Jämtkraft Elproduktion 2017-08-28 Utredning av förutsättningar för överlåtelse av Långforsens Kraftstation 1
Innehåll 1. Bakgrund 2. Legala frågor 3. Värdering 4. Miljönytta 2
1. Bakgrund Jämtkraft beviljades 2015-06-12 från Mark och Miljööverdomstolen tillstånd att renovera Långforsens kraftverk, beläget i nedre Långan. HD har 2017-03-22 beslutat att inte bevilja prövningstillstånd varför domen vunnit laga kraft. I samband med renoveringen ska även miljöåtgärder genomföras genom byggnation av en faunapassage och en fiskavledare till skydd för nedströmsvandrande fisk. På Jämtkrafts bolagsstämma 2017-05-18 beslutade ägarna genom ett ägardirektiv att ge Jämtkraft följande uppdrag: Jämtkraft ska grundligt, och med en positiv grundsyn, utvärdera hur en överlåtelse av Långforsen till lokala intressen med intresse att återställa forsen kan genomföras. En renovering av det befintliga kraftverket eller nybyggnation av kraftverk i Långfors får inte inledas parallellt med detta, utan förutsätter nytt ägardirektiv. En grundläggande förutsättning för en eventuell överlåtelse är de legala frågorna, dvs vilka juridiska överväganden som måste göras i samband med en överlåtelse. Tyngdpunkten i utredningen ligger därför på att identifiera och analysera viktiga legala frågeställningar. Den juridiska bedömningen har medfört att en affärsmässig värdering av projektet också behövt genomföras. 2. Legala frågor 2.1 Är det lagenligt att kommunerna genom direktiv till Jämtkraft försäljer Långforsens kraftstation till en utpekad köpare, d v s utan att erbjuda försäljning till marknaden? Eftersom Jämtkraft AB är ett aktiebolag gäller Aktiebolagslagen. En överlåtelse får enligt Aktiebolagslagen ske till marknadspris. Om en värdeöverföring sker, dvs vid försäljning till underpris eller genom gåva gäller i princip ett förbud, dock med vissa undantag som redovisas under 2.2. Ett kommunalt bolag skall också drivas enligt de kommunala principerna i kommunallagen och, för Jämtkrafts del, de särskilda bestämmelserna i Ellagens 7 kapitel. 7 kap 2 anger att i ett sådant bolag ska verksamheten drivas på affärsmässig grund och redovisas särskilt. En överlåtelse måste mot bakgrund av ovanstående, såväl enligt Aktiebolagslagen som Ellagen, ske till marknadsmässigt pris, och troligen därmed också rikta sig mot en större krets. (Se även gåvofallet nedan) De kommunalrättsliga reglerna redovisas nedan Fråga som uppkommer är först om det är en kommunal angelägenhet? 2 kap. 1 Kommunallagen Kommuner och landsting får själva ha hand om sådana angelägenheter av allmänt intresse som har anknytning till kommunens eller landstingets område eller deras medlemmar och som inte skall handhas enbart av staten, en annan kommun, ett annat landsting eller någon annan. 3
Enligt specialmotiveringen till Kommunallagens 2 kap 1 så kan det i vissa fall vara det: Om det med hänsyn till arten av ett visst ändamål anses vara ett allmänt intresse att en kommun eller ett landsting främjar ett visst ändamål, är de berättigade till detta, även om åtgärden kommer bara en mindre del av kommunens eller landstingets område eller ett mindre antal av medlemmarna direkt till godo. Allmänintresset förutsätter alltså inte att ett kvantitativt betydande behov är för handen. Allmänintresset får bedömas med utgångspunkt i om det är lämpligt, ändamålsenligt, skäligt osv. att kommunen eller landstinget befattar sig med angelägenheten. I bestämmelsen ligger ett principiellt förbud mot att ge understöd åt enskilda, eftersom det i regel inte kan vara ett allmänt intresse att sådant understöd lämnas. Det kan mot bakgrund i motiveringen inte uteslutas att en försäljning eller gåva kan vara en kommunal angelägenhet om det kan anses vara av allmänt intresse. Frågan som därefter måste besvaras positivt är huruvida det är lagenligt att rikta försäljningen till enskilda. Med enskilda menas såväl personer som företag och troligen även föreningar och andra rättssubjekt. Här kommer 2 lagrum i Kommunallagen att bli tillämpliga, 2 kap 2 dels ock 2 kap 8 2 kap. 2 KL Kommuner och landsting skall behandla sina medlemmar lika, om det inte finns sakliga skäl för något annat. Specialmotiveringen anger följande: Paragrafen ger uttryck åt likställighetsprincipen. Principen har i rättspraxis förklarats innebära att det inte är tillåtet för kommuner och landsting att särbehandla vissa kommunmedlemmar eller grupper av kommunmedlemmar på annat än objektiv grund (RÅ 1975 Ab 313, 1979 Ab 404). För att särbehandlingen skall strida mot likställighetsprincipen skall det vara fråga om en "obehörig" särbehandling (RÅ 1977 ref. 55). 2 kap. 8 KL Kommuner och landsting får genomföra åtgärder för att allmänt främja näringslivet i kommunen eller landstinget. Individuellt inriktat stöd till enskilda näringsidkare får lämnas bara om det finns synnerliga skäl för det. I 2 kap 2 fastställs likställighetsprincipen, där huvudregeln är att alla medlemmar i kommunen skall likabehandlas. Detta kan inte sägas vara fallet om en försäljning av kraftstationen riktas mot någon särskild köpare. Från denna regel finns ett särskilt undantag stadgat i 2 kap 8 som anger att det kan finnas godtagbara skäl att frångå principen om likabehandling under förutsättning att åtgärden allmänt 4
främjar näringslivet. Det är också i andra stycket understruket att detta endast kan komma fråga om det riktas till enskilda näringsidkare om synnerliga skäl föreligger. Frågorna som här kräver positivt svar är alltså att åtgärden att sälja, eller ge bort, Långfors kraftstation allmänt skall främja näringslivet i kommunen samt att det finns synnerliga skäl att rikta affären mot en enskild mottagare. Åtgärden torde inte kunna sägas allmänt främja näringslivet i kommunerna. Även om en förbättrad fiskekortsförsäljning och utökad turism i det aktuella området i Krokoms kommun skulle bli en effekt av åtgärden så kvarstår att åtgärden måste få en allmänt förbättrande effekt för näringslivet i alla tre ägarkommunerna. I denna bedömning kommer även konkurrenssituationen tas i beaktande. Blir någon annan fiskevårdsförening lidande av om åtgärden genomförs? Det är också en komplikation när tre ägarkommuner är berörda av beslutet men en eventuell förbättring bara uppstår inom Krokoms kommun. Detta talar tydligt emot att åtgärden skulle komma att bedömas som lagenlig för beslut i Åre och Östersunds kommuner. Frågan om det finns synnerliga skäl att rikta försäljningen mot en viss köpare skulle kunna besvaras med ja i vissa särskilda fall. Det kan vara om det enbart finns en enskild som har möjligheter att genomföra affären t. ex. om det var fråga om egendom som redan låg på en fastighet tillhörig köparen, och ingen annan därför kunde få rådighet, eller att fallrättigheternas ägare är den ende som kan ta över anläggningarna. Det kräver alltså att förutsättningarna i affären var sådana att endast en köpare kunde komma ifråga för att överta egendomen. Dessa förutsättningar föreligger inte i fallet med Långfors kraftstation och bedömningen blir att synnerliga skäl att kunna rikta affären mot de önskade mottagarna inte föreligger. 2.2 Är det lagenligt att kommunerna genom direktiv till Jämtkraft ger bort Långforsens kraftstation till en utpekad gåvomottagare? Vid gåva av kraftstationen, eller försäljning till underpris, så gäller svaren under försäljningsfallet ovan i 2.1 med en förstärkning i bedömningarna av om någon enskild, eller grupp av kommunmedlemmar, gynnas på annan kommunmedlems bekostnad. Värdeöverföringar från bolaget behandlas i 17 kapitlet Aktiebolagslagen. En värdeöverföring får i vissa fall göras för allmännyttigt ändamål (17 kap 5 ) bl. a. under förutsättning att det inte skadar bolagets finansiella ställning. Den praxis som finns visar att det i detta fall är mycket svårt att motivera en bedömning enligt undantaget även om det kan framhållas ett allmännyttigt ändamål som står som mottagare av anläggningarna. Det är dels det stora värdet samt att nyttan hos mottagaren inte är tillräckligt allmängiltig som gör att det faller utanför undantaget i 17 kap 5. Ett beslut om värdeöverföring är otillåtet enligt Aktiebolagslagen 7 kap 47 som förbjuder bolagsstämman att fatta ett beslut som är ägnat att ge en otillbörlig fördel åt en aktieägare eller någon annan till nackdel för bolaget eller någon annan aktieägare. 2.3 Särskilda krav på mottagare/köpare av kraftverket En mottagare/köpare bör vara kompetent, finansiellt solid och långsiktig för att ett övertagande skall ge önskad effekt. När tillståndet och anläggningarna överförts till någon ny part så skall denna part kunna genomföra en tillståndsprocess om utrivning och därefter också praktiskt genomföra 5
utrivningen, verka för eventuella utredningar under prövotid samt genomföra skaderegleringar efter utrivningen. Det finns även ett strikt ansvar för dammanläggningen som skall efterlevas till dess utrivning skett. En långsiktighet på åtminstone 10 år bör eftersträvas. 2.4 Risker vid överföring För det fall den övertagande parten inte klarar sina åtaganden, enligt punkt 3, så riskerar ansvar att föras åter på Jämtkraft i egenskap av såväl tidigare verksamhetsutövare som fastighetsägare. Det gäller bl. a. krav på sanering mm om miljöskada upptäcks. Jämtkraft äger nyttjanderätt till fallrätterna genom en komplicerad korsvis överlåtelse av de egna fallrätterna i samband med utbyggnadsplaner för ett större kraftverk under 1970-talet. Denna Jämtkrafts nyttjanderätt är villkorad av att Jämtkraft skall fortsätta driva kraftverket. Nyttjanderätten förfaller och återgår till ägaren, Stensjö Kraft AB, för det fall Jämtkraft slutar driva kraftverket. I den situation som nu uppstått är mottagaren av kraftverket beroende av att ägaren till fallrätterna går med på en förändring. Den nye ägaren till kraftverket måste disponera en majoritet av fallrätterna (rådighet) för att kunna föra talan om utrivning. Om mottagare erhåller rätten, eller provar en utrivningstalan ändå, så kan envar fastighetsägare som anser sig lida skada av en utrivning motsätta sig utrivning och kräva att få överta anläggningarna. Denna risk finns också om Jämtkraft i egen regi inleder en talan om utrivning. I denna situation kan ett skadeståndsansvar uppstå för beslutsfattare. 2.5 Sammanfattning av juridisk bedömning - Det är möjligt att överlåta kraftverket till marknadspris om man riktar sig mot en bredare krets köpare. - Det som hindrar en gåva eller försäljning till underpris är främst reglerna i Ellagen 7 kap 2 (att kommunala elbolag skall drivas på ett affärsmässigt sätt), samt att detta strider mot värdeöverföringsreglerna i Aktiebolagslagens 17:e kapitel. - Det som hindrar att man riktar försäljningen mot en viss köpare är främst reglerna i Kommunallagen 2 kap 2 (likställighetsprincipen) och att undantaget i 2 kap 8 inte är tillämpligt. Om en försäljning görs på ett korrekt sätt så finns kvarstående risker i att en utrivning inte kan genomföras på grund av att rådighet kan komma att saknas för att driva en sådan process. Om en majoritet av fallrätter kan samlas hos mottagaren/köparen, så att rådighet skapas för att möjliggöra en utrivningsprocess, så kan en fastighetsägare under utrivningsprocessen begära att få överta anläggningarna utan ersättning, för att driva dem vidare. Detsamma gäller om Jämtkraft skulle driva en utrivningsprocess. 6
3. Värdering En affärsmässig värdering av anläggningen och projektet har genomförts. Värderingen är gjord genom en nuvärdesberäkning av intäkter och kostnader under kalkylperioden enligt samma modell som Jämtkraft normalt använder för att bedöma lönsamheten i olika investeringsprojekt. Värderingen baseras på en teknisk/ekonomisk livslängd på 60 år för investeringen, då kraftstationens livslängd förväntas vara betydligt längre. Nuvarande station är 100 år gammal. Riskerna i projektet bedöms som relativt små. Projektet har ett gällande miljötillstånd enligt modern miljölagstiftning och få risker kopplade till dammsäkerhet. Den enskilt största osäkerheten bedöms vara förändringar i ersättning för den producerade elen. En känslighetsanalys har därför gjorts för det fall intäktsnivån förändras +/- 10%. Om projektet genomförs och får negativ uppmärksamhet finns risk för varumärkespåverkan. Emellertid så har den uppmärksamhet som följt tillståndsprocessen inte inneburit någon märkbar påverkan på försäljning. Bedömningen blir därför att risken för negativ varumärkespåverkan är hanterbar. 3.1 Investering I samband med att tillståndsansökan för en reparation lämnades in 2013 gjordes en investeringskalkyl som grundades på faktiska budgetofferter från leverantörer. Investeringen beräknades till 13,6 MKr. Investeringsnivån har räknats upp till dagens nivå, 14,3 MKr, med hjälp av anläggningskostnadsindex som ges ut av Energiforsk. 3.2 Prisprognos Den största osäkerheten i värderingen ligger i bedömningen av priserna på el och elcertifikat. Energiinvesteringar är i allmänhet mycket långsiktiga samtidigt som marknaden är volatil och beroende av många omvärldsfaktorer liksom av politiska beslut. Jämtkraft har i sin normala verksamhet stor anledning att följa utvecklingen på energimarknaden och kontinuerligt bedöma prisutvecklingen på kort och lång sikt. Prisprognoser baseras i första hand på aktuella marknadspriser på el och elcertifikat samt på analyser från externa aktörer som Markedskraft. Med hänvisning till den komplexitet som finns att långsiktigt bedöma el och elcertifikatspriser har en känslighetsanalys gjorts, som visar konsekvenserna om intäktsnivån förändras +/- 10%. 3.3 Slutsatser, värdering Anläggningens/projektets affärsmässiga värde har enligt ovan beräknats till 20,0 MSEK. Skulle intäkterna under kalkylperioden bli 10 % högre ökar värdet till 24,8 MSEK, skulle intäkterna bli 10% lägre minskar värdet till 15,3 MKr. 7
4. Miljönytta Intentionerna i det ägardirektiv som antogs vid Jämtkrafts bolagsstämma 2017-05-18 är att uppnå största möjliga miljönytta i Långforsen. Därmed finns det anledning att i denna utredning kort redogöra för frågan om projektets miljöpåverkan, som varit central i hela den juridiska tillståndsprocessen. Grunden för diskussionen om en utrivning av anläggningen är att flera aktörer bedömt att det finns stora miljövinster att göra med en utrivning jämfört med byggandet av faunapassage och fiskavledare. Nedre Långan är påverkad av vattenkraft dels i form av Långforsens kraftverk och dels i form av den reglering av vattenflödet som sker vid den uppströms liggande dammen vid Landösjöns utlopp, och som ligger utanför Jämtkrafts kontroll. Jämtkraft har gjort grundliga och omfattande utredningar om hur Långforsens kraftverk efter planerade miljöåtgärder påverkar Nedre Långans ekologiska status. Den sammantagna bedömningen är att Långforsens kraftstation, efter anläggande av faunapassage, inte utgör ett hinder för att kvalitetsfaktorerna konnektivitet, hydrologisk regim och morfologiskt tillstånd för Långforsen ska bedömas till hög status, dvs den högsta möjliga klassningen. Långforsen påverkas dock av den vattenreglering som sker uppströms. Lägre status än hög kan således hänföras till orsaker från påverkan av annan verksamhet än Långforsens kraftverk. Utredningarna har redovisats i de olika domstolsprocesserna och domstolarna har delat Jämtkrafts bedömning. Mark- och miljööverdomstolen skriver i sin dom...de ansökta åtgärderna inte kan förväntas medföra mer än obetydlig påverkan på den naturmiljö som Natura 2000-området avser skydda eller på naturvärden i övrigt. Domstolen skriver vidare att de sökta åtgärderna inte bidrar till någon försämring av vattenmiljön eller försvårar möjligheterna att uppnå miljökvalitetsnormen för god ekologisk status i vattendraget. Tommy Borgh Anders Ericsson 8