1
Digitaliseringen är den enskilt starkaste förändringsfaktorn i samhället fram till år 2025. Vissa jobb automatiseras och försvinner, andra förändras och nya uppstår, men de nya jobben har också en ny kravprofil. Vi måste säkerställa att våra elever får med sig både kunskaper och färdigheter som är anpassade för en föränderlig arbetsmarknad. Människans jobb blir att designa och övervaka det som datorerna gör, samt att utvärdera datorernas arbete för att förbättra det. För att kunna det behöver man ha grundläggande förståelse för hur programmering fungerar, samt hur det påverkar och styr den värld vi lever i. = Programmering in i läroplanen 2
Efterfrågan på olika förmågor på den amerikanska (och globala) arbetsmarknaden har förändrats drastiskt. I och med automatiseringen behöver arbetsmarknaden människor som kan lösa komplexa problem vilket kräver icke rutinmässig analytisk förmåga samt att man kan kommunicera, samarbeta osv. De enkla problemen löser datorerna åt oss. Fortfarande är det den rutinmässiga kognitiva förmågan som tränas mest I skolan då dessa kunskaper är lättast att mäta och bedöma. Ingen konflikt emellan kunskaper och förmågor, inte antingen eller. 3
More than 42,300 employers in 43 countries and territories participated Högsta siffran sedan mätningen startade 2007. För att komma tillrätta med det ökande kompetensgapet måste vi tänka kring hur vi I skolan jobbar för att utveckla efterfrågade kompetenser. http://www.manpowergroup.com/talent-shortage-explorer/#.wjx3avi3pmw 4
Sammanställning från oktober 2016. Samtliga 10 involverar digitalisering på ett eller annat sätt och flera av dem fanns inte för ett par år sedan. 5
New Media Consortium Horizon Reports https://www.nmc.org/nmc-horizon/ Skolverket, Center för IKT i Utdanningen, Styrelsen för IT o Learing, Utbildningsministeriet, forskare, samt andra roller i skolan Relativt snart: AI, AR + WR, adaptivitet, smarta assistenter. Vad betyder det för VAD vi gör i skolan, HUR vi värderar kunskap osv 6
Hur förhåller man sig till detta som lärare idag? Hur säkerställer man att man förbereder eleverna så att de får med sig rätt förutsättningar för att utvecklas med samtiden och arbetsmarknaden? 7
Utredaren fick i uppdrag att analysera förutsättningarna för att digitalisera de nationella proven och föreslå hur, i vilken omfattning och i vilken takt digitaliseringen kan ske. Statens skolverk ska i enlighet med tidigare givet uppdrag analysera resultaten av nationella prov. Vad gäller grundskolan och motsvarande skolformer ska uppdraget redovisas senast den 31 mars 2017. Vad gäller gymnasieskolan ska uppdraget redovisas senast den 29 juni 2017. De nationella strategierna för skolväsendets digitalisering ska bidra till ökad måluppfyllelse och likvärdighet genom att den strategiska potential som it har tillvaratas i hela skolväsendet. Besked om en del av förslagen i strategierna kom 9/3-17. 8
Skolverket har formulerar en vision kopplat till strategierna: I visionen används uttrycket adekvat digital kompetens för att tydliggöra att den digitala kompetensen förändras över tid. Det markerar också att det inte är möjligt att precisera en absolut nivå eftersom den digitala kompetensen successivt behöver utvecklas relaterat till elevernas förutsättningar och utbildningens inriktning. 9
Ännu är inte strategierna i sin helhet antagna av Regeringen, men de bereds för fullt. Skolverket har i sitt regleringsbrev den 20/12 2016: Statens skolverk ska arbeta med att främja digitaliseringen inom skolväsendet och med att underlätta för skolor och huvudmän att ta tillvara digitaliseringens möjligheter i undervisning och i administration. Arbetet ska utgå från de redovisningar som Skolverket lämnat till regeringen i enlighet med uppdraget att föreslå nationella it-strategier för skolväsendet 10
Tydliggöra vikten av digital kompetens. Både läroplaner och kurs-ämnesplaner. Antogs av regeringen den 9/3 11
Detta blir allas ansvar Digital kompetens skrivs även in i syftestexter och centralt innehåll i de flesta ämnesoch kursplaner 12
Hur kan man från politiken håll skapa förutsättningar för att stötta verksamheten i detta? Unos Uno: Vikten av samarbete Den viktigaste framgångsfaktorn för spridning av innovation så den kommer alla elever i alla skolor tillgodo är ledning på kommunnivå. Man kan inte delegera allt ansvar till den enskilda skolan. God användning av IT i skolan förutsätter ett antal styrande politiska beslut, exempelvis angående infrastruktur, organisationsutveckling, pedagogiskt lärresurser och teknikanvändningsavtal. Kommentarmaterial håller på att tas fram för att tydliggöra innehållet och ge stöd för pedagogisk utveckling. 13
Det är rektorns ansvar att säkerställa att personalen får den kompetensutveckling som krävs för att de professionellt ska kunna utföra sina uppgifter och kontinuerligt ges möjligheter att dela med sig av sin kunskap och att lära av varandra för att utveckla utbildningen, En del i Skolutvecklingsprogrammen. Insatser utformade för att möta behov, vara långsiktiga och skapa förutsättningar och stöd för ett väl fungerande systematiskt kvalitetsarbete på huvudmanna- och skolenhetsnivå. Av statens utredning framgår att det redan i det befintliga uppdragen ingår att ge eleverna en god digital kompetens och att det är huvudmannens ansvar att säkerställa detta. Därmed även att skapa förutsättningar för personalen att kompetensutvecklas för att kunna utföra sitt uppdrag. 14
Modulerna är byggda på liknande sätt som Matematiklyftet och språklyftet, vilka har uppskattats av pedagoger: Handledare och kollegialt lärande. Moduler om allmän programmering och ämnesspecifik programmering ska tas fram. 15
Materialet presenteras under 30 april på Skolverkets lärportal. Hela styrkedjan. Uppbyggt på samma sätt som materialet för pedagoger och uppmuntrar till kollegialt lärande. Medverkande i respektive område i programmet: 1 och 6 Jan Hylén 2, Samhälle/skola: Carl Heath, RISE ICT Learning 3, Ledarskap: Åke Grönlund, Örebro Universitet 4, Undervisning: Annika Agélii Genlott, Örebro Universitet 5, Digitala ekosystem: Mats Östling, IT-strateg/utvecklingskonsult Förändringsledning från hösten 2017 16
Stabil och tillräcklig uppkoppling är en nödvändig förutsättning 17
Senaste uppgifterna från Skolverkets It användning och It-kompetens i skolan från 2015 Många har egen dator idag, men ojämlikheten är stor över landet. Siffror för de elever som INTE har tillgång till en egen dator/platta: 2,7 elever per dator i grundskolan 1,3 elever per dator i gymnasiet 18
19
För oss på SKL är digitaliseringen av offentlig sektor en prioriterad fråga. 2 av 3 tycker att det är hög tid att kommuner och landsting förbättrar den digitala servicen. 20
Förutom digital kompetens som en nödvändighet i som samhällsmedborgare och på arbetsmarknaden idag så ser vi även digitalisering som en del av lösningen på några av skolans stora utmaningar, och vi lobbar aktivt i frågor som rör detta. 21
Genom omvärldsbevakning och ett antal besök i både kommuner och i länder med framgångsrika skolsystem har vi funnit dessa faktorer som viktiga för framgång. 22
Framställan till Gustav Fridolin och Ardalan Shekarabi vid årsskiftet. Antagen av SKL:s styrelse och undertecknad av ordförande Lena Micko. 23
Digitalt först - samarbete för en digital förnyelse av det offentliga Sverige Överenskommelse mellan Regeringen och SKL om en gemensam färdplan för att skapa en samverkande och innovativ offentlig förvaltning och prioritera den digitala förnyelsen. Ett av överenskommelsens prioriterade områden är att fördjupa lärandet genom att möta elevernas skiftande behov och rusta dem med rätt kompetenser och förmågor för framtiden samt underlätta lärarnas arbete. 24
Förutsättningarna skiljer sig mycket åt kommuner emellan, och detta behöver beaktas. SKL jobbar för att säkerställa huvudmännens intresse gällande ekonomi och förutsättningar att genomföra strategierna. 25
Många men små aktörer. Jämför med Danmark och Norge. E-hälsomyndigheten i Sverige. 26
Det finns stor vilja att bidra i utvecklingen. 27
SKL förvärvar Inera 20170316 Kommuner ska nu erbjudas att köpa in sig som delägare. 5 aktier per kommun, 289 kommuner. Äger redan Kommentus, med Inera utökas möjligheterna att uppnå målet om en effektivare och smartare välfärd. Utmaning för medlemmarna att klara välfärden ekonomiskt. Vi måste samverka för att jobba smartare. Var och en måste ställa om sin verksamhet och det är lättare att göra det genom samverkan. Inera blir en tydlig partner som kan skapa långsiktighet i utveckling, förvaltning. En beredskap och stor vilja bland kommuner att faktiskt betala för det som de har nytta av och känns värt att betala för. Förenkla, förbättra, återanvända, skala. Bra fungerande affärsmodeller. Genom Inera kommer detta att underlättas. Jämför med SSBTEK. (ca 250 kommuner betalar 1 kr per invånare) 28
Vi tror att det är kring grundläggande förutsättningar som vi har störst nytta av att samverka. Utveckling av system, tjänster osv tror vi att marknaden gör det bäst. Med en gemensam IT-arkitektur underlättas integrationen mellan system och tjänster, och gör det enklare att utbyta information mellan olika aktörer. Inspel önskas: Vilka behov har de för att lyckas effektivisera och verksamhetsutveckla med hjälp av digitalisering? Och vilka behov kan vi bäst lösa tillsammans genom Inera?. 29
Vad gör vi på SKL här och nu för att underlätta implementeringen? Utgår från de 4 strävansmål som vi satt upp för vår verksamhet. LEDA för smartare Välfärd: syfte är att öka hastighet, nytta och kvalitet i införandet av digitala lösningar. Vara är med i hälsa/omsorg i LEDA. Dra nytta och samarbeta. Mycket att lära av varandra mellan verksamhetsområdena. Kommunen Mittköping uppbyggt i en wiki. Stöd, vägledningar. Inte kopiera framgångsrika kommuner, men heller inte behöver börja från början. Lära av andras både misstag och framgångar. 30
Följ och delta på Facebook 31
Ytterligare stöd och goda exempel för huvudmän och skolledare finns på Smartare Välfärd. Skola och lärande Integration Vård Omsorg Smartare Välfärd är även det namn vi använder på Facebook och på Twitter. Följ oss gärna. 32
Ett ramverk för utvärdering av hur väl man drar nytta av digitaliseringens möjligheter och hur väl modern teknik används som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande. Ramverket ska fungera som ett hjälpmedel för utveckling av strategier, för att driva förändringsarbete och för löpande utvärdering. Därtill ska det stötta arbete med att värdera, planera och prioritera digitaliseringsinsatser. Stöd för skolledare som känner sig osäkra på hur de ska ta sig an en digital skolutveckling och nationella strategier. 33
34
Dela och göra tillsammans. Starkare genoms samarbete. 35
Under läsåret 16-17 utbildar vi 11 kommuner i att arbeta efter modellen STL. Falköping är en av dem. Nya möjligheter till utbildning från hösten 2017. Läs mer https://skl.se/tjanster/kurserochkonferenser/kalenderhandelser/utbildningiskrivasigti lllarandestl.11609.html Den pedagogiska modellen Skriva sig till lärande, STL, bygger på ett språkutvecklande arbetssätt där kontinuerlig social interaktion och samarbete mellan elever och lärare understödjs av digital teknik och digitala arenor. Denna kombination av pedagogik och teknik gör det möjligt för alla elever, oavsett eventuella läs- och skrivsvårigheter, att fullt ut delta i skriftliga samarbeten med sina klasskamrater tack vare de kompensatoriska möjligheter som tekniken ger. Skriva sig till lärande är väl förankrat i kunskapskraven i läroplanen. En forskningsstudie visar att Skriva sig till lärande förbättrar skolresultaten. Det ger även ökad likvärdighet mellan könen då pojkarnas prestationer vad gäller läs- och skrivutvecklingen ökar markant. Dessutom blir spridningen mellan elever lägre, då de lägst presterande eleverna når bättre resultat. Forskningsresultat och erfarenheter Skriva sig till lärande 36
37
Här tror vi att vi har nytta av att göra tillsammans! 38
Webbinarium om dataskyddsförordningen Dataskyddsförordningen kommer påverka skolans verksamhet. Inte så stora skillnader när det gäller lagarna som så, men en del saker försvinner (missbruksregel, intresseavvägning) och annat tillkommer (nya rollen Dataskyddsombud, skärpta krav konsekvensbedömning, registrerades rättigheter osv.). Stora skillnaden: riktlinjer och rutiner i verksamheten! Har man inte haft koll innan på alla it-tjänster som används, måste man skaffa sig det nu. Riktlinjer som är enkla att följa. Ett ansvar som behöver nå hela vägen ut i klassrummet till läraren som vill testa en ny app. Det kommer ytterligare vägledningar. 39
För att öka beställarkompetensen, stötta i att våga använda olika it-tjänster, öka konkurrensen på marknaden osv. Stöd i de olika delarna av processen med förstudie, det digitala ekosystemet och hur den tänkte tjänsten passar in där, informationssäkerhetsklassning där vi ser ett ökat behov av kunskap och förståelse, PuL-bedömningen. Osv Vi har också stödmaterial för upphandling av skoladministrativt system På gång: vägledning för hantering av lärplattor i skolan och då främst Apple med tanke på deras nya skolavtal. Många i gråzon här, skapat privata konton som används på för många enheter, hantering av appar är inte kvalitetssäkrad osv 40
41
42