Samordnar utbudet (gy, vux) Initierar utvecklingsprojekt Sprider, yta för erfarenhetsutbyte Förändrar på struktur/systemnivå
Skapar underlag till analys Utbildningsdata, statistik, regionala jämförelser Genomför analyser Ex: Utbudsrapporten Samordnar utbudet (gy, vux) Strukturer Initierar utvecklingsprojekt ESF-projekt, kommunprojekt, praktiksamordning, mötesplatser, kompetensutveckling Sprider, yta för erfarenhetsutbyte Nätverken, arbetsgrupper, gemensamma projekt, mötesplatser Förändrar på struktur/systemnivå Ex: Gymnasieutredningen, Vuxförordningen
Skapar underlag till analys Utbildningsdata, statistik, regionala jämförelser Genomför analyser Ex: Utbudsrapporten Samordnar utbudet (gy, vux) Strukturer Initierar utvecklingsprojekt ESF-projekt, kommunprojekt, praktiksamordning, mötesplatser, kompetensutveckling Sprider, yta för erfarenhetsutbyte Nätverken, arbetsgrupper, gemensamma projekt, mötesplatser Förändrar på struktur/systemnivå Ex: Gymnasieutredningen, Vuxförordningen
REGIONAL STATISTIK OCH HUR KAN VI ANVÄNDA DEN FÖR ATT FÖRBÄTTRA? ANTAGNINGSSTATISTIK FEBRUARI - SÖKANDESTATISTIK APRIL - PRELIMINÄRANTAGNING JUNI - SLUTANTAGNING SEPTEMBER - RESERVANTAGNING HUR GÅR DET FÖR ELEVERNA? VIA NYTT GEMENSAMT SYSTEM (APRIL) - GENOMSTRÖMNING - STUDIETID - STUDIEVÄGSBYTE - STUDIEAVBROTT - KAA-ARBETET (UTANFÖSKAPSFÄLTET) - VIA ÖPPNA JÄMFÖRELSER - TRADITIONELLA RESULTAT UTBUDSSTATISTIK UTBUDSRAPPORT ANALYS ÖVER VAD REGIONEN PRODUCERAR (APRIL) - UTBUD KOPPLAT TILL ARBETSMARKNAD - BÅDE GYMNASIUM OCH VUXENUTBILDNING - UNDERLAG FÖR REGIONALA SATSNINGAR Jan (A) Mar Maj Jul Sep Nov (U) Feb Apr (A) Jun (A) Aug (A) Okt Dec
GR UTBILDNING Skapar underlag till analys Utbildningsdata, statistik, regionala jämförelser Genomför analyser Ex: Utbudsrapporten Samordnar utbudet (gy, vux) Strukturer Elev Kommun Region Arbetsliv Initierar utvecklingsprojekt ESF-projekt, kommunprojekt, praktiksamordning, mötesplatser, kompetensutveckling Övriga org. Sprider, yta för erfarenhetsutbyte Nätverken, arbetsgrupper, gemensamma projekt, mötesplatser Förändrar på struktur/systemnivå Ex: Gymnasieutredningen, Vuxförordningen
Elever och studerande Digitalisering fsk SYV Studiebesök Framtidsveckor PRAO SYV Studiebesök Framtidsveckor Gymnasiedagarna Arbetsmarknadskunskap Mötesplatser Valkompetens APL gy/vux Yrkesvux Antagning till gymnasieskola YH/universitet Teknikcollege Vård- och omsorgscollege Plug in (motverka studieavbrott) SFI/språkstöd
och deras lärare, studie- och yrkesvägledare, rektorer, personal inom skolan, utbildningschefer
Frågor vi sitter med just nu Branschorganisation vill samverka Gymnasiedagarna, vad händer efter EuroSkills?
REGIONALA ANALYSER REGIONAL BRANSCHSAMVERKAN VIDGAD UTBILDNINGSPLANERING STÖTTA KOMMUNERNAS INTERNA ARBETE UTVECKLINGSPROJEKT SSA/SYV