Hälso- och sjukvårdsnämnden i Dalsland. Sammanträde den 16 december 2011

Hälso- och sjukvårdsnämnden i Dalsland Sammanträde den 16 december 2011 på Bohusgården Hotell & Konferens, Uddevalla Obs! Sammanträdet hålls på: Bohusgården Hotell & Konferens

KALLELSE Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli i Uddevalla Referens Datum Jörgen Andersson 2011-12-07 HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN I DALSLAND Tid: Fredagen den 16 december 2011 kl. 09.00-17.00 (Kaffe serveras från 8.30) OBS plats: Bohusgården Hotell & Konferens, Uddevalla Ledamöter: Ewa Arvidsson (S), ordförande Annette Ternstedt (V), förste vice ordförande Krister Stensson (M), andre vice ordförande Kerstin Fredriksson (S) Gunnar Simonsson (S) Michael Melby (S) Christina Lundqvist (S) Katarina Norgren (S) Ulla Berne (M) Britt-Marie Johansson (M) Linda Jansson (M) Thomas Olson (FP) Birgit Karlsson (MP) Stig Andersson (KD) Viola Blomberg (C) Ersättare: Susanne Öhrn (S) Carina Halmberg (S) Tommy Lerman (S) Ulla Börjesson (S) Mats Johansson (M) Therese Karlsson (M) Kenneth Carlsson (FP) Märta Collén (MP) Christer Törnell (KD) Kenneth Gustavsson (C) Övriga: Regionråd Regionsekreterare Politiska sekreterare Fackliga organisationer Anmäl förhinder till hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli, Jörgen Andersson tfn 0522-67 08 80 eller 076-11 22 168 eller e-post jorgen.a.andersson@vgregion.se Beakta möjligheten att resa med buss eller tåg till sammanträdet. Ytterligare information om tider m.m finns på Västtrafiks hemsida. www.vasttrafik.se Handlingarna finns också på nämndens webbsida www.vgregion.se/hsn2 Jörgen Andersson Nämndsekreterare/kommunikatör POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON TELEFAX E-POST Regionens Hus Box 764 451 26 UDDEVALLA Kilbäcksgatan 32 Växeln 0522-670800 Direkt 0522-67 08 80 Jorgen.a.andersson@vgregion.se

Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli i Uddevalla Referens Datum Jörgen Andersson 2011-12-07 FÖREDRAGNINGSLISTA Sammanträde med hälso- och sjukvårdsnämnden i Dalsland den 16 december 2011 Lokal: Bohusgården Hotell och konferens, Uddevalla ÄRENDEN Beslutsförslag: 1. Upprop 2. Val av justerare och justeringsdag 3. Dagordning 4. Närvarorätt för fackliga organisationer F 5. Överenskommelse med Styrelsen för NUsjukvården om sjukvård 2012 Dnr HSN2 76-2011 (Handlingar bifogas kallelsen) F 6. Överenskommelse med Styrelsen för Primärvården FyrBoDal om Sjukvårdsrådgivningen 2012 Dnr HSN2 75-2011 (Handlingar bifogas kallelsen) F 7. Överenskommelse med Sahlgrenska Universitetssjukhuset om riks- och regionsjukvård 2012 Dnr HSN2 81-2011 (Handlingar bifogas kallelsen) F 8. Remiss - Förslag till regional plan för psykiatri 2011 Dnr HSN2 61-2011 (Handlingar bifogas kallelsen) Hälso- och sjukvårdsnämnden i Dalsland godkänner för sin del överenskommelse med Styrelsen för NU-sjukvården om sjukvård 2012. Hälso- och sjukvårdsnämnden i Dalsland godkänner för sin del överenskommelse med Styrelsen för Primärvården FyrBoDal om Sjukvårdsrådgivningen år 2012. Hälso- och sjukvårdsnämnden i Dalsland godkänner för sin del överenskommelse med Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2012, i de delar som berör riks- och regionsjukvård. 1. Hälso- och sjukvårdsnämnden i Dalsland avger svar på remissen Förslag till regional plan för psykiatri 2011 i enlighet med redovisat yttrande. 2. Paragrafen förklaras omedelbart justerad. F 9. Plan för intern styrning och kontroll 2012 Dnr HSN2 78-2011 (Handlingar bifogas kallelsen) Hälso- och sjukvårdsnämnden i Dalsland fastställer nämndens plan för intern styrning och kontroll 2012.

F 10. Stimulansprojekt övervikt och fetma Dnr HSN2 82-2011 (Handlingar bifogas kallelsen) F 11. Delårsrapport per den 31 oktober - Information (Handlingar bifogas kallelsen) Hälso- och sjukvårdsnämnden i Dalsland godkänner uppdragshandling avseende stimulansprojekt för att motverka övervikt och fetma hos barn och ungdomar i Dalsland. F 12. Slutrapport samverkande sjukvård - Information (Handlingar bifogas kallelsen) 13. Rapporter från hälso- och sjukvårdsnämndens ledamöter och ersättare, hälsopolitiska råden, handikappråden, samordningsförbunden, samt deltagande i kurser/konferenser 14. Övriga rapporter/frågor - Uppdragsutbildning med Högskolan Väst 15. Delegationsbeslut - Anmälningsärenden (Handling bifogas) BESLUT F = Närvarorätt för fackliga organisationer

ÄRENDE 5

Sida 1 (3) Tjänsteutlåtande Datum 2011-12-02 Diarienummer HSN2 76-2011 Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli Handläggare: Marianne Laiberg Telefon: 0522-67 08 67 E-post: marianne.laiberg@vgregion.se Hälso- och sjukvårdsnämnden i Dalsland Överenskommelse om länssjukvård 2012 mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna 1-3 och styrelsen för NU-sjukvården Utgångspunkter för VÖK 2012 Utgångspunkterna för vårdöverenskommelsen mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna och styrelsen för NU-sjukvården 2012 är: VÖK 2011 Hälso- och sjukvårdsnämndens Mål- och inriktningsdokument 2012-2014 Regionfullmäktiges antagna beslut om strategisk inriktning, prioriterade mål samt uppdrag enligt fullmäktiges budget 2012 Regionens kompletterande planeringsdirektiv (2011-11-01) Förhandlingsprocessen 2012 Förhandlingsprocessen inför VÖK 2012 har inneburit en annan tidplan än tidigare år. En dialog kring VÖK 2012 inleddes, såväl på politisk nivå som på tjänstemannanivå, under våren 2011. Det omval som genomfördes i regionen i våras gjorde dock att förhandlingsprocessen inte på allvar kom igång förrän i september då regionfullmäktige fastställde budget för 2012. Regionfullmäktiges budget tillsammans med det ekonomiska underskott som NU-sjukvården prognostiserar för 2011 samt de ökade krav på ersättning som NU-sjukvården ställde in för 2012 innebar stora problem för att hitta en lösning, förhandlingsvägen. Detta problem delades med övriga nämnder och sjukhusstyrelser i regionen. Regionfullmäktige gav regiondirektören i uppdrag att hitta en lösning så att överenskommelser kunde tecknas med sjukhusen. Det slutliga beslutet innehöll två delar, dels kompletterande planeringsdirektiv 2012, dels regiongemensamma aktiviteter för att minska sjukhusens kostnadsläge på sikt. De kompletterande planeringsdirektiven innebar för NU-sjukvårdens del: En ettårig överenskommelse med utgångspunkt i 2011 års innehåll och ekonomi, vilket i praktiken innebär att överenskommelsen för år 2011 i stort sett förlängs att gälla även år 2012 Ersättningen räknas upp med index, 2,2 procent minus ett effektiviseringskrav på 0,7 procent NU-sjukvårdens ekonomiska obalans, med fokus på kostnadskontroll POSTADRESS: Uddevalla BESÖKSADRESS: Kilbäcksgatan 32 TELEFON: 0522-67 08 00 HEMSIDA: www.vgregion.se E-POST: hsk.uddevalla@vgregion.se

Sida 2(3) Datum 2011-12-02 Diarienummer HSN3 104-2011 Utformning av vårdöverenskommelsen (VÖK) 2012 Vårdöverenskommelsen innefattar själva avtalstexten där NU-sjukvårdens uppdrag och åtagande 2012 beskrivs. VÖK 2012 innehåller fyra bilagor Bilaga 1: Förändringar till följd av vårdöverenskommelsen 2012 mellan HSN 1-3 och NU-sjukvården. I bilagan konkretiseras de förändringar som hälso- och sjukvårdsnämnderna och styrelsen för NU-sjukvården är överens om skall genomföras under 2012 för att NU-sjukvården skall kunna effektivisera sin verksamhet med bibehållen kvalitet/volym och minska kostnaderna. Bilaga 2: Ekonomi Bilaga 2 a, ersättningar och vårdvolymer saknas då faktisk vårdvolym år 2011 gäller som produktionsvolym år 2012 och därför inte kan fastställas förrän i februari 2012 Bilaga 2b, en kortfattad beskrivning av innehållet i de riktade uppdragen Bilaga 2 c, vilka kvalitetsindikatorer som skall följas, måltal för respektive indikator samt den målrelaterade ersättning som är kopplad till var och en av indikatorerna. Den målrelaterade ersättningen uppgår till tre procent av ersättningen. Bilaga 3, Mål och uppföljningsplan 2012. Vad som skall följas upp och hur det skall göras anges i bilagan. Bilaga 4, Käkkirurgi, ett riktat uppdrag till NU-sjukvården. Verksamheten inom käkkirurgin har varit i fokus under 2011, bilagan är ett förtydligande av uppdraget. Beskrivning av verksamhetsförändringar Trots att överenskommelsen för år 2012 med styrelsen för NU-sjukvården kan ses som en förlängning av 2011 års överenskommelse har ändå några förändringar kunnat göras. De förändringar som är aktuella inför år 2012 är bland annat. Samverkande sjukvård i Fyrbodal. en utvidgning, till att omfatta hela Fyrbodal, av samverkan mellan primärvård, sjukvårdsrådgivning, kommunal hälso- och sjukvård och ambulanssjukvården för akuta bedömningar och hjälp i hemmet. Valfrihetsvård. NU-sjukvården har det ekonomiska ansvaret för den köpta utomregionala valfrihetsvården. Från och med 2012 det administrativa ansvaret för den köpta inomregionala vården för befolkningen i Fyrbodal Peruker. Sedan 1 januari 2010 förskrivs inte peruker, toupéer, ögonfransar och ögonbryn som personliga hjälpmedel. Från och med 2012 övergår kostnadsansvaret från sjukhusen till hälso- och sjukvårdsnämnderna. Medicinsk fotvård: en utvidgning av NU-sjukvårdens ansvar att finansiera medicinsk fotvård för sina patienter.

Sida 3(3) Datum 2011-12-02 Diarienummer HSN3 104-2011 Ersättning Den totala ersättningen till NU-sjukvården år 2012 är 3 513 mnkr. Ersättningen är fördelad mellan abonnemang, prestationsersättning, ersättning för riktade uppdrag och målrelaterad ersättning. Abonnemangsersättningen tillsammans med den prestationsbaserade ersättningen uppgår 2012 till 2 736 mnkr och redovisas i detalj när produktionsvolymerna för NU sjukvården fastställts i januari 2012. Den målrelaterade ersättningen 2012 uppgår till 106 mnkr. De riktade uppdragen år 2012 uppgår till 671 mnkr. Beslutsförslag Hälso- och sjukvårdsnämnden i Dalsland godkänner för sin del överenskommelse med Styrelsen för NU-sjukvården om sjukvård 2012. Håkan Sundberg Hälso- och sjukvårdschef

AVTAL OM LÄNSSJUKVÅRD MELLAN HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDERNA I VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN OCH STYRELSEN FÖR NU-SJUKVÅRDEN 2012 DNR: HSN1 85-2011 HSN2 76-2011 HSN3 104-2011 1

Innehållsförteckning 1. ALLMÄNNA FÖRUTSÄTTNINGAR 3 2. MÅL OCH INRIKTNING 3 3. OMFATTNING 4 4. ÅTAGANDE 7 5. EKONOMI 15 6. UPPFÖLJNING 16 7. INFORMATION 16 8. UNDERSKRIFTER 17 Bilagor Bilaga 1 Bilaga 2 Förändringar till följd av vårdöverenskommelsen 2012 mellan HSN 1-3 och NUsjukvården Ekonomibilaga 2b) Riktade uppdrag + beskrivningar och ersättningar 2c) Målrelaterad ersättning 2012 Bilaga 3 Mål och uppföljningsplan 2012 Bilaga 4 Käkkirurgi 2

1. Allmänna förutsättningar Parter Detta avtal är slutet mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna i Västra Götalandsregionen (beställarna) och Styrelsen för NU-sjukvården (utföraren). Avtalet tecknas för nämndernas räkning av hälso- och sjukvårdsnämnderna i Norra Bohuslän, Dalsland och Trestad. Giltighetstid Avtalet gäller år 2012. Utgångspunkter Syftet med avtalet är att reglera förhållandet mellan beställarna och utföraren avseende länssjukvård för befolkningen i Västra Götalandsregionen. Avtalet definierar mål, inriktning, innehåll, volymer, ersättning och uppföljning av verksamheterna inom NU-sjukvården. Utgångspunkter för avtalet är: Regionfullmäktiges antagna beslut om strategisk inriktning, prioriterade mål samt uppdrag enligt fullmäktiges budget 2012 Gällande policier och ägaruppdrag Hälso- och sjukvårdsnämnderna i Norra Bohuslän, Dalsland och Trestads beslut om mål och inriktning för är 2012-2014 Regionens kompletterande planeringsdirektiv 2. Mål och inriktning Hälso- och sjukvårdsnämnderna Nämndernas roll är att vara befolkningsföreträdare och beställare av hälso- och sjukvård. Den viktigaste utgångspunkten i arbetet är att befolkningens behov ska vara styrande för all hälso- och sjukvård som beställs. Hälso- och sjukvårdsnämnderna har tagit fram en vision för invånarna i området. Visionen är en bild av ett framtida önskvärt tillstånd och är den övergripande inriktningen för den verksamhet som nämnderna beställer Hälso- och sjukvårdsnämnderna formulerar årligen mål som utgör underlag för planering av beställningsarbetet och de avtal som nämnderna tecknar. Målen gäller för hela befolkningen och är tillsammans med visionen en summering av vad nämnderna vill uppnå med sitt arbete. Detta avtal är till stor del uppbyggt kring de mål som regionstyrelsen och nämnderna formulerat och som är tillämpliga på länssjukvård. Efter varje mål finns en beskrivning av det åtagande som krävs av NU-sjukvården för att leva upp till aktuella mål. Parterna förbinder sig att fullfölja avtalet i enlighet med åtagandet. 3

NU-sjukvården NU-sjukvårdens vision är att kunna erbjuda invånarna i Fyrbodal specialiserad akut och planerad vård samt närsjukvård av hög kvalitet genom att arbeta processorienterat och i samverkan med vårdgrannar. Patienten ska mötas av en tillgänglig, konkurrenskraftig och kunskapsbaserad specialistsjukvård i ständig utveckling. NU-sjukvården arbetar utifrån God Vård, d v s säker vård, patientfokuserad vård, kunskapsbaserad vård, jämlik vård, vård i rimlig tid och effektiv vård. Dessa är indelade i NU-sjukvårdens styrkort utifrån de fyra perspektiven Medborgar-/patientperspektiv Verksamhets-/processperspektiv Medarbetar-/lärandeperspektiv Ekonomiperspektiv Respektive perspektiv har ett strategiskt mål som konkretiserats med hjälp av framgångsfaktorer. NU-sjukvården har identifierat framgångsfaktorer och utvecklingsmål utifrån de strategiska målen: Värde för patienten Förbättringskunskap Kompetensförsörjning Effektiv verksamhet 3. Omfattning Avtalet omfattar ett ansvar för att bedriva länssjukvård på Uddevalla sjukhus, NÄL, Dalslands, Lysekils och Strömstads sjukhus samt vid vuxenpsykiatrins och barn- och ungdomspsykiatrins olika öppenvårdsmottagningar. NU-sjukvården har ett helhetsansvar för den vård som ges inom alla sjukhusens specialiteter och verksamheter. Då det är inte är möjligt att i detalj beskriva alla verksamheter, utgår avtalet från NU-sjukvårdens nuvarande utbudsstruktur och fokuserar på principiellt viktiga områden. Vid förändring av utbud ska NU-sjukvården informera hälso- och sjukvårdsnämnderna. Större förändringar av mer varaktig natur som kan beröra patienternas tillgänglighet till vård ska godkännas i enlighet med gällande reglemente för nämnder och styrelser. Under avtalstiden kan förändringar komma att ske vad gäller ansvaret för de lokala sjukhusen i Fyrbodal. Förändringen kommer då att påverka uppdrag, volymer och ersättning. Under avtalstiden ska inriktningen, att utveckla ansvaret för planerad vård såväl som akutvård inom sjukhuset, fortsätta Vårdvolymer och ersättningar regleras i bilaga 2. Planerad vård NU-sjukvården ska ge planerad vård på sina utbudspunkter enligt ovan. NU-sjukvården ska verka för att tillgången till planerad vård är god och alla patienter ska erbjudas vård inom 4

fastställda garantitider. För detta krävs samverkan och samarbete med andra vårdgivare, företrädesvis vårdenheter inom VG Primärvård. Följande strategier ska vara grundläggande för arbetet - Effektivisering av remissinflödet, internt och externt, till exempel genom utarbetande och uppdatering av remissrekommendationer som reglerar arbetsfördelningen mellan länssjukvård och primärvård och säkerställer att remissen kan användas för medicinsk prioritering av vårdbehov och genom när behov av länssjukvård inte längre föreligger remittera patienter till primärvård - Hög tillgänglighet för rådgivning till läkare som överväger inremittering av patient (konsultlinjen) - Effektivisering av tidbokningsrutiner genom att införa patientstyrd tidbokning inklusive möjligheten att via Mina Vårdkontakter omboka/avboka tider - Ersätta vissa läkarbesök med besök hos andra personalkategorier Akutsjukvård NU-sjukvården har ett helhetsansvar för verksamheten dygnet runt inom alla sjukhusets specialiteter. För att tillgodose det medicinska omhändertagandet som krävs vid livshotande tillstånd eller akut allvarligt insjuknande/skada ska specialiserad akutsjukvård bedrivas dygnet runt inom NU-sjukvården. Regionens mål är att de genomsnittliga ledtiderna på akutmottagningarna ska bli kortare. En del i det arbetet är att arbeta med logistik. NU-sjukvården ska också sträva efter att minska antalet sökande till akutmottagningen. Följande strategier ska vara grundläggande för det arbetet: - Hänvisning av patienter per telefon i samarbete med Sjukvårdsrådgivningen - Patienter som söker vid akutmottagning och som inte bedöms vara i behov av vård på länssjukvårdsnivån ska hänvisas till vårdgivare inom VG Primärvård - Hög tillgänglighet för rådgivning till läkare som överväger inremittering av patient (konsultlinjen) - Tillsammans med primärvården i Fyrbodal, Sjukvårdsrådgivningen, primärvården och kommunernas hälso- och sjukvård utveckla den samverkande sjukvården för akuta bedömningar och hjälp i hemmet Närsjukvård Vården behöver utvecklas i riktning mot att mer vård kan ges nära patienterna förutsatt att den är kvalitetsmässigt och samhällsekonomiskt rimligt att kunna erbjudas i närområdet. De främsta målgrupperna i närsjukvården är äldre, de mest sjuka äldre, personer med psykisk störning/sjukdom och gruppen barn och ungdomar. I närsjukvårdsbegreppet ingår primärvården, sjukvårdsrådgivningen, den kommunala hälsooch sjukvården, den pre-hospitala länssjukvården och öppenvården inom länssjukvårdens specialiteter. Helhetssyn är grundläggande för att patienter inte ska behöva känna av organisationsgränser. Följande strategier ska vara grundläggande för närsjukvårdsarbetet: 5

- NU-sjukvården ska ingå i Vårdsamverkan Fyrbodal 2012-2014 och medverka aktivt i närsjukvårdsgrupperna samt vara delaktig i genomförandet av den gemensamt framtagna verksamhetsplanen - Fortsatt utveckling av konceptet MÄVA (medicinsk äldrevårdsavdelning) - Ytterligare effektivisering av vårdplaneringen för utskrivningsklara patienter genom platssamverkan dygnet runt för utskrivningsklara patienter mellan kommun, primäroch länssjukvård. För NU-sjukvårdens del innebär det att om inblandande är överens skall möjligheten finnas till utskrivning veckans alla dagar - Samarbete genom VÄSTBUS och lokala samverkansgrupper inom psykiatrin - den samverkande vården utanför sjukhuset ska utvecklas som en del av närsjukvården genom ökad samverkan mellan primärvård, sjukvårdsrådgivning, kommun och den pre-hospitala länssjukvården (ambulanssjukvården) - Vårdsamverkan i ordinärt boende mellan kommun, primär- och länssjukvård Somatisk närsjukvård Närsjukvården ska utvecklas och organiseras så att tillgängligheten till vård baseras på behoven hos befolkningen inom respektive område. Inom NU-sjukvårdens somatiska verksamhetsområde ingår följande mottagningsverksamheter i närsjukvårdsbegreppet Barnmedicin Gynekologi Ögonsjukvård ÖNH Ortopedi Radiologi Ljusbehandling (tills nya leverantörer godkänts av hälso- och sjukvårdsnämnderna) Utbudspunkterna inom Fyrbodal är sjukhusen i Strömstad, Lysekil, Uddevalla, Trollhättan och Bäckefors för att bedriva ovanstående verksamheter. På sjukhusen i Strömstad, Lysekil och Bäckefors ska mottagningsverksamheten 2012 motsvara 2011 års volymer, korrigerade för upphandlad verksamhet och andra strukturförändringar. Mottagningsverksamhet inom närsjukvården kan i Trestadsområdet förläggas till ett av sjukhusen. Under avtalstiden kan förändringar komma att ske vad gäller ansvaret för de lokala sjukhusen i Fyrbodal. Förändringen kommer då att påverka uppdrag, volymer och ersättning. Psykiatrisk närsjukvård Den psykiatriska närsjukvården behöver utvecklas genom samverkan med primärvård och kommuner. Under 2011 har Västra Götalandsregionen och kommunerna tagit fram förslag till en överenskommelse mellan kommunerna i Västra Götaland och Västra Götalandsregionen om samarbete och samordning av insatser till personer med psykisk funktionsnedsättning. Överenskommelsen tar sin utgångspunkt i lagstiftning och i gemensam värdegrund och reglerar huvudmännens ansvar. Inom den ram som överenskommelsen ger skall den lokala och delregionala samverkan utvecklas under år 2012. Den specialiserade psykiatrin inom NUsjukvården har en nyckelroll i detta utvecklingsarbete. Detta gäller såväl vuxen- som barn- och ungdomspsykiatrin. 6

Vård i närmiljö ger bättre tillgänglighet och kontinuitet, speciellt viktigt för personer med psykisk sjukdom då deras självkänsla ofta är låg och deras behov av trygghet är stort. Studier visar att bästa resultat av behandling nås vid öppenvård. Målet är att patientens psykiatriska vård i huvudsak ska ges i öppenvården och att inläggning i slutenvård endast ska göras då andra möjligheter är uteslutna. I Västra Götalandsregionens förslag till utvecklingsplan för vuxenpsykiatrin anges också att en välfungerande vårdkedja innebär välutvecklade mellanvårdsformer dels för att kunna erbjuda patienter en vårdform för att förhindra onödig heldygnsvård, dels för att erbjuda de patienter vård som har behov av psykiatrisk heldygnsvård av mindre intensiv karaktär än akutvård. 4. Åtagande De övergripande kvalitetsmålen för regionens hälso- och sjukvård är enligt beslut i april 2007 att vården ska vara jämlik, kunskapsbaserad, säker, effektiv, patientfokuserad och ges i rimlig tid. Kvalitetsmålen sammanfattas i begreppet God Vård och bygger på Socialstyrelsens föreskrift om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i vården (SOSFS 2011:9). Ett hälsofrämjande synsätt ska också genomsyra arbetet med God Vård och integreras i arbetet med de sex övergripande målen. Regionen har beslutat om ett handlingsprogram för God Vård 2010-2012. NU-sjukvårdens åtagande enligt handlingsprogrammet beskrivs nedan. God Vård Jämlik vård Jämlik och jämställd vård innebär att vården tillhandahålls och fördelas på lika villkor för alla. Idag finns ojämlikhet i hälsa och skillnader i bemötande och behandling på grund av kön, socioekonomiska, kulturella och geografiska skillnader. Hälso- och sjukvården har en viktig roll när det gäller att utjämna skillnader i hälsa inte minst har det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet stor betydelse. NU-sjukvården åtar sig att: - i samverkan med hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli undersöka utvalda patientgruppers vård och behandling för att se om män och kvinnor får likvärdig vård och behandling. Finns omotiverade skillnader ska dessa analyseras och en beskrivning göras på vilka åtgärder som satts in. Om uppföljningen av åtgärderna visar att de inte haft önskad effekt, ska nya åtgärder sättas in - fortsätta utveckla sitt hälsofrämjande uppdrag i enlighet med intentionerna för Hälsofrämjande vårdorganisationer, vilket bland annat innebär att arbeta med att använda hälsoorientering som strategi för en effektivare och mer jämlik hälso- och sjukvård - informera patienter om egenvård och om vilka olika adekvata metoder för behandling som finns - i verksamheterna arbeta med rutiner (Audit C) för att uppmärksamma riskbruk av alkohol - i verksamheterna erbjuda individanpassad fysisk träning till exempel genom FaRfysisk aktivitet på recept 7

- arbeta med en strukturerad modell för en jämlik och rättssäker sjukskrivningsprocess - säkerställa att personer med varaktiga funktionsnedsättningar får lika god tillgång på hälso- och sjukvård som personer utan funktionsnedsättning, bland annat genom att lokaler är tillgängliga (enligt regionens riktlinjer) och att information (kallelser) är utformade så att kommunikationen fungerar. För att visa tillgängligheten ska NUsjukvården under avtalstiden ansluta sina sjukhus till Tillgänglighetsdatabasen - uppmärksamma och skaffa kunskap om våld i nära relationer - förankra framtagna rutiner för hur verksamheterna ska arbeta med information, råd och stöd till barn vars förälder eller någon annan vuxen som barnet varaktigt bor tillsammans med har en psykisk störning eller en psykisk funktionsnedsättning, eller har en allvarlig fysisk sjukdom eller skada eller är missbrukare av alkohol eller annat beroendeframkallande medel Särskilda behovsgrupper Under rubriken lyfts de särskilda behovsgrupper som nämnderna bedömer behöva särskilt fokus i ett eller annat avseende fram. Under avtalstiden är behovsgrupperna: - Personer med psykisk ohälsa fokus på unga kvinnor och depression - Personer med riskbruksproblem - Personer med missbruksproblem - Personer med övervikt och fetma - Personer med varaktig funktionsnedsättning fokus på personer med neuropsykiatriska störningar - Personer med kroniska sjukdomar fokus på personer med hjärt-kärlsjukdom, stroke och kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) - Personer med cancersjukdomar fokus på jämlikhetsperspektiv avseende personer med lungcancer och livmoderhalscancer - Äldre personer med omfattande behov av vård och omsorg Nämnderna har formulerat särskilda målsättningar för dessa grupper. Målsättningarna ska med hänsyn taget till vårdgivarens medicinska prioriteringar vara vägledande för NUsjukvårdens arbete med behovsgrupperna. Personer med psykisk ohälsa Nämndernas mål är att personer som löper risk att utveckla psykisk sjukdom ska få effektivt stöd och snabb behandling. NU-sjukvården åtar sig att: - Säkerställa att individuella vårdplaner finns inom psykiatrin - SBU:s och Socialstyrelsens rekommendationer ska följas - arbeta med strukturerad suicidprevention - arbeta för att samverkan fungerar både mellan VUP, BUP samt med externa aktörer exempelvis i VÄSTBUS-arbetet. 8

Personer med riskbruksproblem Nämndernas mål är att minska riskbruk av alkohol. NU-sjukvården åtar sig att: - tillämpa en strukturerad modell för att tidigt kunna identifiera riskbruk och ha en handlingsplan på hur riskbruk skall bemötas Personer med missbruk Nämndernas mål är att personer med missbruk eller missbruksbeteende ska få adekvat hjälp. NU-sjukvården åtar sig att: - samverka med olika vårdinstanser, såväl inom kommun som övrig regional verksamhet. Behandla patienter med abstinenstillstånd, samsjuklighet där ett av tillstånden är missbruk samt substitutionsbehandlingsbehandling vid opiatberoende - utveckla samverkan mellan BUP och kommunernas socialtjänst för gruppen ungdomar med missbruksproblem. BUP har ansvar för utredning och behandling av ungdomar med missbruksproblem Personer med övervikt och fetma Nämndernas mål är att minska antalet personer med övervikt och fetma. NU-sjukvården åtar sig att: - följa beslutstödet för handlingsplan mot övervikt och fetma i VGR samt den lokala handlingsplanen - journalföra fetma som diagnos samt registrera vården i adekvata kvalitetsregister - utföra beställd volym fetmaoperationer samt efterföljande vård Personer med varaktiga funktionsnedsättningar Nämndernas mål är att personer med varaktiga funktionsnedsättningar ska tillförsäkras lika god tillgång till hälso- och sjukvård som personer utan funktionsnedsättningar. NUsjukvården åtar sig att: - inventera sjukhusen med avsikt att ingå i Tillgänglighetsdatabasen - medverka att barn med neuropsykiatriska störningar utreds tidigt och får adekvat hjälp och behandling Personer med kroniska sjukdomar Nämndernas mål är att ge människor med kroniska sjukdomar förutsättningar för att kunna leva ett så bra liv som möjligt med sin sjukdom. NU-sjukvården åtar sig att: - ge individen stöd, exempelvis genom livsstilssamtal, med att identifiera och förändra levnadsvanor som kan förbättra förutsättningarna att leva med sjukdomen och undvika komplikationer - upprätthålla specialistkompetens och kontinuitet i omhändertagandet Personer med cancersjukdomar 9

Nämndernas mål är en väl utvecklad cancersjukvård. NU-sjukvården åtar sig att: - erbjuda möjlighet till webb-tidbokning för bröstcancerscreeningen - verka för en snabb tillgång till cancersjukvården inom NU-sjukvården Äldre personer med omfattande behov av vård och omsorg Nämndens mål är att det skall finnas trygghet och kontinuitet i vård och omvårdnad av äldre med stora behov. NU-sjukvården åtar sig att: - Säkra samverkan genom att ingå i Vårdsamverkan Fyrbodal - Erbjuda konsultationsinsatser till primärvården via konsultationslinjen - Följa regionens riktlinjer för äldre och läkemedel Kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård Kunskapsbaserad vård bygger på vetenskap och medicinsk erfarenhet. Vården ska så långt som möjligt vara baserad på evidens. Som stöd för en evidensbaserad vård finns nationella och regional medicinska riktlinjer samt nationella och regionala vårdprogram. När ny kunskap ska införas görs detta i regionen främst via medicinska sektorsråd, läkemedelskommittén och program- och prioriteringsrådet. Ibland stöds införandet av nya metoder av så kallade ägaruppdrag vars syfte är att visa på vem som ansvarar för olika insatser och hur uppföljning kommer att ske. NU- sjukvården åtar sig att - arbeta efter nationella och regionala riktlinjer och vårdprogram - uppmärksamma och följa upp risken för glidning av indikationer för behandling - följa antagna lokala handlingsplaner och vårdprogram - följa vad som anges i ägaruppdragen, 2012 läggs fokus på ägaruppdraget strokesjukvården med den komplettering som gjordes 2011 avseende tidig understödd hemgång På liknande sätt skall verksamheterna uppmärksamma läkemedel, metoder och utrustning som är mindre effektiva, och som skapar liten eller ingen nytta för patienten och utmönstra desamma. Säker vård Med säker vård menas att vårdskador ska förhindras genom ett aktivt riskförebyggande arbete. Rapportering av negativa händelser och tillbud (avvikelsehantering) utgör grunderna för identifikation av vårdskador. IT ska användas som ett verktyg för att skapa en säkrare hälso- och sjukvård. En samlad sjukvårdsjournal för varje patient bidrar till större trygghet och ger en bättre helhetsbild för vårdpersonalen. I begreppet Säker vård ligger också arbetet med att upprätthålla en god vårdhygien. NU-sjukvårdens åtagande: 10

- ska ha rutiner för avvikelsehantering, risk- och händelseanalyser. Säkerhetsarbetet ska omfatta patientsäkerhet och därtill kopplad informations- och driftsäkerhet - ska delta i arbetet med att underlätta och säkra informationsflöde mellan vårdnivåer och vårdgivare - ska aktivt arbeta med att minska antalet vårdrelaterade infektioner, under avtalstiden ska det gemensamt framtagna målet nås. Effektiv vård Effektiv hälso- och sjukvård innebär att vården ges med god kvalitet till rimliga kostnader, där tillgängliga resurser utnyttjas på bästa sätt för att uppnå uppsatta mål. Regionen har krav på effektiviseringar. Åtgärderna för att åstadkomma effektiviseringar ska vara av långsiktig och permanent karaktär. NU-sjukvården ska fortsätta arbetet med att implementera aktuella vårdlogistiska metoder i verksamheten. En effektiv vårdlogistik resulterar i ökad patientsäkerhet, frigör tid för vårdpersonal samt påverkar tillgängligheten. För NU-sjukvården innebär effektiviseringsarbetet att: - vården utformas och ges i samverkan med andra så att patienten upplever vården som en helhet - vårdprocesser och arbetssätt görs effektiva, ett exempel är direktinläggning till rätt vårdavdelning för vissa diagnoser, ett annat är patientstyrd tidsbokning - antagna regionala och lokala handlingsplaner och vårdprogram följs och att vårdmetoder som inte följer regiongemensamma riktlinjer utmönstras - NU-sjukvården aktivt medverkar i remissflödesarbetet både i regionen och lokalt i Fyrbodal - att ett prioriteringsarbete genomförs i verksamheterna i enighet med det riktade uppdraget Patientfokuserad vård En grundförutsättning i patientfokuserad vård är ett gott och värdigt bemötande, god dialog mellan patienten, hälso- och sjukvårdspersonalen och de närstående. Bemötandet ska utgå från varje människas behov och aldrig vara diskriminerande. Patienter och anhöriga har rätt till att få adekvat information med respekt för integritet, rätt till delaktighet och självbestämmande. Invånarna i regionen har enligt gällande regelverk rätt att söka vård var de vill i regionen och hos alla vårdgivare i landet som har avtal. NU-sjukvården åtar sig att - informera patienten om egenvård och om vilka adekvata metoder för behandling som finns. Den information som ges ska dokumenteras i journalen 11

- göra det möjligt för patienter att kunna av- och/omboka tid och förnya recept inom NU-sjukvården (via Mina vårdkontakter på regionens vårdportal) - göra patienter delaktiga i framtagande av individuell vård- och rehabiliteringsplan - ge adekvat information och hjälpa den patient som önskar utnyttja valfriheten - se närstående som en resurs och involvera individens nätverk i vård, behandling och rehabilitering - erbjuda personalen kontinuerliga utbildningsinsatser för att förbättra bemötandet - mäta patienternas uppfattningar om bemötande, information, tillgänglighet och delaktighet inom NU-sjukvården och utefter resultatet genomföra förbättringsarbeten Vård i rimlig tid/tillgänglighet God tillgänglighet innebär att invånarna får merparten av sina vårdbehov tillgodosedda genom snabb och bra hälso- och sjukvård samt när medicinskt behov konstaterats, rätt behandling utan onödigt dröjsmål. God tillgänglighet kan också innebära att den fysiska tillgängligheten är god och att patienter kan ta till sig och förstå den information som lämnas. Förbättringar i arbetsmetoder, teknik och organisation kan öka tillgängligheten och minska väntetider. En viktig faktor är att påverka remissflöde och behandlingsindikationer samt att hänvisa till annan vårdgivare när detta är medicinskt motiverat. NU-sjukvårdens ansvar: - att vårdgarantin uppfylls inom ramen för detta avtal - att regionens riktlinjer för fysisk tillgänglighet och tillgänglighet till information uppfylls - att verka för att ledtiderna på akutmottagningen kortas Om NU-sjukvården behöver anlita extern hjälp, för att inom överenskommen produktionsvolym, kunna fullgöra åtagandet inom vårdgarantin, ansvarar sjukhuset för finansiering av externa köp. Hälso- och sjukvårdsnämndernas ansvar - om vårdgarantin inte kan hållas trots fullgjorda vårdvolymer ska hälso- och sjukvårdsnämnderna och styrelsen överlägga om vilka åtgärder som behöver vidtas. Vid avtal om produktionsvolymer utöver vad som framgår av detta avtal, ansvarar nämnderna för finansieringen av extravolymen Om NU-sjukvården utan att uppnå avtalad produktionsvolym uppfyller reglerna för vårdgarantin ska ersättning för full produktionsvolym utbetalas. Vid bedömning om garantitiden uppfyllts ska hänsyn tas till om förändringar i patientströmmarna har skett från andra områden inom Västra Götalandsregionen. 12

Åtagande övrigt Kvalitetsåtagande NU-sjukvården ska delta i relevanta nationella kvalitetsregister och resultaten ska finnas dokumenterade och återkopplas till verksamheten. Inom regionen används en rad indikatorer för mätning av kvalitet inom såväl den somatiska som psykiatriska vården. Några har getts extra vikt genom Handlingsplan för God Vård. Resultatet av NU-sjukvårdens måluppfyllelse följs upp enligt mål- och uppföljningsplanen (bilaga 3) samt genom den målrelaterade ersättningen.(bilaga 2c). Samverkan - samarbete Samarbete och behandlingsplanering ska ske utifrån varje enskild patients behov, så att tvärprofessionell kompetens kommer patienten till godo. Samverkan syftar till att på ett strategiskt plan utnyttja varandras kunskaper och bygga upp gemensamma rutiner för att säkerställa vårdens kvalitet utifrån patientens perspektiv. Målet är att använda de sammantagna resurserna på bästa sätt. NU-sjukvården åtar sig att: - delta i samordningen av den planerade vården mellan regionens sjukhus för att vårdens resurser ska nyttjas effektivt. Detta gäller särskilt när specialistkompetens eller särskilt resurskrävande investeringar behövs - samverka med primärvården för att vägleda patienter till rätt vårdnivå, bland annat genom remissflödesprojekt, deltagande i PV/NU-grupp - samverka med kommunerna och andra huvudmän, bland annat i Vårdsamverkan Fyrbodal, samverka med Habilitering & Hälsa om omhändertagande av deras målgrupper och Försäkringskassan för en effektivare sjukskrivningsprocess - förbättra informationsöverföringen mellan NU-sjukvården och övriga vårdgivare Läkemedel NU-sjukvården har kostnadsansvar för läkemedel i såväl sluten- som öppenvård. Parterna är överens om att det är viktigt att läkemedel ses som en integrerad del av det ansvar som finns inom varje verksamhet och prioriteras på samma villkor som övriga behandlingar och insatser. NU-sjukvården åtar sig att: - ansvara för att förskrivare inom NU-sjukvården så långt möjligt följer den regionala läkemedelskommitténs rekommendationer och att följsamheten mot upphandlade läkemedel är hög - vara en aktiv part i det lokala läkemedelsrådet i syfte att skapa ett gemensamt förhållningssätt och en effektiv läkemedelsförskrivning - lägga särskilt fokus på kvalitet i förskrivning av läkemedel till äldre 13

Ersättningen för läkemedel inom läkemedelsförmånen preciseras i ersättningsbilagan, riktade uppdrag. Ersättningen för läkemedel i slutenvård ingår i vårdersättningen. Förutom ersättning från nämnderna finns möjlighet för NU-sjukvården att söka medel för införande av nya läkemedel. Eventuell tilldelning via ordnat införande påverkar inte avtalet. Hjälpmedel NU-sjukvården ansvarar ekonomiskt för de hjälpmedel som sjukhuset förskriver. Det ekonomiska ansvaret omfattar även nutritionsprodukter och de hjälpmedel för medicinsk behandling som förtroendeförskrivs av primärvården inom Fyrbodal. Med hjälpmedel för medicinsk behandling avses här kompressionsstrumpor och TENS. Hjälpmedelsförskrivningen ska ske enligt Handbok för förskrivning av personliga hjälpmedel, riktlinjer och produktanvisningar ska följas. Arbetsterapeuter och sjukgymnaster inom NU-sjukvården förtroendeförskriver hjälpmedel (exklusive hjälpmedel för medicinsk behandling) efter kontakt med kostnadsansvarig i patientens hemkommun. Valfrihet I NU-sjukvården uppdrag ingår kostnadsansvar för valfrihetsvård som ligger utanför Västra Götalandsregionen, inklusive kostnadsansvar för den vård som utförs av vårdgivare i Halland. I uppdraget ingår att ha rutiner för att informera patienter och anhöriga om möjligheten. NU-sjukvården tar på sig ansvaret från och med 2012 för att administrera den inomregionala valfrihetsvården för invånarna i Fyrbodal. Hälso- och sjukvårdsnämnderna behåller kostnadsansvaret för den inomregionala valfrihetsvården. Parterna har under avtalstiden möjlighet att omförhandla ansvaret. Förändringar till följd av vårdöverenskommelsen 2012 mellan HSN 1-3 och NUsjukvården Förändringar och åtgärder beskrivs i bilaga 1. 14

5. Ekonomi I regionens budget anges strategisk inriktning, prioriterade mål samt uppdrag inom olika områden. Tillsammans med regionens planeringsdirektiv och effektiviseringskrav utgör de grunden för detta avtal. Ersättning Den totala ersättningen uppgår år 2012 till 3 513 mnkr. Ersättningen är fördelad mellan abonnemang, prestationsersättning, ersättning för riktade uppdrag och målrelaterade ersättning. Abonnemangs- och Prestationsersättning Abonnemangsersättningen tillsammans med den prestationsbaserade ersättningen uppgår 2012 till 2 736 mnkr och redovisas i detalj när produktionsvolymerna för NU sjukvården fastställts i januari 2012. Ersättningen är uppdelad på vårdformer. Abonnemangsersättningen utbetalas enligt en periodiseringsnyckel. Prestationsersättningen utbetalas med antalet prestationer aktuell månad som bas. Om parterna är överens kan fördelningen mellan öppenvård och slutenvård förändras under avtalstiden inom den ekonomiska ramen för detta avtal. Målrelaterad ersättning Den målrelaterade ersättningen 2012 uppgår till 106 mnkr. Ersättningen ligger i linje med regionstyrelsens beslut (RSK 270-2005) att den målrelaterade ersättningen ska utgöra tre procent av den totala ersättningen. Målen och målnivåerna 2012 beskrivs närmare i bilaga 2c. För att underlätta uppföljning och prognosarbete utbetalas ersättningen aconto månadsvis i tolftedelar. Slutreglering av ersättningen sker i samband med avstämning av måluppfyllelse under december. Riktade uppdrag Ersättning avseende riktat uppdrag kan enligt regionens ersättningsmodell utgå för uppdrag som inte har direkt samband med den patientrelaterade hälso- och sjukvården, som forskning och utveckling men också för uppdrag som är svårt eller olämpligt att prestationsersätta samt nystartad verksamhet. De riktade uppdragen år 2012 uppgår till 671 mnkr. Alla riktade uppdrag finns beskrivna i bilaga 2b. Övrigt ekonomi I den fastställda budgeten för år 2012 framgår att en justering av gällande patientavgifter ska genomföras. Underlaget för justeringen kommer inte att vara klar före årsskiftet, och kan därför inte inarbetas i denna överenskommelse. Den överenskomna ersättningen kommer därför att justeras, i enlighet med underlaget, när beslut om förändrade patientavgifter finns. Under avtalstiden kan förändringar komma att ske vad gäller ansvaret för de lokala sjukhusen i Fyrbodal. Förändringen kommer då att påverka uppdrag, volymer och ersättning. 15

6. Uppföljning Uppföljning av avtalet är planerad till april, september och december. En gemensam uppföljningsplan har upprättats (bilaga 1) som underlag för uppföljningsarbetet.. Vårddata NU-sjukvården åtar sig att månadsvis leverera uppgifter om utförd vård till Västra Götalandsregionens vårddatabas (VEGA) i enlighet med gällande tidplan, fastställda filspecifikationer samt definitioner och regelverk av begrepp och termer. NU-sjukvården ansvarar för kvalitetssäkring av levererade data och ska delta i det regiongemensamma arbetet för att utveckla och kvalitetssäkra rapporteringen. NU-sjukvården åtar sig att månadsvis lämna uppgifter till HSK avseende produktion lokalsjukhus per MVO alternativt förse HSK med inloggning till systemet. Antal väntande NU-sjukvården åtar sig att månatligen enligt aktuella föreskrifter rapportera väntetidsuppgifter till regionens väntetidssamordnare, till SKL samt till hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli. Dialog mellan nämnder och styrelsen för NU-sjukvården Avstämning mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna i Norra Bohuslän, Dalsland och Trestad och styrelsen för NU-sjukvården ska ske regelbundet under avtalstiden. 7. Information Information till befolkningen Hälso- och sjukvårdsnämnderna i norra Bohuslän, Dalsland och Trestad ansvarar för att information om avtalet lämnas till befolkningen i respektive nämnds upptagningsområde. Information till personalen Sjukhusdirektören för NU-sjukvården ansvarar för att personalen har god kännedom om uppdraget i avtalet. 16

8. Underskrifter Hälso- och sjukvårdsnämnden i norra Bohuslän Styrelsen för NU-sjukvården Per Arne Brink Ordförande Carina Åström Ordförande Hälso- och sjukvårdsnämnden i Dalsland Ewa Arvidsson Ordförande Lars Helldin Sjukhusdirektör Hälso- och sjukvårdsnämnden i Trestad Nicklas Attefjord Ordförande Håkan Sundberg Hälso- och sjukvårdschef 17

Förändringar till följd av VÖK 2012 mellan HSN 1-3 och styrelsen för NU-sjukvården Bilaga 1 För att kunna möta vårdbehov och samtidigt effektivisera verksamheten vid NU-sjukvården finns det behov av att både decentralisera vård så den kommer närmare patienten och centralisera vård för att kunna arbeta kostnadseffektivt och med hög kompetens, speciellt då det gäller tillstånd av akut natur och för vård som endast sker vid ett eller vid enstaka tillfällen. Den decentraliserade länssjukvården bygger på en utvecklad närsjukvård. En del är samverkan mellan ambulanssjukvården, MÄVA, primärvård, sjukvårdsrådgivning och kommunernas hälso- och sjukvård och innefattar tillfällig sjukvård i hemmet (utan vårdplanering). Parterna är överens om att följande förändringar inom NU-sjukvården är en förutsättning för att NU-sjukvården skall kunna effektivisera sin verksamhet med bibehållen kvalitet: Fortsatt utveckling av den samverkande sjukvården i Fyrbodal genom att permanenta arbetet med tillfällig sjukvård i hemmet i Tanum/Strömstad samt etablera verksamheten i övriga delar av Norra Bohuslän samt Dalsland Utveckla en modell med samma syfte i Trestadsområdet genom mobila team istället för ambulansmedverkan Utveckla specialistsjukvård i hemmet i samverkan med primärvården och den kommunala hälso- och sjukvården Utveckla aktiv hälsostyrning för patienter som är mångbesökare Inleda arbetet med att överföra den akuta ortopediverksamheten till NÄL och samla den planerade operativa verksamheten till Uddevalla sjukhus för att genomföra förändringen 2013 Överföra den operativa verksamheten från lokalsjukhusen till Uddevalla sjukhus Utveckla den radiologiska verksamheten i syfte att bli mer mobil och kunna erbjuda tillgänglighet utöver dagtid Avsluta analysverksamheten gällande laboratorieverksamheten vid lokalsjukhusen och överföra den till NÄL Anpassa behovet vårdplatser baserat på behovet av nya vårdformer och effektivisera slutenvården genom sammanslagning av mindre enheter Utföra lika många läkarbesök vid lokalsjukhusen 2012 som 2011 Förändra arbetssättet inom vuxen/barn/ungdomspsykiatrin innebärande att vissa delar centraliseras och andra, främst de insatser som riktar sig till personer med behov av insatser från olika aktörer, decentraliseras. Rehabiliteringen skall stödja individens återhämtningsprocess under hela vårdprocessen Till dessa punkter läggs arbetet med ständiga förbättringar innefattande bland annat att minska medelvårdtiderna och korta omställningstiderna på operationsavdelningen. 18

19

Beskrivning riktade uppdrag 2011 Närakut natt Uddevalla Närakuten vid Uddevalla sjukhus kl 22-07, vardagar och helger. Närakutens verksamhet hör till primärvårdsnivån. Akutmottagning inkl obsplatser Akutmottagningsverksamhet dygnet runt på både Uddevalla sjukhus och NÄL. Vid akutmottagningen på Uddevalla sjukhus finns specialiteterna ögon och ortopedi, övriga specialiteter vid NÄL OBS-platser läggs in i riktat uppdrag akutmottagning med 10,1 mnkr Ambulans- och sjuktransporter Alla former av ambulans- och sjuktransporter (inklusive avtal om sjötransporter) ingår i uppdraget. Ambulansansvaret inbegriper samverkan enligt avtal med Värmland och Norge. Hjälpmedel Förskrivna hjälpmedel enlig VÖK 2011, exkl hörselhjälpmedel. Mammografi Screeningverksamhet för kvinnor i åldrarna 40-74 år i Fyrbodal samt Tjörns kommun. Underlag för prestationsersättning ska utvecklas under 2011. Dyk- och tryckkammare Dyk- och tryckkammare Uddevalla sjukhus. Köpt vård, rehabvistelser Särskild vård för utvalda patientgrupper. Köpt vård, övrigt Vård som historiskt sjukhusen har haft kostnadsansvar ex brännskadevård Käkkirurgi Käkirurgisk verksamhet. Ersätts ej via prestation p g a registering i annat system än övrig vård. Projekt remisshantering (NU och PV) och prioriteringar NU Projekt remissflöde 600 000 (varav PV fakturerar NU 300 000). Projekt remissflöde tillsammans med primärvården Fyrbodal avser hantering av remisser, remissrekommendationer etc. Projekt prioriteringar 1 506 enligt särskild uppdragshandling. Valfrihetsvård Ersättning för vård enligt de regler som gäller för valfrihetsvård, där vård sker utanför VG regionen. Insulinpumpar Ersättning för att förbättra tillgängligheten till insulinpumps-behandling av personer med typ 1 diabetes. Enligt krav från medicinkliniken för att uppnå målen i nationella riktlinjer för diabetes 20

Bilaga 2c Målrelaterad ersättning NU- sjukvården 2012 Förutsättningar Regionen har beslutat att den målrelaterade ersättningen skall uppgå till cirka 3 % av det totala ersättningsutrymmet. Avsikten med målrelaterad ersättning är att få en tydlig koppling till vad som skall uppnås. Med målrelaterade ersättning 2012 vill hälso- och sjukvårdsnämnderna peka på en rad angelägna områden för förbättringar, en del målområden och målvärden är nationella eller regiongemensamma och medger jämförelse mellan sjukhus, andra är specifika förbättringsområden för NU-sjukvården. 2012 års målrelaterade ersättning i NU-sjukvården är uppdelad i fyra områden: medicinsk kvalitet, tillgänglighet, patientsäkerhet och hälsofrämjande och förebyggande insatser Område Antal mål Totalt målvärde 66 (mnkr) vid uppfyllande av alla mål 1. Kvalitet 36 Vid måluppfyllelse 24/ 36 mål utbetalas 100 % av det totala målvärdet för kvalitetsmålen. Mellan 21-23 uppfyllda mål utbetalas 90 % av ersättningen, vid måluppfyllelse 17-20 mål utbetalas 75 % av det totala målvärdet, 13-16 mål 50 %. Vid måluppfyllelse < 13 mål utgår ingen målersättning, alla mål skall dock mätas och redovisas. Område Antal mål Totalt målvärde 20 (mnkr) vid uppfyllande av alla mål 2. Tillgänglighet 11 Vid måluppfyllelse 8/12 mål utbetalas 100 % av det totala målvärdet för tillgänglighetsmålen. Om 6-7 mål är uppfyllda utbetalas 90 % av ersättningen, vid måluppfyllelse 4-5 mål utbetalas 75 % av det totala målvärdet, 2-3 mål 50 %. Vid måluppfyllelse < 2 mål utgår ingen målersättning, alla mål skall dock mätas och redovisas. Område Antal mål Totalt målvärde 10 (mnkr) 3. Patientsäkerhet 1 Om andel VRI vid 2012 års mätningar ligger under 7,1 % vid någon av mätningarna betalas100 % av den målrelaterade ersättningen. Ligger andelen VRI mellan 7,1-9,1 utbetalas 90 % av ersättningen. Ligger andelen VRI > 9,1 % utbetalas ingen målrelaterad ersättning. Område Antal mål Totalt målvärde (mnkr) 4. Hälsofrämjande och 4 2, 5 per mål= 10 mnkr förebyggande insatser 21

Område Medicinsk Kvalitet Indikator Diabetes Målvärde Kommentar Redovisning 1. Andel diabetespatienter rapporterade 95 % December 2012 till NDR 2. Andel typ 1 diabetespatienter, typ 1, 16,5 % December 2012 med HbA1c 52 mmol/mol 3. Andel typ 1 diabetespatienter, typ 1, 76 % December 2012 med HbA1c <73 mmol/mol 4. Andel typ 1 diabetespatienter, under 75 45 % December 2012 år med blodtryck 130/80 5. Andel typ 1 diabetespatienter, 30-74 år 48 % December 2012 med LDL-kolesterol < 2,5 mmol/l Hjärtsjukvård Målvärde Kommentar Redovisning 6. Andel reperfusion vid hjärtinfarkt med 85 % December 2012 ST-höjning 7. Andel behandlade med lipidsänkare 95 % December 2012 vid utskrivning efter hjärtinfarkt 8. Andel kranskärlsröntgade vid icke ST- 80 % December 2012 höjningsinfarkt 9. Andel behandlade med clopidogrel vid utskrivning efter icke-st höjningsinfarkt 90 % December 2012 10. Andel behandlade med ACEhämmare/A2-antagonister vid utskrivning efter hjärtinfarkt 90 % December 2012 Njursjukvård Målvärde Kommentar Redovisning 11. Andel i hemodialys med AV-fistel 67 % December 2012 eller AV-graft 22

12. Andel i hemodialys som uppnår 46 % December 2012 behandlingsmål för blodtryck 13. Andel i hemodialys som uppnår 82 % December 2012 behandlingsmål för dialysdos 14. Dialys i hemmet 30 % December 2012 Ortopedi Målvärde Kommentar Redovisning 15. Väntetid till operation av höftfraktur, 75 % December 2012 Andel < 24 tim 16. Täckningsgrad, Riks-Höft 95 % December 2012 17. Andel omoperationer inom 2 år efter 2 % December 2012 total höftprotesoperation Stroke Målvärde Kommentar Redovisning 18. Täckningsgrad Riks-Stroke 90 % December 2012 19. Blodförtunnande behandling efter stroke med förmaksflimmer 20. Andel patienter med stroke som vårdats på strokeenhet 21. Andel strokepatienter som gavs trombolysbehandling 56 % December 2012 90 % December 2012 > 9 % December 2012 Kirurgi Målvärde Kommentar Redovisning 22. Andel ljumskbråcksopererade som 3 % December 2012 omopereras inom 5 år Intensivvård 23. Andel vårdtillfällen inom 75 % December 2012 intensivvård registrerade i Svenskt intensivvårdsregister Öron/näs/hals Målvärde Kommentar December 2012 23

24. Andel operationer, septumplastik och 75 % December 2012 tonsillektomi, som registrerats i ÖNHregistret. 25. Tid till behandlingsbeslut vid ÖNHtumör 50 dagar December 2012 Obstetrik/ Gynekologi Målvärde Kommentar Redovisning 26. Andel perinealbristningar grad III och 3 % December 2012 IV vid vaginal förlossning 27. Andel av operationer för benign hysterektomi som registrerats i gynopregistret 75 % December 2012 28. Andel operationen för 75 % livmoderframfall som registreras i gynop.registret Psykiatri Målvärde Kommentar December 2012 29. Andel diagnossatta läkarbesök och 96 % December 2012 vårdtillfällen, VUP och BUP 30. Andel patienter med GAF-värde VUP 65 % och BUP(ej äldre än 3 månader) angivet 31. Andel patienter inom VUP och BUP 50 % December 2012 som har en individuell skriftlig vårdplan 32. Andel psykospatienter som befinner > 35 % Lokalt mål December 2012 sig i remission 33. Patienter inom VUP och BUP med diagnos depression som fått en genomsnittlig förbättring av GAF-värdet efter behandling < 10 enheter i medeltal Lokalt mål Stickprovsundersökning, 100 journaler på VUP och 50 på BUP granskas utifrån GAF. NU ansvarar December 2012 Ögon Målvärde Kommentar December 2012 34. Andel med synskärpa under 0,5 på 20 % December 2012 bästa ögat vid kataraktkirurgi Läkemedel Målvärde Kommentar December 2012 24

35. Andel förskrivet zopiklon av sömnläkemedel till personer 75 år och äldre 50 % December 2012 36. Intravenös antibiotika- andel penicilliner av penicilliner + cefalosporiner på rekvisition till sjukhuskliniker 65 % Under förutsättning att samma riktlinjer för förskrivning gäller December 2012 Område tillgänglighet Indikator Diagnostik Målvärde Kommentar Redovisning 37. Väntetider till röntgenundersökningar skall inte överstiga 90 dagar 85 % Lokalt mål April 2012 September 2012 December 2012 38. Väntetiden till ultraljudsundersökningar av hjärtat skall inte överstiga 90 dagar (nya remisser) 39. Väntetider till coloscopiundersökningar skall inte överstiga 90 dagar (nya remisser) 75 % Lokalt mål April 2012 September 2012 December 2012 60 % Lokalt mål April 2010 September 2010 December 2010 Övrigt Målvärde Kommentar Redovisning 40. NU-sjukvården skall under 2012 möjliggöra att patienter via Internet eller mina vårdkontakter på regionens vårdportal kan, beställa tid, avboka/ omboka tid och förnya recept Möjligheten skall finnas på minst 10 mottagningar innan utgången av 2012 41. NU-sjukvården skall visa sin tillgänglighet Under 2012 skall NU-sjukvården ansluta sig till Lokalt mål April 2012 September 2012 December 2012 Lokalt mål December 2012 25

Tillgänglighets databasen Vårdgarantin Målvärde Kommentar Redovisning 42. Cancersjukvård Tid till bedömningsbesök vid misstanke om cancer skall inte överstiga, barn 2 dagar, vuxna 2 veckor, urologin särredovisas 43. Barn & ungdomspsykiatri Väntetiden till ett första besök skall inte överstiga 30 dagar 44. Barn & ungdomspsykiatri Väntetiden till undersökning, konsultinsatser eller behandling skall inte överstiga 30 dagar 45. Väntetider till neuropsykiatrisk utredning skall inte överstiga 90 dagar: 46. Väntetider till mottagningsbesök skall inte överstiga 60 dagar 47. Väntetider till behandling skall inte överstiga 60 dagar 100 % 90 % ger målrelaterad ersättning 100 % 90 % ger målrelaterad ersättning 100 % 90 % till undersökning, 80 % till konsultinsats eller behandling ger ersättning 100 % 80 % ger målrelaterad ersättning 70 % 90 % ger målrelaterad ersättning 70 % 90 % ger målrelaterad ersättning April 2012 September 2012 December 2012 April 2012 September 2012 December 2012 April 2012 September 2012 December 2012 April 2012 September 2012 December 2012 April 2012 September 2012 December 2012 April 2012 September 2012 December 2012 Område patientsäkerhet Indikator Målvärde Kommentar Redovisning 48. Vårdrelaterade infektioner 7 % Genom nationella mätningar Område hälsofrämjande och förebyggande Indikator Målvärde Kommentar Redovisning 49. Tobaksfri- inför operation ett hälsofrämjande Under 2012 Lokalt mål December 2012 26

arbete är infört inom en opererande specialitet genomfört på kirurg kliniken 50. Audit- C, ett hälsofrämjande arbete används inom Under 2012 NU-sjukvården genomfört på minst 5 kliniker 51. FaR (fysisk aktivitet på recept) Införs på ytterligare två enheter under 2012 52. Människor med kroniska sjukdomar skall ges förutsättningar för att kunna leva ett så bra liv som möjligt med sin sjukdom. Under 2012 skall arbetet med livsstilssamtal redovisas för någon patientgrupp Lokalt mål December 2012 Lokalt mål December 2012 Lokalt mål December 2012 27

Bilaga 3 Mål och uppföljningsplan 2012 NU-sjukvården Inledning Beställaren och utföraren är överens om en kontinuerlig uppföljning och dialog avseende innehåll, omfattning, kvalitet och resultat av den vård som ges enligt avtalet. Föreliggande uppföljningsplan avser verksamheten vid NU-sjukvården 2012 Utgångspunkt för uppföljning är bland annat hälso- och sjukvårdsnämndernas inriktningsdokument Mål och Inriktning 2012-2014. I inriktningsdokumentet anges hälso- och sjukvårdsnämndernas övergripande mål för hälso- och sjukvården. De övergripande målen och inriktningsmålen är nedbrutna till effektmål och planen anger vilka uppföljningsparametrar som kan användas för att följa upp dessa. Att utveckla en jämlik och jämställd hälso- och sjukvård är en viktig del i nämndernas arbete. I de fall där det är viktigt att följa upp om skillnader i vård och behandling föreligger, anges att uppgifterna ska redovisas könsuppdelat. Uppföljningsbilagan innehåller en övergripande del samt en del som avser uppföljning av de grupper som särskilt lyfts fram av hälso- och sjukvårdsnämnderna i Fyrbodal. Den övergripande delen av uppföljningsplanen är utformad efter Socialstyrelsens föreskrifter för God vård (SOSFS 2011:9). 28

MÅL OCH UPPFÖLJNINGSPLAN GÄLLANDE ÖVERENSKOMMELSE NU-SJUKVÅRDEN 2012 SÄKER VÅRD MÅLBESKRIVNING UPPFÖLJNING ANSVAR/ METOD 1. NU-sjukvården ska ha system och Redovisning av: NU-sjukvården rutiner för avvikelsehantering, risk- a) antalet avvikelserapporter och vilka tre typer av ansvarar för att och händelseanalyser. avvikelser som är vanligast förekommande, ta fram underlag Säkerhetsarbetet ska omfatta kommentarer till NU-sjukvårdens resultat patientsäkerhet, b) redovisning av NU-sjukvårdens informationssäkerhet och patientsäkerhetsberättelse driftsäkerhet c) redovisning av resultatet av Patientsäkerhetsberättelse enligt patientsäkerhetskulturmätningar samt vilka patientsäkerhetslagen ska vara åtgärder som planerats eller vidtagits med upprättad av alla vårdgivare i VGR anledning av resultatet FREKVENS April 2012 2. NU-sjukvården ska aktivt arbeta med att minska antalet vårdrelaterade infektioner. Under 2012 ska det gemensamt framtagna målet nås. Redovisning av: a) Andel patienter som drabbas av vårdrelaterade infektioner b) Följsamhet till hygienrutiner c) Följsamhet till regler kring arbetsklädsel NU-sjukvården ansvarar för att ta fram underlag December 2012 3. VGR ska arbeta aktivt för införandet av Nationella Patientöversikten Uppföljning av NU-sjukvårdens införandet av följande: a) Användning av SITHS- säkra kort för identifiering av användare b) BIF- informationsförsörjningstjänster för att styra behörigheter c) HSA- Hälso- och sjukvårdens adressregister NU-sjukvården ansvarar för att ta fram underlag September 2012 29

PATIENTFOKUSERAD VÅRD MÅLBESKRIVNING UPPFÖLJNING ANSVAR/ METOD a) Redovisning av vilka mottagningar/kliniker som NU-sjukvården använder sig av tjänsten samt införandeplan för de tar fram underlag delar av NU-sjukvården som ännu inte har tjänsten tillgänglig 4. Att göra det möjligt för patienter att av- och omboka tid och förnya recept via Internet och/eller Mina vårdkontakter på regionens vårdportal. Bokning av tid till behandling ska bestämmas i samband med att beslut om behandling tas b) Redovisning av vilka opererande enheter som i samråd med patienten överenskommer om en operationstid i samband med att beslutet tas vid besöket FREKVENS April 2012 December 2012 5. Patienternas uppfattning om - delaktighet - bemötande - information skall förbättras Personalen ska kontinuerligt erbjudas utbildningsinsatser för att förbättra bemötandet a) NU-sjukvården beskriver hur resultaten från Nationella patientenkäten har lett till åtgärder och förbättringar på enhetsnivå. b) NU-sjukvården redovisar konkreta åtgärder som vidtagits eller planeras för att förbättra patienternas upplevelse av delaktighet och information inom slutenvården c) Redovisning av resultatet från nationella patientenkäten d) Redovisning av rutiner för patientklagomål och synpunkter, antal och orsak, samt vilka åtgärder som vidtagits e) Genomgång av antal och hantering av ärenden till patientnämnden som rör bemötandet inom NUsjukvården. f) Utvärdering från patientvägledare verksamma på akutmottagningen NU-sjukvården ansvarar för att ta fram underlag Underlag från patientnämnden Underlag från NU-sjukvårdens patientvägledare September 2012 September 2012 30

6. Patienter som önskar utnyttja valfrihet ska ges adekvat hjälp och information a) Redovisning av utnyttjandegraden av valfrihet inom Fyrbodalsområdet NU+ HSK (Köpt vård, Cognos) September 2012 KUNSKAPSBASERAD OCH ÄNDAMÅLSENLIG VÅRD MÅLBESKRIVNING UPPFÖLJNING ANSVAR/ METOD 7. Antagna nationella och lokala, a) Redovisa hur ägaruppdraget för strokevården NU-sjukvården riktlinjer, handlingsplaner och implementerats och hur tidigt understödd hemgång ansvarar för att vårdprogram ska följas fungerar konkret ta fram underlag b) Redovisning av implementering av nya riktlinjer för lungcancervård (när de fastställs) c) Handlingsplanen för övervikt och fetma. Redovisning av verksamheten vid barnklinikens fetma mottagning. FREKVENS Barnkliniken. april 2012 Stroke-ägaruppdrag September 2012 Lungsjukvården December 2012 8. NU-sjukvården ska uppmärksamma och följa upp risken för glidning av indikationer för behandling a) Redovisning av hur uppföljning och kontroll av metod och behandling fungerar i praktiken genom analys av RR-tal kontra utfall NU-sjukvården ansvarar för att ta fram underlag April 2012 9. Att resultatet av utvecklingsarbeten och prioriteringsarbeten genomförs i verksamheten a) Under 2011-2012 arbetar HSK och NU-sjukvården med ett gemensamt prioriteringsarbete. Effekter av prioriteringsarbetet redovisas. NU+HSK September 2012 31

EFFEKTIV VÅRD MÅLBESKRIVNING UPPFÖLJNING ANSVAR/ METOD 10. Vårdprocesser och arbetssätt a) Redovisning av hur NU-sjukvården konkret arbetar NU-sjukvården görs effektiva enligt senaste med behovsplanering, logistik och ansvarar för att vårdlogistiska metoder produktionsplanering på klinik/ enhetsnivå. ta fram underlag Redovisning från 2 kliniker, förslag ortopedkliniken och barnkliniken b) Redovisning av vilka kliniker som arbetar med patientstyrd tidbokning samt vilka kliniker som bokar tid för behandling direkt vid besöket. c) Redovisning av införandeplan för de mottagningar/kliniker som ännu inte är inne i ovanstående system för tidbokning d) Redovisning av resultatet av utvecklingsarbetet på operationsavdelningen med syfte att öka kapaciteten genom att korta ledtiderna mellan operationerna FREKVENS April 2012 11. Vården utformas och ges i samverkan med andra så att patienten upplever vården som en helhet a) Redovisning av arbete och organisation inom samordnad tumörsjukvård b) Redovisning av hur NU-sjukvården aktivt deltar i närsjukvårdsarbetet NU-sjukvården ansvarar för att ta fram underlag April 2012 12. Insatser ska ges på bästa effektiva omhändertagande nivå a) Uppföljning av remissflödet till och inom NU b) Uppföljning av nybesök c) Uppföljning av hur direktinläggning till avdelning används inom NU-sjukvården d) Uppföljning av hur arbetet med förändrad fördelning av antalet vårdplatser mellan klinikerna inom NUsjukvården utvecklas e) Redovisning av kommunernas betaldagar f) Redovisning av åtgärder och resultat för att effektivisera vårdplaneringsprocessen NU ansvarar för att ta fram underlag April 2012 December 2012 32

JÄMLIK OCH JÄMSTÄLLD VÅRD MÅLBESKRIVNING UPPFÖLJNING ANSVAR/ METOD a) NU-sjukvården redovisar insatser inom verksamheten 13. Kvinnor och män ska erbjudas för att öka medvetenheten om vilka skillnader i vård utifrån sina specifika behov bemötande och behandling som föreligger samt hur detta ska förebyggas b) NU-sjukvården redovisar hur man arbetar med NU bemötandet vid förlossningsvård för olika 14. Vårdpersonalens medvetenhet familjebildningar om hur bemötande och c) NU-sjukvården åtar sig att tillsammans med HSK och behandling påverkas av egna med stöd av KJV (kompetenscentrum för värderingar och normer ska jämlik/jämställd vård) utföra ett gemensamt fördjupas. utvecklingsarbete med fokus på jämlik vård d) Under 2012 redovisas arbetet med 15. Varje patient, oavsett ålder, social - rehabilitering efter hjärtinfarkt. HSK+ NUsjukvården tillhörighet, etnicitet ska erbjudas - ungdomar med diagnosen depression. vård utifrån sina specifika behov utifrån kön, ålder, etnicitet och social och ekonomisk ansvarar för att status (utbildningsnivå) ta fram underlag e) Redovisning, analys+ eventuell handlingsplan för att motverka skillnad i vård och behandling FREKVENS April 2012 September 2012 April 2012 16. NU-sjukvården ska som en del i sitt hälsofrämjande uppdrag, arbeta med att använda hälsoorientering som strategi för en mer jämlik hälso- och sjukvård NU-sjukvårdens arbete med: a) Tobaksfri inför operation b) Audit C c) FAR d) Livsstilssamtal DECEMBER 2012 17. Arbeta med en strukturerad modell för en jämlik och rättssäker sjukskrivningsprocess a) NU-sjukvården redovisar hur man arbetar för att efterfölja intentionerna i rehabiliteringsgarantin NU-sjukvården ansvarar för att ta fram underlag April 2012 33

18. Säkerställa att personer med varaktiga funktionsnedsättningar får lika god tillgång till hälso- och sjukvård som personer utan funktionsnedsättning, bland annat genom att tillse att lokalerna är tillgängliga, att skriftlig och muntlig kommunikation fungerar a) NU-sjukvårdens lokaler ska vara anslutna till Tillgänglighetsdatabasen NU-sjukvården ansvarar för att ta fram underlag December 2012 19. Skriftlig information ska finnas tillgänglig på andra språk a) Redovisning av tillgång till information och kallelse på andra språk vid mammografiscreening NU-sjukvårdens bröstcentrum ansvarar för att ta fram underlag April 2012 20. NU-sjukvården ska skapa rutiner för screening av våld i nära relationer inom alla verksamheter a) Redovisning av hur rutiner för screening av våld i nära relationer används vid akutmottagningen NÄL NU-sjukvården ansvarar för att ta fram underlag September 2012 21. Förankra rutiner för hur verksamheterna inom NUsjukvården ska informera, ge råd och stöd till barn vars förälder eller vårdnadshavare har en psykisk störning eller funktionsnedsättning eller allvarlig fysisk sjukdom a) Redovisning av metoder för information, stöd och råd till barn vars vårdnadshavare vårdas inom NUsjukvårdens kliniker på grund av psykisk sjukdom, missbruk eller cancer NU-sjukvården ansvarar för att ta fram underlag April 2012 34

VÅRD I RÄTT TID MÅLBESKRIVNING UPPFÖLJNING ANSVAR/ FREKVENS METOD 22. NU-sjukvården ska erbjuda patienterna vård inom fastställda garantitider a) Uppföljning av NU-sjukvårdens insatser för att förbättra tillgängligheten inom de områden där problem föreligger utifrån regionens redovisningar. (Under 2012 har dessa områden/diagnosgrupper haft tillgänglighetsproblem) NU+HSK April 2012 December 2012 - Ortopedi - Ögon - Urologi - BUP - Psykiatri utredning av vuxna med NP handikapp 23. Utredningar och undersökningar ska inför behandling ske inom 90 dagar a) Redovisning av hur NU-sjukvården lever upp till målet NU-sjukvården ansvarar för att ta fram underlag September 2012 24. De genomsnittliga väntetiderna på akutmottagningarna ska bli kortare Redovisning av väntetider a) TTT b) TTL c) TGT NU-sjukvården ansvarar för att ta fram underlag April 2012 September 2012 December 2012 35

HÄLSOFRÄMJANDE SJUKVÅRD MÅLBESKRIVNING UPPFÖLJNING ANSVAR/ METOD 25. Metoder och rutiner för att a) Redovisning klinikvis av hur NU-sjukvården arbetar NU tar fram diskutera och påverka patienters för att påverka patienters levnadsvanor och få ett underlag levnadsvanor ska finnas. hållbart resultat. b) Redovisning av kirurgklinikens uppföljning av patienter som opererats för fetma FREKVENS September 2012 NÄRSJUKVÅRD MÅLBESKRIVNING UPPFÖLJNING ANSVAR/ METOD 26. Resurser ska omfördelas från den oplanerade vården för att förstärka närsjukvården a) Redovisning av antalet besök vid akutmottagning b) Redovisning av antalet besök vid jourmottagningar c) Redovisning av antal besök/ specialitet på lokalsjukhusen FREKVENS NU+ HSK April 2012 September 2012 December 2012 27. Samverkan ska öka mellan den kommunala och den regionala hälso- och sjukvården a) Redovisning av hur samverkan mellan kommun- PV och NU-sjukvården fungerar vid MÄVA och för palliativa teamen b) Redovisning av hur samverkan kring öppen tvångsvård fungerar NU+ HSK tar fram underlag September 2012 36

SAMVERKAN / SAMARBETE MÅLBESKRIVNING UPPFÖLJNING ANSVAR/ METOD 28. Deltagande i samordningen av den planerade och akuta vården mellan regionens sjukhus för att vårdens resurser ska utnyttjas effektivt. a) NU-sjukvården redovisar hur samverkan och hur koordineringen fungerar gällande obesitaskirurgi i regionen (boarden-su, NU-sjukvården och regionens andra sjukhus) b) Redovisning av antal och samverkan med SU kring PCI behandlingar c) Redovisning av hur samverkan och koordinationen mellan regionens sjukhus fungerar avseende tumörkirurgi. NU-sjukvården ansvarar för att ta fram underlag FREKVENS APRIL 2012 37

PERSONER MED PSYKISK OHÄLSA / SJUKDOM MÅLBESKRIVNING UPPFÖLJNING ANSVAR/ METOD 29. NU-sjukvården ska arbeta strukturerat med suicidprevention 30. SBU:s och socialstyrelsens rekommendationer ska följas a) Redovisa rutiner för suicidriskbedömning och hur stor del av BUP- och VUP-klinikernas patienter som under året fått en sådan strukturerad bedömning b) Redovisa antalet suicid och suicidförsök hos BUP- och VUP-klinikernas patienter under året, hur dessa händelser följts och vilka åtgärder som föranletts av de inträffade fallen. a) Redovisa VUP-klinikens arbete med att implementera SoS riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom samt riktlinjerna för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd. NU-sjukvården ansvarar för att ta fram underlag NU-sjukvården ansvarar för att ta fram underlag FREKVENS SEPTEMBER 2012 DECEMBER 2012 31. Säkerställa att individuella vårdplaner används inom psykiatrin a) Följs upp som målrelaterad ersättning NU-sjukvården ansvarar för att ta fram underlag DECEMBER 2012 38

PERSONER MED MISSBRUKSPROBLEM MÅLBESKRIVNING UPPFÖLJNING ANSVAR/ METOD 32. NU-sjukvården har ansvar för att Uppföljning av vården vid abstinenstillstånd samt NU-sjukvården behandla patienter med behandlingsprogram för opiatberoende ansvarar för att abstinenstillstånd, samsjuklighet ta fram underlag där ett av tillstånden är missbruk samt substitutionsbehandling vid opiatberoende FREKVENS APRIL 2012 33. BUP har ansvar för utredning och behandling av ungdomar med missbruks- och drogproblem Redovisning av hur BUP arbetar med utredning och behandling samt hur samverkan med kommunernas socialtjänst fungerar NU-sjukvården ansvarar för att ta fram underlag SEPTEMBER 2012 PERSONER MED RISKBRUKSPROBLEM 34. Tillämpa en strukturerad modell för att tidigt kunna identifiera riskbruk och ha en handlingsplan på hur riskbruk ska bedömas Användning av Audit C NU-sjukvården ansvarar för att ta fram underlag DECEMBER 2012 39

PERSONER MED KRONISKA SJUKDOMAR MÅLBESKRIVNING UPPFÖLJNING ANSVAR/ METOD 35. Individen och närstående ska ha tillgång till bästa möjliga (se även under rubriken, information om sin sjukdom patientfokuserad vård) FREKVENS 36. Individen ska ges bra förutsättningarna att leva med sin sjukdom och minska antalet komplikationer Uppföljning av NU-sjukvårdens vård och uppföljning av diabetespatienter med utgångspunkt i nationella vårdprogrammet för diabetes NU-sjukvården ansvarar för att ta fram underlag APRIL 2012 PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNINGAR MÅLBESKRIVNING UPPFÖLJNING ANSVAR/ FREKVENS METOD 37. Medverka till att barn med neuropsykiatriska störningar utreds tidigt och får adekvat hjälp och behandling a) Uppföljning av väntetider för besök och utredning för barn med neuropsykiatriska störningar b) Uppföljning av läkemedelsbehandling för barn i Fyrbodal med neuropsykiatriska störningar NU+HSK SEPTEMBER 2012 40

PERSONER MED ÖVERVIKT OCH FETMA MÅLBESKRIVNING UPPFÖLJNING ANSVAR/ METOD 38. Beslutsstödet för handlingsprogram mot övervikt och fetma samt lokal handlingsplan ska användas konkret i verksamheten a) Barnklinikens mottagning för barn och ungdomar med fetma följs upp under kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård NU-sjukvården ansvarar för att ta fram underlag FREKVENS APRIL 2012 b) Uppföljning av hur man konkret använder sig av beslutsstödet vid möte med patienter som lider av övervikt och fetma - redovisning från kvinnokliniken PERSONER MED CANCER MÅLBESKRIVNING UPPFÖLJNING ANSVAR/ METOD 39. Erbjuda möjlighet till bröstcancerscreening a) Uppföljning av mammografisk hälsokontroll uppdelat på kommun 40. Snabb tillgång till cancervård a) Uppföljning av väntetider till länssjukvård vid misstänkt cancersjukdom NU-bröstcentrum ansvarar för att ta fram underlag FREKVENS December 2012 Per månad 41

ÄLDRE PERSONER MED SAMMANSATTA VÅRDBEHOV/MULTISJUKA ÄLDRE MÅLBESKRIVNING UPPFÖLJNING ANSVAR/ METOD 41. Konsultationsmöjligheter ska finnas mellan a) Redovisning av hur NU-sjukvården NU-sjukvården NU sjukvården, primärvård och kommun uppfyller åtagandet ansvarar för att ta fram underlag 42. En funktion som samordnar vården och vägleder i vården 43. Regionens riktlinjer för äldre och läkemedel ska följas a) Uppföljning av vårdplaneringssköterskornas funktion och resultat vad gäller - Vårdtider - Utskrivningsklara patienter - Kontakt med kommun - Antal avvikelser med beröring kommunikation kommunlänssjukvård a) Redovisning av hur NU-sjukvården uppfyller åtagandet NU-sjukvården ansvarar för att ta fram underlag NU-sjukvården ansvarar för att ta fram underlag FREKVENS April 2012 September 2012 December 2012 42

Bilaga 4: Käkkirurgi Vård av remisspatienter NU-sjukvården ska bedriva specialisttandvård inom käkkirurgi, inklusive käkkirurgisk jour. Allmäntandvården, annan specialisttandvård och övrig hälso- och sjukvård kan remittera patienter. Remisstvång föreligger inte, men specialisten avgör om patienten behöver specialisttandvård, och om så inte är fallet ska patienten återremitteras. Till käkkirurgi utgår ersättning för: barn 0-19 år käkkirurgisk vård enligt Tandvårdsförordningen 2 (SFS 1998:1338) För vård inom ramen för Tandvårdsförordningen avseende vuxna tillämpas hälso- och sjukvårdens avgiftssystem, såvida det inte rör vård som omfattas av regionens särskilda tandvårdsstöd. All övrig käkkirurgi ska debiteras patient och försäkringskassa enligt reglerna för tandvårdsförsäkringen. NU-sjukvården har kostnadsansvar för de patienter som behandlas inom ramen för Tandvårdsförordningen och som är folkbokförda inom Hälso- och sjukvårdsnämnderna i norra Bohuslän, Dalsland och Trestad, oavsett var dessa patienter får sin vård utförd. Stöd till vårdgivare konsultationer och ämnesspecifik kunskapsöverföring Allmäntandvård, annan specialisttandvård samt övrig hälso- och sjukvård ska erbjudas, patientrelaterade konsultationer och ämnesspecifik kunskapsöverföring, liksom stöd i enskilda patientbehandlingar där så efterfrågas. Stödet till vårdgivare konkretiseras i följande aktiviteter: Volym 2012: Planerad patientrelaterad konsultation nuvarande arbetssätt mäts i timmar 2012 Planerad handledning vid auskultation/tjänstgöring nuvarande arbetssätt mäts i timmar 2012 Kontakt med nischtandläkare nuvarande arbetssätt mäts i timmar 2012 Forskning och kvalitetsutvärdering NU-sjukvården ska inom den käkkirurgiska verksamheten bedriva kvalitetsutvärdering och forskning. Uppföljning Redovisa kvartalsvis (15 april kvartal, 15 juli kvartal, 15 oktober kvartal, 25 januari helår) åtgärdsregistrering avseende den vård som omfattas i uppdraget, det vill säga exklusive tandvård som finansieras via patienttaxa eller regionens särskilda tandvårdsstöd. Uppgifterna ska vara möjliga att dela upp på ålder (0-19 år, 20-22 år, 23 år >), kön och HSN- tillhörighet. Redovisa antalet remisser uppdelat på primärvård, sjukhusvård, allmäntandvård (särskilj privattandvård respektive Folktandvård) och specialisttandvård. Redovisa utförda konsultationer samt ämnesspecifik kunskapsöverföring (15 juli halvår, 25 januari helår) i timmar. 43

ÄRENDE 6

Sida 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum 2011-11-15 Diarienummer HSN2 75-2011 Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli Handläggare: Ann-Catrin Frödén Telefon: 0522-67 08 89 E-post: ann-catrin.frodén@vgregion.se Hälso-och sjukvårdsnämnden i Dalsland Överenskommelse med Styrelsen för Primärvården FyrBoDal om Sjukvårdsrådgivningen 2012 Överenskommelsen gäller för 2012 och definierar inriktning, innehåll, ersättning och uppföljning av verksamheten vid Sjukvårdsrådgivningen Fyrbodal. Syftet med Sjukvårdsrådgivningen är: Att erbjuda en rådgivningstjänst som upplevs som lättillgänglig Att erbjuda medborgarna medicinsk rådgivning utifrån ett gemensamt beslutstöd Att informera medborgarna om vart man skall vända sig när man behöver söka vård Att vid behov lotsa medborgarna till rätt vårdnivå Sjukvårdsrådgivningen är en del av närsjukvården och skall under tider då vård- och jourcentraler är stängda fungera som första linjens vård vid behov av råd om vård. En fungerande närsjukvård innebär en nära och aktiv samverkan mellan primärvård, kommuner och länssjukvård utifrån patientens behov. Samverkan SVR i Västra Götaland SVR -enheterna i Västra Götaland inordnas under 2012 i en gemensam organisation med ett gemensamt uppdrag under en Primärvårdsstyrelse. Uppdrag och arbetssättet nedan beskrivet kommer i den nya organisationen att vara detsamma för alla fyra enheter Uppdrag och arbetssätt för Sjukvårdsrådgivningen Sjukvårdsrådgivning dygnet runt, årets alla dagar, via telefonnummer 1177 Medicinsk bedömning baserat på ett nationellt, gemensamt beslutstödsystem Utifrån bedömt medicinskt behov ge råd om egenvård och/eller hänvisa till rätt vårdnivå Vid behov följa upp patienter som fått egenvårdsråd Vid bedömt behov av vårdbesök kunna erbjuda bokad tid på vårdcentral eller jourmottagning, alternativt föreslå direktbesök, alternativt kunna boka telefontid till sjuksköterska på vårdcentral. När bokning alternativt direkthänvisning sker skall, efter bedömt behov och patientens medgivande, rådgivningsdokumentation göras/vara tillgänglig för mottagande vårdenhet. Upplysning om hälso- och sjukvårdens utbud POSTADRESS: Uddevalla BESÖKSADRESS: Kilbäcksgatan 32 TELEFON: 0522-67 08 00 HEMSIDA: www.vgregion.se E-POST: hsk.uddevalla@vgregion.se

Sida 2(2) Datum 2011-11-15 Diarienummer HSN2 75-2011. Tillgänglighet Målet är att 90 procent av samtalen ska besvaras inom tre minuter. SVR skall aktivt arbeta för att genomföra åtgärder för att korta kötiderna och förbättra tillgängligheten. Då kösituation uppstår med längre väntetider än 10-15 min, skall möjlighet till uppringningstjänst finnas, vilket innebär att vårdsökande väljer att bli uppringd på sin plats i kön. Uppföljning med fokus på tillgängligheten kommer att ske månadsvis under 2012. Åtgärder som genomförts för att förbättra tillgängligheten följs upp varje månad i samband med tillgänglighetsredovisningen Ersättning Sjukvårdsrådgivningen Fyrbodal får för 2012 en utökad ersättning med 3 600 tkr. Det riktade bidraget från regionstyrelsen till SVR avser att förbättra telefontillgängligheten med målet att 90 procent av samtalen till SVR besvaras inom tre minuter. Den utökade ekonomiska ersättningen skall riktas mot nyanställningar utöver antalet anställda vid årsskiftet 2011-2012. Dessa medel får avropas från Hälso- och sjukvårdsnämnderna 1-3 i den takt Primärvården FyrBoDal anställer personal kopplat till att öka tillgängligheten. Avrop kan ske först efter att kostnadsunderlag innehållande anställningsdatum och tjänstegrad kommit hälso- och sjukvårdsnämnderna tillhanda. Ersättningen för 2012 utbetalas genom fakturering med 1/12 innevarande månad och är fördelad enligt nedan: HSN 2 Fyrbodal Ersättning 2012 2 981 080 18 288 694 Utökad ersättning för förbättrad tillgänglighet 600 000 3 600 000 Summa 3 581 080 21 888 694 Beslutsförslag: Hälso-och sjukvårdsnämnden i Dalsland godkänner för sin del överenskommelse med Styrelsen för Primärvården FyrBoDal om Sjukvårdsrådgivningen 2012 Håkan Sundberg Hälso-och sjukvårdschef

Överenskommelse Sjukvårdsrådgivning 2012 Parter Denna överenskommelse är sluten mellan hälso-och sjukvårdsnämnderna i Norra Bohuslän, Dalsland och Trestad ( beställaren) och Styrelsen för Primärvården (utföraren) Giltighetstid Överenskommelsen gäller för år 2012 Utgångspunkter Syftet med Överenskommelsen är att reglera förhållandet mellan beställarna och utföraren avseende sjukvårdsrådgivning för befolkningen via telefonnummer 1177. Överenskommelsen definierar inriktning, innehåll, ersättning och uppföljning av verksamheten vid sjukvårdsrådgivningen i Fyrbodal. Utgångspunkter för överenskommelsen är: Gällande lagar och förordningar samt regionala riktlinjer med speciell vikt vid föreskrifterna om God vård Regionfullmäktiges antagna beslut om mål och inriktning av verksamheten Regionfullmäktiges beslut om budget 2012 Hälso- och sjukvårdsnämnderna i Norra Bohuslän, Dalsland och Trestads beslut om mål och inriktning för år 2012-2014 Syftet med Sjukvårdsrådgivningen är: Att erbjuda en rådgivningstjänst som upplevs som lättillgänglig Att ge medborgarna trygghet Att erbjuda medborgarna råd utifrån ett gemensamt beslutstöd Att informera medborgarna om vart man skall vända sig när man behöver söka vård Att vid behov lotsa medborgarna till rätt vårdnivå Uppdrag och arbetssätt för Sjukvårdsrådgivningen i Fyrbodal Sjukvårdsrådgivning dygnet runt, årets alla dagar, via telefonnummer 1177 Medicinsk bedömning baserat på ett nationellt, gemensamt beslutstödsystem Utifrån bedömt medicinskt behov ge råd om egenvård och/eller hänvisa till rätt vårdnivå Vid behov följa upp patienter som fått egenvårdsråd Vid bedömt behov av vårdbesök kunna erbjuda bokad tid på vårdcentral eller jourmottagning, alternativt föreslå direktbesök, alternativt kunna boka telefontid till sjuksköterska på vårdcentral. När bokning alternativt direkthänvisning sker skall, efter bedömt behov och patientens medgivande, rådgivningsdokumentation göras/vara tillgänglig för mottagande vårdenhet. Upplysning om hälso- och sjukvårdens utbud

Samverkan SVR i Västra Götaland SVR -enheterna i Västra Götaland inordnas under 2012 i en gemensam organisation med ett gemensamt uppdrag under en Primärvårdsstyrelse. Samverkan innebär att samtal, vid köbildning, kan slussas över till första lediga sjuksköterska vid någon av enheterna. Syftet med samverkan är att; öka tillgängligheten öka rådgivningssjuksköterskornas kännedom om regionens organisation och utbud bättre klara av belastningstoppar undvika ensamarbete på lågfrekvent tid effektivisera bemanningsplaneringen samverkan i övergripande rutiner och verksamhetsstyrning Sjukvårdsrådgivningen samverkar också med övriga vårdenheter inom VGR och deltar i utveckling av vårdkedjan. Tillgänglighet Målet är att 90 % av samtalen ska besvaras inom 3 minuter. SVR skall aktivt arbeta för att genomföra åtgärder för att korta kötiderna och förbättra tillgängligheten. Då kösituation uppstår med längre väntetider än 10-15 min, skall möjlighet till call-back finnas, vilket innebär att vårdsökande väljer att bli uppringd på sin plats i kön. Kvalitet Sjukvårdsrådgivningen skall vara av hög kvalitet. Det är av stor vikt att sjuksköterskan under samtalet skapar sig en god bild av hälsotillståndet hos den vårdsökande så att hänvisning kan ske till rätt vårdnivå. Närsjukvård Sjukvårdsrådgivningen är en del av närsjukvården och skall under tider då vård- och jourcentraler är stängda fungera som första linjens vård vid behov av råd om vård. En fungerande närsjukvård innebär en nära och aktiv samverkan mellan primärvård, kommuner och länssjukvård utifrån patientens behov. Särskilda närsjukvårdsuppdrag Fyrbodal Sjukvårdsrådgivningen är en del av Samverkande sjukvård där övriga aktörer är kommun, primärvård och den prehospitala ambulanssjukvården. Målsättningen för samverkande sjukvård är att medborgarna får vård på rätt nivå och i närmsta möjliga närområde genom samverkansformer mellan de olika sjukvårdsaktörerna. Hälso- och sjukvårdsnämnderna har slutit avtal med kommunerna i Fyrbodal avseende utökat sjuksköterskeansvar inom närsjukvården. Avtalet innebär att SVR vid behov kan kontakta kommunsjuksköterska för medicinsk bedömning av patient som är äldre än 65 år och inte har kommunal hälso- och sjukvård. Kommunens åtagande avser kvällar från klockan 17:00 till kl. 08.00 morgonen därpå samt helger.

Uppföljningsplan Uppföljning från Ineras styrkort följs upp varje månad Antal inkommande samtal Antal besvarade invånarsamtal inkl call-back Övergivna invånarsamtal Förlorade invånarsamtal Andel samtal besvarade inom 3 min, 9 min Antal totalt hanterade samtal Uppföljning av genomförda åtgärder för att förbättra tillgängligheten Åtgärder som genomförts för att förbättra tillgängligheten följs upp varje månad i samband med tillgänglighetsredovisningen Uppföljning från Ineras kvalitetsriktade kundnöjdhetsmätning baserad på intervjuer Årlig nationell kvalitetsredovisning Uppföljning från vårdbarometern Andel som tyckte att det var lätt (mycket lätt, lätt) att komma fram Andel som tyckte att det var svårt att komma fram (svårt, mycket svårt) Ersättning Sjukvårdsrådgivningen får för 2012 en utökad ersättning med 3600 tkr. Det riktade bidraget från regionstyrelsen till SVR avser att förbättra telefontillgängligheten med målet att 90 % av samtalen till SVR besvaras inom tre minuter. Den utökade ekonomiska ersättningen skall riktas mot nyanställningar utöver antalet anställda vid årsskiftet 2011-2012. Dessa medel får avropas från Hälsooch sjukvårdsnämnderna 1-3 i den takt Primärvården Fyrbodal anställer personal kopplat till att öka tillgängligheten. Avrop kan ske först efter att kostnadsunderlag innehållande anställningsdatum och tjänstegrad kommit Hälso- och sjukvårdsnämnderna tillhanda. Ersättningen för 2012 utbetalas genom fakturering med 1/12 innevarande månad och är fördelad enligt nedan: HSN 1 HSN 2 HSN 3 Fyrbodal Ersättning 2012 4 983 024 2 981 080 10 324 591 18 288 694 Utökad ersättning för förbättrad tillgänglighet 1 000 000 600 000 2 000 000 3 600 000 Summa 5 983 024 3 581 080 12 324 591 21 888 694

ÄRENDE 7

Sida 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum 2011-12-04 Diarienummer HSN2 81-2011 Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli Handläggare: Marianne Laiberg Telefon: 0522-67 08 67 E-post: marianne.laiberg@vgregion.se Hälso- och sjukvårdsnämnden i Dalsland Överenskommelse med Sahlgrenska Universitetssjukhuset om riks- och regionsjukvård 2012 Utgångspunkter för överenskommelsen Enligt Västra Götalandsregionens reglementen ska regionstyrelsen samordna beställningen av högspecialiserad vård. Det innebär att beställning av regionsjukvård och rikssjukvård är en process där ägare, beställare och utförare deltar. Hälso- och sjukvårdsnämnderna (HSN) 4, 5, 7, 11 och 12 har i uppdrag att beställa region- och rikssjukvård av styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU) för invånare i Västra Götaland. Överenskommelsen för SU skall underställas de övriga sju hälso- och sjukvårdsnämnderna i regionen för godkännande avseende region- och rikssjukvårdsdelen. Avtalsprocessen Regionstyrelsen beslutade 2011-11-01 om kompletterande planeringsdirektiv avseende överenskommelser om sjukhusvård. De innebär att överenskommelsen mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna och SU för år 2011 förlängs att gälla även år 2012. Den ekonomiska ersättningen i 2011 års beställning räknas upp med index, 2,2 procent minus effektivisering på 0,7 procent. Faktisk vårdvolym år 2011 gäller som produktionsvolym år 2012. Förhållandet gäller såväl länssjukvårdsdelen och riks- och regionsjukvårdsdelen på SU. Följande bilagor färdigställs därför först i februari 2012 i samband med att produktionsvolym för år 2012 fastställs: Bilaga 1 Sammandrag ersättning läns-, region och rikssjukvård Bilaga 1.1a Ersättningar och vårdvolymer region- och rikssjukvård POSTADRESS: Uddevalla BESÖKSADRESS: Kilbäcksgatan 32 TELEFON: 0522-67 08 00 HEMSIDA: www.vgregion.se E-POST: hsk.uddevalla@vgregion.se

Sida 2(2) Förändringar i vårdöverenskommelse 2012 med styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhus gällande riks- och regionssjukvård Regional enhet för läkemedelsassisterad behandling vid drogberoende. Den regionala enheten för läkemedelsassisterad behandling vid drogberoende har ett regionalt ansvar för utredning, inställning och uppföljning av behandling med metadon, inom såväl sluten som öppen vård. Från och med år 2012 övergår ersättningsformen till prestationsersättning. Transplantationskirurgi. SU har ett regionalt uppdrag att utföra organtransplantationer. Sedan år 2010 tillämpas en särskild ersättningsform. som nu har utvärderats. Utvärderingen visar att ersättningsmodellen är adekvat och ska användas i fortsättningen med samma basvolym som för år 2011. Från 2012 görs ett tillägg i modellen så att även flerorgantransplantationer omfattas. Ersättning Total ersättning. Den totala ersättningen från hälso- och sjukvårdsnämnderna, hälso- och sjukvårdsutskottet och regionstyrelsen till SU fördelas enligt följande: från HSN från RS/HSU totalt Region- och rikssjukvård 2 085 520 809 789 2 895 309 Länssjukvård 7 024 747 18 363 7 043 110 Totalt (tkr) 9 110 267 828 152 9 938 419 Kostnaden för nämndens invånare baseras på faktisk konsumtion av riksoch regionssjukvård under 2012 Beslutsförslag Hälso- och sjukvårdsnämnden i Dalsland godkänner för sin del överenskommelse med Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2012, i de delar som berör riks- och regionsjukvård. Håkan Sundberg Hälso- och sjukvårdschef

Överenskommelse om sjukhusvård 2012 mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna 4, 5, 7, 11 och 12 och Sahlgrenska Universitetssjukhuset Avsnitt gällande riks- och regionssjukvård är färgmarkerade

INNEHÅLL INNEHÅLL... 2 VÅRDÖVERENSKOMMELSE 2012... 3 Parter... 3 Utgångspunkter... 3 Övergripande uppdrag... 4 GOD VÅRD... 5 Säker vård... 5 Patientfokuserad vård... 6 Kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård... 7 Jämlik vård... 7 Vård i rimlig tid... 8 Effektiv vård... 8 VÅRDENS INRIKTNING OCH OMFATTNING... 10 Vårdvolymer... 10 Läkemedel... 10 Förändringar 2012... 10 Precisering av viss vård och andra insatser... 13 ERSÄTTNINGAR... 15 Målrelaterad ersättning och kvalitetsindikatorer... 15 Övrig ersättning... 15 UPPFÖLJNING... 15 SÄRSKILDA HÄNDELSER... 16 SLUTORD... 16 Bilaga 1 Sammandrag ersättning läns-, region och rikssjukvård Bilaga 1.1.A Ersättningar och vårdvolymer region- och rikssjukvård Bilaga 1.1.B Ersättningar och vårdvolymer länssjukvård Bilaga 1.2.A Specifikation av riktade uppdrag region- och rikssjukvård Bilaga 1.2.B Specifikation av riktade uppdrag länssjukvård Bilaga 2 Förändringsposter 2012 Bilaga 3 Ersättning till sjukhuset Bilaga 4 Förtydligande av riktade uppdrag och uppdrag efter särskild framställan Bilaga 5 Dataleverans och löpande statistik Bilaga 6 Samverkansorganisation LGS-området Bilaga 7 Kvalitetsindikatorer och målrelaterad ersättning (MRE) 2012 Bilaga 8 Exempel på blankett för uppföljning av kvalitetsindikatorer

VÅRDÖVERENSKOMMELSE 2012 Det här är en överenskommelse om läns-, region- och rikssjukvård 2012. Syftet med överenskommelsen är att definiera förutsättningarna för vården vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU) genom att ange inriktning och uppdrag samt fastställa ersättning. Parter Utförare är SU. Beställare är hälso- och sjukvårdsnämnderna (HSN) HSN 4 (Tjörn, Öckerö, Kungälv, Stenungsund och Ale), HSN 5 (Göteborg Centrum-Väster), HSN 7 (Partille, Härryda och Mölndal), HSN 11 (Hisingen), och HSN 12 (Nord-Östra Göteborg). Utgångspunkter Överenskommelsen definierar 2012 års inriktning och ersättning avseende läns-, region- och rikssjukvård vid SU för invånare i Västra Götaland. Vårdvolym fastställs enligt kompletterande planeringsdirektiv (se nedan). Enligt kompletterande planeringsdirektiv (beslutade i regionstyrelsen 2011-11-01, Dnr RS-16-2011) ska vårdöverenskommelsen mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna och SU för år 2011 förlängas att gälla 2012. Den ekonomiska ersättningen i 2011 års beställning räknas upp med index, 2,2 procent minus effektivisering på 0,7 procent. Faktisk vårdvolym år 2011 gäller som produktionsvolym år 2012. Den faktiska vårdvolymen 2011 fastställs i januari 2012. För att minimera kostnadsutvecklingen inom regionens olika verksamheter påbörjas ett brett upplagt arbete som involverar såväl regionens utförare som beställare och regionkansli. Inga nya åtaganden ska göras som medför ökade kostnader för sjukhuset 2012 jämfört med 2011 om inte ägare/beställare och utförare i särskild ordning kommer överens om detta. Överenskommelsen ska dels beskriva sjukhusets övergripande uppdrag och dels ange förändringar i förhållande till föregående år. Den del av överenskommelsen som avser region- och rikssjukvård är en samverkansprocess mellan ägare, beställare och utförare. Regionstyrelsen (RS) samordnar processen. Beslut fattas av sjukhusets styrelse och hälso- och sjukvårdsnämnderna 4, 5, 7, 11 och 12. Regionens tolv hälso- och sjukvårdsnämnder ska samverka före beslut. Ett centralt inslag i överenskommelsen är Socialstyrelsens föreskrift om God Vård (SOSFS 2005:12).

Övergripande uppdrag Sjukhusets övergripande uppdrag omfattar: länssjukvård till invånarna i HSN 5, 7, 11 och 12 länssjukvård inom vissa specialiteter till invånare i HSN 4 länssjukvård till de invånare i övriga VGR och Region Halland som väljer att söka vård vid SU regionsjukvård rikssjukvård forskning, utveckling och undervisning (FoUU), finansiering genom regionbidrag uppdrag som sista utpost i regionens hälso- och sjukvård, finansiering genom regionbidrag rättspsykiatrisk vård, vars uppdrag definieras genom beslut i hälso- och sjukvårdsutskottet (HSU) och finansieras direkt av RS. Verksamheten ska bedrivas över årets tolv månader enligt överenskommen omfattning och inriktning. Precisering av länssjukvårdsuppdraget Med länssjukvård avses specialiserad öppen och sluten vård som kräver medicinska och tekniska resurser eller annan kompetens som inte omfattas av uppdrag inom primärvårdsnivån. SU ska tillsammans med övriga vårdgivare på länssjukvårdsnivå, inom nämndernas geografiska område, tillgodose invånarnas behov av länssjukvård. SU:s länssjukvårdsuppdrag definieras i vårdöverenskommelsen. Inför betydande förändringar ska kommunikation och samverkan ske med berörda parter. Det här gäller såväl SU som hälso- och sjukvårdsnämnderna. Precisering av region- och rikssjukvårdsuppdraget Högspecialiserad vård är ett sammanfattande begrepp för region-, rikssjukvård samt vård av rikssjukvårdskaraktär. Regionsjukvård definieras som den vård som samordnas med VGR som upptagningsområde. Rikssjukvård och vård av rikssjukvårdskaraktär definieras i denna överenskommelse som all vård med landet som upptagningsområde, i enlighet med en tidigare definition. Ansvarsfördelning mellan SU och övriga sjukhus inom regionen. Ansvarsfördelning mellan SU och övriga sjukhus (enligt Dnr HSS-239-2002, HSS-528-2005 samt RS-488-2011) innebär följande. När en patient inom länssjukvården bedöms vara i behov av region- eller rikssjukvård som bedrivs inom SU övergår vårdansvaret för patienten till SU, förutsatt att parterna är överens om att patientens vårdbehov är av sådan karaktär. Om bedömningen är att patienten inte är i behov av region- eller rikssjukvård bibehålls vårdansvaret inom länssjukvården och SU ger konsultation/anvisningar avseende den fortsatta vården av patienten. Dokumentation av sådan konsultation och bedömning ska göras av berörda enheter inom såväl länssjukvårdssjukhuset som SU. Om SU vid det aktuella tillfället saknar vårdmässiga förutsättningar för att ta emot patienten åligger det ändå SU att utifrån medicinsk prioritering bedöma patientens behov i förhållande till övrig vård vid enheten. Om patienten trots det inte kan beredas plats inom SU ansvarar sjukhuset för att genom kontakt med andra regionsjukhus säkerställa att patienten får adekvat vård. Det ekonomiska ansvaret följer verksamhetsansvaret och åvilar SU i dessa fall och förutsätts inrymmas i överenskommen vårdvolym. I de fall vårdbehovet avser avancerad brännskadevård eller ECMO-behandling och då adekvat sådan vård inte kan erbjudas vid den egna enheten åvilar det ekonomiska ansvaret inremitterande länssjukvårdsenhet. Remitteras patient i behov av högspecialiserad vård direkt från länssjukvårdsenhet till vårdgivare utanför regionen svarar inremitterande sjukhus/enhet för kostnaden. Närmare bestämmelser om sjukhusets uppdrag framgår av gällande tillämpningsanvisningar för högspecialiserad vård.

Sista utposten och FoUU. Uppdraget som sista utpost i regionens hälso- och sjukvård innebär att SU ska bistå sjukvårdsenheter utanför SU i särskilt komplicerade och utsatta behandlingssituationer, till exempel vid stora olyckor och katastrofer samt då mer specialiserad kompetens behövs. Parallellt och samordnat med detta uppdrag har SU ett forsknings-, utvecklings- och utbildningsuppdrag. Ordnat införande och vissa andra regiongemensamma beslut Ordnat införande är en process där nya läkemedel och medicinska metoder implementeras i rutinsjukvård i regionen. På regional nivå genomförs ordnat införande i två etapper per år, en under våren och en under hösten. Beslut om införande och åtföljande introduktionsfinansiering (12-36 månader) fattas i HSU. Efter introduktionsperioden övergår finansieringsansvaret från HSU till hälso- och sjukvårdsnämnder och utförarstyrelser. För 2012 innebär tidigare beslut om ordnat införande utökade uppdrag avseende läkemedel och viss strokesjukvård i enlighet med Ägaruppdrag för strokesjukvården (Dnr RSK-819-2008). Under rubriken Vårdens inriktning och omfattning framgår vilka förändringar som är aktuella inför 2012. GOD VÅRD Socialstyrelsens föreskrift om God Vård (SOSFS 2005:12) är central i hela regionens hälso- och sjukvårdsarbete. I VGR:s budget 2012 anges att ledningssystem för regionens hälso- och sjukvård ska vara utformade i enlighet med Socialstyrelsens föreskrift samt RS beslut om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet (Dnr RSK-591-2006). Regionens övergripande kvalitetsmål för hälso- och sjukvården är att vården ska vara säker, patientfokuserad, kunskapsbaserad, jämlik, ges i rimlig tid och att den ska vara effektiv. Som ett led i kvalitetsarbetet har regionen fastställt Handlingsprogram för God Vård (Dnr RSK-232-2010). Handlingsprogrammet ska ge vägledning och stöd i utförarnas och beställarnas arbete med God Vård. I handlingsprogrammet anges regiongemensam inriktning och mål för hälso- och sjukvården. Under 2011 har regionen fastställt ett antal kvalitetsindikatorer som ska följas under 2012. I vårdöverenskommelsen återfinns 36 av dessa indikatorer samt ytterligare 7 lokalt fastställda. Till 8 av indikatorerna finns det kopplat en målrelaterad ersättning till måltalet. För 35 av indikatorerna är den målrelaterade ersättningen kopplad till ett processmått som innebär upprättande och uppföljning av handlingsplaner. Se bilaga 7. Säker vård Ur Handlingsprogram för God Vård: Patienterna ska inte drabbas av vårdskador i samband med diagnos och behandling. Avvikelser och risker i vården ska fortlöpande följas upp. Vårdskador ska förhindras genom ett aktivt riskförebyggande arbete. Regionens inriktningsmål: Förekomsten av vårdrelaterade skador och infektioner ska minimeras. Patientsäkerhetslagen Den nya patientsäkerhetslagen från 1 januari 2011, innebär bland annat följande: Vårdgivare får ett tydligt ansvar att bedriva ett systematiskt patientsäkerhetsarbete och arbeta förebyggande för att förhindra vårdskador. Vårdgivarna får också en skyldighet att utreda händelser som lett till eller hade kunnat leda till vårdskada. Patienter och närstående ska på olika sätt uppmuntras till att involvera sig i patientsäkerhetsarbetet.

Vårdhygien Vårdrelaterade infektioner förorsakar onödigt lidande patienterna. För att förebygga och minimera antalet vårdrelaterade infektioner är det grundläggande att följa föreskrifter om basal hygien inom hälso- och sjukvården, SOSFS 2007:19. I SU:s verkställighetsbeslut SD 18/2010 anges hälso- och sjukvårdspersonalens ansvar. För 2012 kopplas en målrelaterad ersättning till följsamheten inom SU till ovan nämnda föreskrifter. Patientfokuserad vård Ur Handlingsprogram för God Vård: Vården ska ges med respekt och lyhördhet för individens specifika behov, förväntningar och värderingar och dessa ska vägas in i de kliniska besluten. Patienten ska bli bemött och bekräftad som individ och ett hälsofrämjande förhållningssätt ska ingå i arbetet med patienter och anhöriga. Information ska ges med respekt för patientens integritet, rätt till delaktighet och självbestämmande. Regionens inriktningsmål: Bemötandet av patienter ska förbättras. Utveckling av akutvårdsprocesserna Inom sjukhuset pågår ett kontinuerligt arbete för att utveckla kvaliteten i akutvårdsprocesserna. Direktinläggning sker av definierade patientgrupper, exempelvis patienter med misstänkt höftfraktur, stroke, hjärtproblem och multisjuka äldre. Det innebär ett standardiserat omhändertagande så att bedömningen sker i samverkan prehospitalt och att patienten initialt inte behöver omhändertas på akutmottagning. Utvecklingsarbeten pågår också inom akutmottagningarna, bland annat genom specialist direkt där mycket erfarna läkare och sjuksköterskor handhar patientflödet. Öppen retur innebär att den medicinska bedömningen görs på vårdavdelning och inte på akutmottagningen med syfte att skapa kontinuitet och ökad trygghet för patienten. Denna möjlighet ges till svårt kroniskt sjuka och patienter med i övrigt mycket svåra sjukdomar. Sjukhusets hälsofrämjande uppdrag Sedan mars 2008 är SU medlem i det nationella nätverket för hälsofrämjande sjukhus (HFS), som är anslutet till det internationella nätverket (HPH). Inom SU är det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet ett syn- och förhållningssätt som ska bidra till Det goda livet (Vision Västra Götaland 2005). Arbetet syftar till att sprida kunskap, synliggöra goda exempel samt att motivera till hälsosammare levnadsvanor för befolkning, patienter och medarbetare. För att driva och samordna det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet inom SU finns en permanent arbetsgrupp. SU arbetar med många olika sjukdomsförebyggande och hälsofrämjande aktiviteter. Fokusområden inför 2012 planeras att vara följande: implementering av Socialstyrelsens nya nationella riktlinjer avseende sjukdomsförebyggande metoder fortsatt införande av Fysisk aktivitet på Recept (FaR); ökad kunskap bland medarbetarna samt ökat förskrivande och utvärdering fortsatta insatser för ett rökfritt sjukhus; innefattar rökavvänjning för såväl patienter som medarbetare samt rökstopp inför operation tidig upptäckt avseende riskbruk av alkohol

föreläsningar som riktar sig till befolkningen i hälsofrämjande syfte där föredragshållare är SU:s egna experter deltagande i det förberedande arbetet inför den internationella HPH-konferensen 2013 i Göteborg nätverksbyggande; deltagande i nätverk regionalt, nationellt och internationellt som berör det hälsofrämjande arbetet. Patientenkät Under 2012 genomförs den nationella patientenkäten inom slutenvården. Kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård Ur Handlingsprogram för God Vård: Vården, inklusive hälsofrämjande och förebyggande insatser, ska bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet och utformas för att möta den individuella patientens behov på bästa möjliga sätt. Verksamheten ska fortlöpande kombinera evidensbaserad kunskap med kliniskt kunnande och patientens förutsättningar och önskemål. De vårdmetoder ska användas som bäst främjar patienternas hälsa och livskvalitet och som en följd därav innebär att över- och underbehandling minimeras. Regionens inriktningsmål: Alla verksamheter ska uppnå minst riksgenomsnitt i nationella jämförelser av vårdens kvalitet. Vårdmetoder som inte följer regiongemensamma riktlinjer ska utmönstras. ST-utbildning ST-utbildningen är en viktig källa till rekrytering av specialister inom sjukhuset och en viktig del i den framtida ledarförsörjningen. För att säkerställa genomförandet av god vård för patienterna ska STutbildningen utformas och genomföras med hög kvalitet. Jämlik vård Ur Handlingsprogram för God Vård: Alla patienter ska bemötas och vårdas med respekt och omtanke oavsett personliga egenskaper, ålder, kön, funktionshinder, utbildning, social ställning, etnisk och religiös tillhörighet eller sexuell läggning. Regionens inriktningsmål: Vård och behandling ska ges på jämlika villkor. Jämställd vård Resurser ska organiseras och fördelas utifrån patienternas behov. Jämställdhetsarbetet ska genomsyra alla verksamheter och all uppföljning och rapportering. I årsredovisningen ska könsuppdelad statistik för både sluten och öppen vård rapporteras. Sjukhuset åtar sig att årligen analysera minst två patientgruppers vård och behandling utifrån ett genusperspektiv, det vill säga att undersöka om kvinnor och män får behandling efter behov och på lika villkor. Omotiverade skillnader måste analyseras och åtgärdas samt följas upp. Om uppföljningen av åtgärderna visar att de inte haft önskad effekt, ska nya åtgärdsplaner tas fram och redovisas. Funktionshinder/hjälpmedel Sjukhuset ska följa regionens riktlinjer för fysisk tillgänglighet och tekniskt stöd för personer med funktionshinder. Information ska vara anpassad för personer med olika typer av funktionshinder.

Sjukhuset ska ge god och tillförlitlig information om den fysiska tillgängligheten. Information ska ges på den så kallade Tillgänglighetsdatabasen och visas på sjukhusets webbplats. All personal ska ha kunskap i bemötande av personer med funktionsnedsättning. Hjälpmedelsansvaret är preciserat i Hälso- och sjukvårdslagen. Personliga hjälpmedel är en del i vård och behandling och kan inte frikopplas från andra vård- och behandlingsinsatser. Västra Götalandsregionen och kommunerna har gemensamt antagit samma riktlinjer och produktanvisningar för förskrivning av personliga hjälpmedel. Grundprincipen är att den som har hälso- och sjukvårdsansvaret för patienten/brukaren också har kostnadsansvaret för hjälpmedlet. Regionen har kostnadsansvaret för enkla hjälpmedel till personer i ordinärt boende som inte har hemsjukvård samt för så kallade avancerade hjälpmedel såsom hjälpmedel vid medicinsk behandling, ortopedtekniska hjälpmedel, vissa hjälpmedel inom syn, hörsel och kommunikationshjälpmedel. SU:s ansvar framgår i huvudsak av hjälpmedelshandboken. Vård i rimlig tid Ur Handlingsprogram för God Vård: Ingen patient ska behöva vänta oskäligt länge på de vårdinsatser som han eller hon har behov av. Vårdgarantierna ska följas och de mål och måltal som satts upp för tillgängligheten inom olika vårdområden ska följas. Regionens inriktningsmål: Sjukvården i Västra Götaland ska vara lättillgänglig och köfri. Vårdgaranti I regionens budget för 2012 anges att sjukvården ska vara lättillgänglig och köfri. Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) reglerar patientens rättigheter. Utöver lagen finns inom regionen regler och riktlinjer för vårdgaranti som sjukhuset har att följa (Dnr RSK-398-2010). SU bedömer svårigheter att under 2012 fullt ut klara stipulerade garantitider. Vårdgarantin inom region- och rikssjukvård. Region- och rikssjukvård omfattas av vårdgarantin men inte av det fria vårdvalet. Ledtider inom akutmottagningsverksamheten. HSU har fastställt en samlad utvecklingsplan för akutmottagningar vid sjukhusen i Västra Götaland (Dnr RSK-505-2008). I planen anges bland annat krav och måltal för medicinska ledtider för åren 2009 till och med 2011. Planen är för närvarande föremål för översyn. Sjukhuset har att följa de regler och riktlinjer som fastställs. Effektiv vård Ur Handlingsprogram för God Vård: Tillgängliga resurser ska utnyttjas på bästa sätt för att nå uppsatta mål såsom att främja god hälsa och bättre livskvalitet. Vården ska utformas och ges i samverkan mellan vårdens aktörer baserad på tillståndets svårighetsgrad, patientnytta och kostnadseffektiviteten för åtgärderna. Inomregionala skillnader i vård identifieras i hela vårdkedjan från första till sista kontakt och kvalitetsbristkostnader i form av väntetider, omarbetningar, felbehandlingar med mera ska minimeras genom systematiskt arbete. Regionens inriktningsmål: Västra Götalandsregionen ska ha högst effektivitet bland sjukvårdshuvudmännen i landet.

Närsjukvård I hälso- och sjukvårdens utvecklingsstrategi, som syftar till att samordna hälso- och sjukvårdsinsatserna och att ge rätt vård på rätt vårdnivå, definieras närsjukvård som den vård som rör stora patientgrupper, som är vanligt förekommande och behöver tillgodoses nära patienten. Sjukhuset ska bidra med den vård som kräver kompetens på länssjukvårdsnivå eller högre nivå samt specialiserade konsultinsatser. I Göteborgsområdet är denna närsjukvårdssamverkan organiserad i Ledningsgruppen för Samverkan (LGS), bilaga 6. Där ingår förvaltningschefer och/eller tjänstemän i förvaltningsledningen från SU, representant för närsjukhusen, Primärvården i Göteborg, Primärvården Södra Bohuslän, representanter för privata vårdgivare inom VG Primärvård, Göteborgs Stad, Partille, Öckerö, Mölndal och Härryda kommuner samt hälso- och sjukvårdskansliet (HSK) i Göteborg. Bakgrunden till samverkan är ett behov av att se hälso- och sjukvården som en helhet i frågor som rör bemötande, trygghet och kontinuitet i vårdkedjan. Detta kräver att aktörerna arbetar över organisationsgränserna, målinriktat och långsiktigt. En välfungerande närsjukvård förutsätter ett nära samarbete och aktiv medverkan från såväl primärvården, den kommunala hälso- och sjukvården som den öppna och slutna specialiserade vården på länssjukvårdsnivå. Genom arbetet i LGS ska sjukhuset bidra till att den medicinska kompetensen i kommunernas hemsjukvård stärks. LGS omfattar fyra processorienterade temagrupperingar inom vilka utvecklingen av aktuella vårdkedjor ska ske: barn och unga mitt i livet psykiatri äldre. Ett exempel på arbete som pågår inom Temagrupp Äldre är ett treårigt projekt In- och utskrivningsklar patient. Målsättningen är att skapa en trygg och säker vårdkedja utan avbrott för de mest sjuka äldre. Närsjukvården kännetecknas av helhetssyn, kontinuitet, samverkan och ett hälsofrämjande förhållningssätt. Systematisk läkemedelsgenomgång är en del av närsjukvårdsarbetet. Sjukhusets konsultroll gentemot VG Primärvård. SU:s konsultfunktion ska vara lika gentemot samtliga enheter inom VG Primärvård. Samtliga enheter ska ha tillgång till tjänster som medicin direkt och tillgänglighet till telefonkonsultation. Sjukhuset har preciserat denna funktion i ett samlat dokument, Specialistmedverkan för utvalda specialiteter i VG Primärvård (2010-05-21), som kommunicerats med berörda enheter. Konsultfunktionen ska uppdateras och utvecklas. Fortsatt utveckling av gränssnittet gentemot VG Primärvård. I och med införandet av VG Primärvård har sjukhusets förutsättningar för samverkan med primärvårdsenheterna förändrats. Antalet vårdcentraler har ökat, liksom antalet besök inom primärvården. Detta medför för sjukhuset dels ett ökat inflöde av remisser och dels fler kontakter med primärvården. Arbete med utveckling av vård på rätt vårdnivå pågår såväl i ett gemensamt regionalt arbete som lokalt i Göteborgsområdet genom samverkan med primärvården och andra aktörer.

VÅRDENS INRIKTNING OCH OMFATTNING Vårdvolymer Vårdvolymerna kommer att fastställas i januari 2012 i enlighet med de nya kompletterande planeringsdirektiven. Ersättning för region-, riks- och länssjukvård, vårdvolymer för region- och rikssjukvård samt länssjukvård kommer att framgå av bilagorna 1, 1.1.A, och 1.1.B. En sammanfattning av förändringarna jämfört med 2011 i siffror framgår av bilaga 2. Sjukhuset genomför riktade uppdrag enligt bilaga 1.2.A och 1.2.B. Där så är möjligt har planeringstal och prestationer angivits. I bilaga 4 preciseras innehållet i riktade uppdrag och särskild framställan. Vid avvikelse ska samråd ske mellan beställare och utförare rörande eventuella åtgärder. Läkemedel Ersättningen för läkemedel inom läkemedelsförmånen inklusive dosexpedition och dosdispenseringskostnader samt livs- och hjälpmedel uppgår till 841,4 mnkr. Ersättningen för läkemedel enligt läkemedelsförmånen avser samtliga kostnader för läkemedel som förskrivs med sjukhusets arbetsplatskoder. Några läkemedel är undantagna sjukhusets kostnadsansvar. Läkemedel vid HIV, blödarsjuka och Gauchers sjukdom finansieras solidariskt på nationell nivå. Vidare fattar HSU beslut om central finansiering av nya dyra läkemedel år 1 samt regionalt solidariskt finansierade läkemedel. Läkemedel, ordnat införande år två I regionens budget 2012 anges att ett mer effektivt utnyttjande av resurserna erhålls genom att underställa nya medicinska metoder, läkemedel och medicinteknisk utrustning med större ekonomisk betydelse en granskning med ett ordnat införande. För 2011 har medel för nya läkemedel (Dnr RSK-594-2008) fördelats ur HSU:s budget. Kostnader för dessa nyintroducerade läkemedel beräknas till 4,7 mnkr för 2012, fördelat på rekvisitions- respektive receptläkemedel. Detta finansieras av hälso- och sjukvårdsnämnderna. Förändringar 2012 I nedanstående avsnitt beskrivs vård och andra insatser som innebär en förändring av innehåll, vårdvolymer och/eller finansiering och ersättningsnivåer. Förändringsposter framgår av bilaga 2. Finansiering från HSU HSU kommer också att för 2012 finansiera utökad behandling av förträngning av halspulsådern (carotisstenos). Ytterligare information framgår nedan. Region- och rikssjukvård Regional enhet för läkemedelsassisterad behandling vid drogberoende. Den regionala enheten för läkemedelsassisterad behandling vid drogberoende har ett regionalt ansvar för utredning, inställning och uppföljning av behandling med metadon, inom såväl sluten som öppen vård. Uppdraget avser endast patienter utanför hälso- och sjukvårdsnämnderna 4, 5, 7, 11 och 12. Ersättningen har hittills utgått som ett riktat uppdrag. Från och med 2012 övergår ersättningsformen till prestationsersättning. Antalet vårdtillfällen beräknas till 17, antalet vårddagar beräknas till 425 och besök beräknas till 2 080.

Transplantationskirurgi. SU har ett regionalt uppdrag att utföra organtransplantationer. Sedan 2008 ansvarar SU dessutom för regionens donationsenhet med syfte att öka antalet anmälningar till donationsregistret och därmed i förlängningen antal tillgängliga organ för transplantation. Donationsenheten finansieras i särskild ordning. En ersättningsmodell för transplantationer har tagits fram inför 2010 som gäller för såväl barn som vuxna. En särskild uppföljning av ersättningsmodellen har genomförts under 2011 i syfte att ligga till grund inför ställningstagande till modellens utformning i Vårdöverenskommelse 2012. Utvärderingen visar att ersättningsmodellen är adekvat och ska användas framgent, med samma basvolym som för år 2011. Från 2012 görs ett tillägg i modellen så att även flerorgantransplantationer omfattas. I detta sammanhang avses transplantationer med fler än ett organ vid samma operationstillfälle, där minst ett organ utgörs av hjärta, njure, lever eller lunga. Basvolymen för flerorgan är tre transplantationer per år. För de flerorgantransplantationer som överstiger basvolymen ersätts sjukhuset med den genomsnittliga särkostnaden för årets flerorgantransplantationer. I det fall sjukhuset inte uppnår basvolym för flerorgantransplantationer kommer ett avdrag att göras motsvarande 2012 års genomsnittliga särkostnad för flerorgantransplantationer. I det fall inga flerorgantransplantationer utförs kommer ett avdrag att göras motsvarande den genomsnittliga särkostnaden som gäller för flerorgantransplantationer under perioden 2009-07-01 2011-06-30. Inför Vårdöverenskommelse 2013 ska förnyat ställningstagande göras till flerorgan i modellen. Länssjukvård Dialyssjukvård. Ansvaret för dialyssjukvård i Göteborgsområdet delar SU med Lundby sjukhus. I samband med ny upphandling kommer uppdraget till Lundby sjukhus att vara något mindre och SU:s uppdrag ökar i motsvarande grad. SU:s uppdrag ökar med 3 230 behandlingar. För det ökade uppdraget ersätts sjukhuset med 9,3 mnkr. Cystektomier. RS beslutade 2011-02-08 om en ny arbetsfördelning avseende tumörkirurgiska ingrepp (Dnr RSK-413-2006). För sjukhusets del innebär det en utökning med 10 ingrepp, 31 DRG-poäng. Ersättningsutrymmet utökas med 1,2 mnkr. Prostatektomier. RS beslutade 2011-02-08 om en ny arbetsfördelning avseende tumörkirurgiska ingrepp (Dnr RSK-413-2006). För sjukhusets del innebär det en utökning med 35 ingrepp som tidigare utförts av Capio Lundby sjukhus. Utökningen innebär 175 besök och 66 DRG-poäng. Ersättningsutrymmet utökas med 3,5 mnkr. Strokesjukvård. I enlighet med Ägaruppdrag för strokesjukvården 2010-2011 (Dnr RSK-819-2008) har sjukhusets uppdrag från och med 2010 utökats avseende trombolys och akut utredning och behandling för misstänkt TIA. Detta uppdrag fortsätter även 2012 och dessutom görs en utökning avseende behandling av patienter med förträngning av halspulsådern (carotisstenos). Utöver den utökning med 84 ingrepp som skedde 2011 utökas uppdraget med ytterligare 84 ingrepp år 2012. Basvolymen uppgår till 126 ingrepp och tilläggsvolymen uppgår år 2012 till 168 ingrepp. HSU ansvarar för finansiering av utökningen för carotisstenos. Avancerad sjukvård i hemmet (ASIH). Primärvården i Göteborg har tidigare tillhandahållit läkarinsatser för avancerad sjukvård i hemmet (ASIH) för Göteborgs Stads hemsjukvårdsenheter. SU har från och med 2011-01-01 uppdraget att tillhandahålla läkarinsatser för Sjukhusanknuten hemsjukvård inklusive palliativ vård för invånarna i Göteborgs Stad. Arbetet har följts av en partssammansatt styrgrupp. Utöver att tillförsäkra denna patientgrupp läkarkompetens syftar uppdraget till att på sikt utveckla vården för dessa patienter och säkerställa kompetensstöd dels till primärvårdens läkare, dels till sjukvårdspersonal i kommunal hemsjukvård. Omfattningen av verksamheten är 300 samtidigt aktuella patienter. Ersättning utgår med 16,2 mnkr, och 5,1 mnkr för läkemedel. Utöver ersättningen kan sjukhuset ersättas med ytterligare medel för receptläkemedel efter särskild framställan.

Allmänpsykiatri, öppen vård i Angered. Tidigare avtal med annan vårdgivare avseende allmänpsykiatrisk öppenvård i Angered upphör vid årsskiftet. Verksamheten har bedrivit psykiatrisk vård på såväl primärvårds- som länssjukvårdsnivå. Sjukhuset åtar sig den del av uppdraget som avser länssjukvårdspsykiatri. Det utökade uppdraget kommer att bedrivas inom sjukhusets befintliga mottagningar. Sjukhusets uppdrag utökas med 700 besök och 0,8 mnkr. Särskild uppföljning kommer att ske i enlighet med fastställd uppföljningsplan. ADHD, läkemedel. Under 2010-2011 har HSU tillfört medel för att stödja den fortsatta utvecklingen av läkemedelsbehandling enligt vårdprogram för vuxna med ADHD. Denna finansiering från HSU upphör. Från och med 2012 tillskjuter hälso- och sjukvårdsnämnderna 0,5 mnkr för att täcka dessa kostnader för receptläkemedel. Neuropsykiatrisk verksamhet för barn och unga avseende Öckerö. I enlighet med BUP:s grunduppdrag i den Regionala utvecklingsplanen för barn- och ungdomspsykiatrin har länssjukvården det fulla ansvaret för neuropsykiatrisk verksamhet, det vill säga fördjupande utredningar, diagnostisering och specialiserad behandling. För barn upp till 18 år boende i Öckerö kommun har Primärvården Södra Bohuslän tidigare utfört uppdraget. Från och med 2012 ansvarar SU för hela uppdraget. Sjukhusets uppdrag utökas. Ersättningen för verksamheten år 2012 utgår som riktat uppdrag med 1,1 mnkr och 0.2 mnkr för läkemedel. Från och med 2013 planeras ersättning utgå som prestationsersättning. BUP. Vården vid tidigare Familjeenheten, SU, har organiserats om. Kungälvs sjukhus övertar ansvaret för barn och ungdomar boende i Kungälv, Stenungsund, Tjörn och Ale där målgruppen tidigare har vårdats vid SU:s familjeenhet inom BUP-verksamheten. Förändringen innebär en justering av ersättningsutrymmet med 0,2 mnkr och 30 besök. Barn- och ungdomspsykiatri, sluten vård Ale kommun. Tidigare hade NU-sjukvården uppdraget avseende barn- och ungdomspsykiatri i Ale kommun. Sedan år 2007 har Kungälvs sjukhus övertagit ansvaret för allmän psykiatri för barn inom öppen vård, medan SU har åtagandet för specialistbehandling, öppen vård, då denna inte kan tillhandahållas på BUP-mottagningen i kommunen. NU-sjukvården har fortfarande ansvaret för sluten vård inom barn- och ungdomspsykiatri för barn och ungdomar boende i Ale. SU kommer under 2012 att föra diskussioner med NUsjukvården med målsättningen att under 2012 överta ansvaret för den slutna barn- och ungdomspsykiatriska vården. Då förutsättningarna är klara kommer en kompletterande överenskommelse att tecknas. Uppdrag till Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Habilitering & Hälsa. Regionfullmäktige (RF) har beslutat att vården ska utvecklas avseende barn i livets slutskede (Dnr RSK-670-2008). Ansvaret för vården delas av sjukhuset, Habilitering & Hälsa och kommunerna. Grunduppdragen är definierade, men trots det uppstår ibland oklarheter om ansvarsfördelning. Sjukhuset och Habilitering & Hälsa har i uppdrag att under 2012 gemensamt i samverkan med kommunerna definiera ansvarsfördelningen för aktuella situationer som kan uppstå samt dokumentera och bekräfta dessa i LGS. Valfrihetsvård. Patienter folkbokförda i Västra Götalandsregionen har möjlighet att söka länssjukvård utanför Västra Götalandsregionen. SU har från och med 2011 det ekonomiska ansvaret för denna köpta utomregionala vård för befolkningen i HSN 5, 7, 11 och 12 samt för Öckerö. SU har också ansvaret för den köpta utomregionala valfrihetsvård som inte omfattas av uppdraget för Kungälvs sjukhus. Kungälvs sjukhus har det ekonomiska ansvaret för den utomregionala köpta vården av det slag som tillhandahålls inom överenskommelsen med Kungälvs sjukhus. Ansvaret omfattar boende inom nämndområde 4, exklusive Öckerö, samt boende i Kärra-Rödbo inom nämndområde 11.

Obesitasoperationer utöver fastställd basnivå ersätts från HSU under 2012. I SU:s ekonomiska ansvar för köpt utomregional vård, enligt patienters fria vårdval, ingår 67 obesitasoperationer som tillsammans med sjukhusets åtagande där SU:s uppfattning avser 207 i egen produktion bildar den basnivå om 274 som sjukhuset ska uppnå innan ersättning för överskjutande operationer utgår. Ersättning utgår från HSU enligt särskild framställan. För privat vård inom Region Halland har SU det ekonomiska ansvaret där betalningförbindelse är utfärdad. Från och med maj 2011 finns ett nytt riksavtal som bland annat innebär att betalningsförbindelse krävs för all privat vård. I den överförda summan för valfrihetsvård är inte vård inräknad som understiger 20 tkr för varje enskilt fall som utförs av privat utförare i Region Halland. Under 2012 görs uppföljning av kostnaden för dessa patienter och ersättningen utgår som särskild framställan. Administrationen av uppdraget hanteras och finansieras av HSK i Göteborg. För uppdraget för patientens fria vårdval ersätts sjukhuset med 57,6 mnkr som ett riktat uppdrag. Uppdraget är nivåhöjande. Därutöver ersätts sjukhuset, efter särskild framställan, med kostnader för de betalningsförbindelser för privat vård i Region Halland där kostnaden för varje enskilt fall understiger 20 tkr. Peruker. Sedan 1 januari 2010 förskrivs inte peruker, toupéer, ögonfransar och ögonbryn som personliga hjälpmedel. Från och med 1 december 2011 kan patienten vända sig till valfri salong. Patienten erhåller en rekvisition enligt VGR:s regelverk. Från och med 2012-01-01 övergår kostnadsansvaret från sjukhusen till hälso- och sjukvårdsnämnderna enligt beslut. Sjukhusets ersättning minskas med nivån på det riktade uppdraget för peruker samt för ersättning till regionservice. Mellanliggande provtagning. Från 2011 upphör prestationsersättningen för mellanliggande provtagningar enligt regionalt beslut. Mellanliggande provtagning utförs mellan två planerade besök och där provtagningsresultatet ska användas i patientuppföljningen under den aktuella perioden. Enligt den regionala avgiftshandboken betalar patienten en avgift för provtagningen. Från 2012 övergår ersättning från prestationsersatt till riktat uppdrag. Öppenvårdsbesök reduceras med 132 954 besök. Precisering av viss vård och andra insatser I detta avsnitt beskrivs vård och andra insatser där precisering bedöms vara befogad. Vårdinnehåll, vårdvolymer och ersättningsnivåer är oförändrade i förhållande till 2011 och framgår av bilagor. Region- och rikssjukvård Strokesjukvård. I enlighet med Ägaruppdrag för strokesjukvården 2010-2011 (Dnr RSK-819-2008) har sjukhusets uppdrag utökats 2010 avseende hemikraniektomi, som är en åtgärd för att minska det intrakraniella trycket vid stroke. Detta uppdrag fortsätter även 2012. Finansiering sker från HSU via hälso- och sjukvårdsnämnderna. Länssjukvård Förlossningssjukvård. Sedan 2010 tillämpas den regiongemensamma ersättningsmodellen för förlossningssjukvård (Dnr RSK-602-2008). Modellen innebär att för volymer utöver prognostiserat födelsetal utgår en ersättning per prestation med 75 procent av fullpris. Om antalet förlossningar blir färre än prognostiserat görs ett avdrag med 50 procent per prestation, om sjukhuset inte når upp till det samlade ersättningstaket. Basvolymen för år 2012 är 9 790 stycken.

Första levnadsveckan. SU ska verka för kortare vårdtider efter förlossning. Berörda medicinska sektorsråd har fått i uppdrag att utreda och ta fram riktlinjer för säker tidig hemgång. Därefter kommer program- och prioriteringsrådet att fastställa nya riktlinjer. I avvaktan på de nya riktlinjerna gäller liksom tidigare att alla barn ska vara undersökta av barnläkare innan hemgång sjukvård erbjuds moder och barn information ges till alla föräldrar om vart de ska vända sig med sina frågor när de lämnat har sjukhuset. Efter hemgång ska finnas möjlighet till somatisk uppföljning av den nyförlösta mamman initialt amningsstöd och rådgivning samt behandling vid amningskomplikationer en andra undersökning, inklusive barnläkarundersökning, åt de barn som lämnar sjukhuset så tidigt att vissa tester och kontroller inte kan genomföras före hemgång. SU ska utgöra kompetensstöd till BVC, främst när det gäller amning. Sjukhuset har ansvaret för rådgivning och stöd till föräldrarna under kvällar, nätter och helger, medan MVC och BVC har uppdraget dagtid vardagar. Tidig understödd hemgång vid stroke. I de nya nationella riktlinjerna för strokesjukvård rekommenderas tidig understödd utskrivning. HSU har beslutat om ett regiongemensamt förhållningssätt avseende införandet och givit beställare och utförare i uppdrag att genomföra detta. Introduktionsfinansiering sker från HSU under ett år för att sedan direkt övergå till ett ansvar för utförarna. Ägaruppdraget förutsätter fortsatt finansiering genom neddragning av strokevårdplatser. Sjukhuset har samtidigt ett uppdrag att tillhandahålla särskilda strokevårdplatser för minst 90 procent av strokesjuka patienter. Efter introduktionsperioden omprövas verksamheten. Tidig understödd hemgång förutsätter samverkan med framför allt kommunens hemsjukvård, vilket innebär att LGS är ett viktigt forum för utveckling av denna vård. Särskilda satsningar inom psykiatri. För att säkerställa regionala strategiska insatser inom psykiatrisk vård har SU sedan 2009 ett uppdrag från RF att inrätta åtta slutenvårdsplatser för personer med komplicerat missbruk/beroende samt tillsätta åtta ST-läkartjänster. Uppdraget har reglerats i en särskild överenskommelse 2011. Denna verksamhet fortsätter 2012 och finansieras med 11,7 mnkr av HSU via HSN. Överföring av vårdgrupper mellan SU och Angereds närsjukhus. Angereds Närsjukhus har sedan 2010 ett utökat uppdrag för invånarna i de nordöstra stadsdelarna inom kardiologi, lungmedicin och neurologi. Angereds Närsjukhus och SU har gemensamt kommit fram till lämplig nivåstrukturering och volymförändring inom öppenvård som en konsekvens av det. Sjukhusen har under 2010 gjort ett gemensamt arbete för att kartlägga hur vissa patientgrupper skulle kunna omhändertas på ett optimalt sätt. Genomförande av 2010 års intentioner fortsätter även under 2012. Obesitas. HSU kommer även under 2012 att finansiera den regiongemensamma boarden samt beslutad utökning av obesitaskirurgi. Sjukskrivningsprocessen. Den nationella överenskommelsen om sjukskrivningsmiljarden ålägger landstingen att implementera sjukskrivningsprocessen i ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet. I ledningssystemet ska aspekten jämställd sjukskrivningsprocess inkluderas. Ett ledningssystem har utarbetats inom Västra Götalandsregionen. Implementeringsarbete ska ske på sjukhuset under år 2012.

ERSÄTTNINGAR Prestationer utgör grund för fakturering, enligt regionens ersättningsmodell. Ersättningsformerna för olika typer av prestationer beskrivs i bilaga 3. Sjukhuset ska månadsvis leverera uppgifter avseende utförd vård på det sätt som framgår av bilaga 5. Vårdvolymerna kommer att fastställas i januari 2012 i enlighet med de nya kompletterande planeringsdirektiven. från HSN från RS/HSU totalt Region- och rikssjukvård 2 085 520 809 789 2 895 309 Länssjukvård 7 024 747 18 363 7 043 110 Totalt (tkr) 9 110 267 828 152 9 938 419 Målrelaterad ersättning och kvalitetsindikatorer Regionen har fastställt ett antal kvalitetsindikatorer. I vårdöverenskommelsen återfinns 36 av dessa indikatorer samt ytterligare sju lokalt fastställda. Till samtliga kvalitetsindikatorer är en målrelaterad ersättning kopplad. Villkor för den målrelaterade ersättningen framgår av bilaga 7. Målområden: Ersättning (tkr) Kvalitetsindikatorer inom somatisk vård 189 220 Kvalitetsindikatorer inom psykiatrisk vård 10 780 Summa 200 000 Tillkommande ersättning utgår för hälsoundersökningar med mammografi och för förskrivna inkontinenshjälpmedel. Dessutom kan ovan nämnda ersättningsutrymme förändras i enlighet med fastställda ersättningsmodeller som för närvarande gäller förändrade volymer inom förlossnings- och transplantationsverksamheter. Övrig ersättning Omställningsbidrag. I 2008 års överenskommelse tillfördes sjukhuset ett omställningsbidrag i syfte att ge sjukhuset och hälso- och sjukvårdsnämnderna tid och möjlighet att arbeta med effektiviseringar, produktivitetsökningar och prioriteringar. För år 2008 uppgick beloppet till 100 mnkr, år 2009 till 50 mnkr och år 2010 och 2011 till 25 mnkr. Inför år 2012 skulle omställningsbidraget upphöra utan att vårdvolymen reducerades. I och med att de nya planeringsdirektiven föreskriver att 2011 års överenskommelse ska förlängas kvarstår omställningsbidraget på 25 mnkr även under år 2012. Patientavgifter. Vid beslut om förändring av patientavgiftens storlek justeras det samlade ersättningsutrymmet så att förändringen blir ersättningsneutral för sjukhuset. UPPFÖLJNING Uppföljning av det samlade uppdraget för länssjukvård, region- och rikssjukvård 2012 sker kontinuerligt och gemensamt mellan parterna. En uppföljningsplan kommer att upprättas med såväl generella som ett antal specifika uppföljningsområden. Sjukhuset ska tidigt informera om verksamhetens inriktning eller volym avviker från vad som sägs i denna överenskommelse. Planen kommer att fastställas i särskild ordning. Utöver övrigt i överenskommelsen specificerad uppföljning kommer sjukhuset under året att belysa bland andra följande områden: fallskador bland äldre, riktat stöd till syskon och nära kamrater till svårt sjuka barn och ungdomar, övergången från barn- och ungdomssjukvården till vuxenvården, tidig diagnostik vid demenssjukdom, mobila specialistenheter, följsamheten till gällande vårdprogram och

nationella riktlinjer, oplanerade inläggningar, så kallad öppen retur, direktinläggning på vårdavdelning, rätt läkemedel till rätt person vid rätt tillfälle, motiverande hälsosamtal, förskrivning av FYSS/FaR-recept samt förbättrad möjlighet att boka sjukvårdsbesök via internet. Detta kommer att ske i form av fördjupad dialog, delårsrapportering eller annan lämplig form. SÄRSKILDA HÄNDELSER Om förutsättningarna för genomförandet av vårdöverenskommelsen väsentligt förändras på grund av oförutsägbar händelse/-er som beställare eller utförare inte kan råda över finns ett gemensamt ansvar för att hantera den uppkomna situationen. Aktiva åtgärder ska vidtas för att mildra och/eller minska skadan. Oförutsägbar händelse kan exempelvis vara större olyckshändelser och/eller katastrofer, större epidemiutbrott, väsentligen ändrade patientströmmar, arbetskonflikt eller beslut av överordnad myndighet eller regering. SLUTORD Denna överenskommelse har uppnåtts mellan Sahlgrenska Universitetssjukhuset och hälso- och sjukvårdsnämnderna 4, 5, 7, 11 och 12. Båda parter bedömer att uppdraget är realistiskt att genomföra. VÄSTRA GÖTALAND 2011- Jan-Åke Simonsson Ordförande i HSN 4 Kerstin Brunnström Styrelseordförande Sahlgrenska Universitetssjukhuset Frank Andersson Ordförande i HSN 5 Evert Svenningsson Ordförande i HSN 7 Elise Norberg Pilhem Ordförande i HSN 11 Håkan Werner Linnarsson Ordförande i HSN 12

Bilaga 1 Sammandrag ersättning läns-, region och rikssjukvård Den faktiska vårdvolymen kommer att fastställas i januari 2012, i enlighet med kompletterande planeringsdirektiv (Dnr RS-16-2011).

Bilaga 1.1.A Ersättningar och vårdvolymer region- och rikssjukvård Den faktiska vårdvolymen kommer att fastställas i januari 2012, i enlighet med kompletterande planeringsdirektiv (Dnr RS-16-2011).

Bilaga 1.1.B Ersättningar och vårdvolymer länssjukvård Den faktiska vårdvolymen kommer att fastställas i januari 2012, i enlighet med kompletterande planeringsdirektiv (Dnr RS-16-2011).

Bilaga 1.2.A Specifikation av riktade uppdrag region- och rikssjukvård Riktade uppdrag region- och rikssjukvård Ersättning tkr år 2012 Enheten för arbetsmedicin och arbetshälsa samt miljömedicinskt centrum 29 572 FOU, regionrehabilitering 749 Regiondagar, regionhabilitering 2 418 Kompetenscentrum neuropsykiatri 1 703 Obesitasverksamhet barn 3 555 Hörhjälpmedel 795 Klinisk genetik 9 315 Klinisk farmakologi 5 881 Fosterdiagnostik 1 242 Regional enhet öppenvård funktionshinder 2 128 Summa riktade uppdrag 57 358 Särskild framställan Hjärtsjukvård 10 759 Summa särskild framställan ersätts från HSN 10 759 Strokesjukvård 5 003 Vårdplatser beroendekliniken 5 700 Summa särskild framställan ersätts från HSU 10 703 FOUU,sista utposten ersätts från HSU 779 700 Rikssjukvård spridning av medicinska metoder 19 387 Summa riktade uppdrag från HSU 799 087

Bilaga 1.2.B Specifikation av riktade uppdrag länssjukvård Riktade uppdrag länssjukvård Ersättning tkr år 2012 Köpt vård Övrig köpt psykiatrisk vård 11 976 Köpt somatisk specialistsjukvård 7 364 Köpt vård barnrehabilitering 1 192 Köpt vård, rehabiliteringsvistelse 20 696 Personliga hjälpmedel Andningshjälpmedel, vuxen 9 496 Ortopedtekniska hjälpmedel 31 283 Hjälpmedel, barn 648 Synhjälpmedel, barn 1 337 Övrig verksamhet Klinisk nutrition 5 188 Strokeforum 2 032 HIV/Aids 952 Screening bukaorta 466 Fosterdiagnostik 97 Akutmottagningar 241 593 Mellanliggande provtagningar 32 019 Valfrihetsvård 57 637 Ambulansverksamhet Ambulanssjukvård 108 535 Ambulanssjukvård, vidaretransporter 1 100 Ambulanssjukvård, adm. 6 127 Liggande transporter 4 807 Ambulansdirigering 13 092

Nämnd-/områdesspecifika uppdrag BUP Kungshöjd 2 328 Barnens Hus 3 192 Västbus 2 771 Hygiensjuksköterska, Gbg Stad 905 Flyktingbarnteam 1 624 Mini-Maria 8 961 Psykiatrisk vård inom Öckerö kommun 1 280 ACT-team 1 241 Palliativt centrum 2 070 Förstärkt vårdkedja för pat med psykosdiagnos 307 Neuropsykiatrisk verksamhet, Öckerö 1 086 ASIH 16 235 Summa Länssjukvård 599 638 Läkemedel enligt läkemedelsförmånen 841 358 Särskild framställan Hjärtsjukvård 711 Målrelaterad ersättning* 50 000 Summa särskild framställan ersätts från HSN 50 711 Särskild framställan Strokesjukvård 2 416 Carotis 9 947 ST-läkare 6 000 Summa särskild framställan ersätts från HSU 18 363 * Sjukhusets totala målrelaterade ersättning utgör 200 000 tkr. Av beloppet ingår 150 000 tkr i ordinarie ersättningsform och 50 000 tkr ersätts efter särskild framställan.

Bilaga 2 Förändringsposter 2012 Verksamhet Ersättning Volympåverkan Anmärkning (tkr) Kontakt Antal Ersättning 2011 med kompletterande överenskommelse Grundöverenskommelse 2011 8 886 202 Valfrihetsvård 56 785 Summa 8 942 987 Förändringar 2012 region- och rikssjukvård Ordnat införande år två läkemedel 1 000 Rekvisitionsläkemedel Regional enhet öppenvård funktionshinder +/- 2 128 Från särskild framställan till riktat uppdrag Förändringar 2012 Länssjukvård Regional enh läkemedelassisterad behandling +/-5 902 vårdtillfälle 17 Från riktat uppdrag till prisersatt vårddagar 425 varav 792 som receptläkemedel besök 2 080 Peruker -4 189 Ersätts från hälso- och sjukvårdnämnderna Vårdprogram ADHD 538 Receptläkemedel Prostatektomier 3 482 vårdtillfälle 35 Överförd vård från Lundby poäng 66 besök 175 Cystektomier 1 167 vårdtillfälle 10 poäng 31 Överföring i enlighet med tumörutredningen Dialysverksamhet 9 297 besök 3 230 Överförd vård från Lundby poäng 391

Verksamhet Ersättning Volympåverkan Anmärkning (tkr) Kontakt Antal Neuropsykiatriska utredningar barn Öckerö 1 289 Överföring från PV, ersätts som riktat uppdrag 1086 tkr samt 203 tkr läkemedel Särskild bonus bort -5 000 Ordnat införande år två läkemedel 750 Rekvisitionsläkemedel 2 950 Receptläkemedel Psykiatri 778 besök 778 Överföring från Capio Angered Mellanliggande provtagningar +/-32 019 besök -132 954 Från prestationsersatt besök till riktat uppdrag ASIH 21 310 Familjeenheten -175 besök -30 Varav 16 235 tkr som riktat uppdrag och 5 075 tkr som receptläkemedel Överföring av verksamhet till KS Receptläkemedel Ersättning 2011 inkl uppr 2012 818 768 Ordnt införande år två läkemedel 2 950 Läkemedel ADHD 538 se även länssjukvård Neuropsykiatriska utredningar 203 se även länssjukvård Metadon 792 ASIH 5 075 Justering inom ram 13 032 Summa 841 358 Index 2012 1,50 %

Bilaga 3 Ersättning till sjukhuset Allmänt För den prestationsrelaterade vården, dock inte vuxenpsykiatri, erhåller sjukhuset dels en rörlig ersättning som motsvarar 50 procent av fullpriser per prestation, dels en fast andel för återstående 50 procent av den prestationsrelaterade vården, vilken utbetalas med 1/12 per månad. Därutöver ersätts sjukhuset med anslag för särskilt riktade uppdrag (enligt specifikation i bilaga 1:2). Priserna är sjukhusspecifika. Ersättning enligt särskild framställan innebär att ersättning utgår efter redovisade kostnader. Utrymmet kan inte användas för annan vård. Den målrelaterade ersättningen uppgår sammanlagt till 200 mnkr. Merparten av denna (167,2 mnkr) är kopplad till processmått som innebär upprättande, genomförande och uppföljning av handlingsplaner. Efter genomförda uppföljningsmöten mellan SU och HSK utgår ersättning i enlighet med uppfyllt processmått. För en regional indikator och sju lokala indikatorer finns en målrelaterad ersättning kopplad till resultat av respektive måltal. Den målrelaterade ersättningen för sistnämnda uppgår till 32,8 mnkr. Av den målrelaterade ersättningen ligger 75 procent i priserna och utbetalas löpande. Närmare beskrivning av utbetalning av målrelaterad ersättning framgår av bilaga 7. För vissa områden finns ytterligare villkor specificerade för att full ersättning ska utgå. Villkoren för full ersättning framgår av avtalstext och bilagor i vårdöverenskommelsen och i eventuellt tillkommande kompletterande överenskommelser. Såväl fast som rörlig ersättning erhålls upp till angivet tak. Utöver ersättningstaket kan sjukhuset inte påräkna någon ersättning såvida inte härom avtalats eller beslutats i särskild ordning. Sluten somatisk vård ersätts med ett sjukhusspecifikt DRG-pris per poäng. Sjukhuset ersätts för ett sammanhängande vårdtillfälle inom sjukhuset och utifrån en gemensam diagnosgruppsrelaterad viktlista. För särskilt kostsamma vårdtillfällen får sjukhuset, utöver DRG-priset, särskild ersättning, så kallad ytterfallsersättning. Undantag utgörs av medicinsk rehabvård som ersätts per vårddag. Från och med 2012 utgår enbart ersättning för kostnadsytterfall, men inte för vårdtidsytterfall. Ersättning för dagkirurgisk verksamhet och viss annan öppen vård sker på basis av gemensam åtgärdsrelaterad viktlista (Nord DRG-O) och sjukhusspecifika poängpriser enligt 50/50-modellen. För övrig öppen vård sker ersättning för läkarbesök och behandlingar med specifika priser för olika typer av besök. Det totala taket avseende rörlig ersättning för region- och rikssjukvård samt länssjukvård ska täcka såväl full ytterfallsersättning som innerfallsersättning. Parterna har kommit överens om följande definitioner av riktat uppdrag och särskild framställan. Riktat uppdrag: Tydlig specifikation av uppdrag: det framgår klart vad anslaget ska användas till Verksamheten är svår eller olämplig att prestationsersätta; initialt eller permanent Eventuella prestationer anges som planeringstal (ersättningen är inte beroende av genomförandet av planeringstalen). Eventuella prestationer för riktade uppdrag frånräknas sjukhusets totala fakturerade prestationer Utbetalning med 1/12 per månad, ingen aktiv åtgärd för utbetalning Årlig genomgång och revidering av respektive uppdrags omfattning och kalkylerad kostnad Årligt ställningstagande till fortsatt ersättningsform.

Särskild framställan: Tydlig specifikation av uppdrag: det framgår klart vad anslaget ska användas till Uppdraget kan vara initialt svårbedömt avseende starttidpunkt och/eller volym Eventuella prestationer anges som planeringstal (se ovan beträffande riktade uppdrag). Eventuella prestationer för särskild framställan frånräknas sjukhusets totala fakturerade prestationer Aktiv åtgärd krävs för utbetalning Årlig genomgång och revidering av respektive uppdrags omfattning och kalkylerad kostnad Årligt ställningstagande till fortsatt ersättningsform. Region- och rikssjukvård Sluten somatisk regionsjukvård ersätts med ovan nämnda priser per DRG-poäng (samt i förekommande fall, ytterfallsersättning). Undantag härifrån utgörs av barn- och ungdomshabiliteringen som ersätts enligt särskild prislista. Inomregional rikssjukvård ersätts med fullkostnadstäckande, patientspecifik debitering. För att vården av en viss patient ska anses vara av rikssjukvårdskaraktär ska något av följande krav vara uppfyllt: SU finns upptagen som vårdgivare i Socialstyrelsens Vårdkatalog 2003-2004. Vården uppfyller i övrigt Socialstyrelsens kriterier för rikssjukvård enligt Vårdkatalog 2003-2004. Remisser för motsvarande vård erhålls från övriga riket (bortsett från Region Halland). Psykiatri För vuxenpsykiatrisk slutenvård ersätts sjukhuset med 90 procent fast och 10 procent rörlig ersättning. Den rörliga delen ersätts utifrån prestationer där vårddagar motsvarar 90 procent av den rörliga ersättningen och vårdtillfällen 10 procent. Öppenvården inom vuxenpsykiatri ersätts med fördelningen 45 procent fast ersättning och 55 procent rörlig ersättning. Den fasta ersättningen för sluten- respektive öppenvården betalas ut med 1/12 per månad. Barn- och ungdomspsykiatrin ersätts med 50 procent fast och 50 procent rörligt. Förlossning En särskild ersättningsmodell tillämpas för förlossningssjukvården. Modellen gäller enbart patienter från VGR. För respektive verksamhetsår fastställs en planeringsnivån avseende planerat antal förlossningar. Upp till planeringsnivån ersätts sjukhuset enligt sedvanlig ersättningsmodell, det vill säga 50 procent fast ersättning och 50 procent rörlig DRG-ersättning. Denna ersättning ingår i det samlade ersättningstaket för sjukhuset. Vid volymer utöver planerat antal förlossningar utgår ersättning med 75 procent av gällande fullpris för DRG. Vid färre antal förlossningar i jämförelse med planeringstalet sker reglering mot det samlade ersättningstaket för sjukhuset enligt gällande ersättningsmodell. Det innebär att om sjukhuset inte når upp till ersättningstaket sker ett avdrag med 50 procent per prestation. Transplantationer En separat ersättningsmodell tillämpas också för transplantationer. Anledningen är att verksamheten styrs av tillgången på organ och inte av ekonomiska förutsättningar. Modellen gäller enbart VGRpatienter och tillämpas för både barn och vuxna. En basvolym är fastställd per organ. Upp till denna volym ersätts sjukhuset enligt sedvanlig ersättningsmodell (se ovan avseende förlossningssjukvården). För de transplantationer som överstiger basvolymen ersätts sjukhuset med den genomsnittliga särkostnaden för respektive organsort. Minskar volymen i förhållande till basvolymen görs motsvarande avdrag på ersättningen.

Övrigt Sjukhuset ersätts i särskild ordning för hälsoundersökningar med mammografi och för förskrivna inkontinenshjälpmedel. De för Västra Sjukvårdsregionen fastställda definitioner enligt Begrepp och termer ska iakttas av sjukhuset. Beredning av den inomregionala prislistan samordnas med beredningen av utomlänspriserna och de är därför beroende av varandra.

Bilaga 4 Förtydligande av riktade uppdrag och uppdrag efter särskild framställan Region- och rikssjukvård Enheten för arbetsmedicin och arbetshälsa samt miljömedicinskt centrum. Arbets- och miljömedicins uppgift är att utreda och förebygga ohälsa förorsakad av faktorer i arbets- och omgivningsmiljön. Verksamheten bedrivs genom patientutredningar, forskning, information och utbildning. Servicen vänder sig till myndigheter och organisationer i hela VGR. Arbets- och miljömedicin består av fyra enheter: Arbetshälsa Västra Götalandsregionens Miljömedicinska Centrum (VMC) Arbetsmedicin Arbets- och miljömedicinska laboratoriet. FOU, Regionhabilitering. Forsknings- och utvecklingsinsatser inom barnhabilitering och rehabilitering. Inga prestationsersatta patientkontakter. Regiondagar, Regionhabilitering. Utbildning av personal vid habiliteringsenheter i Västra Götalandsregionen. Kompetenscentrum neuropsykiatri. Kompetenscentrum för patienter med neuropsykiatriska funktionshinder som debuterat i barndomen såsom exempelvis ADHD, autism. Uppgifterna är att bistå andra sjukvårdsenheter i regionen med rådgivning och konsultation beträffande utredning och behandling av dessa patienter samt en planerad kunskapsöverföring till andra sjukvårdsenheter i regionen och att efter remiss utreda patienter med neuropsykiatriska funktionshinder. Obesitasverksamhet barn. Sjukhuset ska bedriva förebyggande verksamhet genom att förmedla kompetens i hela VGR till BVC, skolhälsovård, allmänläkare och barnläkare. SU ska även bedriva forskningsverksamhet och utreda patienter med de största behoven. Hörhjälpmedel. Utbytesprocessorer Cochleaimplantat. Klinisk genetik. Ersättning ges för laboratorieverksamhet, mottagnings- och konsultverksamhet, utbildnings- och kompetensutveckling samt kliniskt utvecklingsarbete i hela VGR. Utöver att bedriva genetisk vägledning genom mottagningsverksamhet, brevkonsultationer och telefonkonsultationer har Klinisk genetik ett uppdrag som innefattar spridning av kunskap om genetiska sjukdomar och genetiska medicinska och psykologiska effekter. Klinisk farmakologi. Kliniskt och farmakologiskt och farmaceutiskt stöd till utförare i hela VGR. Medverkar i läkemedelskommittéer och ger läkemedelsupplysningar. Fosterdiagnostik region-, rikssjukvård. Sjukhuset är remissinstans i regionen vad gäller värdering av misstänkta missbildningar och avvikande svar vid kromosomundersökning. Anslaget används till resurser för third opinion (specialistkonsultation), kvalitetsuppföljning och utbildning på regionkliniken för att genomföra gällande riktlinjer. Regional enhet öppenvård funktionshinder. Ett regionalt kompetenscentrum som bistår andra sjukvårdsenheter i regionen avseende vård av patienter med medfödda kognitiva funktionshinder och samtidig psykisk sjukdom. I uppdraget ingår att handleda, vägleda och utbilda i frågor gällande patientkategorin för allmänpsykiatri, primärvård och särskilda boenden i hela regionen. De konsultativa insatserna avser såväl medicinska frågor som frågor kring omvårdnad. Hjärtsjukvård. Del av utbyggnad och omstrukturering av hjärtsjukvården i regionen i enlighet med de nya nationella riktlinjerna för hjärtsjukvården. Denna del avser regionsjukvården avseende kateterablation i samband med förmaksflimmer.

Forskning och utveckling inkl medel för rikssjukvård och sista utpost. SU har ett särskilt uppdrag kring regionala kompetensinsatser, att sprida metoder inom regionens sjukvård samt för utvecklingen inom rikssjukvården. Finansieringen för forskning och utveckling består till största delen av så kallad medfinansiering till ALF-ersättningen. Uppdraget som sista utpost innebär att dygnet runt upprätthålla verksamhet för att kunna: bistå sjukvårdsenheter utanför SU i särskilt komplicerade och utsatta behandlingssituationer ge råd och konsultativt stöd till sjukvårdsenheter utanför SU när det gäller enskilda patienter dock utan att överta vårdansvaret. Ersätts med regionbidrag från RS. Länssjukvård Övrig köpt psykiatrisk vård. Köpt psykiatrisk specialistsjukvård. Vård av enskilda patienter med speciellt vårdbehov där SU inte bedriver denna typ av vård. Köpt somatisk specialistsjukvård. Patientgrupper som sänds/remitteras till andra sjukhus för vård är patienter i behov av brännskadevård, viss lungsjukvård för barn (ECMO). Andra mindre grupper finns och förändringar sker framförallt beroende på kompetenssituation inom SU och vårdande sjukhus. Köpt vård barnrehabilitering. Köpt vård vid vissa speciella sjukdomsbilder där SU inte har kompetensen. Köpt vård, rehabiliteringsvistelse. Köpt rehabiliteringsvård, såväl inom som utom landet, inom områden som SU inte bedriver. Uppdraget avser flera patientgrupper, men med tonvikt på hudsjukvård och patienter med neurologiska och reumatologiska sjukdomar. Administreras för övriga nämnder vilka direktfaktureras av leverantören. Andningshjälpmedel, vuxen. Allvarlig och moderat sömnapné behandlas med CPAP (Continuous Positive Airway Pressure). Ortopedtekniska hjälpmedel. Finansiering av hjälpmedlet, inklusive tillverkning och anpassning av ortoser, proteser, ortopediska skor och fotbäddar. Hjälpmedel, barn. Andningshjälpmedel och nutrition. Synhjälpmedel, barn. Ögonproteser och ögonlinser. Klinisk nutrition. Konsultverksamhet inom klinisk nutrition och forskning och utveckling kring frågor om sambandet mellan nutrition och sjukdom. Strokeforum. Kunskaps- och resurscentrum för strokedrabbade och deras anhöriga efter avslutad vård och initial rehabilitering samt utbildning och samverkan med sjukvård och kommun. HIV/Aids. Förebyggande insatser riktade mot HIV-positiva flyktingar och asylsökande (infektionssjukvård) samt information till anhöriga. Screening bukaorta. Allmän screening av 65-åriga män för att få fram eventuell förekomst av bukaortasneurysm. Fosterdiagnostik länssjukvård. Gravida kvinnor, 35 år och äldre, erbjuds kombinerat test samt att alla gravida kvinnor erbjuds organscreening.

Mellanliggande provtagning. Mellanliggande provtagning är provtagning som görs i perioden mellan två planerade besök och där provtagningsresultatet ska användas i patientuppföljningen under den aktuella perioden. Enligt regionala anvisningar utgår ingen prestationsersättning för mellanliggande provtagningar. I enlighet med patientavgiftshandboken tas en patientavgift ut. Akutmottagningsverksamhet. SU har uppdraget att bedriva akutmottagningsverksamhet på såväl läns- som regionsjukvårdsnivå. Sjukhuset har såsom regionsjukhus att stå för akut regionsjukvård samt att ge rådgivning till övriga sjukvårdsenheter. Detta innebär också att kompetensmässigt vara sista utposten i regionen. Tillgängligheten vid sjukhusets akutmottagningar ska vara god och sjukhuset ska verka för att väntetiderna kortas. Det riktade uppdraget omfattar de besök som inte direkt leder till sluten vård. I uppdraget ingår inte att ta hand om sådana patienter som reellt och med adekvat vårdkvalitet kan tas om hand på annat sätt; inte heller sådan sjukvårdsrådgivning och sjukvårdsupplysning som kan skötas av Sjukvårdsrådgivningen och primärvårdens mottagningar. För patienter som hör till ovan nämnda kategorier men ändå söker vård på akutmottagning tillämpas hänvisning men ej avvisning. Ambulanssjukvård. Uppdrag avseende all ambulanssjukvård i Storgöteborg, både i entreprenad och i egen regi. Ambulanssjukvård, vidaretransporter. Ambulanstransporter från annan vårdinrättning än SU, exempelvis från vård- och jourcentraler inom primärvården. Ambulanssjukvård, administration. Ersättning för strategisk och operativ ledning, medicinskt ansvar, forskning/utveckling samt utbildning inom ambulanssjukvården. Liggande transporter. Transporter med lägsta medicinska prioritet mellan sjukhus och hemmet alternativ annan vårdinrättning, dock ej annan enhet inom SU. Ambulansdirigering. Tjänst för bedömning, prioritering och dirigering avseende ambulanssjukvård. BUP Kungshöjd. Uppdraget syftar till att bedriva utvecklingsarbete där bland annat erfarenheter från andra BUP-enheter kan tas tillvara och vidareutvecklas. Verksamheten utvecklar också metoder och arbetssätt för att nå barn och ungdomar som inte kommer till mottagningen trots att vårdbehov finns. Barnens Hus. I Barnens hus samverkar Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus (DSBUS) med socialtjänst, polis och åklagarmyndighet. Verksamheten riktar sig till barn som utsatts för fysisk misshandel, sexuella övergrepp eller könsstympning. Västbus. Samverkan med kommunala myndigheter och övrig sjukvård kring patienter som också behöver stöd i boendet, skolan, socialtjänst och habilitering. Hygiensjuksköterska, Göteborgs stad. Hygiensjuksköterska riktad till särskilda boenden inom Göteborgs stad. Flyktingbarnteam. Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) bedriver i samverkan med barn- och ungdomsmedicin (BUM) ett Flyktingbarnteam knutet till Resursenheten för flyktingar. Teamet ska i första hand tillföra barnkompetens och säkra barnperspektivet vid Resursenheten för flyktingar och dessutom utgöra en samlad kompetens kring medicinska och psykosociala aspekter av flyktingproblematik. Mini-Maria. Beroendekliniken vid SU och sociala resursnämnden i Göteborgs kommun bedriver i samverkan fyra mottagningar för rådgivning och tidiga insatser för ungdomar med drogproblem; ungdomsteam Mini-Maria Centrum, Väster, Nordost samt Hisingen. Separata avtal finns numera mellan hälso- och sjukvården och sociala resursförvaltningen för samtliga fyra Mini-Maria-enheter.

Hälso- och sjukvården står för sjukvårdande personal (sjuksköterska, psykolog, psykiatriker, läkarsekreterare), del i samordnartjänst, hyra och verksamhetsmedel. Psykiatrisk vård inom Öckerö kommun. Aktivt delta i den socialpsykiatriska vård-/stödmodell som startat på Öckerö samt delta i det lokala närvårdsarbetet i enlighet med närvårdsplanen Den Nära Vården på Öckerö. ACT-team, HSN 12. ACT-teamet (assertive community treatment) arbetar med personer med dubbeldiagnos, det vill säga svår psykisk sjukdom och samtidigt missbruk och behandlar i enlighet med metoden case management. Samverkan sker mellan sjukvård och socialtjänst. Teamet består av fyra case managers/ kontaktpersoner från olika huvudmän där SU bidrar med kontaktpersoner från beroendeverksamheten respektive allmänpsykiatrin. Palliativt centrum. Palliativt centrum utvecklar, bedriver rådgivning och kompetensuppbyggnad för den palliativa vården. Förstärkt vårdkedja för patienter med psykosdiagnos, HSN 11. SU har under 2010 genomfört en kartläggning av behoven för personer med psykosdiagnos och samtidigt missbruk. Kartläggningen visar att det finns ett 50-tal personer med komplex problematik som saknar tillfredställande insatser. Under 2012 planeras ett fortsatt arbete med målgruppen i samarbete med psykiatrin och de tre stadsdelarna på Hisingen. Valfrihetsvård. Köpt utomregional vård för patientens fria vårdval med avgränsning mot Kungälvs sjukhus enligt text sida xx. Hjärtsjukvård. Del av utbyggnad och omstrukturering av hjärtsjukvården i regionen i enlighet med de nya nationella riktlinjerna för hjärtsjukvården. Denna del avser länssjukvårdsinsatser avseende ICD-implantationer hos patienter med ischemisk hjärtsjukdom/hjärtsvikt samt resynkroniseringsbehandling (CRT) vid måttlig eller svår hjärtsvikt.

Bilaga 5 Dataleverans och löpande statistik Beställar-utförarmodellen kräver tillgång till information för att följa upp och ersätta hälso- och sjukvård. För att underlätta dialog och kommunikation är det viktigt att samma informationskälla används av styrmodellens tre parter: ägare, beställare och utförare. Information om den regionala sjukvården används för: inomregional styrning rapportering till nationella patientregister forskning och utveckling. Avsikten är att vårddatabasen VEGA ska tillgodose ovan nämnda behov. För att styrmodellens tre parter ska kunna fullgöra sina uppgifter krävs att vårdgivarna: lämnar information enligt tidplan lämnar information enligt gällande filspecifikationer lämnar information enligt gällande definitioner och regelverk av begrepp och termer. Sjukhuset ska således uppfylla ovanstående krav när det gäller leverans av information till vårddatabasen VEGA. Sjukhuset ska månadsvis enligt gällande riktlinjer leverera uppgifter avseende utförd vård till regionens vårddatabas. Sjukhuset ska rapportera köpt vård enligt vårdgarantin och valfrihetsvård med diagnos- och åtgärdskoder. Sjukhuset ansvarar för kvalitetssäkring av levererade data och ska medverka i gemensamt arbete med regionstyrelsen för att utveckla och kvalitetssäkra rapporteringen. Beställaren och sjukhuset ska gemensamt och var för sig använda vårddatabasen för sammanställningar och analyser av sjukvårdens utveckling. I sammanhang när tolkning av data är av avgörande betydelse för bedömning eller ställningstagande av vikt ska gemensam diskussion av innebörden av tillgängliga data alltid eftersträvas. Efter gemensamt framtaget underlag och analys förfogar dock var och en av parterna över sin egen slutliga tolkning av tillgänglig information. Sjukhuset ska se till att arbetsplatskod anges vid läkemedelsförskrivning. Sjukhuset ska rapportera väntetider enligt gällande anvisningar. Sjukhusrelaterade infektioner ska registreras. Sjukhuset ska månadsvis rapportera antalet förlossningar och lämna prognos för helår. Sjukhuset ska månadsvis lämna uppgift om antalet utförda transplantationer för organen hjärta, lunga, lever och njure samt särkostnader och prognos för dessa. Sjukhuset ska i övrigt till beställaren lämna annan erforderlig information som är relaterade till beställningen

ÄRENDE 8

Sida 1 (1) Tjänsteutlåtande Datum 2011-12-01 Diarienummer HSN2 61-2011 Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli Handläggare: Mats Möller Telefon: 0522-67 08 78 E-post: mats.b.moller@vgregion.se Hälso- och sjukvårdsnämnden i Dalsland Remiss - Förslag till regional plan för psykiatri 2011 Ett förslag till Regional utvecklingsplan psykiatri 2011 har arbetats fram. Förslaget har sänds ut till berörda nämnder och styrelser för att ge möjlighet för dessa att lämna synpunkter. Förslag till yttrande bifogas. Beslutsförslag 1. Hälso- och sjukvårdsnämnden i Dalsland avger svar på remissen Förslag till regional plan för psykiatri 2011 i enlighet med redovisat yttrande. 2. Paragrafen förklaras omedelbart justerad. Håkan Sundberg Hälso- och sjukvårdschef POSTADRESS: Uddevalla BESÖKSADRESS: Kilbäcksgatan 32 TELEFON: 0522-67 08 00 HEMSIDA: www.vgregion.se E-POST: hsk.uddevalla@vgregion.se

Dnr: HSN1 72-2011 Dnr: HSN2 61-2011 Dnr: HSN3 83-2011 Sida 1 (3) Yttrande över förslag till Regional utvecklingsplan psykiatri 2011 Hälso- och sjukvårdsnämnderna i norra Bohuslän, Dalsland och Trestad har givits möjlighet att yttra sig över förslag till Regional utvecklingsplan psykiatri 2011. Detta är de tre nämndernas gemensamma yttrande. Bakgrund Uppdraget är att ta ett samlat grepp på utvecklingen inom regionens psykiatri samt ge en grund för en fortsatt långsiktig prioritering. En av utgångspunkterna i uppdraget är en uppföljning och utvärdering av effekterna av den regionala utvecklingsplanen som antogs år 2005. Förändringar i omvärlden ska belysas, fakta om vårdutbud och vårdkonsumtion samt en sammanställning av evidensbaserade åtgärder ska redovisas. På denna grundval ska utredningen ge förslag på framtida utveckling och utmaningar. Uppdraget avgränsas till att omfatta vård och behandling av vuxna/ungdomar som har behov av insatser av vuxenpsykiatrisk vård. Övergripande synpunkter Förslaget till regional utvecklingsplan för psykiatrin 2011 ska bygga på en analys av den utveckling inom området vuxenpsykiatri som skett sedan den förra regionala utvecklingsplanen utarbetades. Enligt vår uppfattning saknas denna i väsentliga delar. Vi kan inte utläsa i vilken utsträckning de målsättningar som fanns 2005 har realiserats och än mindre hur psykiatrin i Västra Götalandsegionen har utvecklats jämfört med riket i övrigt. Därtill har förslaget en otydlig och inkonsekvent struktur, som blandar perspektiv från Framtidens hälso- och sjukvård, God vård med flera. För somliga av de beskrivna områdena finns en omfattande nulägesbeskrivning med referat till utredningar, medan andra områden beskrivs ytterst summariskt. I de flesta fall saknas dock en analys av de fakta som presenteras. Det är flera gånger otydligt vilket stöd påståendena i nulägesbeskrivningarna har och det är inte alltid som föreslagna utvecklingsområden konsekvent följer av det som har beskrivits. (t ex patientutbildning vid bipolär sjukdom, tillgängliggöra metoder för psykologisk behandling av ADHD) Flera av utvecklingsområdena är också väldigt ospecifika t ex att utarbeta strategier för att minska den somatisk sjukligheten eller fortsatt utveckling av former för samverkan. Mer konkret utpekade utvecklingsområden vore önskvärt. Överlag saknas mål för vad som ska förändras och hur sådana mål skulle kunna följas upp. Planen innehåller inte heller några förslag till prioriteringar mellan olika utvecklingsområden.

Innehåll Planen saknar i stort sett både beställar- och ägarperspektiv, och visar liten ambition att söka säkerställa effektivt vårdutnyttjande, bra vårdresultat och hälsoeffekter eller att ge underlag för en prioriteringsdiskussion. Sida 2 (3) Ett av Regionfullmäktiges prioriterade mål är ökat psykiskt välbefinnande och budgeten poängterar vikten av fungerande samverkan mellan olika vårdnivåer och huvudmän. Man pekar också på patientens behov i centrum, samt förebyggande arbete och säkerställande av tidiga insatser. Denna målsättning syns inte i förslaget till utvecklingsplan. Skillnader i hälsa och vårdkonsumtion kommenteras inte, vilket är en avsevärd brist ur ett beställarperspektiv. Här saknas också utvecklingsområden helt. Man säger också ytterst lite om centrala och strategiska problemområden såsom övergången från BUP till vuxenpsykiatri, eller samverkan och ansvarsfördelning mellan primärvård och specialistpsykiatri - som väl är en av de mest aktuella, angelägna och mest belysta frågorna idag. Uppdragets avgränsning tycks ha tolkats så att man endast fokuserar på psykiatrisk specialistvård inte den omfattande del av vården av psykiska sjukdomar som ska hanteras i primärvården. Enligt vår uppfattning är det svårt att bestämma specialistspsykiatrins uppdrag utan att även ha en uppfattning av de vårdinsatser som ska göras på andra vårdnivåer. Ytterligare kommentarer är Förebyggande av psykisk sjukdom tas upp i planen men berör endast riskgruppen barn till psykiskt sjuka. Det är ett ytterst angeläget område, men här skulle fler förebyggande insatser kunna beröras. Jämställd och jämlik vård är ett högt prioriterat område, som i utvecklingslanen endast tar upp den stora somatiska sjukligheten hos psykiskt sjuka. Ett fokus på att tillförsäkra alla grupper tillgång till psykiatrisk vård på jämlika villkor saknas. I området Tillgänglighet nöjer sig planen med att konstatera att VGR ligger avsevärt lägre än Stockholm och Malmö avseende läkarbesök, men gör vare sig någon analys eller föreslår några utvecklingsområden Planen tar inte upp samverkan och sömlös vård inom den egna organisationen - t ex mellan öppen och slutenvård, vilket vore ett angeläget utvecklingsområde. I diskussionen om Valfrihet saknas patientperspektiv, när enda utvecklingsområdet är att utveckla system för att följa upp hur patienter väljer.

Avslutande kommentar Utvecklingen av den psykiatriska vården står inför stora utmaningar. Psykisk sjuklighet står för en omfattande del av både samhällets och sjukvårdens kostnader. Sida 3 (3) För att kunna fungera som en vägledning för framtida utveckling av den psykiatriska vården krävs en utvecklingsplan som har tydliga mål och strategier för att nå dessa. Hälso- och sjukvårdsnämnderna anser att föreliggande förslag till utvecklingsplan har så stora brister att den bör omarbetas. Hälso- och sjukvårdsnämnden i norra Bohuslän Per-Arne Brink Ordförande Hälso- och sjukvårdsnämnden i Dalsland Ewa Arvidsson Ordförande Hälso- och sjukvårdsnämnden i Trestad. Nicklas Attefjord Ordförande

1(2) MISSIV Ärende 9 Christina Möller 2011-09-05 Dnr RSK 207-2010 Hälso- och sjukvårdsutskottet Uppföljning av psykiatrins utvecklingsplaner Regional utvecklingsplan psykiatri 2011 Hälso- och sjukvårdsutskottet beslutade den 24 februari 2010 att ge hälsooch sjukvårdsdirektören i uppdrag att följa upp utvecklingsplanerna i psykiatri. Med anledning av att utvecklingsplanerna hade verkat under ett antal år ansågs att en uppföljning borde ske. Utskottet ville se ett samlat grepp på utvecklingen inom regionens psykiatri samt huruvida uppföljningen kan leda till viktiga slutsatser för en fortsatt långsiktig prioritering av psykiatrin. I uppföljningen borde förändringar i omvärlden belysas jämte yttre påverkansfaktorer som nationella riktlinjer. Samtidigt skulle förslag på framtida utveckling och utmaningar belysas. Utskottet beslutade 2007 om en Regional utvecklingsplan för barn- och ungdomspsykiatri. Riktlinjer för ett utvecklat samarbete antogs i november 2009. I samband med detta beslut fick hälso- och sjukvårdsdirektören i uppdrag att ta fram en regional genomförandeplan. Samma uppdrag riktades till hälso- och sjukvårdsnämnderna. Genomförandeplanen från mars 2010 innehöll en rad aktiviteter. En av aktiviteterna är en fördjupningsutbildning inom första linjens omhändertagande av barn och ungdomar med psykiska symtom. Denna utbildning startar i september 2011 och pågår under resterande del av året. Under året har också påbörjats en revidering av Västbus, riktlinjerna för samverkan med kommunerna kring barn med psykiatrisk och social problematik. En uppföljning av utvecklingsplanen för barn- och ungdomspsykiatri kommer att starta efter detta. Hälso- och sjukvårdsdirektören gav ett uppdrag om att Regional utvecklingsplan psykiatri 2005 skulle följas upp. Hälso- och sjukvårdsutskottet informerades den 23 juni 2010 om uppdragshandlingen. Uppdraget var avgränsat till att omfatta vård och behandling av vuxna individer och ungdomar som har behov av insatser av vuxenpsykiatrisk vård. Förslag på framtida utveckling och kommande utmaningar skulle också bygga på en bakgrundsbeskrivning, fakta om vårdutbud och vårdkonsumtion samt på en sammanställning av evidensbaserade åtgärder. Ett förslag till Regional utvecklingsplan psykiatri 2011 har tagits fram. Under arbetet med utvecklingsplanen har synpunkter tagits in från sektorsrådet psykiatri, sektorsrådet BUP, sektorsrådet för allmänmedicin och primärvård, Läkemedelskommittén, kommunalförbunden, och från företrädare för patient- och anhörigorganisationer. Information har lämnats till sjukvårdsgruppen och till regionens fackliga grupp.

2(2) En information om förslaget till utvecklingsplan lämnades till utskottet den 31 augusti 2011. Utvecklingsplanen har God vård som utgångspunkt, och med en bred satsning på förbättrad vårdkvalitet. Förslaget till Regional utvecklingsplan föreslås sändas ut för synpunkter till berörda nämnder och styrelser. Under remisstiden kommer fortsatt förankringsarbete att ske. I den regionala utvecklingsplanen har ett antal angelägna utvecklingsområden identifierats. Fram till dess att utvecklingsplanen har färdigställts och beslutats av hälso- och sjukvårdsutskottet bör vissa förberedelser för genomförande kunna ske. Detta för att utvecklings- och förbättringsarbete direkt ska kunna ta vid. Hälso- och sjukvårdutskottet föreslås besluta att remittera förslag till Regional utvecklingsplan psykiatri 2011 till hälsooch sjukvårdsnämnderna, primärvårdsstyrelserna, styrelsen för Habilitering & Hälsa samt till styrelserna för Angereds närsjukhus, Alingsås lasarett, Kungälvs och Frölunda sjukhus, NU-sjukvården, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Skaraborgs sjukhus samt Södra Älvsborgs sjukhus, att översända förslag till Regional utvecklingsplan psykiatri 2011 till kommunalförbunden samt till patient-, brukar- och anhörigföreningar samt att uppdra åt hälso- och sjukvårdsdirektören att förbereda en handlingsplan för kommande genomförande av utvecklingsåtgärder. HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSAVDELNINGEN Ann Söderström Mats Johansson

REGIONAL UTVECKLINGSPLAN PSYKIATRI 2011 RSK 207-2010

INNEHÅLL: SAMMANFATTNING... 4 BAKGRUND... 4 UPPDRAG... 5 SYFTE... 5 INLEDNING... 6 FÖRÄNDRINGAR I FÖREKOMST AV PSYKISK SJUKDOM/PSYKISK OHÄLSA... 6 NATIONELL UTVECKLING... 7 HÄLSA... 10 HÄLSOLÄGE OCH VÅRDKONSUMTION... 10 Slutenvård... 10 Öppenvård... 11 FÖREBYGGA SJUKDOM... 11 Barnperspektiv... 11 MINIMERA SKADOR... 12 VÅRDKVALITET... 13 TVÅNGSVÅRD OCH TVÅNGSÅTGÄRDER... 13 BEHANDLINGSRESULTAT... 14 Beroendesjukdomar... 14 Depression och Ångestsyndrom... 16 Ätstörning... 18 Psykossjukdom/Schizofreni... 19 Neuropsykiatri... 20 Äldre... 22 JÄMSTÄLLD OCH JÄMLIK VÅRD... 23 Somatisk ohälsa... 23 PATIENTSÄKERHET... 25 Suicid... 25 Läkemedel... 26 KOMPETENSFÖRSÖRJNING...26 KVALITET OCH FÖRBÄTTRINGSARBETE... 27 Indikatorer som belyser den psykiatriska verksamhetens kvalitet och resultat inom VGR... 29 Nyckeltal... 29 KVALITETSREGISTER... 30 SERVICE... 32 TILLGÄNGLIGHET... 32 SMIDIGHET... 32 Övergång mellan BUP och vuxenpsykiatri... 33 Primärvård... 33 Samverkan med kommuner... 34 BEMÖTANDE... 34 VÅRDMILJÖ... 35 INFLYTANDE... 36 VALFRIHET... 36 DELAKTIGHET... 36 PROJEKTORGANISATION... 37 UPPDRAGSGIVARE... 37 STYRGRUPP... 37

PROJEKTANSVARIG... 37 PROJEKTLEDARE... 37 FÖRANKRING... 37 BILAGOR... 37 BILAGA 1, UPPDRAGSHANDLING UPPFÖLJNING AV REGIONAL UTVECKLINGSPLAN PSYKIATRI 2005... 37 BILAGA 2, UTVECKLINGSPLAN 2005 - REGIONAL UTVECKLING... 37 BILAGA 3, LAGSTIFTNING, FÖRESKRIFTER OCH RIKTLINJER... 37 BILAGA 4, STATISTIKBILAGA... 37

Regional Utvecklingsplan Psykiatri 2011 De huvudrubriker som använts i Regional Utvecklingsplan Psykiatri 2011 sammanfaller med de strategiska områden som definierats i projektet Framtidens hälso- och sjukvård 1. SAMMANFATTNING Psykiatrisk vård skall som all annan vård bedrivas i enlighet med God Vård, dvs. den ska vara säker, patientfokuserad, kunskapsbaserad, effektiv, jämlik och i rimlig tid. För att säkerställa att ny kunskap och bättre metoder kommer patienterna tillgodo i största möjliga utsträckning behövs också kunskap om förbättring 2. Detta är också grundläggande i utvecklingsplanen. Regional Utvecklingsplan Psykiatri 2011 tar upp områden där den professionella kunskapen behöver utvecklas ytterligare i den psykiatriska vården. För att leva upp till ambitionerna i God Vård innebär utvecklingsplanen en bred satsning på förbättrad vårdkvalitet. För att åstadkomma detta krävs en satsning på generellt ökad grad av specialistkompetens inom samtliga yrkesgrupper. Övergripande områden för utveckling som identifierats i planen är: Nationella riktlinjer ska omsättas i regionala vårdprogram. Riktlinjer och vårdprogram kräver satsningar på höjd kompetens, t ex specialiserade yrkesgrupper och specialistkompetens avseende patientgrupper och behandlingsmetoder vilket kräver ett strukturerat arbete med kompetensförsörjning Ersättningssystem behöver ses över så att de stimulerar utveckling av insatser riktade till närstående För att patienter skall kunna uppleva delaktighet och utöva inflytande måste vårdens processer vara tydliga och väl kända för medarbetarna. Utvecklad samverkan med aktörer inom och utom VGR Mer specificerade utvecklingsområden finns under rubrikerna nedan. BAKGRUND Hälso- och sjukvårdsstyrelsen i Västra Götalandsregionen (VGR) gav i budget för 2002 hälsooch sjukvårdsdirektören i uppdrag att utforma en Regional utvecklingsplan för psykiatrin 3. Det var ett omfattande uppdrag som inkluderade kartläggning av den psykiska ohälsan, och belysning av samverkan mellan olika vårdgivare och med andra huvudmän. Uppdraget inkluderade även en kartläggning av vilka moderna behandlings- och vårdformer som fanns eller var under utveckling, vilka av dessa som behövde implementeras och om detta medförde ett behov av förstärkning avseende såväl ytterligare personaltillskott som kompetens. Regionfullmäktige beslutade 2005 om Regional utvecklingsplan för psykiatrin 4. Detta innebar att lokala psykiatriplaner skulle tas fram. Under de kommande åren antog hälso- och sjukvårdsnämnderna lokala psykiatriplaner. Dessa var konkreta och åtgärdsinriktade. Senare initierades en mängd utvecklingsprojekt inom ramen för den nationella 1 RSK 351-2010 2 Socialstyrelsen, God Vård, (SOSFS 2005:12) 3 HSS 54-2002 4 RSK 337-2004 2011-08-26 4 (37)

Regional Utvecklingsplan Psykiatri 2011 psykiatrisamordningen, de s.k. Milton-projekten. Dessa var i sin tur väl förankrade i de lokala psykiatriplanerna. Under åren 2007-2008 gjordes en uppföljning av planen varvid det konstaterades att i stort sett samtliga av de förslag som fanns i planen var genomförda. Dock kvarstod några utvecklingsområden som tex samverkansavtal med kommunerna och omhändertagandet av vuxna med neuropsykiatriska störningar (se bilaga 2). Den 24 februari 2010 beslutade hälso- och sjukvårdsutskottet att ge hälso- och sjukvårdsdirektören i uppdrag att följa upp psykiatrins utvecklingsplaner 5. UPPDRAG Hälso- och sjukvårdsdirektörens uppdrag innebär att följa upp och revidera Regional utvecklingsplan för psykiatri 2005 samt att göra en omvärldsanalys dvs. vad har hänt inom psykiatrin sedan 2005 såväl regionalt som nationellt (se bilaga 1). Pågående relevanta utvecklingsprojekt ska också lyftas fram. Dessutom ska hälsoläge, vårdkonsumtion, vårdutbud, verksamhet, tillgänglighet och uppfyllelse av vårdgarantin inom VGR belysas. Med underlag i nationella riktlinjer och kunskapssammanställningar ska en sammanställning av det aktuella kunskapsläget göras. Uppdraget omfattar vård och behandling av vuxna individer och ungdomar som har behov av insatser från den vuxenpsykiatriska vården. Uppdraget omfattar inte rättpsykiatrin, barn- och ungdomspsykiatrin eller den vård som bedrivs inom kommunens ansvar. Samverkan ska också ske med liknande projekt eller uppdrag såsom utredningen kring Framtidens hälso- och sjukvård, VG primärvårdskontor och Läkemedelskommittén. SYFTE Att utifrån vad som genomförts sedan 2005 och utifrån ovanstående genomgång av nuläget, vad avser kunskapsläge, identifiera kommande utmaningar och lyfta fram framtida utvecklingsområden inom den psykiatriska vården i Västra Götalandsregionen. 5 RSK 207-2010 2011-08-26 5 (37)

Regional Utvecklingsplan Psykiatri 2011 INLEDNING Förändringar i förekomst av psykisk sjukdom/psykisk ohälsa Andelen personer i befolkningen som lider av allvarlig psykisk sjukdom är relativt konstant över tid och någon påtaglig ökning de senaste åren kan inte fastställas. Däremot ökar antalet personer som upplever psykisk ohälsa och av dessa har ca 20 30 % samtidigt en missbruk/beroendeproblematik. Flera rapporter har visat att det under de senaste 10 20 åren blivit allt vanligare att ungdomar är nedstämda, oroliga, har svårt att sova och har värkbesvär. Mest uttalade är problemen bland kvinnor i åldrarna 16 24 år. Ökningen avser inte enbart självrapporterad psykisk ohälsa utan antalet slutenvårdstillfällen på grund av depression och ångest har också ökat i ungdomsgruppen. Självskadebeteende, framförallt hos unga kvinnor, som resulterat i behov av sluten vård har ökat under 1990- och 2000-talet för att de senaste åren åter minska, se figur 3:7. 600 KVINNOR 500 506 503 458 470 400 404 300 326 18-24 år 25-44 45-64 200 100 239 164 218 212 142 149 235 132 162 110 175 121 65+ 52 48 58 55 45 59 0 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Figur 3:7 Antal per 100 000 invånare, självtillfogad skada, kvinnor, per åldersgrupp, år 2005-2010. Personer med psykisk sjukdom har ofta utsatts för fysiskt, psykiskt och sexuellt våld i nära relationer såväl under barndom som i vuxen ålder. Detta gäller såväl kvinnor som män även om det är vanligare bland kvinnor. Antalet äldre i befolkningen dvs, 65 år och äldre kommer att öka. Äldre kvinnor har besvär med ångest, oro och sömnbesvär i högre grad än män. Vid självrapporterad psykisk ohälsa uppger var tredje kvinna över 85 och var femte man besvär av oro och sömnbesvär. Av människor över 65 beräknas ca 5 % lida av en svår depression och ca 2 % ha en psykossjukdom samt 3-5 % ett generaliserat ångestsyndrom. 2011-08-26 6 (37)

Regional Utvecklingsplan Psykiatri 2011 En halv miljon människor i Sverige har idag problem med missbruk eller beroende av alkohol, narkotika, läkemedel eller dopingmedel. Sedan 1990-talet har konsumtionen av alkohol ökat med ca 20 %. Av dem som söker vård för missbruk/beroende har 30-50 % en livstidprevalens för psykisk sjukdom. Män konsumerar mer än dubbelt så mycket alkohol som kvinnor. Ungdomar och unga vuxna är den grupp som konsumerar mest alkohol. Andelen med tungt narkotikamissbruk har ökat sedan 1990-talet. Kvinnor är den grupp där missbruk/beroende av alkohol och narkotika ökar mest. Cirka en kvarts miljon människor, majoriteten kvinnor, är fysiologiskt tillvanda till eller beroende av smärtstillande medel, sömnmedel och lugnande medel. Andelen i befolkningen som någon gång använt dopingmedel skattas till ca 1 % och av dessa är det en stor andel som även använder andra psykoaktiva droger. Antalet självmord har de senaste 10 åren minskat i flera åldersgrupper men inte bland ungdomar. Snarare finns det en svag ökningstendens i denna åldersgrupp. Självmordsförsök bland ungdomar har också ökat och det är tre gånger vanligare med självmordsförsök bland kvinnor som bland män. Självmord är dubbelt så vanligt bland män som bland kvinnor. En fjärdedel av samtliga självmord inträffar bland personer över 65 år och då framförallt bland män i åldern 75 år och äldre. Nationell utveckling I oktober 2003 beslöt den dåvarande regeringen att tillkalla en nationell psykiatrisamordnare med uppgift att se över frågor rörande arbetsformer, samverkan, samordning, resurser, personal och kompetens inom vård, social omsorg och rehabilitering av psykiskt sjuka och psykiskt funktionshindrade. Den 27 november 2006 presenterades rapporten Ambition och Ansvar. Nationell strategi för utveckling av samhällets insatser till personer med psykiska sjukdomar och funktionshinder. (SOU 2006:100) I rapporten gjordes bedömningen att det fanns stora brister i vården både när det gällde tillgången till kompetent personal, metoder och arbetssätt och organisation. Fyra övergripande mål lyftes fram bostad, arbete, delaktighet samt vård och stöd 1. Alla människor med allvarlig psykisk sjukdom eller psykiskt funktionshinder ska tillförsäkras bostad och det stöd i vardagen som de har behov av. Målet för år 2015 är att det i alla kommuners och landstings gemensamma årliga inventeringar av målgruppen ska framgå att alla har ett fungerande boende eller att en aktiv process pågår för att tillgodose det. 2. Samhällets målsättning är att alla människor med en allvarlig psykisk sjukdom eller psykiskt funktionshinder ska tillförsäkras ett arbete, studier eller en meningsfull sysselsättning utifrån sina förutsättningar. 2011-08-26 7 (37)

Regional Utvecklingsplan Psykiatri 2011 Målet är att år 2015 ska det i alla kommuner och landstings gemensamma årliga inventering av målgruppen framgå att alla har någon form av sysselsättning. 3. Samhällets målsättning är att alla människor med en allvarlig psykisk sjukdom eller psykiskt funktionshinder upplever att de har möjlighet att vara delaktiga i en gemenskap och i samhället och att de möts med förståelse och respekt. Målet år 2015 är att det av uppföljningar som ULF-undersökningar och brukarenkäter ska framgå att de flesta upplever att de får nödvändigt stöd för att vara delaktiga i samhället och att de har vänner eller annan gemenskap som de önskar. 4. Samhällets målsättning är att alla människor med en allvarlig psykisk sjukdom eller psykiskt funktionshinder ska tillförsäkras vård och stöd utifrån sina behov och med en ambitionsnivå som stämmer med tillgänglig kunskap om möjliga resultat. Målet för 2015 är att alla verksamheter som ger vård enligt hälso- och sjukvårdslagen ska registrera all vård i kvalitetsregister som redovisar resultat i öppna redovisningar där även vårdtagarnas åsikter framgår. Det ska framgå av de gemensamma årliga inventeringarna att alla som har behov av det får individuella planer och att de är planenligt uppföljda. Tillgängligheten till vård och stöd ska överensstämma med aktuella målsättningar över hela landet. Nationell psykiatrisamordning ansåg även att Målsättningen avseende tillgängligheten till slutenvård var att det alltid ska finnas så många vårdplatser tillgängliga så att ingen som behöver plats ska nekas detta och att ingen ska behöva skrivas ut för tidigt på grund av platsbrist. Tvångsvårdslagstiftningen dvs lagen(1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård behövde ses över och innehållet i tvångsvården utvecklas Förslag om öppenvård med särskilda villkor borde snarast leda till beslut. Hälso- och sjukvården har ett betydande ansvar för behandlingen av personer som missbrukar och landsting och kommun bör komma överens om en ansvarsgaranti. Socialstyrelsen har med utgångspunkt från Ambition och Ansvar arbetat fram nationella riktlinjer inom följande områden: Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom. Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård En ny vårdform öppen psykiatrisk tvångsvård och öppen rättspsykiatrisk vård (SOSFS 2008:18) har också etablerats med stöd i ovanstående föreskrift. 2011-08-26 8 (37)

Regional Utvecklingsplan Psykiatri 2011 Arbetet med kompetenshöjning för personal inom den psykiatriska vården har lett till en inventering över hur utbildningen i psykiatri ser ut inom läkar- och sjuksköterskeutbildningen samt ett förslag till kompetenshöjning av baspersonalen i hälso- och sjukvården. Som en följd av Ambition och Ansvar erhöll brukar- och anhörig nätverket medel för att starta Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa, NSPH. 2011-08-26 9 (37)

Regional Utvecklingsplan Psykiatri 2011 HÄLSA En jämlik hälso- och sjukvård innebär att människor oavsett ålder, kön, ursprung, utbildning, ekonomi och livsvillkor ska ha tillgång till och få samma sjukvård. Människor ska också ha samma möjlighet till inflytande och delaktighet i sin vård och behandling. Vården skall ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Den som har det största behovet av hälso- och sjukvård skall ges företräde till vården.(2 HSL, 2 TL). Personer med psykisk sjukdom möter ofta fördomar och rädslor vilket kan innebära att de utestängs från stora delar av samhällslivet. Psykiska funktionshinder innebär begränsade möjligheter till utbildning som i sin tur innebär svårigheter att komma in på arbetsmarknaden. Personer som vårdats för en psykiatrisk diagnos har en ökad somatisk sjuklighet och överdödlighet. De vårdas även i högre utsträckning inom somatisk slutenvård för åkommor som kunde ha behandlats i öppen vård. Kvinnor och män har olika sjukdomspanoraman och får ofta olika behandling för samma åkomma. Hälsoläge och vårdkonsumtion Vid nationella jämförelser speglar den psykiska hälsan hos befolkningen i VGR till stora delar hälsoläget i riket som helhet. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har publicerat jämförelser av vårdkonsumtion för 2010 som visar att antalet läkarbesök inom specialistpsykiatrin i VGR ligger som genomsnittet i Sverige medan antal besök hos övriga yrkeskategorier är lägre än genomsnittet i riket. Som i riket i stort görs fler läkarbesök per invånare i storstad gentemot mindre orter. Öppna jämförelser visar att VGR ligger lägre i antal självmord (2009), både bland kvinnor och bland män, än genomsnitt i riket. Antalet registrerade självskador har minskat med 25 % under de senaste fem åren. Slutenvård Totalt har antalet vårdtillfällen i slutenvård minskat under de tre sista åren men antalet vårddagar har inte minskat på motsvarande sätt, se tabell 3:1. Tabell 3:1 Antal vårdtillfällen per sjukhusområde, år 2008-2010 KS NU SkaS SU SÄS Summa 2008 Vårdtillfällen 908 2 823 1 789 6 118 1 519 13 157 2008 Vårddagar 14 656 36 231 26 265 100 102 21 041 198 295 2008 Vdgr/vtillf 16 13 15 16 14 15 2009 Vårdtillfällen 873 2 693 1 662 6 135 1 565 12 928 2009 Vårddagar 17 026 40 246 29 966 108 009 23 028 218 275 2009 Vdgr/vtillf 20 15 18 18 15 17 2010 Vårdtillfällen 944 2 459 1 527 6 064 1 723 12 717 2010 Vårddagar 16 472 38 399 31 527 105 549 24 637 216 584 2010 Vdgr/vtillf 17 16 21 17 14 17 2011-08-26 10 (37)

Regional Utvecklingsplan Psykiatri 2011 Män har fler slutenvårdstillfällen än kvinnor i alla hälso- och sjukvårdsnämnder (HSN) i VGR förutom i Östra Skaraborg (HSN 10), där män också har lägst antal vårdtillfällen inom VGR. Antal vårdtillfällen per 100 000 invånare varierar från drygt 600 (HSN 10) till över 1300 (HSN 3 och 12), se figur 3:5. Antal vårdtillfällen per 100 000 invånare >17 år 1 600 1 400 1 200 1 000 800 600 400 200 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 HSN Kvinna Man Figur 3:5 Antal vårdtillfällen per 100 000 invånare>17 år, per kön och per HSN, år 2010. Öppenvård År 2010 gjorde kvinnor fler besök än män i öppenvård i VGR. Samma förhållande gällde i alla HSN utom HSN 11 och 12 där fler män än kvinnor/1000 invånare besökte psykiatrisk öppenvård. Störst skillnad mellan kvinnors och mäns andel av besöken fanns i den lägsta åldersgruppen, 18 24 år där kvinnorna gjorde nästan dubbelt så många besök som män. Antalet läkarbesök har sjunkit de senaste åren och skötarbesök har sjunkit i samma utsträckning som sjuksköterskebesök har ökat, se figur 4:1. 50 45 40 35 2008 2009 2010 Andel (%) 30 25 20 15 10 5 0 Övriga Skötare Sjukgymnast Arbetsterapeut Kurator Psykolog Läkare Sjuksköterska Figur 4:1 Andel besök, per profession, år 2008-2010. Förebygga sjukdom Barnperspektiv Barn till föräldrar med psykisk sjukdom har en ökad risk att själva drabbas av psykisk ohälsa under uppväxten och senare under livet. 2011-08-26 11 (37)

Regional Utvecklingsplan Psykiatri 2011 Enligt Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) och Patientsäkerhetslagen (2010:659) är personal från år 2010 ålagd att särkskilt beakta behovet av stöd, råd och information till barn, vars förälder har psykisk störning eller funktionshinder, missbruk av alkohol eller andra droger. Lagändringen syftar till att stärka barnperspektivet och stärka barns rättigheter. Den ställer också krav på att utveckla ett familjeorienterat arbetssätt. Ansvaret ligger här på den som möter föräldern. Socialstyrelsen, tillsammans med stiftelsen Allmänna Barnahusen, föreslår en rad åtgärder som kan leda till att barn får stöd i enlighet med lagstiftningen. Där ingår bland annat en tydlig beställning och stöd och resurser för utbildning och utveckling av nya rutiner. Metoder och arbetssätt som föreslås är: Kartlägga familjesituationen och hitta nyckelpersoner i familjens eget nätverk Fler som utbildas i Beardslees familjeinterventionsmetod Föra barnen på tal Strukturerade metoder och ökad kunskap möjliggör för personal inom vuxenpsykiatrin att bidra till skyddande faktorer för barn till psykiskt sjuka. Men att utbilda medarbetare är inte tillräckligt. För att vuxenpsykiatrin skall leva upp till lagstiftningen krävs också att verksamhetens organisation och ersättningssystem stödjer utvecklingen och att kompetensutveckling och verksamhetsutveckling i högre grad riktas till detta område. Utvecklingsområden I enlighet med Socialstyrelsens rekommendationer utarbetas en regionövergripande gemensam målsättning för arbetet med barn som anhöriga inom specialistpsykiatrin. En översyn av ersättningsmodell med utgångspunkt att denna skall stödja utvecklingen av stöd till barn som anhöriga. Kompetens- och verksamhetsutveckling i enlighet med Socialstyrelsens rekommendationer Minimera skador Personer i behov av psykiatrisk vård skall få så stor del av vårdbehovet som möjligt tillgodosett i öppen vård för att så långt som möjligt upprätthålla vardagsliv och sociala kontakter. Personer med psykiatriska funktionshinder bör få stöd i aktiviteter som leder till ökad kompetens att delta i samhällslivet. Tydliga rutiner för överföring av patienter från sluten till öppenvård skall finnas i alla verksamheter. Se vidare under rubrik Suicid. Utvecklingsområde: Kompetensutveckling kring bedömning av funktionsnedsättning vid psykiatriska tillstånd och metodutveckling kring åtgärder som leder till förbättrad funktion 2011-08-26 12 (37)

Regional Utvecklingsplan Psykiatri 2011 VÅRDKVALITET Hälso- och sjukvårdens övergripande kvalitetsmål beskrivs i God Vård (SOSFS 2005:12). För att befolkningen i Västra Götalandsregionen ska få tillgång till en psykiatrisk vård med kontinuerlig kvalitetsförbättring krävs ett strukturerat arbete där professionell kunskapsutveckling kombineras med processutveckling och arbete med ständiga förbättringar. Socialstyrelsen gör, i såväl Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom som i Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd, bedömningen att riktlinjerna på kort sikt innebär ökade kostnader för hälso- och sjukvården bland annat genom ökade personalresurser och utbildningsinsatser. En höjd vårdkvalitet med ett mer effektivt omhändertagande bedöms ur ett samhällsperspektiv på lång sikt ge minskade kostnader. Tvångsvård och tvångsåtgärder Regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting har i en överenskommelse 6 i december 2009, enats om att arbeta för att stödja ett metodiskt förbättringsarbete inom den psykiatriska heldygnsvården för att förbättra kvaliteten i metoder och arbetssätt med målsättningen att ge en god och säker vård med ett tydligt patientperspektiv. Det projekt som SKL startat handlar om att förbättra innehållet i den vård som ges inom heldygnsvården. Fokus ligger på att förebygga behovet av och förbättra användningen av tvångsåtgärder. I det arbetet ingår både att utveckla kunskapen och kvalitén vid bruk av tvång, samt att förbättra patientens upplevelse av tvångsåtgärder. Vid 2010 års uppföljning behövde landstingen uppfylla tre villkor för att få ta del av stimulansmedlen: registrera tvångsvård i Socialstyrelsens patientregister, sända in en kompetensplan samt delta med minst en verksamhet i ett Genombrottsprojekt som Sveriges Kommuner och Landsting arrangerar. VGR har deltagit i projekten 7 och uppfyllt kraven för stimulansmedlen. Socialstyrelsen har redovisat återkoppling på inrapporterat tvångsvårdsmaterial 2010. SKL har gjort samma återkoppling tillsammans med feedback till landsting/region. Västra Götalandsregionen ligger på den övre tredjedelen när det gäller antal utskrivna LPT-vårdade unika individer/100 000 invånare som en eller flera gånger 2010 vårdats enligt LPT. 6 Socialdepartementet, S2006/9394/HS, S2008/8096/HS 7 Beslut 2010 12 06, Dnr 09/5771 2011-08-26 13 (37)

Regional Utvecklingsplan Psykiatri 2011 Utvecklingsområden Kartläggning och analys av omfattningen av tvångsåtgärder i VGR. Fortsatt deltagande i projektet Bättre vård Mindre tvång Fortsatt utveckling av vårdinnehåll i slutenvård. Behandlingsresultat Den uppföljning som görs idag beskriver i första hand vårdproduktion och vårdkonsumtion och säger lite om vårdinnehåll och behandlingsresultat. För att kunna följa upp innehållet i den psykiatriska vården och hur det går för patienterna behöver både process- och resultatmått utvecklas. Dessutom behöver det regionala IT/IS-stödet utvecklas och anpassas till användarna på ett sådant sätt att registrering och uthämtning av data inte är förenat med alltför stor resursåtgång. Det är därför angeläget att verksamheterna tillsammans med regionalt IT/IS-stöd gemensamt tar sig an detta område. Utvecklingsområden: Utveckla långsiktigt stabila process- och resultatmått inom vård och behandling. Utveckla tillförlitliga och användarvänliga system och metoder för registrering och uppföljning Beroendesjukdomar I den regionala utvecklingsplanen 2005 definierades personer med beroendesjukdom som en särskild behovsgrupp. Med anledning av detta tillskapades två regionala enheter: En regional mottagning för substitutionsbehandling (Metadon) på distans En regional enhet för avgiftning av ungdomar (16-21) Den regionala enheten för avgiftning av ungdomar har hittills till största delen använts av ungdomar boende i Göteborg med kranskommuner. Övriga VGR har nyttjat enheten i betydligt mindre utsträckning eller inte alls, se figur 2:1. 2011-08-26 14 (37)

Regional Utvecklingsplan Psykiatri 2011 Enhet för specialiserad vård för unga missbrukare 2008-2010 Antal per 100 000 invånare >17 år 90,0 80,0 70,0 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 0,0 Totalt 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 Totalt HSN Figur 2:1 Antal personer per 100 000 invånare>17 år, enhet för specialiserad vård för unga missbrukare, totalt, per HSN, år 2008-2010. Samtliga kliniker har varit delaktiga i att implementera de nationella riktlinjerna för missbruk och beroendevård. Enligt Missbruksutredningens Diskussionspromemoria 8 har ca en halv miljon människor i Sverige idag problem med missbruk eller beroende av alkohol, narkotika, läkemedel eller dopingmedel. Sedan 1990-talet har konsumtionen av alkohol ökat med ca 20 %. Av dem som söker vård för missbruk/beroende har 30-50 % en livstidprevalens för psykisk sjukdom. Män konsumerar mer än dubbelt så mycket alkohol som kvinnor. Ungdomar och unga vuxna är den grupp som konsumerar mest. Under samma period har andelen med tungt narkotikamissbruk ökat. Fler män än kvinnor missbrukar narkotika men kvinnor är den grupp där missbruk/beroende ökar snabbast av såväl alkohol som tung narkotika. Andelen i befolkningen som någon gång använt dopingmedel skattas till ca 1 % och av dessa är det en stor andel som även använder andra psykoaktiva droger. Cirka en kvarts miljon människor, majoriteten kvinnor, är fysiologiskt tillvanda till eller beroende av smärtstillande medel, sömnmedel och lugnande medel. Samsjukligheten mellan missbruk eller beroende och psykisk sjukdom är hög. Bland dem som söker vård för psykisk ohälsa har 20-30 % ett samtidigt missbruk eller beroende. Framöver kan ses en fortsatt ökning avseende tunga narkotikamissbrukare, ett ökat blandmissbruk samt en ökad samsjuklighet av såväl somatiska sjukdomar som t.ex. hepatit C som psykiatrisk sjuklighet. Dessutom ökar antalet personer med dopingmedelsmissbruk samt läkemedelsberoende/missbruk. 8 Bättre vård och stöd för individen. Om ansvar och tvång i den svenska missbruks- och beroendevården, (S 2008:04) 2011-08-26 15 (37)

Regional Utvecklingsplan Psykiatri 2011 Behandling Läkemedelsbehandling avseende olika beroendetillstånd har under åren utvecklats t.ex. vad gäller behandling av beroende av alkohol och opiater. Under de senaste åren har en uppbyggnad av struktur och rutiner för insättning och uppföljning samt kompletterade behandling vid substitutionsbehandling skett. Även andra behandlingsmetoder som t.ex. Kognitiv Beteendeterapi (KBT) har tillkommit. Utvecklingsområden Beaktandet av mäns och kvinnors olika vårdbehov vid missbruk och beroende ska finnas med i samtliga nedanstående utvecklingsområden En översyn bör göras avseende användandet och tillgång till de regionala resurserna för hela befolkningen i VGR. Ytterligare kompetensutveckling och implementering av evidensbaserade metoder i takt med kunskapsutvecklingen inom området Fortsatt utveckling av samverkan mellan kommun, primärvård och den specialiserade psykiatrin Utveckling av vårdutbud och vårdinnehåll med utgångspunkt från den ökande psykiatriska och somatiska samsjukligheten hos personer med narkotikamissbruk, alkohol, läkemedel samt dopingmedelsmissbruk Depression och Ångestsyndrom Depression Inom den specialistpsykiatriska öppenvården i VGR är depression den vanligaste huvuddiagnosen för både kvinnor och män. I heldygnsvården är det den vanligaste diagnosen för kvinnor och den näst vanligaste bland män, efter störningar orsakade av alkohol. Socialstyrelsen har 2010 redovisat nya nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom. Socialstyrelsens riktlinjer lägger tonvikten på ett effektivt omhändertagande inom primärvården. För primärvården innebär riktlinjerna fortsatt utveckling av vård och behandling med ökad tillgänglighet och god kontinuitet för patienter med depression. Detta inkluderar samverkan med specialistpsykiatrin och kräver att specialistpsykiatrin är tillgänglig för konsultationsinsatser. Hälso- och sjukvården skall erbjuda sammansatta vårdåtgärder vilket innebär olika evidensbaserade behandlingsåtgärder och konsultationsinsatser, som genomförs på ett strukturerat sätt av personer med den kompetens som krävs. Arbetet med sammansatta åtgärder omfattar därför både första linjens vård och psykiatrin, och förutsätter samarbete mellan dessa kring patienten 9. 9 Socialstyrelsen. Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom 2010 2011-08-26 16 (37)

Regional Utvecklingsplan Psykiatri 2011 Inom ramen för specialistpsykiatrin är läkemedelsbehandling med antidepressiva och psykologisk behandling högt prioriterade insatser. Socialstyrelsens bedömning nationellt är att de flesta personer erbjuds läkemedelsbehandling medan bara en mindre del erbjuds effektiv psykologisk behandling. Orsaken är att det saknas resurser för att utföra de rekommenderade psykologiska behandlingarna. Inom specialistpsykiatrin i VGR finns tillgång till psykologisk behandling, men tillgången till KBT 10 och IPT är otillräcklig. Specialistpsykiatrin skall kunna erbjuda elektrokonvulsiv behandling (ECT). Under 2010 har ECT-behandling inte registrerats på ett sätt som gett tillförlitliga utdata, vilket ses i RRtabellerna 11. Under 2011 har registreringsrutiner förändrats och ger nu en mer rättvisande bild. Tillgång till ECT-behandling finns för patienter inom hela regionen. De olikheter som finns i konsumtion bedöms mer vara utifrån behov och behandlingskultur än tillgänglighet, se figur 4. Antal personer som fått ECT-behandling per HSN kvartal 1 2011 35 30 25 20 15 10 5 0 31 28 24 20 19 16 15 10 11 8 7 5 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 HSN Totalt Figur 4 Antal personer som fått ECT-behandling, totalt, per HSN, kvartal 1 2011. Bipolär sjukdom Efter depressiv episod är bipolär sjukdom den näst vanligaste huvuddiagnosen för kvinnors vårdtillfällen och bland de fem vanligaste för män, både när det gäller vårdtillfällen och vårdade individer. Det är också bland de fem vanligaste huvuddiagnoserna för både kvinnor och män i psykiatrisk öppenvård i Västra Götalandsregionen. Vid bipolär sjukdom har specialistpsykiatrin ett ansvar under hela sjukdomsförloppet. Läkemedelsbehandling, inklusive återfallsförebyggande och uppföljning, finns tillgänglig för patienter inom hela VGR. Regiongemensamma medicinska riktlinjer finns. Ångestsyndrom Ångestsyndrom är den vanligaste huvuddiagnosen för kvinnor i psykiatrisk öppenvård i VGR. Under 2010 har 3492 kvinnor och 2103 män fått denna diagnos. Tvångssyndrom och fobiska syndrom är då undantagna. För kvinnor finns tvångssyndrom med bland de 15 vanligaste diagnoserna i specialistpsykiatrin, med 494 personer och fobiska syndrom med 463 personer. Se bilaga 4 (sid 8-11). 10 Socialstyrelsen: KBT - kognitiva och beteendeinriktade terapier 11 RR-tabellerna, Analysenheten, vgr 2011-08-26 17 (37)

Regional Utvecklingsplan Psykiatri 2011 De flesta patienter med ångestsyndrom behandlas inom primärvård, vilket det påbörjade regionuppdraget utifrån nationella riktlinjer kommer att behandla vidare. Specialistpsykiatrin blir aktuell framför allt för patienter med komplicerande samsjuklighet, svårt tvångssyndrom (OCD) eller svårt posttraumatiskt stressyndrom (PTSD). Enligt Socialstyrelsens nationella riktlinjer bör psykologisk behandling, i första hand KBT, och läkemedelsbehandling finnas tillgängligt för patienter med ångestsyndrom. Bedömningen i VGR är att tillgängligheten till läkemedelsbehandling är tillfredsställande i, men att tillgången på psykologisk behandling inte täcker behovet. Tillgång till EMDR som alternativ vid posttraumatiskt stressyndrom bör också finnas inom varje verksamhet. Utvecklingsområden Regionalt vårdprogram för depression och bipolär sjukdom bör arbetas fram. Patientutbildning som tillägg till läkemedelsbehandling implementeras i vårdprocessen för patienter med bipolär sjukdom Närståendeutbildning implementeras i vårdprocesser i enlighet med nationella riktlinjer. Utöka tillgången till psykopedagogiska och psykoterapeutiska resurser. Ätstörning Inom psykiatrin är ätstörningar vanligt förekommande. De flesta personer med en ätstörningsproblematik är kvinnor. I den regionala utvecklingsplanen 2005 identifierades behov av utveckling av vård och behandling för personer med en ätstörningsproblematik. En översyn av vårdkedjan för ätstörningar har sedan dess genomförts och en regional slutenvårdsenhet har öppnats för unga vuxna upptill 25 år. Tillgång till ätstörningsvård finns i hela VGR. Den del av psykiatrin som arbetar med ätstörningar deltar aktivt i ett FoU-samarbete inom Nationellt kunskapscentrum för ätstörningar. Ett antal patienter med ätstörning söker idag vård utifrån valfrihet. Det finns idag ingen möjlighet att följa den exakta kostnaden för regionen avseende valfrihetsvården. I det material som finns att tillgå framkommer att personer med ätstörningsproblematik nyttjade valfriheten under 2010 till en ungefärlig summa av 24 miljoner kronor, se tabell 5. 2011-08-26 18 (37)

Regional Utvecklingsplan Psykiatri 2011 Tabell 5 Köpt vård per vårdgivare, år 2010 2010 vtf vdgr tkr kostnad /vdg tkr MHE 98 342 1946 5,7 Mando 27 470 4434 9,4 Löwenströmska 12 68 1031 15,2 Anorexicenter Varberg 145 3031 16624 5,5 Totalt 282 3911 24035 Dessa uppgifter är statistik i Köpt Vård per vårdgivare, utan möjlighet att se vilken typ av vård det avser. Det går till exempel inte att söka på diagnos. Uppgifter för anorexivård inom SLL är därför inte möjlig att hitta. Utvecklingsområden Uppföljning av valfrihetsvården utifrån ett kvalitets- och kostnadseffektivitetsperspektiv Översyn av regionens vårdutbud avseende vårdnivåer för personer med ätstörning. Psykossjukdom/Schizofreni Schizofreni och schizoaffektiva syndrom är de diagnoser, efter psykiska störningar orsakade av opiater hos män och specifika personlighetsstörningar hos kvinnor, som leder till flest besök per person och år inom specialistpsykiatrin i VGR, ungefär dubbelt så många besök som t ex depression, se statistikbilaga 4 (sid 10-11). I VGR antogs 2009 ett regionalt vårdprogram för upptäckt, diagnostik och behandling av tidig psykos och i samband med detta har också lokala vårdprogram arbetats fram. Avsikten var också att presentera en ytterligare del som skulle beröra rehabiliterande insatser och vård av långvarigt sjuka patienter med stora och sammansatta behov. Socialstyrelsen har under 2011 presenterat Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd. De åtgärder som tas upp syftar till att minska symtom och ge ökad livskvalitet för personer med schizofreni. Centrala rekommendationer är Familjeinterventioner Psykologisk behandling med KBT Arbetslivsinriktad rehabilitering i samverkan Samordnade åtgärder som omfattar samhällsbaserad uppsökande vård och omsorg (ACTmodellen 12 ), familjeinterventioner och social färdighetsträning De nationella riktlinjerna utgör grund för ett regionuppdrag som innebär en uppdatering av aktuellt regionalt vårdprogram och ger underlag för tydligare övergripande målsättningar för vårdprocesser för personer med schizofreni i VGR 12 ACT, Assertive Community Treatment 2011-08-26 19 (37)

Regional Utvecklingsplan Psykiatri 2011 Utvecklingsområden Revidering och utveckling av befintligt regionalt vårdprogram för tidig psykos. Revidering av lokala vårdprogram Neuropsykiatri I den regionala utvecklingsplanen 2005 identifieras personer med neuropsykiatriska störningar som en särskild behovsgrupp. Sedan 2005 har en stark utveckling skett inom det neuropsykiatriska området. Tillgång till specialiserad neuropsykiatri finns i hela regionen. De specialiserade neuropsykiatriska mottagningarna har till stor del utredningsuppdrag och är konsultativa till övrig verksamhet. Utredning av Autismspektrumstörningar sker tillstörsta delen vid dessa mottagningar, medan utredningar av ADHD i huvudsak görs vid de allmänpsykiatriska mottagningarna ADHD Våren 2010 antogs ett regionalt vårdprogram för ADHD hos vuxna. Vårdprogrammet tar sin utgångspunkt i att patientgruppen är stor och att samsjuklighet med andra psykiatriska tillstånd är vanlig. Kompetens kring utredning och behandling byggs därför upp brett inom den allmänpsykiatriska öppenvården och sedan 2010 ligger hela utredningsuppdraget inom vuxenpsykiatrins ansvar. I takt med att medvetenheten om ADHD har ökat i samhället har också efterfrågan på utredning och behandling ökat kraftigt. Genom den utökade vårdgarantin inom regionen har patientgruppen prioriterats och tillgängligheten till utredning och behandling har ökat. Det gjordes nästan tre gånger så många besök med ADHD som huvuddiagnos 2010 jämfört med 2008. Mängden utskrivna läkemedel 13 har nästan fyrdubblats mellan 2007 och 2010, se tabell 4:12, figur 4:4. Tabell 4:12 NO6BA Centralt verkande sympatometika, exkl modafinil 14 DDD DDD DDD DDD 2007 2008 2009 2010 18-65 år Västra Götaland 466 859 807 252 1 237 059 1 739 222 13 DDD för psykostimulantia (undantaget medel mot narkolepsi). DDD för ett läkemedel är den förmodade medeldosen till vuxna vid underhållsbehandling vid läkemedlets huvudindikation. 14 Modafinil tillhör gruppen, men används ffa vid narkolepsi 2011-08-26 20 (37)

Regional Utvecklingsplan Psykiatri 2011 VGR - förskrivet NO6BA, förutom modafinil 2010 DDD 350 000 300 000 250 000 200 000 150 000 100 000 50 000-1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 HSN 2007 2008 2009 2010 Figur 4:4 VGR, Förskrivet Centralt verkande sympatometika, exkl modafinil Neuropsykiatrisk utredning är tidskrävande i förhållande till övriga besök. Ett besök för testning kan ta större delen av en arbetsdag, och en utredning enligt regionala riktlinjer tar mellan 7 och 42 timmar. Effektiviseringar inom specialistpsykiatrin kan döljas genom att samma antal prestationer uppnås, men med högre andel utredningar. Det finns redan i dagsläget en risk för undanträngningseffekter av andra patientgrupper vilket gör att utvecklingen bör följas. Tillgängligheten till neuropsykiatrisk utredning har varierat i regionen under 2010, och har fortsatt att göra så under 2011. Specialistpsykiatrin har svårigheter att slutföra utredningar inom rimlig tid även där man uppfyller vårdgarantin. Orsaker till detta kan ses inom flera områden. Behandling Läkemedelsbehandling för ADHD sker idag inom specialistpsykiatrin. Under de senaste åren har en uppbyggnad av struktur och rutiner för insättning och uppföljning av läkemedel skett. Parallellt med detta har övrigt behandlingsinnehåll utvecklats. Nya metoder för psykologisk behandling specifikt riktad mot symtom vid ADHD har under 2011 blivit tillgängliga på svenska. Dessa behöver bli tillgängliga för patienter med ADHD utifrån pågående evidensutveckling. Delvis sker detta till en början inom det regionala projektet Kompetensförsörjning inom psykiatrin. Utvecklingsområden Kompetensutveckling i enlighet med Regionalt vårdprogram ADHD Kompetensutveckling kring bedömning av ADHD inom primärvården. Utvecklingen av resursåtgång för utredning och behandling av ADHD bör följas. 2011-08-26 21 (37)

Regional Utvecklingsplan Psykiatri 2011 Utveckling av samarbete där överföring och uppföljning av patienter kan ske inom primärvården. Revidering av Riktlinjer för neuropsykiatrisk bedömning och utredning i Västra Götalandsregionen samt utveckla former för uppföljning. Autismspektrumtillstånd 15 Epidemiologiska studier visar på en förekomst av autismspektrumtillstånd hos ca 1 % av befolkningen i Europa och Nordamerika. Autism är mycket vanligare bland personer med utvecklingsstörning än hos befolkningen i helhet. I Västra Götalandsregionen utreds autismspektrumtillstånd inom specialistpsykiatrin, framför allt på specialiserade neuropsykiatriska mottagningar. Det är vanligt att personer med autismspektrumtillstånd samtidigt lider av andra psykiatriska tillstånd och en hög grad av specialiserad kompetens krävs för att möta patientgruppens behov, inte minst i akuta situationer. Patienter och anhöriga kan idag mötas av oklarheter kring ansvarsgränser mellan habilitering, specialistpsykiatri och primärvård. Det är därför av vikt att ett regionalt vårdprogram för autismspektrumtillstånd utarbetas. Utvecklingsområde: Utarbeta Regionalt vårdprogram för autismspektrumtillstånd Äldre Inom specialistpsykiatrisk vård finns demenssjukdom på 14:e plats bland huvuddiagnoser för kvinnors slutenvård. I övrigt finns inte diagnoser specifika för åldrande med bland de 15 vanligaste huvuddiagnoserna. Konsumtion av psykiatrisk öppenvård är för både kvinnor och män som högst i åldersgruppen 25-44 år och är lägst efter 65 år, se figur 1. Antal besök per ålder och kön 300 000 250 000 200 000 150 000 100 000 Antal besök Kvinnor Antal besök Män 50 000 0 18-24 år 25-44 år 45-64 år 65- Summa Figur 1 Antal besök per ålder och kön. 15 Autismspektrumtillstånd, AST kännetecknas av bristande social samspelsförmåga, verbal och ickeverbal kommunikationsförmåga och förmåga till flexibilitet och adaptivt beteende med hänsyn till individens utvecklingsnivå 2011-08-26 22 (37)

Regional Utvecklingsplan Psykiatri 2011 Uppdraget för allmänpsykiatrin i VGR är åldersoberoende. Verksamhet och enheter med specialisering kring äldrepsykiatri är riktad till den patientgrupp som har svår och komplex problematik ur psykiatrisk synpunkt och där denna kompliceras av och har samband med åldrandet. Komplexiteten finns oftast både ur ett medicinskt och omvårdnadsmässigt perspektiv. Socialstyrelsen publicerade 2010 Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom. Riktlinjerna innehåller rekommendationer för både socialtjänst och hälsooch sjukvård och ansvaret för huvuddelen av hälso- och sjukvårdens insatser ligger inom Primärvården. Utvecklingsområde Beakta och följa de äldres psykiska ohälsa och omhändertagande samt tillgång till specialiserad psykiatrisk vård Jämställd och jämlik vård Regionala vårdprogram är ett sätt att ge grund för jämlik och jämställd vård. VGR har idag behov att utöka antalet regionala vårdprogram inom specialistpsykiatri, detta tas närmare upp under respektive diagnosområde. Somatisk ohälsa I Socialstyrelsens Öppna jämförelser och utvärdering 2010 uppmärksammas den somatiska sjukligheten och överdödligheten hos personer som vårdats för en psykiatrisk diagnos. Personer med psykiatrisk diagnos vårdas i högre utsträckning inom somatisk sluten vård för åkommor som andra personer får behandling för i öppenvård, dvs där slutenvård är undvikbar. Det tycks som om personer med psykiatrisk diagnos får ett sämre somatiskt omhändertagande inom hälso- och sjukvården. Inom VGR finns ojämlikheter avseende hälsa för såväl män och kvinnor med psykisk sjukdom. Överdödligheten i gruppen personer med psykisksjukdom och samtidig somatisk sjukdom är för män 165/10 000 jämfört med personer utan samtidig psykisk sjukdom där dödligheten ligger på 50/10 000. För kvinnor är siffrorna 93/10 000 jämförda med 30/10 000. Under de senaste fem åren har dödligheten i befolkningen totalt efter hjärtinfarkt och stroke minskat. En minskning som inte kan ses hos personer med psykiatrisk diagnos Personer med psykiatrisk diagnos som drabbas av stroke eller hjärtinfarkt har en högre dödlighet inom 28 dagar efter insjuknandet än personer utan psykiatrisk diagnos. Ca 4 % av befolkningen har diabetes och av dem som inte hade någon psykiatrisk diagnos fick fler såväl män som kvinnor blodfettsänkande läkemedel än de med psykiatrisk diagnos. Det är väl känt att rökning, övervikt och andra livsstilsriskfaktorer är vanligare bland personer med psykisk sjukdom. 2011-08-26 23 (37)

Regional Utvecklingsplan Psykiatri 2011 Socialstyrelsen publicerade 1 juli 2010 en öppen jämförelse och utvärdering av den psykiatriska vården i Sverige. Socialstyrelsen har därefter i ett flertal rapporter 16 konstaterat att personer med psykisk sjukdom inte får lika god somatisk vård som övriga patienter. Detta gäller bland annat psykiskt sjuka som insjuknat i diabetes, hjärtinfarkt, stroke samt cancer. Med anledning av Socialstyrelsens rapport anordnades den 16 november 2010 ett seminarium med representanter från olika specialiteter, Hälso- och sjukvårdskansliet, chefläkaren i Västra Götaland samt representanter från Hälso- och sjukvårdsavdelningen deltog. I diskussionen framkom att en stigmatisering av personer med psykisk sjukdom sker idag såväl i samhället som i vården. Under seminariet framkom följande förslag till fortsatt regionalt arbete: att ta fram indikatorer som inkluderar såväl somatisk som psykisk sjukdom, att utarbeta en handlingsplan för ömsesidigt konsultstöd att enas om ett riskfaktorkit att anordna regionala temadagar med politiker och verksamhetsföreträdare att i de somatiska och psykiatriska regionala vårdprogrammen lyfta in såväl psykiatrin som somatiken att beakta problematiken i befintliga samt kommande kvalitetsregister att arbeta fram ett pilotprojekt med uppdrag att ta fram en framkomlig väg till förbättring som kan ligga till grund för en regional uppdragshandling Utvecklingsområden Att utarbeta strategier för att minska den somatiska sjukligheten och överdödligheten hos personer med psykiatrisk diagnos. Att beakta kvinnors och mäns olikheter avseende sökmönster och sjuklighet samt utveckla metoder för att säkerhetsställa att personer med psykisk sjukdom får lika vård på lika villkor oavsett kön och andra jämlikhetsfaktorer. Att utarbeta strategier och metoder avseende riskfaktorer för ett bättre omhändertagande inom den psykiatriska vården Kunskaps- och kompetensutveckling kring sambanden mellan våld i nära relationer och utveckling av psykisk sjukdom Att i samverkan med andra huvudmän fortsätta verka för att människor med psykisk sjukdom och funktionsnedsättning skall få ett arbete alternativt en meningsfull sysselsättning 16 Socialstyrelsens rapportserie Somatisk vård och sjuklighet vid samtidig psykisk sjukdom (Diabetes 2011-2- 5; Stroke 2011-5-3; Hjärtinfarkt 2011-6-15; Cancer 2011-6-22) 2011-08-26 24 (37)

Regional Utvecklingsplan Psykiatri 2011 Patientsäkerhet För att minimera vårdskador för personer som vårdas inom psykiatrin behöver patientsäkerheten inom följande områden följas upp och säkerställas: Rutiner vid läkemedelshantering och läkemedelsbehandling behöver ses över och kunskap om läkemedelsbehandling hos personer med psykisk sjukdom och annan somatisk sjukdom måste förbättras Rutiner vid uppföljning av insatt behandling såväl läkemedel som t.ex. ECT framförallt med fokus på eventuella biverkningar behöver tas fram. Utveckla strategier för att minimera risk för missbruk av läkemedel som t.ex. läkemedel vid behandling av ADHD Fortsatt arbete med att förtydliga och förbättra rutiner vid överföring av information om vård och behandling mellan olika vårdgivare Fortsatt arbete med att minska beroendet av hyrläkare som i sig kan innebära risk för bristande kontinuitet vilket i sig är en risk avseende patientsäkerheten. Fortsatt arbete med att se över användandet av tvångsåtgärder inom vården inkluderande att arbeta för att minimera hot och våldssituationer inom vården Suicid Antal självmord i Sverige har successivt sjunkit sedan 1980. 2008 tog 1467 människor i Sverige sitt liv varav 1052 män och 415 kvinnor. Siffrorna baseras på Socialstyrelsens dödsorsaksregister och är bearbetade av NASP Nationell prevention av suicid och psykisk ohälsa vid Karolinska Institutet (KI). Statistiken för självmord har en eftersläpning på ca två år och siffror för 2009 publiceras hösten 2011. Antalet självmord i åldersgruppen unga mellan 15 till 24 år visar en tendens till ökning under de senaste åren och då framför allt bland gruppen unga män. Vad gäller antal självmordsförsök har de ökat såväl bland unga kvinnor som unga män i åldersgruppen 15-24 år. Statistiken bygger på de personer som vårdats inom somatisk eller psykiatrisk heldygnsvård efter ett självmordsförsök. Det finns ett statistisk säkerställt samband för genomförda självmord och tidigare självmordsförsök för gruppen unga män. Socialstyrelsen redogör i sin Tillsynsrapport 2011 för granskning av lex Maria anmälningar om självmord vilken visar: Att vården brister avseende riskbedömningar genom avsaknad av strukturerade bedömningar samt fördjupade psykiatriska bedömningar Att befintliga vårdprogram inte används i den omfattning som vore önskvärt Att vårdplan saknas för en stor del av patienterna Att personer som begår självmord inom psykiatrisk heldygnsvård ökar Att vården behöver bli bättre på att utveckla diagnostiseringen av t.ex. vilken typ av depression personen lider av för att bättre kunna göra en bedömning av vilken behandling personen behöver 2011-08-26 25 (37)

Regional Utvecklingsplan Psykiatri 2011 Utvecklingsområden Att initiera en genomgång av samtliga självmord i VGR som anmälts enl Lex Maria Att förbättra omhändertagandet av personer med självmordstankar och/eller självmordsförsök Läkemedel I Socialstyrelsens öppna jämförelser och utvärdering 2010 av Psykiatrisk vård framkommer att VGR jämfört med resten av Sverige har en hög användning av dels sömnmedel/lugnande medel generellt och dels psykofarmaka till äldre. Med anledning av detta anordnade Läkemedelskommittén i VGR den 10 maj 2011 en workshop med representanter från läkemedelskommittén, sektorsråden för geriatrik, psykiatri, allmänmedicin, regionala terapigruppen för psykiatri samt äldre och läkemedel. Där redogjordes för förskrivningsmönster inom VGR och det blev tydligt att den specialiserade psykiatrin står för en del av den höga förskrivningen. Workshopen avslutades med att regionala terapigruppen psykiatri fick i uppdrag att arbeta fram en handlingsplan. I handlingsplanen ingår bl a: att ta fram mått på en rimlig användning som underlag för måltal att ta fram strategier för utbildning av chefer, personal och läkare Utvecklingsområde Utifrån ovanstående handlingsplan delta i strukturerat arbete för en patientsäker läkemedelsanvändning Kompetensförsörjning Ett kontinuerligt och strukturerat arbete med kompetensförsörjning är avgörande för att kunna attrahera, rekrytera utveckla och behålla kompetenta medarbetare. I regionfullmäktiges budget för 2008 lämnades ett uppdrag till regionstyrelsen att utarbeta förslag för att säkerställa den framtida personalförsörjningen av personal inom psykiatrin. Budgetuppdraget konkretiserades och fastställdes av personalutskottet hösten 2007 vilket resulterade i projektet Kompetensförsörjning inom psykiatrin (KIP) som drivs av Personalstrategiska avdelningen i samarbete med Hälso- och sjukvårdsavdelningen. En kontinuerlig behovsbeskrivning utifrån nationella riktlinjer avseende kompetens samordnas via det Medicinska sektorsrådet Psykiatri. Etapp 3 av projektet pågår fortfarande och hanterar delar av gemensamma frågor kring kompetensförsörjning. Specialistsjuksköterskor Vid utsökning i det personaladministrativa systemet Cognos Planning ses ett nettogap på 42 specialistutbildade sjuksköterskor 2011. Utifrån pensionsavgångar och tidigare 2011-08-26 26 (37)

Regional Utvecklingsplan Psykiatri 2011 personalomsättning beräknas nettogapet öka till 352 fram till 2015 om inte ytterligare åtgärder vidtas. En handlingsplan har utarbetats och kommer att hanteras vidare i projektet KIP. Psykologisk behandling I de nationella riktlinjer för depression, ångest och schizofreni som Socialstyrelsen presenterat finns psykologisk behandling högt rangordnat. Socialstyrelsen är medveten om att det råder brist på personal med adekvat kompetens inom området men ställer krav på att varje landsting och region gör en analys av nuläget när det gäller tillgång till personal med rätt kompetens. En regionövergripande bild av utbildningsbehovet och en planering för de närmaste åren behövs i VGR. Diskussioner med utbildningsanordnare behöver föras utifrån ett samordnat perspektiv och en gemensam plan för kompetensförsörjning avseende psykoterapeutisk kompetens. Detta hanteras för specialistpsykiatrin inom ramen för KIP i samarbete med det Medicinska sektorsrådet Psykiatri. Specialistläkare Årets rapport från SKL pekar på att det totalt i landet kommer att ske en nettoökning av antalet specialistläkare, men att ökningen framför allt sker i Stockholmsområdet. Den visar också att de psykiatriska specialiteterna i landet har en nettoökning av specialister både i rättspsykiatri och i allmänpsykiatri. Inom VGR finns en brist på specialistläkare som lett till att man länge använt hyrläkare. Detta leder till låg kostnadseffektivitet, sämre kontinuitet och lägre vårdkvalitet. Hyrläkare behöver betydligt mer stöd från övrig personal, både administrativt och i patientarbetet vilket hindrar effektivt utnyttjande av övriga resurser. Mot denna bakgrund har startats ett arbete för full läkarbemanning inom specialistpsykiatrin oberoende av hyrläkare. Utvecklingsområden Gemensam struktur för kompetensförsörjning avseende psykoterapeutisk och psykologisk kompetens för specialistpsykiatrin bör utvecklas. Fortsatt regiongemensamt arbete för att säkerställa kompetensförsörjning avseende specialiserade yrkesgrupper Kvalitet och förbättringsarbete Utifrån Socialstyrelsens föreskrift God Vård (SOSFS 2005:12) 17 om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet tog Socialstyrelsen 2009 fram ett antal hälso- och sjukvårdsövergripande nationella indikatorer. Samtidigt tog Socialstyrelsen även fram patientoch sjukdomsspecifika indikatorer baserade på Socialstyrelsens nationella riktlinjer. Med indikatorer menas här ett mått på kvalitet som är möjligt att följa upp och som även gör det möjligt att göra jämförelser mellan processer, resultat och kostnader över tid. 17 Ny författning, SOFS 2011:9, Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete, gäller från 2012 01 01 2011-08-26 27 (37)

Regional Utvecklingsplan Psykiatri 2011 Socialstyrelsen genomförde en nationell öppen jämförelse avseende den landstingsfinansierade vuxenpsykiatrins processer, resultat och kostnader vilket resulterade i en rapport 2010. I rapporten gavs exempel på hur de indikatorer som fastställts i Socialstyrelsens rapport Nationella indikatorer för God Vård 18 kan följas upp. Dessutom beskrevs en kartläggning av personaltillgången samt hur personalen fördelade sin arbetstid. En inventering av innehållet i den öppna psykiatriska vården, en beskrivning av patientgruppen samt ett avsnitt om den slutna psykiatriska vården redogjordes också för. Bland annat gjorde Socialstyrelsen följande iakttagelser: Den somatiska sjukligheten och överdödligheten hos personer med psykiatriska diagnoser måste uppmärksammas Strategier behöver utarbetas för att minska den unga befolkningens psykiska ohälsa Gemensam strategi nationellt, regionalt och kommunalt behöver utarbetas avseende den äldre befolkningens psykiska ohälsa Rapporteringen till olika register behöver förbättras Lokalt VGR Inom psykiatrin i VGR pågår en utveckling av ett processorienterat synsätt inom alla verksamheter. Processorientering för med sig behov av tydligt definierade och kartlagda huvudprocesser för diagnosgrupper. För att nå bästa möjliga resultat krävs förutom ett internt arbete inom varje verksamhet även ett nära samarbete mellan de olika psykiatriska verksamheterna. Ett tydligt område där samarbete behövs är utvecklandet av standardiserade vårdplaner vilka kräver både djupgående och specialiserad kunskap, metodkännedom och praktisk erfarenhet. Dessutom förutsätter detta arbete ett väl utvecklat IS/IT stöd. Utvecklingsområde Utveckla standardiserade vårdplaner Fortsatt kvalitetsutveckling genom ett utökat samarbete 18 Nationella indikatorer för God vård Hälso- och sjukvårdsövergripande indikatorer, Socialstyrelsen, 2009. 2011-08-26 28 (37)

Regional Utvecklingsplan Psykiatri 2011 Indikatorer som belyser den psykiatriska verksamhetens kvalitet och resultat inom VGR Hälso- och sjukvårdsutskottet beslöt 2006 att 15 indikatorer 19 som speglade den psykiatriska verksamhetens kvalitet och resultat skulle ligga till grund för regelbunden uppföljning. År 2009 rapporterades 17 kvalitetsindikatorer. Bland annat gjordes följande iakttagelser: Antalet fall av självtillfogad skada ökar inte inom Västra Götaland Antalet regionala vårdprogram ökar och flertalet är implementerade eller under utveckling 98% av alla läkarbesök och 97% av alla vårdtillfällen är diagnossatta (2010) Andelen KVÅ-kodade vårdkontakter ökar liksom antalet GAF-skattningar Antalet lex Mariaanmälningar på grund av självmord som inträffat i anslutning till vårdkontakt varierar mellan klinikerna. Antalet brukarråd ökade under 2009 Skriftlig vårdplan saknas fortfarande för flertalet patienter Måluppfyllelse avseende vårdgarantin var generellt sett mycket god. Nyckeltal Västra Götalandsregionen har tagit fram nyckeltal för den inomregionala psykiatriska länssjukvården. Med nyckeltal menas strategiskt valda mätobjekt som ger snabb och översiktlig information om vårdens utveckling i olika perspektiv. De nyckeltal som följs är konsumtion av öppen vård, konsumtion av sluten vård per sjukhus samt läkemedel. Under 2010 noterades följande: Antalet inskrivna inom sluten vården ökade samtidigt som antalet vårddagar minskade vilket innebär kortare vårdtider Antal läkarbesök minskade medan övriga besök ökade 19 RSK 147-2006 2011-08-26 29 (37)

Regional Utvecklingsplan Psykiatri 2011 Beställningen av sluten och öppen vård har minskat inför 2010. Utfallet ligger dock över beställda volymer. Samma tendens ses vad avser läkarbesök Förskrivningen av psykofarmaka ökade 2010 jämfört med 2009. Drygt hälften av förskrivningen av psykofarmaka görs inom VGPV och den övriga förskrivningen görs inom den specialiserade vården Forskning och Utveckling (FoU) Fortsatt utveckling av den specialiserade psykiatrin förutsätter en fortsatt satsning på forskning i VGR och utveckling inom området. Framförallt bör satsningen inrikta sig på en utveckling av den kliniska forskningen. Viktigt är att de olika personalgrupperna inom psykiatrin ges möjlighet att delta i olika forsknings- och utvecklingsprojekt oavsett var i VGR man är anställd. Utvecklingsområden Att stödja utveckling av nya kvalitetsregister Att stödja den kliniska forskningen inom psykiatrin Att skapa förutsättningar för alla personalkategorier inom psykiatrin att delta i olika FoU projekt Kvalitetsregister Sedan 2009 finns ett nationellt Kompetenscentrum för psykiatriska och andra kvalitetsregister (KCP). KCP stödjer tillkomsten och uppbyggnaden av nya register och handhar den tekniska driften och administrationen för befintliga register. I dagsläget finns följande kvalitetsregister: BipoläR ECT LAROS RiksÄT SBR Kvalitetsstjärnan PsykosR Nationellt kvalitetsregister för bipolär affektiv sjukdom Kvalitetsregister för ECT behandling Läkemedelsassisterad rehabilitering av opiatberoende Nationellt kvalitetsregister för ätstörningsbehandling Svenskt Beroenderegister Kvalitetsregister för uppföljning av psykiatrisk vård Nationellt kvalitetsregister för psykosvård 2011-08-26 30 (37)

Regional Utvecklingsplan Psykiatri 2011 BUSA Nationellt kvalitetsregister för behandlingsuppföljning av säkerställd ADHD Ännu återstår en del arbete nationellt för att utveckla de olika kvalitetsregistren och underlätta ifyllandet av manualer och registrering av data. I dagsläget kräver flera av ovanstående register ett stort manuellt arbete med registrering av data och ifyllandet av ett flertal formulär vilket kräver personella resurser. Utvecklingsområden Att utöka deltagandet i de olika Kvalitetsregistren Att arbeta för att olika psykologiska behandlingsmetoder finns med som kvalitetsmått för behandling vid olika psykiatriska tillstånd. 2011-08-26 31 (37)

Regional Utvecklingsplan Psykiatri 2011 SERVICE Tillgänglighet De specialistpsykiatriska verksamheterna i VGR har god tillgänglighet till förstabesök, och alla sjukhusområden håller regionens förstärkta vårdgaranti. Tillgängligheten till första besök vid neuropsykiatrisk utredning varierar inom VGR men flera sjukhusområden har svårighet att slutföra utredningar inom rimlig tid. Se avsnitt Neuropsykiatri I nationell statistik för 2010 20 avseende läkarbesök inom specialiserad psykiatrisk vård ligger, vid en jämförelse med övriga storstadsregioner, Stockholm (145 %) och Skåne (59 %) högre än VGR. Vid en jämförelse med viktade besök 21 ligger Stockholm mer än dubbelt så högt, och Skåne (39 %) högre än VGR. Utifrån den brist på specialistläkare inom psykiatri som råder inom VGR är det viktigt att denna resurs används på bästa sätt. Utvecklingsområde Ökad tillgång till neuropsykiatrisk utredning Ökad tillgång till psykologisk behandling, se respektive diagnosgrupper samt kompetensförsörjning Utveckla system och metoder för redovisning och uppföljning av neuropsykiatrisk utredning Smidighet För att uppnå en sömlös vård där ansvarsgränser inte skapar hinder för ett bra omhändertagande krävs en väl fungerande samverkan, och samarbete på alla nivåer. För att psykiatrin skall kunna uppfylla sitt uppdrag krävs samverkan och samarbete med ett flertal andra aktörer, såväl inom som utom Västra Götalandsregionen. Generellt är uppfattningen att samverkan mellan psykiatri och kommuner på lokal nivå fungerar förhållandevis väl. Det finns också en samstämmighet mellan primärvård och specialistpsykiatri kring att samarbetet dem emellan är ett tydligt utvecklingsområde. 20 Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2010, verksamhetstabeller, Socialstyrelsen och SKL. 21 Vårdkontakterna har viktats m h t resursåtgång. Besök hos andra kategorier än läkare har antagits motsvara 40 % av ett läkarbesök. 2011-08-26 32 (37)

Regional Utvecklingsplan Psykiatri 2011 Habilitering psykiatri Från patientföreningar har framhållits en brist i tydlighet, kompetens och ansvarstagande när det gäller gruppen patienter med utvecklingsstörning och psykisk sjukdom. Kritiken gäller också samverkan mellan habilitering, psykiatri och primärvård. Utvecklingsområden Utveckling av omhändertagandet av personer med utvecklingsstörning och samtidig psykisk sjukdom. Förbättrad samverkan mellan olika vårdgivare Fortsatt kompetensutveckling Övergång mellan BUP och vuxenpsykiatri Barn- och ungdomspsykiatrin och vuxenpsykiatrin är i stort överens om att samarbete och rutiner vid överföring av patienter mellan verksamheterna bör förbättras. Utvecklingsområde Fortsatt utveckling av rutiner för överföring och vårdplanering. Primärvård I Socialstyrelsens rapport Öppna jämförelser och utvärdering 2010 visar man resultat som tyder på en överdödlighet i somatiska sjukdomar hos patienter som har vårdats för en psykiatrisk diagnos. Enligt Socialstyrelsen bör landstingen vidta nödvändiga åtgärder i syfte att minska den ojämlikhet i dödlighet i sjukdomar som hjärtinfarkt och stroke som finns mellan personer med psykiatriska diagnoser och övriga patienter, se avsnitt somatisk sjukdom. Konsultationsmodellen som arbetats fram gemensamt mellan sektorsråden i allmänmedicin och psykiatri fungerar inte som planerat och ytterligare förtydligande, förankringsarbete och lokal anpassning bör komma till stånd. Utvecklingsområden Regionala riktlinjer för konsultation som ger utrymme för lokal anpassning Fortsatt utveckling av former för samverkan/samarbete 2011-08-26 33 (37)

Regional Utvecklingsplan Psykiatri 2011 Samverkan med kommuner I den kartläggning av den psykiatriska heldygnsvården som genomfördes av SKL under 2009-2010 var en av huvudslutsatserna att en pressad platssituation och andelen tvångsvård verkade samspela med hur välutvecklad den öppna psykiatriska vården och kommunens insatser är. Kartläggningen visade att: - ett bra samarbete med kommunen, god tillgång på differentierade boendelösningar med möjlighet till individualiserat stöd i kommunen minskar behovet av heldygnsvård - gemensamma överenskommelser mellan kommun och landsting finns men behöver kompletteras med mer djupgående analyser och handlingsplaner för svåra gränsområden och komplicerad samverkan - välfungerande rutiner för vårdplanering i samband med heldygnsvård och aktuella individuella planer där det tydlig framgår vilka vårdgivare som har ansvar för vad påverkar vårdprocessen positivt och förkortar vårdtiderna. Den 1 januari 2010 infördes bestämmelser i socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen som skärper regionens och kommunernas skyldighet att samverka kring personer med psykisk funktionsnedsättning. Under 2010 påbörjades arbetet med en överenskommelse mellan kommunerna i Västra Götaland och Västra Götalandsregionen om samarbete och samordning av insatser till personer med psykisk funktionsnedsättning. Överenskommelsen tar sin utgångspunkt i lagstiftning och i gemensam värdegrund och reglerar huvudmännens ansvar. Struktur för samverkan finns beskriven för regional, delregional och lokal nivå. Samverkansavtal mellan kommuner och lokal psykiatri finns över hela regionen och på de allra flesta håll också ett gott samarbetsklimat vilket också uttryckts av kommunalförbundet. Etablerade forum för vårdsamverkan på delregional nivå finns. Utvecklingsområden Ytterligare utveckla arbetssätt som leder till högre kvalitet i funktionsbedömningar för att förbättra underlag för planering och bedömning av kommunala insatser. Fortsatt utveckling av rutiner i samband med vårdplanering vid utskrivning från heldygnsvård samt öppen psykiatrisk tvångsvård. Bemötande För den psykiatriska vården är det viktigt att ha en tydlig bild av patienters upplevelse av bemötande. Under 2007-2009 användes patientenkäten: Din syn på vården 22. En hög svarsfrekvens gav underlag för lokalt utvecklings- och förbättringsarbete. Under våren 2010 deltog VGR i Nationell patientenkät. Svarsfrekvensen var låg (35 respektive 42 %) och svaren har därför endast redovisats på landstings/regionnivå och har inte kunnat användas på enhetsnivå. I VGR svarade 1 384 personer som gjort besök på en 22 Indikatorer som belyser den psykiatriska verksamhetens kvalitet och resultat år 2009, Analysenheten Juni 2010, Dnr RSK 147-2006 2011-08-26 34 (37)

Regional Utvecklingsplan Psykiatri 2011 öppenvårdsmottagning, och 482 personer som vårdats i slutenvård på frågan: Kände du att du blev bemött med respekt och på ett hänsynsfullt sätt? Psykiatrin i VGR hade något bättre resultat än riket i helhet och i slutenvård något sämre än riket i helhet. För att ge underlag för vardagsnära arbete med bemötandefrågor bör det övervägas om en lokalt distribuerad enkät ska användas de år den nationella enkäten inte skickas ut. Vårdmiljö I den kartläggning som Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) genomförde 2009/2010 23 konstaterades att antalet heldygnsvårdsplatser minskat under senaste 15 åren. Antalet patienter som vårdas i heldygnsvården eller antal vårdtillfällen har dock inte minskat. Däremot har vårdtiderna minskat. En välfungerande heldygnsvård förutsätter ett nära samarbete med den psykiatriska öppenvården samt kommunens socialtjänst. Den förutsätter även en fungerande samverkan med den specialiserade kroppssjukvården och primärvården. En optimal heldygnsvård kräver ändamålsenliga lokaler med en inre miljö som stödjer tillfrisknandet hos den enskilde patienten. Dessutom behöver innehållet i vården baseras på aktuell forskning och kunskap. Förutom medicinsk utredning och diagnostik bör det inom heldygnsvården finnas tillgång till socionom/kurator med kompetens i sociala frågor, psykolog med kompetens att göra psykologiska/neuropsykologiska utredningar och bedömningar, arbetsterapeut och sjukgymnast för bl.a. funktionsbedömning. Tillgång till olika yrkeskategorier med för uppgiften avsedd kompetens är en nyckelfråga för att kunna åstadkomma en välfungerande heldygnsvård. En välfungerande vårdkedja innebär även välutvecklade mellanvårdsformer. Dels för att kunna erbjuda patienter en vårdform för att förhindra onödig heldygnsvård och dels för att erbjuda de patienter vård som har behov av psykiatrisk heldygnsvård av mindre intensiv karaktär än akutvård. Utvecklingsområden Att utveckla heldygnsvården avseende personalens kompetens såväl fysisk som psykisk miljö Att utveckla olika former av mellanvård med hänsyn tagen till de olika psykiatriska verksamheternas lokala förutsättningar 23 Kartläggning av den psykiatriska heldygnsvården, Dnr 08/3748 2011-08-26 35 (37)

Regional Utvecklingsplan Psykiatri 2011 INFLYTANDE Valfrihet Som invånare i VGR kan man söka vård där man vill. Personer som är i behov av psykiatrisk vård är ofta beroende av att vården finns på nära håll eftersom behandlingen många gånger kräver täta och regelbundna besök under lång tid. Patienter med ätstörningar är en förhållandevis liten patientgrupp inom psykiatrin, men ändå den grupp som står för största delen av valfrihetsvården, se avsnitt Ätstörningar. Det är viktigt att befolkningen i VGR har samma möjlighet till valfrihet vid psykiatriska problem som vid somatiska. Kunskap kring patienters val av andra vårdgivare kan ändå ge information om vilka delar av den regionala psykiatriska vården som behöver utvecklas vidare. Idag finns mycket små möjligheter för verksamheter till överblick över hur mycket, och vilken vård som väljs istället för den inom psykiatrin i VGR. Data kan bara sökas genom ekonomiska system och fakturor och då inte vård given av andra landsting. Data kan ge information till verksamheten om utvecklingsområden. Utvecklingsområde Fortsatt utveckling av metod för uppföljning av valfrihetsvården Delaktighet Bland de indikatorer som används för att belysa den psykiatriska verksamhetens kvalitet och resultat finns patienters upplevelse av delaktighet. Jämfört med indikatorn för bemötande ligger resultaten för delaktighet lägre för samtliga sjukhus. Detta är ett angeläget utvecklingsområde. Delaktighet hänger nära samman med patientsäkerhetsarbetet. En aktiv, deltagande och kunnig patient kan genom att berätta om sig själv och sin sjukdom och ge vårdpersonalen viktig information som kan bidra till att risker kan undvikas 24. Detta gäller såväl somatisk som psykiatrisk vård. Den individuella vårdplanen är ett viktigt verktyg för att göra patienten delaktig. Andelen patienter med en individuell vårdplan är fokus för uppföljning inom VGR, men kvalitén på utdata är fortfarande otillräcklig. Utvecklingsområde: Ytterligare aktiviteter som kännetecknar delaktighet bör definieras och implementeras i vårdens processer. 24 Socialstyrelsen, Tema Patientsäkerhet 2011-08-26 36 (37)

Regional Utvecklingsplan Psykiatri 2011 PROJEKTORGANISATION Uppdragsgivare Dåvarande hälso- och sjukvårdsdirektör Lars-Olof Rönnqvist Styrgrupp Christina Möller ordf, Hälso- och sjukvårdsavdelningen Stephan Ehlers, Kunskapscentrum för psykisk hälsa, Ulf Svensson, Sektorsrådet Allmänmedicin, Marika Fixell tom juni 2011, Hälso- och sjukvårdskanslierna Anders Thorstensson fr o m juli 2011, Hälso- och sjukvårdskanslierna Lars Helldin tom jan 2011, Sektorsrådet Psykiatri Martin Rödholm fr o m jan 2011, Sektorsrådet Psykiatri Bengt-Arne Andersson fr o m jan 2011, Sektorsrådet Psykiatri Projektansvarig Ingela Heimann Projektledare Eva Blixt Förankring Under arbetet med utvecklingsplanen har synpunkter tagits in från Sektorsrådet Psykiatri, Sektorsrådet BUP, Sektorsrådet Allmänmedicin, Läkemedelskommittén, Kommunalförbunden, Patient- och anhörigorganisationer, Fackliga representanter, Bilagor Bilaga 1, Uppdragshandling Uppföljning av Regional Utvecklingsplan psykiatri 2005 Bilaga 2, Utvecklingsplan 2005 - Regional utveckling Bilaga 3, Lagstiftning, föreskrifter och riktlinjer Bilaga 4, Statistikbilaga 2011-08-26 37 (37)

Regional Utvecklingsplan Psykiatri 2011 Bilaga 2, Utvecklingsplan 2005 Regional utveckling Framtagandet av den regionala utvecklingsplanen 2005 medförde att ett intensivt arbete inom regionen inkluderande sektorsrådet i psykiatri inleddes. Den regionala utvecklingsplanen 2005 innehöll en målbild för utvecklingen som sammanfattades i en vision för 2010. Inom de i planen framtagna utvecklingsområdena har följande genomförts och/eller påbörjats. Samverkan och samarbete Under åren som gått har ett intensivt arbete pågått med att förstärka och förbättra samarbetet och samverkan med framförallt allmänmedicin och den kommunala vården och övrig socialtjänst. I samarbete med sektorsrådet för allmänmedicin har en konsultationsmodell tagits fram. Varje psykiatrisk klinik har arbetat fram en lokal utvecklingsplan som inkluderat såväl den interna utvecklingen som samverkan/samarbete med vårdgrannar. Lokala samverkansavtal har också slutits. Riktlinjer och rutiner för utvecklig av familj- och nätverksarbete har utvecklats. Samtliga kliniker har idag någon form av brukarsamverkan. Utveckling av vård och behandlingsformer Primärvårdens uppdrag avseende befolkningens psykiska ohälsa har förtydligats och primärvården har idag ett tydligt uppdrag att erbjuda psykosocial/psykologisk behandling förutom sedvanlig läkemedelsbehandling. Utveckling av olika typer av mellanvårdsformer har genomförts i delar av regionen. Inom samtliga rättspsykiatriska kliniker pågår nybyggnation samt att det även sammantaget innebär en utbyggnad av vårdplatser inom rättpsykiatrin vilket bör leda till en förbättrad vårdplatssituation inom den allmänpsykiatriska slutenvården. Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Psykiatri vid Östra har flyttat in i nybyggda lokaler. Vårdgarantin inkluderar idag den specialiserade psykiatrin vilket medfört en förbättrad tillgänglighet.

De stora sjukdomsgrupperna/folksjukdomarna Sektorsrådet i allmän psykiatri har arbetat med implementering av nationella riktlinjer. Ett regionalt vårdprogram har arbetats fram avseende psykossjukdomar samt ADHD. Samtliga kliniker har även varit delaktiga i att implementera de nationella riktlinjerna för missbruk och beroendevård. Psykiatriska team avseende ADHD och patienter med samsjuklighet har etablerats. Inom beroendevården har ett flertal förbättringar genomförts och ett flertal nya enheter tillkommit t.ex. En enhet för omhändertagandet av missbrukande gravida kvinnor En regional avgiftningsenhet/ mottagning för substitutionsbehandling En regional enhet för avgiftning av unga vuxna Särskilda behovsgrupper En översyn av vårdkedjan för ätstörningar har genomförts och en regional slutenvårdsenhet har öppnats för unga vuxna upptill 25 år. Samtliga kliniker har utvecklat specialistteam avseende patienter med neuropsykiatriska funktionshinder varav en med uppdrag att vara ett regionalt kompetenscentrum. Gemensamt regionalt vårdprogram för ätstörningar och ADHD har tagits fram. Regionen har också etablerat en utredningsenhet för könsidentitetstörningar, huvudsakligen transsexualism, Lundströmsmottagningen. Inom regionen har utarbetats en praxis att unga från 16 års ålder med misstänkt psykos sjukdom erbjuds vård och behandling inom vuxenpsykiatrin. Kunskaps- och kompetensutveckling Ett arbete med att ta fram ett gemensamt regionalt kompetensutvecklingsprogram pågår. Institutet för stressmedicin har tillsammans med berörda sektorsråd arbetet fram ett regionalt vårdprogram angående utmattningssyndrom. Samtliga kliniker har förstärkt personalens kompetens avseende bland annat kognitiv terapi. Forskning och utveckling Ett regionalt kunskapscentrum för psykisk hälsa har startats med uppdrag att vara en resurs för utvecklingsarbetet inom området psykisk hälsa för primärvård, barn- och ungdomspsykiatri, vuxenpsykiatri och rättspsykiatri. Den del av psykiatrin som arbetar med ätstörningar deltar aktivt i ett FoU-samarbete inom Nationellt kunskapscentrum för ätstörningar. Befintliga data kring psykiatrisk sjuklighet kvalitetssäkras och utvecklas för att möjliggöra användning som planerings- och utvecklingsverktyg.

De psykiatriska verksamheterna deltar liksom övriga regionen i relevanta nationella folkhälsoundersökningar. Kvalitet Ett antal regionala kvalitetsindikatorer har tagits fram och följs upp och vidareutvecklas fortlöpande. Resultatet av uppföljningen redovisas i en årlig rapport. Representant för sektorsrådet i allmän psykiatri deltar i framtagandet av indikatorer. Regionens psykiatriska kliniker har påbörjat ett mer aktivt deltagande i de nationella kvalitetsregister som finns eller är under utveckling. Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande aspekter Samtliga psykiatriska kliniker deltar i det preventiva arbetet avseende tidig upptäckt och behandling. I detta ingår även kunskapsförmedling. Klinikerna deltar även i övrigt hälsofrämjande arbete som pågår inom regionen. Genusperspektiv Jämställd vård det vill säga lika vård på lika villkor oavsett om man är man eller kvinna är ett givet mål. Inom psykiatrin ses olika sjukdomsmönster och behandlingsinriktningar samt resultat för män och kvinnor och ett arbete avseende jämställdhet pågår idag inom regionen med stöd av Kompetenscentrum för jämställd vård. Struktur och organisation Den regionala utvecklingsplanen understryker vikten av att struktur och organisation skall stödja utövande och utveckling av den psykiatriska vården. Värdet av en sammanhållen organisation som en förutsättning för patientkontinuitet och kompetensutveckling samt rekrytering betonades. Under 2007 2008 gjordes en uppföljning och sammantaget har i dagsläget ett större antal av de föreslagna utvecklingsaktiviteterna genomförts.

Regional Utvecklingsplan Psykiatri Bilaga 3, Lagstiftning, föreskrifter och riktlinjer Ny lagstiftning Den 1 september 2008 infördes en ny bestämmelse om en ny vårdform öppen psykiatrisk tvångsvård i Lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård, LPT. Den nya vårdformen innebär att person som vårdas enligt LPT kan erhålla vård utanför heldygnsvården under förutsättning att personen behöver vård enligt särskilda villkor som kan ges inom öppenvården. Den 1 januari 2010 infördes i Lagen (1982:763) om hälso- och sjukvård, HSL(1982:763) 2 g och Lagen (1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område, LYHS, att hälso- och sjukvården särskilt ska beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon annan vuxen som barnet varaktigt bor tillsammans med 1. har en psykisk störning eller psykisk funktionsnedsättning 2. har en allvarlig fysisk sjukdom eller skada, eller 3. är missbrukare av alkohol eller annat beroendeframkallande medel Detsamma gäller om barnets föräldrar eller någon annan vuxen som barnet varaktigt bor tillsammans med oväntat avlider Från och med den 1 januari 2011 upphörde LYHS att gälla varvid bestämmelsen återfinns i 6 kap. 5 Patientsäkerhetslagen (2010:659) (PSL) Den 1 januari 2010 infördes i lagen(1982:763) om hälso- och sjukvård, HSL(1982:763) 3f, att: När den enskilde har behov av insatser både från hälso- och sjukvården och från socialtjänsten ska landstinget tillsammans med kommunen upprätta en individuell plan. Planen ska upprättas om landstinget eller kommunen bedömer att den behövs för att den enskilde ska få sina behov tillgodosedda, och om den enskilde samtycker till att den upprättas. Arbetet med planen ska påbörjas utan dröjsmål. Planen ska när det är möjligt upprättas tillsammans med den enskilde. Närstående ska ges möjlighet att delta i arbetet med planen, om det är lämpligt och den enskilde inte motsätter sig det. Av planen ska det framgå 1. vilka insatser som behövs 2. vilka insatser respektive huvudman ska svara för 3. vilka åtgärder som vidtas av någon annan än landstinget eller kommunen 4. vem av huvudmännen som ska ha det övergripande ansvaret för planen. Lag (2009:979).

Nya Föreskrifter God Vård, Föreskrift om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet (SOSFS 2005:12). From 2012-01-01 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9). Föreskrift (SOSFS 2005:27) om samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård Föreskrift om säkerhet vid sjukvårdsinrättningar som ger psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatrisk vård samt vid enheter för rättspsykiatrisk undersökningsverksamhet (SOSFS 2006:9) I samband med denna föreskrift gav Socialstyrelsen ut en handbok med information och vägledning som hjälp vid tillämpningen. Föreskrift och allmänna råd om psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatrisk vård(sosfs 2008:18)I anslutning till Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om psykiatrisk tvångsvård och rättpsykiatrisk vård (SOSFS 2008:18) gav Socialstyrelsen ut en handbok med information och vägledning. Handbokens syfte är att underlätta tillämpningen av det regelverk som gäller inom detta område. Föreskrift och allmänna råd om bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård (SOSFS 2009:6) Med egenvård menas i detta sammanhang om hälso- och sjukvårdsåtgärd som legitimerad yrkesutövare inom hälso- och sjukvården bedömt att en person själv kan utföra. Din skyldighet att informera och göra patienten delaktig(2010) Handbok för vårdgivare, verksamhetschefer och personal Nationella riktlinjer Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård (2007) Nationella indikatorer för God vård (2009) Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom(2010) Nationella riktlinjer för sjukdomsövergripande metoder Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor(2010) Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd (2011)

Kommer under året: Missbruksutredningens slutbetänkande Bättre insatser vid missbruk och beroende (SOU 2011:35) Eventuella författningsändringar och ändringar vad gäller utredningsförfarande och vård och stöd med utgångspunkt i Socialstyrelsens utredning avseende Transsexuella och övriga personer med könsidentitetsstörningar (2010) Rättsliga villkor för fastställelse av könstillhörighet samt vård och stöd Psykiatrilagstiftningen redovisas senast den 15 december 2011 Regionala Vårdprogram ADHD vuxna 2010 Upptäckt, diagnostik och behandling av tidig psykos 2009 Utmattningssyndrom 2011 Regionala Medicinska riktlinjer Bipolära sjukdomar (2009) Demens (2007) Depression hos vuxna (2005)

REGIONAL UTVECKLINGSPLAN PSYKIATRI 2011 Bilaga 4, Statistikbilaga RSK 207-2010

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING KONSUMTION... 3 DIAGNOSER... 9 PRODUKTION... 15 BEHANDLING... 20 VALFRIHETSVÅRD... 30

3 Konsumtion Källa: Vega Tabell 1 Antal individer, besök i öppenvård, per HSN, år 2010 HSN Befolkning Antal individer i öppen vård Antal individer med besök/1000 invånare Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män 1 29 731 30 105 736 596 25 20 2 17 329 17 557 635 563 37 32 3 62 580 61 397 2 459 2 051 39 33 4 46 850 46 594 1 554 1 309 33 28 5 96 178 91 022 3 094 2 970 32 33 6 37 699 36 722 1 038 942 28 26 7 50 229 48 849 2 021 1 672 40 34 8 76 368 74 547 2 505 1 932 33 26 9 51 388 50 805 1 690 1 391 33 27 10 51 911 51 796 1 732 1 299 33 25 11 55 173 55 153 1 901 2 009 34 36 12 59 859 58 148 2 285 2 337 38 40 VGR 635 295 622 695 21 248 18 795 33 30 Tabell 1:1 Antal besök i öppenvård per åldersgrupp och kön, år 2010 Befolkning Antal besök Antal besök/1000 invånare Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män 18-24 år 74 605 78 411 43 161 24 007 579 306 25-44 år 204 972 213 818 122 035 107 814 595 504 45-64 år 199 327 202 392 77 011 78 383 386 387 65-156 391 128 074 18350 11800 117 92 Summa 635 295 622 695 260 557 222 004 410 357

4 Antal besök per ålder och kön 300 000 250 000 200 000 150 000 100 000 Antal besök Kvinnor Antal besök Män 50 000 0 18-24 år 25-44 år 45-64 år 65- Summa Figur 1 Antal besök i öppenvård per ålder och kön. Antal som besökt psykiatri / 1000 inv 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 45 69 73 61 65 53 74 59 60 58 71 78 64 Andel 1 N:a Boh 2 Dalsl 3 Trest 4 Kungälv 5 Gbg Cv 6 Mitt Älv 7 Mölnd 8 Sjuhär 9 Skar 10 Skar 11 His 12 Gbg nö VGR Figur 1:1 Antal som besökt psykiatri/1000 invånare per hälso- och sjukvårdsnämnd (HSN).

5 Besök, offentlig öppenvård 2010 300 000 250 000 250 837 200 000 150 000 Besök 100 000 50 000 24 130 84 804 45 852 77 370 0 KS NU SkaS SU SÄS Figur 1:2 Besök inom den offentliga öppenvården, per sjukhusområde, år 2010. Besök/person, offentlig öppenvård, år 2010 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 Besök/person 4,0 2,0 0,0 KS NU SkaS SU SÄS Summa Figur 1:3 Besök/person inom den offentliga öppenvården, per sjukhusområde. Personer, offentlig öppenvård, år 2010 20 000 18 000 16 000 14 000 12 000 10 000 8 000 6 000 4 000 2 000 0 18 973 7 024 6 055 6 216 2 378 KS NU SkaS SU SÄS Personer Figur 1:4 Antal personer, offentlig öppenvård, per sjukhusområde.

6 Tabell 1:2 Antal besök i öppenvård, per profession och sjukhus, år 2010 KS NU SkaS SU SÄS Summa Andel Annan vårdgivare 1 1426 1 427 0,3 Arbetsterapeut 1489 2725 1222 16883 6023 28 342 5,9 Dietist 160 160 0,0 Kurator 3021 7174 2526 20100 4973 37 794 7,9 Leg.psykoterapeut - ej läkare 587 823 1 410 0,3 Läkare 4919 9962 9341 39221 10793 74 236 15,4 Pedagoger 67 67 0,0 Psykolog 5682 8447 9072 30360 12724 66 285 13,8 Sjukgymnast 2181 2214 2265 11167 4585 22 412 4,7 Sjuksköterska m fl 6820 53694 20113 110844 37125 228 596 47,5 Sjukvårdsbiträde 18 18 0,0 Skötare 1153 20329 10 21 492 4,5 Undersköterska m fl 321 321 0,1 Summa 24 130 84 803 45 852 248 971 77 377 481 133 100,0 Antal besök Läkare 90 000 80 000 70 000 60 000 50 000 40 000 30 000 20 000 10 000 0 2007,5 2008 2008,5 2009 2009,5 2010 2010,5 KS NU SkaS SU SÄS Summa Figur 1:5 Antal besök i öppenvård hos läkare, per sjukhusområde, perioden 0705-1005.

7 Tabell 1:3 Antal vårdtillfällen inom slutenvård, per kön och HSN, år 2010 Utskrivna patienter, 18 år och äldre KS, SÄS, SU, Skas, NU Antal vårdtillfällen per 100 000 invånare > 17 år HSN Kvinna Man Summa 1 622 933 779 2 877 1 156 1 018 3 1 221 1 401 1 310 4 867 1 191 1 028 5 1 079 1 136 1 107 6 714 738 726 7 820 954 886 8 834 838 836 9 837 890 863 10 649 620 634 11 1 104 1 231 1 167 12 1 296 1 441 1 368 Totalt 947 1 058 1 002 Antal vårdtillfällen per 100 000 invånare >17 år 1 600 1 400 1 200 1 000 800 600 400 200 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 HSN Kvinna Man Figur 1:6 Antal vårdtillfällen i slutenvård per 100 000 invånare >17 år, per kön och per HSN.

8 Antal vårdtillfällen per 100 000 invånare >17 år 1 600 1 400 1 200 1 000 800 600 400 200 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 HSN Summa Figur 1:7 Antal vårdtillfällen i slutenvård, per 100 000 invånare>17 år, totalt, per HSN. Tabell 1:4 Antal intagningar och vårddagar per sjukhus, period 2008-2010 KS NU SkaS SU SÄS Summa 2008 Vårdtillfällen 908 2 823 1 789 6 118 1 519 13 157 2008 Vårddagar 14 656 36 231 26 265 100 102 21 041 198 295 2009 Vårdtillfällen 873 2 693 1 662 6 135 1 565 12 928 2009 Vårddagar 17 026 40 246 29 966 108 009 23 028 218 275 2010 Vårdtillfällen 944 2 459 1 527 6 064 1 723 12 717 2010 Vårddagar 16 472 38 399 31 527 105 549 24 637 216 584

9 Diagnoser Källa: Vega Tabell 2 De 15 vanligaste huvuddiagnoserna för kvinnors vårdtillfällen, år 2010 Vårdtillfällen Personer F32 Depressiv episod 725 607 F31 Bipolär sjukdom 655 438 F10 Psykiska störningar och beteendestörningar orsakade av alkohol 612 428 F33 Recidiverande depressioner 517 408 F60 Specifika personlighetsstörningar 484 222 F41 Andra ångestsyndrom 404 311 F43 Anpassningsstörningar och reaktion på svårstress 387 336 F19 Psykiska störningar och beteendestörningar orsakade av flera droger i kombination och av andra psykoaktiva substanser 251 162 F20 Schizofreni 234 148 F25 Schizoaffektiva syndrom 217 127 F29 Ospecificerad icke organisk psykos 127 91 F22 Kroniska vanföreställningssyndrom 120 85 F23 Akuta och övergående psykotiska syndrom 101 86 F00 Demens vid Alzheimers sjukdom 82 71 F11 Psykiska störningar och beteendestörningar orsakade av opiater 77 63 Tabell 2:1 De 15 vanligaste huvuddiagnoserna för mäns vårdtillfällen, år 2010 Vårdtillfällen Personer F10 Psykiska störningar och beteendestörningar orsakade av alkohol 1904 1233 F32 Depressiv episod 668 560 F19 Psykiska störningar och beteendestörningar orsakade av flera droger i kombination och av andra psykoaktiva substanser 637 433 F20 Schizofreni 396 226 F31 Bipolär sjukdom 337 230 F43 Anpassningsstörningar och reaktion på svårstress 314 280 F33 Recidiverande depressioner 294 230 F41 Andra ångestsyndrom 261 211 F11 Psykiska störningar och beteendestörningar orsakade av opiater 194 160 F29 Ospecificerad icke organisk psykos 128 96 F25 Schizoaffektiva syndrom 127 75 F22 Kroniska vanföreställningssyndrom 95 73 F90 Hyperaktivitetsstörningar 94 63 F60 Specifika personlighetsstörningar 80 55 F84 Genomgripande utvecklingsstörningar 73 45

10 Tabell 2:2 De 15 vanligaste huvuddiagnoserna för kvinnor i sluten vård, år 2010 Vårdtillfällen Personer F32 Depressiv episod 725 607 F31 Bipolär sjukdom 655 438 F10 Psykiska störningar och beteendestörningar orsakade av alkohol 612 428 F33 Recidiverande depressioner 517 408 F43 Anpassningsstörningar och reaktion på svår stress 387 336 F41 Andra ångestsyndrom 404 311 F60 Specifika personlighetsstörningar 484 222 F19 Psykiska störningar och beteendestörningar orsakade av flera droger i kombination och av andra psykoaktiva substanser 251 162 F20 Schizofreni 234 148 F25 Schizoaffektiva syndrom 217 127 F29 Ospecificerad icke organisk psykos 127 91 F23 Akuta och övergående psykotiska syndrom 101 86 F22 Kroniska vanföreställningssyndrom 120 85 F00 Demens vid Alzheimers sjukdom 82 71 F11 Psykiska störningar och beteendestörningar orsakade av opiater 77 63 Tabell 2:3 De 15 vanligaste huvuddiagnoserna för män i sluten vård, år 2010 Vårdtillfällen Personer F10 Psykiska störningar och beteendestörningar orsakade av alkohol 1904 1233 F32 Depressiv episod 668 560 F19 Psykiska störningar och beteendestörningar orsakade av flera droger i kombination och av andra psykoaktiva substanser 637 433 F43 Anpassningsstörningar och reaktion på svår stress 314 280 F33 Recidiverande depressioner 294 230 F31 Bipolär sjukdom 337 230 F20 Schizofreni 396 226 F41 Andra ångestsyndrom 261 211 F11 Psykiska störningar och beteendestörningar orsakade av opiater 194 160 F29 Ospecificerad icke organisk psykos 128 96 F25 Schizoaffektiva syndrom 127 75 F22 Kroniska vanföreställningssyndrom 95 73 F23 Akuta och övergående psykotiska syndrom 72 64 F90 Hyperaktivitetsstörningar 94 63 F13 Psykiska störningar och beteendestörningar orsakade av sedativa och hypnotika 69 61

11 Tabell 2:4 De 15 vanligaste huvuddiagnoserna för kvinnors besök, år 2010 Besök Personer Besök/person Z00 Allmän undersökning och utredning av personer utan besvär eller utan att diagnos registrerats 27607 4397 6,3 F60 Specifika personlighetsstörningar 25763 1519 17,0 F41 Andra ångestsyndrom 25524 3492 7,3 F31 Bipolär sjukdom 24012 2584 9,3 F32 Depressiv episod 20053 2840 7,1 F33 Recidiverande depressioner 20039 2638 7,6 F43 Anpassningsstörningar och reaktion på svår stress 14111 1877 7,5 F20 Schizofreni 12893 902 14,3 F50 Ätstörningar 9414 601 15,7 F11 Psykiska störningar och beteendestörningarorsakade av opiater 9268 181 51,2 F25 Schizoaffektiva syndrom 8742 562 15,6 F90 Hyperaktivitetsstörningar 8144 1102 7,4 F10 Psykiska störningar och beteendestörningar orsakade av alkohol 7528 907 8,3 F22 Kroniska vanföreställningssyndrom 4956 454 10,9 F29 Ospecificerad icke organisk psykos 4404 352 12,5 Tabell 2:5 De 15 vanligaste huvuddiagnoserna för mäns besök, år 2010 Besök Personer Besök/person Z00 Allmän undersökning och utredning av personer utan besvär eller utan att diagnos registrerats 27993 4114 6,8 F20 Schizofreni 25119 1434 17,5 F11 Psykiska störningar och beteendestörningar orsakade av opiater 24354 473 51,5 F10 Psykiska störningar och beteendestörningar orsakade av alkohol 16215 2069 7,8 F41 Andra ångestsyndrom 13008 2103 6,2 F32 Depressiv episod 12380 2110 5,9 F31 Bipolär sjukdom 12216 1518 8,0 F90 Hyperaktivitetsstörningar 11789 1569 7,5 F33 Recidiverande depressioner 10422 1453 7,2 F43 Anpassningsstörningar och reaktion på svårstress 6981 1221 5,7 F25 Schizoaffektiva syndrom 5861 359 16,3 F60 Specifika personlighetsstörningar 5549 573 9,7 F19 Psykiska störningar och beteendestörningar orsakade av flera droger i kombination och av andra psykoaktiva substanser 5412 905 6,0 F29 Ospecificerad icke organisk psykos 5358 427 12,5 F22 Kroniska vanföreställningssyndrom 4423 365 12,1

12 Tabell 2:6 De 15 vanligaste huvuddiagnoserna för kvinnor i öppen vård, år 2010 Besök Personer Besök /person Z00 Allmän undersökning och utredning av personer utan besväreller utan att diagnos registrerats 27607 4397 6,3 F41 Andra ångestsyndrom 25524 3492 7,3 F32 Depressiv episod 20053 2840 7,1 F33 Recidiverande depressioner 20039 2638 7,6 F31 Bipolär sjukdom 24012 2584 9,3 F43 Anpassningsstörningar och reaktion på svårstress 14111 1877 7,5 F60 Specifika personlighetsstörningar 25763 1519 17,0 F90 Hyperaktivitetsstörningar 8144 1102 7,4 F10 Psykiska störningar och beteendestörningar orsakade av alkohol 7528 907 8,3 F20 Schizofreni 12893 902 14,3 Z03 Medicinsk observation och bedömning för misstänkta sjukdomar och tillstånd 1564 601 2,6 F50 Ätstörningar 9414 601 15,7 F25 Schizoaffektiva syndrom 8742 562 15,6 F42 Tvångssyndrom 4270 494 8,6 F40 Fobiska syndrom 3745 463 8,1 Tabell 2:7 De 15 vanligaste huvuddiagnoserna för män i öppen vård, år 2010 Besök Personer Besök/person Z00 Allmän undersökning och utredning av personer utan besväreller utan att diagnos registrerats 27993 4114 6,8 F32 Depressiv episod 12380 2110 5,9 F41 Andra ångestsyndrom 13008 2103 6,2 F10 Psykiska störningar och beteendestörningarorsakade av alkohol 16215 2069 7,8 F90 Hyperaktivitetsstörningar 11789 1569 7,5 F31 Bipolär sjukdom 12216 1518 8,0 F33 Recidiverande depressioner 10422 1453 7,2 F20 Schizofreni 25119 1434 17,5 F43 Anpassningsstörningar och reaktion på svårstress 6981 1221 5,7 F19 Psykiska störningar och beteendestörningar orsakade av flera droger i kombination och av andra psykoaktiva substanser 5412 905 6,0 Z03 Medicinsk observation och bedömning för misstänkta sjukdomar och tillstånd 1577 648 2,4 F84 Genomgripande utvecklingsstörningar 3766 629 6,0 F60 Specifika personlighetsstörningar 5549 573 9,7 F11 Psykiska störningar och beteendestörningar orsakade av opiater 24354 473 51,5 F29 Ospecificerad icke organisk psykos 5358 427 12,5

13 Tabell 2:8 Antal personer och besök, schizofreni och Schizoaffektiva syndrom, per kön Besök K Personer K Besök M Personer M Schizofreni 12893 902 25119 1434 Schizoaffektiva 8742 562 5861 359 Summa 21635 1464 30980 1793 Besök/pers Kvinnor Besök/pers Män 14,8 17,3 Tabell 2:9 Andel vårdtillfällen i slutenvård, med rapporterad KVÅ-kod, per sjukhusområde, år 2008-2010 Sjukhus 2008 2009 2010 KS 18 95 98 NU 77 86 86 SkaS 80 89 95 SU 42 75 89 SÄS 2 48 76 Totalt 49 77 88 Tabell 2:10 Andel läkarbesök i öppenvård, med rapporterad KVÅ-kod, per sjukhusområde, år 2008-2010 Sjukhus 2008 2009 2010 KS 48 97 98 NU 84 96 95 SkaS 92 99 99 SU 22 60 87 SÄS 57 80 86 Totalt 46 75 90

14 Tabell 2:11 Antal personer per 100 000 invånare >17 år, enhet för specialiserad vård för unga missbrukare, sluten vård, per kön och per HSN, år 2008-2010 (totalt 196 personer) Antal personer per 100 000 inv > 17 år HSN Kvinna Man Totalt 1 0,0 3,3 1,7 2 0,0 0,0 0,0 3 4,8 6,5 5,6 4 6,4 19,3 12,8 5 14,6 47,2 30,4 6 8,0 13,6 10,7 7 10,0 36,8 23,2 8 5,2 8,0 6,6 9 0,0 7,9 3,9 10 0,0 0,0 0,0 11 61,6 107,0 84,3 12 46,8 89,4 67,8 Totalt 14,3 16,9 15,6 Enhet Specialiserad vård för unga missbrukare 2008-2010 Anntal personer per 100 000 inv >17 år 120,0 100,0 80,0 60,0 40,0 20,0 0,0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 Kvinna Man Totalt HSN Figur 2 Antal personer per 100 000 invånare>17 år, enhet för specialiserad vård för unga missbrukare, per kön och per HSN, år 2008-2010.

15 Enhet för specialiserad vård för unga missbrukare 2008-2010 Antal per 100 000 invånare >17 år 90,0 80,0 70,0 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 0,0 Totalt 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 Totalt HSN Figur 2:1 Antal personer per 100 000 invånare>17 år, enhet för specialiserad vård för unga missbrukare, totalt, per HSN, år 2008-2010. Produktion Källa: Vega Tabell 3 Antal besök i öppenvård, per sjukhusområde, år 2008-2010 Sjukhus Besök 2008 Besök 2009 Besök 2010 KS 23238 24505 24 130 NU 82642 87450 84 804 SkaS 47728 47241 45 852 SU 245818 248705 250 837 SÄS 73963 76344 77 370 Summa 473 389 484 245 482 993 Tabell 3:1 Antal vårdtillfällen i slutenvård, per sjukhusområde, år 2008-2010 KS NU SkaS SU SÄS Summa 2008Vårdtillfällen 908 2 823 1 789 6 118 1 519 13 157 2008Vårddagar 14 656 36 231 26 265 100 102 21 041 198 295 2008Vdgr/vtillf 16 13 15 16 14 15 2009Vårdtillfällen 873 2 693 1 662 6 135 1 565 12 928 2009Vårddagar 17 026 40 246 29 966 108 009 23 028 218 275 2009Vdgr/vtillf 20 15 18 18 15 17 2010Vårdtillfällen 944 2 459 1 527 6 064 1 723 12 717 2010Vårddagar 16 472 38 399 31 527 105 549 24 637 216 584 2010Vdgr/vtillf 17 16 21 17 14 17

16 Besök per sjukhusområde 2008-2010 offentliga sjukhus, västragötalänningar 18 år o äldre 300000 250000 200000 150000 100000 50000 KS NU SkaS SU SÄS 0 Besök 2008 Besök 2009 Besök 2010 Figur 3 Antal besök i öppenvård, västragötalänningar >18 år, per sjukhusområde, år 2008-2010. Antal vårdillfällen 7 000 6 000 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 0 KS NU SkaS SU SÄS 2008 2009 2010 Figur 3:1 Antal vårdtillfällen i slutenvård, per sjukhusområde, år 2008-2010.

17 Antal vårddagar 120 000 100 000 80 000 60 000 40 000 2008 Vårddagar 2009 Vårddagar 2010 Vårddagar 20 000 0 KS NU SkaS SU SÄS Figur 3:2 Antal vårddagar, per sjukhusområde, år 2008-2010. Medelvårdtider 2008-2010 25 20 15 10 5 KS NU SkaS SU SÄS Summa 0 2008 2009 2010 Figur 3:3 Medelvårdtider, per sjukhusområde, år 2008-2010. Antal vårdtillfällen per 100 000 invånare >17 år 1 600 1 400 1 200 1 000 800 600 400 200 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 HSN Summa Figur 3:4 Antal vårdtillfällen i slutenvård per 100 000 invånare >17 år, per HSN, år 2010.

18 Antal vårdtillfällen per 100 000 invånare >17 år 1 600 1 400 1 200 1 000 800 600 400 200 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 HSN Kvinna Man Figur 3:5 Antal vårdtillfällen i slutenvård per 100 000 invånare>17 år, per kön och per HSN, år 2010. Tabell 3:2 Antal besök i öppenvård, per person, västragötalänningar >18 år, inom vuxenspecialiserad psykiatri, per sjukhusområde, år 2010 Antal Besök 1 Personer Besök/person KS 24 130 2 378 10,1 NU 84 804 7 024 12,1 SkaS 45 852 6 055 7,6 SU 250 837 18 973 13,2 SÄS 77 370 6 216 12,4 Summa 482 993 40 646 11,9 1 Ej inskrivningsbesök

19 Självtillfogad skada, totalt VGR Antal per 100 000 inv 800 700 600 500 400 300 200 708 748 746 659 385 383 372 414 291 264 268 259 586 484 309 307 220 225 18-24 år 25-44 45-64 65+ 100 127 113 126 126 109 113 0 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 År Figur 3:6 Antal per 1000 000 invånare, självtillfogad skada, totalt, per åldersgrupp, år 2004-2011. 600 KVINNOR 500 506 503 458 470 400 404 Antal per 100 000 invånare 300 200 239 218 212 235 326 18-24 år 25-44 45-64 65+ 100 164 142 149 132 162 110 175 121 52 48 58 55 45 59 0 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Figur 3:7 Antal per 100 000 invånare, självtillfogad skada, kvinnor, per åldersgrupp, år 2005-2010.

20 300 MÄN 250 250 242 242 Antal per 100 000 invånare 200 150 100 146 127 165 160 122 119 188 179 126 182 148 110 158 132 104 18-24 år 25-44 45-64 65+ 50 75 65 68 71 64 54 0 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Figur 3:8 Antal per 100 000 invånare, självtillfogad skada, män, per åldersgrupp, år 2005-2010. Behandling Källa: Vega Tabell 4 Antal personer som fått Kognitiv beteendeterapi (KBT) 2, oavsett ålder, per utförare och per HSN, år 2010 DU010, DU011 ANS KS LUN NU Privata SkaS SU SÄS VGRPrim Summa Åldersstand. 100000 inv År 2010 antal utförda 374 327 701 4329 701 2263 828 9 784 19 307 1 223 1 Norra Bohuslän 196 410 1 696 1303 1 861 2 Dalsland 96 12 793 901 2 309 3 Trestad 7 545 745 12 1391 2700 1 743 4 Tjörn, öckerö, Kungälv, Stenungsund, Ale 339 5 7 660 81 729 1821 1 571 5 Göteborg CentrumVäster 8 2 26 1 696 1 832 5 1558 3121 1 309 11 Göteborg Hisingen 9 18 227 334 379 2 1058 2018 1 385 12 Nord-Östra Göteborg 67 6 55 287 1 469 4 1303 2125 1 334 7 Partille, Härryda. Mölndal 3 10 382 442 4 490 1328 1 023 6 Mitten-Älvsborg 2 2 2 321 30 201 260 816 878 8 Sjuhärad 1 4 94 1 11 610 1068 1789 967 9 Västra Skaraborg 8 183 324 5 2 124 646 521 10 Östra Skaraborg 1 205 374 1 314 895 723 2 Vid redovisning av KBT ingår ej DBT.

21 Tabell 4:1 Antal personer som fått Kognitiv beteendeterapi (KBT) 3 inom vuxenpsykiatri (exkl. rättspsyk), per sjukhusområde och per HSN, år 2010 KS NU SkaS SU SÄS Summa År 2010 antal utförda 301 471 499 1431 609 3 311 1 Norra Bohuslän 109 109 2 Dalsland 67 67 3 Trestad 1 286 3 290 4 Tjörn, öckerö, Kungälv, Stenungsund, Ale 273 6 36 315 5 Göteborg CentrumVäster 2 1 1 567 4 575 11 Göteborg Hisingen 17 229 2 248 12 Nord-Östra Göteborg 6 1 294 4 305 7 Partille, Härryda. Mölndal 283 3 286 6 Mitten-Älvsborg 2 12 160 174 8 Sjuhärad 1 1 6 434 442 9 Västra Skaraborg 1 236 1 2 240 10 Östra Skaraborg 260 260 Tabell 4:2 Antal personer som fått Dialektisk Beteendeterapi (DBT) 4 inom vuxenpsykiatri (exkl. rättspsyk), per sjukhusområde och per HSN, år 2010 Inom vuxenpsykiatri vid VGRs sjukhus, exkl rättspsyk, antal personer > 17 år KS NU SkaS SU SÄS Summa År 2010 antal utförda 19 19 56 11 141 246 1 Norra Bohuslän 5 5 2 Dalsland 1 1 3 Trestad 7 7 4 Tjörn, öckerö, Kungälv, Stenungsund, Ale 18 18 5 Göteborg CentrumVäster 9 3 12 11 Göteborg Hisingen 3 3 12 Nord-Östra Göteborg 1 1 2 4 7 Partille, Härryda. Mölndal 1 3 4 6 Mitten-Älvsborg 21 21 8 Sjuhärad 109 109 9 Västra Skaraborg 43 43 10 Östra Skaraborg 13 13 3 Vid redovisning av KBT ingår ej DBT. 4 Vid redovisning av KBT ingår ej DBT.

22 Tabell 4:3 Antal personer som fått Elektrokonvulsiv behandling (ECT) inom vuxenpsykiatri (exkl rättspsyk), per sjukhusområde och per HSN, kvartal 1 år 2011 DA006, DA024, DA025 Antal personer HSN KS NU SkaS SU SÄS Totalt 1 10 10 2 5 5 3 28 28 4 4 1 1 2 8 5 1 1 29 31 6 7 7 7 11 11 8 24 24 9 16 16 10 20 20 11 3 12 15 12 1 18 19 Totalt 9 45 37 72 31 194 Tabell 4:4 Antal vårdkontakter gällande Elektrokonvulsiv behandling (ECT) i sluten eller öppen vård, vuxenpsykiatri (exkl rättspsyk), per sjukhusområde och per HSN, kvartal 1 år 2011 Antal vårdkontakter i sluten eller öppen vård HSN KS NU SkaS SU SÄS Totalt 1 16 16 2 6 6 3 78 78 4 4 1 5 2 12 5 4 1 43 48 6 25 25 7 14 14 8 79 79 9 36 36 10 48 48 11 3 14 17 12 8 20 28 Totalt 19 102 89 93 104 407

23 Tabell 4:5 Antal personer som fått Elektrokonvulsiv behandling (ECT), per sjukhusområde, per HSN, år 2006-2010 Antal personer som fått ECT-behandling per HSN kvartal 1 2011 35 30 25 20 15 10 5 0 31 28 24 20 19 16 15 10 11 8 7 5 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 HSN Totalt Figur 4 Antal personer som fått ECT-behandling, totalt, per HSN, kvartal 1 2011.

24 Tabell 4:6 Antal personer som fått Systematisk psykologisk behandling, interpersonell (IPT), oavsett ålder, per sjukhusområde och per HSN, år 2010 DU022 KS NU Privata SU VGRPrim Summa Åldersstand. 100000 inv År 2010 antal utförda 1 16 578 14 972 1581 104 1 Norra Bohuslän 8 2 6 16 25 2 Dalsland 1 2 1 4 13 3 Trestad 7 148 275 430 299 4 Tjörn, öckerö, Kungälv, Stenungsund, Ale 1 6 144 151 132 5 Göteborg CentrumVäster 132 3 66 201 89 11 Göteborg Hisingen 15 4 22 41 29 12 Nord-Östra Göteborg 30 3 26 59 39 7 Partille, Härryda. Mölndal 132 4 228 364 293 6 Mitten-Älvsborg 20 5 25 31 8 Sjuhärad 33 197 230 131 9 Västra Skaraborg 43 2 45 38 10 Östra Skaraborg 15 15 12 Tabell 4:7 Antal personer som fått Systematisk psykologisk behandling, interpersonell (IPT) inom vuxenpsykiatri (exkl. rättspsyk), per sjukhusområde och per HSN, år 2010 > 17 år KS SU Summa År 2010 antal utförda 1 8 9 1 Norra Bohuslän 0 2 Dalsland 0 3 Trestad 0 4 Tjörn, öckerö, Kungälv, Stenungsund, Ale 1 1 5 Göteborg CentrumVäster 2 2 11 Göteborg Hisingen 2 2 12 Nord-Östra Göteborg 1 1 7 Partille, Härryda. Mölndal 3 3 6 Mitten-Älvsborg 0 8 Sjuhärad 0 9 Västra Skaraborg 0 10 Östra Skaraborg 0

25 Tabell 4:8 Antal besök i öppenvård, per profession, per sjukhusområde, år 2010 KS NU SkaS SU SÄS Summa Annan vårdgivare 1 1426 1 427 Arbetsterapeut 1489 2725 1222 16883 6023 28 342 Dietist 160 160 Kurator 3021 7174 2526 20100 4973 37 794 Leg.psykoterapeut - ej läkare 587 823 1 410 Läkare 4919 9962 9341 39221 10793 74 236 Pedagoger 67 67 Psykolog 5682 8447 9072 30360 12724 66 285 Sjukgymnast 2181 2214 2265 11167 4585 22 412 Sjuksköterska m fl 6820 53694 20113 110844 37125 228 596 Sjukvårdsbiträde 18 18 Skötare 1153 20329 10 21 492 Undersköterska m fl 321 321 Summa 24 130 84 803 45 852 248 971 77 377 481 133 50 Andel (%) 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 2008 2009 2010 Övriga Skötare Sjukgymnast Arbetsterapeut Kurator Psykolog Läkare Sjuksköterska Figur 4:1 Andel besök i öppenvård, per profession, år 2008-2010.

Tabell 4:9 Förskrivning av Bensodiazepiner och bensodiazepiliknande preparat, samtliga patienter, per bostadsort, samtliga förskrivare (Primärvård, somatik, psykiatri, övriga) Ort DDD DDD/1000 inv Invånare Trollhättan 1 541 322 28 089 54 873 Gullspång 145 253 27 226 5 335 Vänersborg 984 999 26 715 36 871 Öckerö 317 951 25 867 12 292 Lysekil 372 193 25 607 14 535 Åmål 316 029 25 417 12 434 Orust 385 930 25 211 15 308 Tanum 302 417 24 681 12 253 Mellerud 226 314 24 437 9 261 Bengtsfors 238 264 24 211 9 841 Töreboda 223 627 24 163 9 255 Munkedal 241 305 23 551 10 246 Göteborg 11 945 100 23 545 507 330 Ale 626 095 22 855 27 394 Essunga 126 900 22 657 5 601 Färgelanda 150 429 22 482 6 691 Strömstad 260 456 22 280 11 690 Tjörn 327 591 21 896 14 961 Borås 2 237 137 21 835 102 458 Uddevalla 1 106 378 21 476 51 518 VGR 33 664 844 21 450 1 569 458 Tranemo 246 634 21 221 11 622 Lilla Edet 270 492 21 177 12 773 Partille 727 832 21 169 34 382 Lidköping 769 596 20 258 37 989 Kungälv 821 539 20 172 40 727 Mölndal 1 200 340 19 879 60 381 Hjo 175 879 19 853 8 859 Tibro 209 566 19 750 10 611 Grästorp 115 466 19 714 5 857 Tidaholm 243 747 19 296 12 632 Vara 301 601 19 124 15 771 Ulricehamn 426 176 18 731 22 753 Sotenäs 169 227 18 572 9 112 Dals-Ed 87 430 18 488 4 729 Mariestad 439 241 18 456 23 799 Stenungsund 438 312 18 276 23 983 Falköping 568 830 18 105 31 419 Herrljunga 168 779 18 055 9 348 Alingsås 651 295 17 361 37 515 Karlsborg 113 873 16 786 6 784 Skövde 844 938 16 573 50 984 Skara 300 592 16 288 18 455 Bollebygd 132 525 16 058 8 253 Svenljunga 164 278 15 963 10 291 Härryda 541 376 15 920 34 007 Mark 527 795 15 606 33 821 Götene 203 679 15 447 13 186 Lerum 591 249 15 437 38 301 Vårgårda 136 869 12 480 10 967 26

27 Tabell 4:10 Antal besök i öppenvård samt antal personer med ADHD som huvuddiagnos, per kön och per HSN, år 2010 F90.0, huvuddiagnos 2010 Antal besök Antal personer HSN Kvinna Man Totalt Kvinna Man Totalt 1 189 455 644 22 47 69 2 156 306 462 18 38 56 3 1 047 2 181 3 228 119 190 309 4 1 146 1 071 2 217 120 142 262 5 1 078 1 002 2 080 131 176 307 6 479 728 1 207 61 86 147 7 651 1 159 1 810 94 138 232 8 709 1 581 2 290 80 159 239 9 379 674 1 053 104 177 281 10 873 697 1 570 149 142 291 11 327 524 851 66 104 170 12 527 615 1 142 92 119 211 Summa 7 561 10 993 18 554 1 034 1491 2 525 Tabell 4:11 Antal besök i öppenvård samt antal personer med ADHD som huvuddiagnos, per kön och per HSN, jämförelse mellan år 2008 och 2009 F90.0, huvuddiagnos År 2009 F90.0, huvuddiagnos År 2008 Antal besök Antal personer Antal besök Antal personer Kvinna Man Totalt Kvinna ManTotaltHSN Kvinna Man Totalt Kvinna ManTotalt 66 600 666 8 37 45 1 40 511 551 10 40 50 134 291 425 11 26 37 2 94 101 195 7 19 26 412 1538 1950 52 117 169 3 101 674 775 26 60 86 683 998 1681 93 109 202 4 383 523 906 66 76 142 848 668 1516 104 121 225 5 692 639 1331 73 105 178 281 412 693 48 65 113 6 49 66 115 18 32 50 426 574 1000 84 107 191 7 163 218 381 59 68 127 503 1460 1963 66 108 174 8 101 166 267 33 63 96 313 515 828 75 131 206 9 404 335 739 71 87 158 703 585 1288 88 107 195 10 404 440 844 69 77 146 230 334 564 55 81 136 11 102 212 314 37 70 107 320 323 643 62 69 131 12 131 189 320 45 60 105 4 919 8 298 13217 735 1061 1796Vgr tot 2 664 4 074 6738 502 746 1248

28 ADHD, Antal individer 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 2007 2008 2009 2010 2011 År Serie1 Figur 4:2 Antal individer med ADHD som huvuddiagnos, år 2007-2010. ADHD, Antal besök 20 000 15 000 10 000 Serie1 5 000 0 2007 2008 2009 2010 2011 År Figur 4:3 Antal besök i öppenvård, ADHD som huvuddiagnos, år 2007-2010. Läkemedelsbehandling vid ADHD Källa: Klinisk farmakologi/su Sahlgrenska Tabell 4:12 NO6BA Centralt verkande sympatometika, exkl modafinil 5 DDD 6 DDD DDD DDD 2007 2008 2009 2010 18-65 år Västra Götaland 466 859 807 252 1 237 059 1 739 222 5 Modafinil tillhör gruppen NO6BA men används främst vid narkolepsi 6 DDD för ett läkemedel är den förmodade medeldosen till vuxna vid underhållsbehandling vid läkemedlets huvudindikation

29 VGR - förskrivet NO6BA, förutom modafinil 2010 DDD 350 000 300 000 250 000 200 000 150 000 100 000 50 000-1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 HSN 2007 2008 2009 2010 Figur 4:4 Förskrivet NO6BA, läkemedel vid ADHD Lundströmottagningen Totalt har 113 personer gjort 1042 besök under 2008 2010 Personer som besökt mottagningen 2008-2010 per HSN 25 20 15 10 personer 5 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 Figur 4:5 Personer som besökt Lundströmottagningen per HSN, år 2008-2010.

30 Besök på Lundströmottagningen 2008-2010 per HSN 300 250 200 150 besök 100 50 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 Figur 4:6 Besök på Lundströmottagningen per HSN, år 2008-2010. Valfrihetsvård Källa: VGR Ekonomisystem Tabell 5 Köpt vård per vårdgivare avseende ätstörningsvård 7, år 2010 kostnad /vdg 2010 vtf vdgr tkr tkr MHE 98 342 1946 5,7 Mando 27 470 4434 9,4 Löwenströmska 12 68 1031 15,2 Anorexicenter Varberg 145 3031 16624 5,5 Totalt 282 3911 24035 7 Dessa uppgifter är statistik i Köpt Vård per vårdgivare, utan möjlighet att se vilken typ av vård det avser. Det går till exempel inte att söka på diagnos. Uppgifter för anorexivård inom SLL är därför inte möjlig att hitta.

31 TKr 5 000 4 500 4 000 3 500 3 000 2 500 2 000 1 500 1 000 500 0 HSN 3, Trestad (718) HSN 2, Dalsland (717) Kostnader Anorexicenter Varberg Totalt VGR: 16,6 Mkr HSN 9, V Skaraborg (713) 2010 Figur 5 Kostnader Anorexicenter Varberg, per HSN, år 2010. Underlag till diagrammen är hämtad ur VGR ekonomiska system via Hälso- och sjukvårdsavdelningen. Verksamheter med enbart ätstörningsvård finns med eftersom det inte är möjligt att utläsa ur ekonomiskt system vilken typ av vård fakturan avser. Osäkerhet kring definition av vårdtillfälle finns.

ÄRENDE 9

Sida 1 (1) Tjänsteutlåtande Datum 2011-12-02 Diarienummer HSN2 78-2011 Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli Handläggare: Lars-Erik Hansson Telefon: 0522-67 08 39 E-post: lars-erik.x.hansson@vgregion.se Hälso- och sjukvårdsnämnden i Dalsland Plan för intern styrning och kontroll 2012 Hälso- och sjukvårdsnämnden har, med utgångspunkt från beslut tagna i regionfullmäktige och regionstyrelsen, ansvaret för att utforma en god intern styrning inom sitt ansvarsområde. Nämnden fastställer årligen en plan för intern styrning och kontroll som bland annat beskriver styrmodellen samt uppföljning. Beslutsförslag Hälso- och sjukvårdsnämnden i Dalsland fastställer nämndens plan för intern styrning och kontroll 2012. Håkan Sundberg Hälso- och sjukvårdschef POSTADRESS: Uddevalla BESÖKSADRESS: Kilbäcksgatan 32 TELEFON: 0522-67 08 00 HEMSIDA: www.vgregion.se E-POST: hsk.uddevalla@vgregion.se

Hälso- och sjukvårdsnämnden i Dalsland Plan för Intern styrning och kontroll 2012 Fastställd av hälso- och sjukvårdsnämnden i Dalsland den 16 december 2011

Innehållsförteckning 1 INLEDNING... 3 2 STYRMILJÖN... 3 2.1 EXTERNA KRAV OCH FÖRUTSÄTTNINGAR... 3 2.2 INTERNA KRAV OCH FÖRUTSÄTTNINGAR... 3 2.2.1 Västra Götalandsregionens Plattform en gemensam grund... 3 2.2.2 Vårdvalssystem i primärvården... 4 2.2.3 Säkerhetsarbetet i regionen... 4 2.2.4 Fördelning av befogenheter och ansvar... 4 2.2.5 Hälso- och sjukvårdsnämndens uppdrag och mål... 4 3 RISKIDENTIFIERING... 5 4 STYRÅTGÄRDER... 6 4.1 INTERN KONTROLL... 6 4.2 BEHOVSANALYS... 6 4.3 EKONOMISK ANALYS... 7 4.4 MÅL OCH INRIKTNING... 7 4.5 AVTALSUPPFÖLJNING... 7 4.6 BUDGET... 7 4.7 ÅRSREDOVISNING OCH DELÅRSRAPPORTER... 8 4.8 BESTÄLLARBOKSLUT... 8 5 INFORMATION OCH KOMMUNIKATION... 8 Bilaga 1 Mall för redovisning av 2011 års säkerhetsarbete till regionstyrelsen Bilaga 2 Plan för intern kontroll 2

1 Inledning Hälso- och sjukvårdsnämnden har ansvaret för att utforma en god intern styrning inom sitt ansvarsområde, med utgångspunkt i beslut fattade av regionfullmäktige och regionstyrelsen. Nämnden antar årligen en plan för uppföljning av den interna styrningen och rapporterar uppföljningen till regionstyrelsen som därefter utvärderar regionens samlade system för intern styrning och kontroll. Intern styrning syftar till att åstadkomma sådana effekter, så att de politiskt fastställda målen uppnås. Intern kontroll innebär att rutiner byggs upp i syfte att säkerställa att redovisningen blir riktig och fullständig och att tillgängliga resurser används på bästa sätt. Den är alltså ett medel för att uppnå effektivitet och säkerhet. Denna plan anger hur arbetet ska bedrivas under det kommande året, utifrån de förutsättningar som anges bland annat i nämndens politiska styrdokument Mål och inriktning och detaljbudget. 2 Styrmiljön Styrmiljön är basen för intern styrning. I denna ingår såväl externa som interna krav på och förutsättningar för nämndens arbete. 2.1 Externa krav och förutsättningar 2.2 Externa krav och förutsättningar Sveriges landsting och regioner har att följa ett antal olika lagar, såväl generella såsom kommunallagen och lagen om offentlig upphandling, som specifik lagstiftning avseende viss verksamhet, såsom hälso- och sjukvårdslagen och tandvårdslagen Det finns flera huvudmän som har ett uttalat ansvar för att möta befolkningens behov, utifrån olika aspekter, och en fungerande samverkan är viktig. Syftet är att hantera frågor i gränslandet mellan olika huvudmän, utveckla bra samarbetsformer som stimulerar en effektiv verksamhet och att lära av varandra. Några aktörer nämnden samverkar med och som påverkar nämndens arbete är kommunerna i området samt försäkringskassa och arbetsförmedling. Påtryckargrupper bildas vid vissa tillfällen i syfte att skapa opinion och på så sätt påverka nämndens beslut. Massmedia är också en viktig opinionsbildare. 2.3 Interna krav och förutsättningar Västra Götalandregionen är en politiskt styrd organisation och därmed är utgångspunkten för all verksamhet politiskt fastställda mål. Som alla politiskt styrda organisationer rymmer regionen olika politiska viljor. Regionfullmäktige har i sitt budgetbeslut fastlagt att anpassning till angivna ekonomiska ramar utgör den övergripande restriktionen vid en eventuell målkonflikt med verksamhetens omfattning. Det har sin utgångspunkt i lagen om god ekonomisk hushållning för kommuner och landsting. 2.3.1 Västra Götalandsregionens Plattform en gemensam grund Plattformen fastställdes av regionstyrelsen den 12 december 2006. Regionen ska, enligt gällande målsättningar, vara en medborgarnas region. Den övergripande visionen är Det goda livet, vilket innebär att det ska vara gott att leva i Västra Götaland. 3

Den överordnade målsättningen för hälso- och sjukvården innebär att den ska sätta individen i centrum och bygga på allas lika rätt till en god hälso- och sjukvård, oavsett ålder, kön eller ekonomiska förutsättningar. Sjukvården ska ges efter behov och vara solidariskt finansierad. En behovsbaserad hälso- och sjukvård är en förutsättning för jämlik behandling av patienterna. Hälso- och sjukvården i Västra Götaland ska kännetecknas av hög kvalitet, god tillgänglighet, bra bemötande och valfrihet. 2.3.2 Vårdvalssystem i primärvården Regionen införde 2009 ett vårdvalssystem inom primärvården. Målet med systemet är att stärka patientens ställning och att öka kvaliteten samt tillgängligheten i vården. Regionfullmäktige fastställer en krav och kvalitetsbok för vårdgivare som reglerar verksamhet och ersättning. Samma grundkrav läggs fast för alla vårdgivare som vill etablera en vårdcentral i regionen. Grundkrav gäller t ex tillgänglighet och vårdutbud på vårdcentralen. För närvarande gäller att varje vårdcentral har ett basutbud med specialister i allmänmedicin, distriktssköterska, psykolog eller psykoterapeut, barnhälsovård, medicinsk fotvård och sjuksköterska som är specialiserad inom kroniska sjukdomar. Utöver detta kan varje vårdcentral utforma sin verksamhet efter patienternas behov. 2.3.3 Säkerhetsarbetet i regionen Västra Götalandsregionen har beslutat att nämnderna årligen ska redovisa en översikt av säkerhetsläget och säkerhetsarbetet till regionstyrelsen, RSK 636-2006. Säkerhetsarbetet redovisas enligt givna anvisningar från regionkansliet och en regiongemensam mall. Mallen finns med som bilaga 1 i denna plan. Från 2011 redovisas säkerhetsarbetet gemensamt för de tolv beställarnämnderna. 2.3.4 Fördelning av befogenheter och ansvar Regionfullmäktige har beslutat om en rollfördelning mellan olika politiska organ inom regionen, så att de är endera huvudman/finansiär, ägare, beställare/medborgarföreträdare eller utförare. Detta innebär en principiell boskillnad mellan de förtroendevaldas roll som företrädare för medborgarna och rollen som ansvariga för den verksamhet som bedrivs i regionens regi. 2.3.5 Hälso- och sjukvårdsnämndens uppdrag och mål Västra Götalandsregionens tolv hälso- och sjukvårdsnämnder har, enligt gällande reglemente, en uttalad befolkningsföreträdarroll. Nämnden har till uppgift att föra dialog med invånarna i syfte att företräda befolkningen och ge ökade förutsättningar för demokratiskt inflytande. Nämnden ska även verka för en förbättring av folkhälsan och ansvarar för att definiera behov och prioritera mellan olika behovsgrupper för att beställa hälso- och sjukvård, tandvård, insatser för funktionshindrade samt folkhälsoinsatser. Beställningar kan göras från regionens verksamheter eller externa aktörer Hälso- och sjukvårdsnämnden i Dalsland har detta ansvar för invånarna i Dals Ed, Färgelanda, Bengtsfors, Åmål och Mellerud. I sitt mål- och inriktningsbeslut har hälso- och sjukvårdsnämnden fastställt vision, mål inom den demokratiska dialogen, tillgänglighet, närsjukvård, jämställd patientfokuserad säker och effektiv vård, befolkningens hälsa samt mål för ett antal behovsgrupper som nämnden anser behöver särskilt fokus. 4

3 Riskidentifiering Riskidentifiering innebär en bedömning och analys av riskerna för att politiskt fastställda mål inte nås. Den metod som använts är en så kallad SWOT-analys, i vilken styrkor, svagheter, möjligheter och hot identifierats. STYRKOR En decentraliserad politisk organisation med närhet till invånarna skapar en lokal förankring och tillit till välfärdssystemen, tydlighet i beställarrollen och en hälso- och sjukvård efter invånarnas behov. Beställningarna anpassas fortlöpande efter de lokala behoven och förutsättningarna för verksamheten. Den demokratiska dialogen mellan nämndens politiker och medborgarna utvecklas lokalt och en successiv utveckling av nämndens webbplats. Uppföljning av hela den del av vårdkedjan som faller inom regionens ansvarsområde, från hälsofrämjande till högspecialiserad vård. Vidareutveckling av närsjukvården gör att fler patientgrupper kommer att färdigbehandlas inom närområdet. SVAGHETER Styrningen i avtal och överenskommelser får inte tillräckligt genomslag i förhållande till befolkningens behov. Målkonflikter, bland annat i form av beslut om utökade uppdrag inom den specialiserade sjukhusvården på bekostnad av den nära vården och satsningar på förebyggande insatser. Produktionsfokus ges ofta företräde framför befolkningens behov Otillräcklig kunskap om kvinnors och mäns skillnader fysiologiskt psykologiskt, behov, konsumtion av vård, bemötande etc. Organisation och struktur får inte vara det som styr tillgången till lika vård. Det tar tid att förändra befolkningens attityder till att söka rätt vårdnivå. MÖJLIGHETER Att stimulera utveckling, bland annat genom att upphandlad vård och styrning med ersättningsmodeller. Styra innehållet i avtal efter lokala behov och förutsättningar inom verksamhet som inte omfattas av vårdvalssystem. Beslut om regionövergripande prioriteringar och gemensamma indikationer. Ordnat införande och utmönstring Medborgarnas förtroende för hälso- och sjukvården. Införande av resursfördelningsmodellen inom fler områden då den tar hänsyn till befolkningens behov och är tydligare och mer genomskinlig än tidigare modeller. Förebyggande arbete och egenvård. Utveckling av sjukvårdsrådgivningen och vård på webben. HOT Hälsoutvecklingen för vissa grupper i befolkningen. Livsvillkor och levnadsvanor som leder till ohälsa i form av kroniska sjukdomar och psykisk ohälsa. Hög arbetslöshet vilket leder till utanförskap. Beslut i regionen fattas ibland på annan nivå, utan plan, sammanhang, helhetssyn samt lokal förankring. Bristande jämlikhet och jämställdhet i i vården. Oklar gränsdragning mellan olika huvudmän ger risk för övervältring av kostnader och ansvar. Datasystem för uppföljning ger inte tillräckligt stöd för kostnadskontroll 5

4 Styråtgärder 4.1 Intern kontroll Syftet med intern kontroll är att säkra en effektiv förvaltning, att trygga regionens tillgångar och förhindra förluster på grund av oavsiktliga eller avsiktliga fel, samt säkra att gällande bestämmelser efterlevs. En väl fungerande intern kontroll skyddar även personalen genom att undanröja obefogade misstankar om oegentligheter. Det är viktigt att den interna kontrollen utformas utifrån en helhetssyn, så att kostnader och arbetsinsatser står i proportion till risken för att något ska inträffa. Alla nämnder ansvarar för att följa upp sin interna kontroll. Detta ska göras genom att man fastställer en granskningsplan samt löpande håller sig informerad om de granskningar som sker. En sådan granskningsplan redovisas i bilaga 2. Beställarstyrning innebär att fokusera på befolkningens behov av hälso- och sjukvård, och inte på efterfrågan eller vilken organisation som tillgodoser behoven. Hälso- och sjukvårdsnämnden använder olika metoder och arbetssätt för att styra mot fastställda mål. Styrsystemet byggs upp som en sammanflätad helhet, i vilket delarna tillsammans styr mot samma mål. Nämnden ansvarar för att de politiskt fastställda målen uppnås, beställarcykeln är en modell som beskriver nämndens arbete under året 4.2 Behovsanalys Att beställa hälso- och sjukvård utifrån invånarnas behov förutsätter en god kunskap om de behov av insatser som krävs för att förbättra eller bibehålla hälsan. Nämnden följer utvecklingen och analyserar fortlöpande utifrån olika kunskapsunderlag vilka behov av hälsooch sjukvård, tandvård, folkhälsoinsatser och insatser för personer med funktionsnedsättning som befolkningen i området har. För att analysera befolkningens behov krävs även kunskap om vad som påverkar i vår omvärld, både på individ-, grupp- och samhällsnivå. Behovsanalysen presenteras för nämnden fortlöpande och är ett viktigt underlag i nämndens arbete med Mål och inriktningsdokumentet. 6

4.3 Ekonomisk analys För att de insatser som avtalas om ska vara så effektiva och kvalitativa som möjligt och för att nämndens tilldelade regionbidrag ska räcka till så mycket som möjligt, krävs olika former av ekonomiska analyser. Analyserna kan till exempel innehålla prisjämförelser mellan olika vårdgivare, och olika vårdnivåer, etc. Analyserna kan även ha bäring på olika perspektiv. Dels avtalsperspektivet som speglar kostnadsnivåer, produktion och ekonomiska styreffekter av avtalen och dels konsumtionsperspektivet som speglar nämnden kostnader för invånarnas konsumtion av sjukvård. Hälsoekonomiska bedömningar kan också ingå i analysarbetet. 4.4 Mål och inriktning Nämnden fastställer varje år ett Mål- och inriktningsdokument. Utgångspunkten för framtagandet av dokumentet är bl. a regionens budget och nämndernas reglemente. Mål och inriktningsdokumentet är nämndens styrdokument för planering av beställningsarbetet och för de avtal som nämnden tecknar med olika vårdgivare och huvudmän. Mål- och inriktningsdokumentet 2011-2013 gäller för samtliga invånare, oavsett ålder och kön, inom nämndsområdet. Dokumentet innehåller vision, mål och ett antal behovsgrupper som nämnden anser behöver särskilt fokus. 4.5 Avtalsuppföljning Mål och inriktningsdokumentet och den ekonomiska analysen är tillsammans med regionens budgetförutsättningar utgångspunkt för de avtal som nämnden tecknar med olika vårdgivare och andra huvudmän. Avtalen anger vilken verksamhet som ska bedrivas, hur den ska ersättas och hur uppföljning ska ske. Nämndens avtal följs upp löpande under året. Resultatet sammanställs i två avtalsuppföljningar (jan- mars, jan-sept). En samlad uppföljning över hela året sammanställs i dokumentet Beställarbokslut. Vårdgivarna rapporterar även kontinuerligt till vårddatabasen VEGA, där all vårddata samlas för att invånarnas konsumtion ska kunna följas upp. Uppföljning av befolkningens konsumtion av vård är en viktig. Konsumtionen utgår från invånarna, till skillnad från produktion, där utgångspunkten istället är vårdgivarna och vad de producerat. Ett syfte med uppföljningen är att ge en kontinuerlig bild av hur de avtal som tecknats påverkat konsumtionen. Också innehållet i konsumtionen och vilka befolkningsgrupper som konsumerat vård följs upp. Denna bild utgör en komponent i arbetet att bedöma hälsoläget hos befolkningen och hos olika grupper. Bilden utgör även den en grund för kommande avtal som tecknas med vårdgivarna inom nämndsområdet. 4.6 Budget Budgeten är till stor del en summering av de avtal och överenskommelser som fattats för det aktuella året. Budgeten beskriver även hur nämnderna ska arbeta med regionfullmäktiges prioriterade mål och uppdrag under året. Budgeten rapporteras till regionledningen enligt en regiongemensam mall i ett webbaserat rapporteringssystem. Budgeten följ upp genom delårsrapporter och månadsrapporter. Rapporterna är en budgetuppföljning som lämnas till regionledningen enligt fastställda anvisningar. Den innehåller bland annat ekonomiskt resultat för perioden samt en helårsprognos. 7

4.7 Årsredovisning och delårsrapporter Samtliga nämnder och styrelser i regionen har att under 2011 att lämna rapporter över ekonomi och verksamhet till regionledningen enligt en regiongemensam tidsplan och mall. Mallen bygger på uppföljning ur flera perspektiv i enlighet med teorierna kring balanserad styrning. De ska ha ett begränsat omfång och utgör underlag för en sammanställning till regionstyrelsen och regionfullmäktige. Till detta kommer årsredovisningen efter december månad. Årsredovisningen ska ge regionfullmäktige och regionstyrelsen samt nämnder och styrelser en sammanfattning av händelser under det gångna året och en beskrivning av nämndens ekonomi vid årets slut. Årsredovisningen är den rapport där resultatet av arbetet med regionfullmäktiges mål och uppdrag ska redovisas. 4.8 Beställarbokslut Beställarbokslutet är en uppföljning av den samlade beställningen som nämnden har gjort under året. I beställarbokslutet ingår uppföljning av de mål som nämnden beslutat om i dokumentet Mål och inriktning samt en avtalsuppföljning där fokus är uppföljning av följsamheten till avtalen. 5 Information och Kommunikation Nämnden är för sitt arbete beroende av en väl fungerande intern kommunikation, inom nämnd och kansli, men också med ägare och inomregionala utförare. Den interna kommunikationen är en viktig grund för framgångsrik extern kommunikation. Hälso- och sjukvårdsnämndens viktigaste uppgift är att företräda invånarna i Trestad. Genom dialog och kommunikation med invånarna kan nämnden öka sin kunskap om behov av vård och om de prioriteringar som måste ske. En av förutsättningarna för en konstruktiv dialog är en utåtriktad information kring nämnden, dess arbete och om de beslut som fattas. Nämnden ansvarar för att invånarna får information om tillgänglig hälso- och sjukvård och om förändrade förutsättningar för att få tillgång till denna. Detta ansvar uppfylls genom: Vården på webben, www.1177.se/vgregion regionens samlade plats för vårdfrågor och information Samordnad vårdinformation, broschyr bl a om tillgänglig hälso- och sjukvård till invånarna i området Information om utbud och tillgänglighet finns i telefonkatalogens Blå sidor Sjukvårdsrådgivningen ger råd och vägleder invånarna till rätt vårdnivå. Om det inträffar förändringar i vårdutbudet eller i förutsättningarna för att få vård bedöms behovet av och formen för kommunikationsinsatser från fall till fall. I Hälso- och sjukvårdsnämndens roll som befolkningsföreträdare ingår uppdraget att skapa förutsättningar för att medborgarna ska få inflytande i den demokratiska processen. Nämnden kommer under 2012 att utveckla dialogen med medborgarna. En årsplan för planerade medborgardialoger kommer upprättas. Den aktuella frågeställningen avgör metod och grad av delaktighet gentemot medborgaren: information konsultation dialog. Nämnden ansvarar också för att öka befolkningens kunskap om nämndens roll och ansvar. Detta sker bland annat genom nämndsledamöternas kontakter med enskilda väljare, ovan nämnda medborgardialoger men även genom följande insatser: 8

Pensionärsråd, där nämnden och de största pensionärsorganisationerna är representerade. Handikappråden nämnden har representanter i de kommunala handikappråden, där också olika brukargrupper inom handikappområdet är representerade. Folkhälsoråd eller motsvarande nämnden ingår med representanter. Dessa genomför aktiviteter där samverkan är en viktig del och många aktörer bidrar till att föra dialog med befolkningsgrupper i lokalsamhället. Nämndens webbplats där finns nämndens aktuella dokument såsom Mål och Inriktning, budget, beställarbokslut, kartläggning av behovsgrupper, avtal, protokoll, snabbinformation efter nämndsammanträde, m.m. Kommunikation via massmedia, pressmeddelande, annonsering m.m. 9

VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN Bilaga 2 Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli, Uddevalla PLAN FÖR INTERN KONTROLL 2012 Rutin / system Utförst av Kontrollansvarig ALLMÄNT Kontrollmoment På vilket sätt? Frekvens Avvikelserapport Till Dokumentation Dokumenthantering Diariet Nämndssekreterare EKONOMI Hantering av bokföringsorder Att rutin för diarieföring, förvaring och gallring i enlighet med gällande krav följs. Ekonom Ekonom Att registrering sker enligt gällande rutiner, att konteringen är riktig. Genomgång av rutin 1 ggr/år Löpande Adm chef Gällande regelverk och lagstiftning Gällande regelverk Kundfakturering Ekonomi- Sekreterare/ assistent Ekonom/ Ekonomisekreterare Att fakturering sker i rätt tidsperiod och med rätt belopp. Fakturor som inte betalts inom föreskriven tid. 1 gång/månad Ekonom Aktuell attestförteckning Gällande regelverk (ekonomihandboken) Statsbidrag Ludvikamoms Ekonomiassistent (reg.service) Ekonom Att alla poster som innefattas i regelverket om Ludvikamoms bokförs så att de inkluderas i ansökan. Vid årsbokslut 1 gång/år Ekonomichef Gällande regelverk (ekonomihandboken) Likvidkonto Ekonomiassistent (reg.service) Ekonom Att hantering och avstämning sker enligt anvisningar. Vid bokslut 3ggr/år Ekonomichef Gällande regelverk (Ekonomihandbok) Attestförteckning Ekonomisekreterare Ekonomichef Att aktuell attestförteckning finns upprättad Vid årsbokslut 1 gång/år Hälso- och sjukvårdschef Gällande regelverk (Ekonomihandbok) Vidarefakturering Ekonomiassistent (reg.service) Ekonom Att rutin för vidarefakturering följs Vid bokslut 3ggr/år Ekonomichef Gällande regelverk (Ekonomihandbok)

VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN Bilaga 2 Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli, Uddevalla PLAN FÖR INTERN KONTROLL 2012 Rutin / system Utförs av Kontrollansvarig Kontrollmoment På vilket sätt? Frekvens Avvikelserapport till Dokumentation VERKSAMHET Avtalsförteckning Upphandling Nämndsekrete rare Enligt delegation Processledare nämnd/kansli Utvecklings chef Att rutinen för uppdatering av avtalsförteckningen följs. Att upphandlingsförfarandet följer LOU Genomgång av rutin 1 ggr/år Stickprov 1 ggr/år Utvecklingschef Hälso- och sjukvårdschef LOU Utförande Utförare Planerings ledare Uppfyllande av avtal Dialogsamtal samt Uppföljning Utvecklingschef samt nämnd Avtalen Uppföljning av plan för intern kontroll De brister som framkommer av kontrollerna i ovanstående plan och som kräver nämndsbeslut för att åtgärdas, rapporteras till hälso- och sjukvårdsnämnderna i samband med årsbokslut. Den interna kontrollplanen och eventuella interna rutinbeskrivningar ska revideras minst en gång per år.

2011-08-31 Bilaga 1 Redovisningsmall 1 (RM1) för redovisning av 2011 års säkerhetsarbete till Regionstyrelsen Säkerhetsarbetet ska revideras varje år inom respektive nämnds, styrelses eller bolags verksamhet enligt punkt 1.8 i ramverk för säkerhetsarbete enligt dnr RSK 636-2006. Resultatet ska redovisas i respektive årsredovisning och till regionstyrelsen enligt mall nedan och tillhörande frågor. För 2011 gäller att redovisning ska skickas till regionstyrelsen@vgregion.se senast den 13 februari 2012 med hänvisning till dnr RS 518-2011. Mall för nämndens/styrelsens årliga redovisning till regionstyrelsen Rött/DÅLIGT: Vi är långt ifrån att uppnå uppsatta mål. Mycket arbete återstår. Orange/VARNING: Vi är inte riktigt nära att nå målen. En hel del arbete återstår Gult/OK: Vi är på gång att nå våra mål. Vi är på rätt väg Ljusgrönt/BRA: Vi bedömer att vi når våra mål. Mörkgrönt/UTMÄRKT: Vi överträffar våra mål. Våra resultat är utmärkta. Markera enligt balanserat styrkortsmetodik 1. (Mål 1) Har din förvaltning en fungerande avvikelsehantering? 2. (Mål 1) Redovisas kostnader för inträffade händelser till förvaltningsledningen? 3. (Mål 1) Är behovet av personer utbildade i riskanalys, säkerhetsanalys eller händelseanalys tillgodosett? 4. (Mål 2) Har förvaltnings-/bolagsledning säkerhetsfrågorna regelbundet på agendan? 5. (Mål 3) Har Västfastigheter fått ett utökat ansvar för fastighetsbundna säkerhetsanläggningar? 6. (Mål 4) Har Regionservice ansvar för tekniska skyddsåtgärder som inte Västfastigheter ansvarar för (inkl IT-säkerheten)? 7. (Mål 5) Har förvaltningen en risk- och krishanteringsorganisation (IT, tele, el vatten etc)? 8. (Mål 5) Finns en handlingsplan fastställd av nämnden/styrelsen för säkerhetsarbetet? 9. (Mål 6) Genomförs mätningar av säkerhetskulturen? 10. (Mål 7) Är förvaltnings övergripande processer och digitala informationsmängder klassificerade utifrån sekretess, riktighet, tillgänglighet, spårbarhet? 11. (Mål 7) Tillämpas regelverk som beskriver regionala krav på hur IT-stödet ska utvecklas i perspektiven verksamhet, informatik, teknik och säkerhet?

Krishanteringsförmåga och Informationssäkerhet Regionstyrelsen rapporterar årligen till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), Socialstyrelsen och Länsstyrelsen vilka åtgärder som vidtagits för att minska risker och sårbarheter och därmed förbättrat krishanteringsförmågan inom regionen. Nedanstående ska därför redovisas årligen till regionstyrelsen. 1. Har risk- och sårbarhetsanalyser (RSA) genomförts under 2011 i syfte att förbättra: a) krishanteringsförmågan Svar: Ja Nej b) informationssäkerheten Svar: Ja Nej 2. Redovisa antal risk- och sårbarhetsanalyser som har genomförts i syfte att förbättra a) krishanteringsförmågan Svar: Antal b) informationssäkerheten Svar: Antal 3. Redovisa vilka granskningar, RSA och skyddsåtgärder av större betydelse som har utförts avseende säkerheten och vilka förbättringsåtgärder har vidtagits Svar: Inget har genomförts Svar: Följande har genomförts; 4. Har förbättringsåtgärder genomförts under 2011 som påverkat a) krishanteringsförmågan Svar: Ja Nej b) informationssäkerheten Svar: Ja Nej 5. Har förbättringsåtgärder genomförts under 2011 som påverkat säkerheten utöver krishanteringsförmågan och informationssäkerheten? Svar: Ja Nej 6. Bedömning av aktuellt läge för er förvaltning/verksamhets krishanteringsförmåga. Svar: Använd mallen nedan. Strategisk Ledning Samverkan med andra aktörer Extern information/ kommunikation Intern information/ kommunikation Operativ ledning Långsiktig planering. Prioritering av resurser. Förtroendefrågor osv. Andra förvaltningar, kommuner, polis, räddningstjänst etc I förväg planerad och övad kris/katastrofledning 1 Inga tydliga brister/problem 2 Oklarheter/ osäkerheter 3 Tydliga brister/problem

Övergripande och gemensamma risker 7. Ange övergripande regiongemensamma risker som behöver hanteras över förvaltnings- och bolagsgränserna inom VGR? Svar: Inget behöver hanteras Följande bör hanteras (kortfattad text): Personsäkerhet 8. Har utbildningsinsatser i personsäkerhet inletts till anställda inom ramen för riktlinjer för personsäkerhet? Svar: Ja Nej 9. Hur många personer har medverkat i personsäkerhetsutbildning inom ramen för riktlinjer för personsäkerhet? Svar: Antal Hälso- och sjukvård 10. Frågor för verksamheter inom hälso- och sjukvård a. Finns kontinuitetsplaner upprättade på förvaltnings- och/eller verksamhetsnivå? Svar: Ja Nej b. Finns tydliga och kända rutiner kring förvaltning av behörigheter? Svar: Ja Nej c. Finns tydliga och kända rutiner som kan tillämpas i händelse av IT-avbrott? Svar: Ja Nej Kompletterande svar till punkterna 1-3 enligt ovan. Enligt SOSFS 2008:14 ska återrapportering till vårdgivaren omfatta granskningar och skyddsåtgärder av större betydelser, som gjorts i enlighet med informationssäkerhetspolicyn, samt riskanalyser och förbättringsåtgärder som vidtagits. d. Redovisa granskningar och skyddsåtgärder av större betydelse som har gjorts i enlighet med informationssäkerhetspolicyn e. Redovisa riskanalyser som har genomförts avseende informationssäkerheten f. Redovisa förbättringsåtgärder som har vidtagits avseende informationssäkerheten

ÄRENDE 10

Hälso- och sjukvårdsnämnden i Dalsland Delårsrapport oktober 2011 Hälso- och Sjukvårdsnämnden 11-12-16

1. SAMMANFATTNING OCH SLUTSATS Nämnden har ett resultat för perioden på 15 mnkr och15,2 i avvikelse mot budget. Prognosen för helåret är ett nollresultat. Den ändrade prognosen mot tidigare rapporter beror på att nämnden finansierar köpt vård samt produktion över ersättningstaket för NU sjukvården. Nämnden har på grund av detta ett ökat underskott inom länssjukvården. Övriga områden där nämnden har underskott är primärvård och sjukresor. Inom primärvården är det främst hjälpmedelskostnaderna som orsakar underskottet. Tillgängligheten har förbättrats inom länssjukvården och målen för vårdgarantin uppnås vad gäller behandlingar och mottagningsbesök. Även de tidsgränser som gäller för att få del av kömiljarden har uppnåtts. Akutmottagningen tar emot fler patienter, tvärt emot önskad utveckling och trots de insatser som har gjorts för att få patienter att inte i onödan söka akut vård. Generellt ligger tillgängligheten till primärvården i Fyrbodal på en hög nivå både vad gäller tillgång till läkarbesök och telefontillgänglighet. 1.1 Sammanfattning medborgarperspektivet I Hälso- sjukvårdsnämndens roll som befolkningsföreträdare ingår uppdraget att skapa förutsättningar för att medborgarna ska få inflytande i den demokratiska processen. Arbetet med att utveckla medborgardialogen och dialogen med brukare har fortsatt. Förtroendevalda från nämnderna och tjänstemän från kansliet har gått med i ett nätverk via Sveriges kommuner och Landsting med syftet att utveckla medborgardialogen. På ett seminarium i Stockholm har våra nämnders erfarenheter av medborgardialogen presenterats. Utifrån genomförda diskussioner på nämnderna pågår arbetet med att ta fram en årsplan för planerade medborgardialoger. Arbetet med att analysera resultatet från 2011 års folkhälsoenkät Hälsa på lika villkor har inletts under hösten. 1.2 Sammanfattning verksamhetsperspektivet Avtalsuppföljning 2, januari-augusti månad redovisades på nämnderna i oktober. Av uppföljningen framgår att NU-sjukvården har startat en vårdplaneringsenhet för att förbättra samverkan med kommunerna när det gäller vårdplanering för utskrivningsklara patienter. Vårdplaneringsenheten tar sig an vårdplaneringar hos patienter med förändrat vårdbehov och är också support till avdelningarna. I VÖK 2011 finns 14 mål kopplade till tillgänglighet varav 13 har delredovisas i september. Av 13 mål uppfyller NU-sjukvården 9 stycken. Tillgängligheten har förbättrats i oktobermätningen. Målen för vårdgarantin uppnås vad gäller behandlingar och mottagningsbesök. Även de tidsgränser som gäller för att få del av kömiljarden har uppnåtts. Akutmottagningen tar emot fler patienter, tvärt emot önskad utveckling och trots de insatser som har gjorts för att få patienter att inte i onödan söka akut vård. De ökade antalet sökande gör det svårare att nå de regionala målen vad gäller ledtider.

1.3 Sammanfattning medarbetarperspektivet På Hälso och sjukvårdsnämndernas kansli i Uddevalla finns 24 anställda som alla har en tillsvidareanställning. Kansliet har en personalsammansättning som motsvarar behovet och några vakanser finns inte. Personalen har kompetens inom flera olika områden vilket är en förutsättning för att klara sitt uppdrag. 1.4 Sammanfattning ekonomiperspektivet Nämnden har ett resultat för perioden på 15 mnkr och15,2 i avvikelse mot budget. Prognosen för helåret är ett nollresultat. Den ändrade prognosen mot tidigare rapporter beror på att nämnden finansierar köpt vård samt produktion över ersättningstaket för NU sjukvården. Nämnden har på grund av detta ett ökat underskott inom länssjukvården. Övriga områden där nämnden har underskott är primärvård och sjukresor. Inom primärvården är det främst hjälpmedelskostnaderna som orsakar underskottet. 3. MEDBORGARPERSPEKTIVET I Hälso- sjukvårdsnämndens roll som befolkningsföreträdare ingår uppdraget att skapa förutsättningar för att medborgarna ska få inflytande i den demokratiska processen. Arbetet med att utveckla medborgardialogen och dialogen med brukare har fortsatt. Förtroendevalda från nämnderna och tjänstemän från kansliet har gått med i ett nätverk via Sveriges kommuner och Landsting med syftet att utveckla medborgardialogen. På ett seminarium i Stockholm har våra nämnders erfarenheter av medborgardialogen presenterats. Utifrån genomförda diskussioner på nämnderna pågår arbetet med att ta fram en årsplan för planerade medborgardialoger. Arbetet med att analysera resultatet från 2011 års folkhälsoenkät Hälsa på lika villkor har inletts under hösten. Resultatet kommer att användas vid revideringen av behovsgrupperna och sammanställning av befolkningens hälsa i Fyrbodal. Hälso- och sjukvårdsnämnden får ett underlag baserat på svar från 14 000 i Fyrbodal för prioriteringar av förebyggande och hälsofrämjande insatser och en möjlighet att rikta insatser mot olika grupper i befolkningen. 3.3 Jämställdhetsintegrering Den hälso- och sjukvård som erbjuds medborgarna ska vara lika tillgänglig, av lika hög kvalitet och vara lika väl anpassad för alla, såväl kvinnor som män. Att utveckla en jämställd hälso- och sjukvård är en viktig del i arbetet. Hälso- och sjukvårdsnämnden arbetar fortlöpande med att säkerställa att den egna budgetprocessen är jämställdhetsintegrerad. Arbetet sker genom att löpande kartlägga, utreda och analysera behov för att identifiera om eventuella oskäliga skillnader finns mellan kvinnor och män. Hälso- och sjukvårdsnämnden medverkar i ett utvecklingsarbete inom jämställdhet

tillsammans med Kunskapscentrum för jämställd vård. Utvecklingsarbetet består av 4 olika delprojekt: hur kan ungdomsmottagningen bli mer jämställd, depression hos unga vuxna, typ 1 diabetes - skillnader i vården samt behandlingsresultat samt NU-sjukvården med fokus på väntetider på akutmottagningen samt dialyssjukvård. De olika delprojekten har kommit olika långt men målet är att genom kartläggning och analyser förbättra avtal och beställningar med vårdgivare inom Fyrbodal. Delprojektet jämställd ungdomsmottagning har redovisats på nämnderna. En del av de olika utvecklingsområdena som identifierats, till exempel kompetensutveckling, samordning, journalföring och utåtriktad verksamhet, har arbetats in i avtalet. Parallellt har en uppdragsutbildning på (7,5 hp) tagits fram för personalen på ungdomsmottagningarna i normkritiskt förhållningssätt och praktisk andrologi. Planerad start för kursen är våren 2012 I delprojektet depression hos unga vuxna har statistik analyserats samt genomfört studiebesök. En journalstudie är påbörjad. Projektet beräknas vara klart vid årsskiftet. I delprojektet diabetes typ 1 används information från NDR för att undersöka om det finns skillnader i val av behandling och resultat av behandlingen mellan könen. Planering av fokusgrupper för patienterna på mottagningarna i NÄL/Uddevalla pågår. Projektet beräknas vara klart vid årsskiftet. 3.4 Funktionshinder Hälso- och sjukvårdsnämndens mål för personer med varaktiga funktionsnedsättningar är att de skall tillförsäkras lika god tillgång till hälso- och sjukvård som personer utan funktionsnedsättningar. Nämnden arbetar med målet full delaktighet och jämlikhet genom att: Följa upp kunskap om personers utsatthet vid varaktig funktionsnedsättning. Kvinnors dubbla utsatthet ska särskilt beaktas. Följa upp att vårdgivare i området lever upp till regionens riktlinjer för fysisk tillgänglighet och anpassad information. Metoden som används är att vara överens med vårdgivarna att verksamheterna finns inlagda i Tillgänglighetsdatabasen där personer med funktionsnedsättningar kan avgöra om det är möjligt att besöka vårdgivaren eller inte. 3.5 Mångfald Hälso- och sjukvårdsnämnden arbetar utifrån visionen att alla medborgare genom hela livet ska ha förutsättningar för en god hälsa samt hälsosamma livsvillkor och levnadsvanor. I de avtal och överenskommelser som nämnden tecknar är en utgångspunkt att vården ska ges med respekt för alla människors lika värde oberoende av kön, ålder, etnisk och religiös tillhörighet eller sexuell identitet, bostadsort eller ekonomiska förutsättningar. Hälso- och sjukvårdsnämnden har under 2011 fortsatt att jobba med mångfald på olika nivåer: Inom VG Primärvård används Care Need Index (CNI), ett index som utifrån socioekonomiska variabler används för att fördela resurser till vårdenheter med hög socioekonomisk tyngd. Ett exempel från överenskommelsen om tandvård är att samtliga barn i grundskolan

inom socioekonomiskt utsatta områden ska fluorlackas åtta gånger per år i enlighet med folktandvårdens riktlinjer för preventiva insatser. Inom primärvårdens sjukgymnastik finns exempel på att kvinnor utifrån kultur, religion eller etnicitet vid behov erbjuds egna träningstider. I överenskommelsen med Habilitering & Hälsa finns målet att personer med funktionsnedsättning ska kunna vara fullt delaktiga och jämlika i samhället utifrån sina personliga förutsättningar. Resurser ska fördelas och organiseras utifrån båda könens behov. Genom tolkverksamheten erbjuds tolkservice åt döva, dövblinda, gravt hörselskadade personer och talskadade personer. Hälso- och sjukvårdskansliet arbetar utifrån Västra Götalandsregionens Jämställdhets- och mångfaldsplan 2010-2012. Syftet är att arbetsmiljö, verksamhet och budget ska beredas utifrån ett jämställdhets- och mångfaldsperspektiv. 3.6 Verksamheternas mål i medborgarperspektivet Hälso- och sjukvårdsnämndens roll är att vara befolkningsföreträdare och beställare av hälsooch sjukvård. Det är befolkningens behov som ska vara styrande för all hälso- och sjukvård som beställs. För att leva upp till uppdraget är kunskapen om vilka behov av hälso- och sjukvård befolkningen i området har av central betydelse. Ett strategiskt mål för hälso- och sjukvårdsnämnden är också att medborgarnas delaktighet och demokratiska inflytande ska stärkas. 4. VERKSAMHETSPERSPEKTIVET Hälso- och sjukvårdsnämndens roll är att vara befolkningsföreträdare och beställare av hälsooch sjukvård. I de avtal och överenskommelser som nämnden tecknar med vårdgivarna ska regionfullmäktiges prioriterade mål och strategiska inriktningar beaktas. En viktig utgångspunkt är också nämndens mål- och inriktningsdokument 2012-2014 med vision och angivna mål för att tillgodose invånarnas behov av hälso- och sjukvård. Avtalsuppföljning 2, januari-augusti månad redovisades på nämnderna i oktober. Av uppföljningen framgår att NU-sjukvården har startat en vårdplaneringsenhet för att förbättra samverkan med kommunerna när det gäller vårdplanering för utskrivningsklara patienter. Vårdplaneringsenheten tar sig an vårdplaneringar hos patienter med förändrat vårdbehov och är också support till avdelningarna. I VÖK 2011 finns 14 mål kopplade till tillgänglighet varav 13 har delredovisas i september. Av 13 mål uppfyller NU-sjukvården 9 stycken. Tillgängligheten har förbättrats i oktobermätningen. Målen för vårdgarantin uppnås vad gäller behandlingar och mottagningsbesök. Även de tidsgränser som gäller för att få del av kömiljarden har uppnåtts. Akutmottagningen tar emot fler patienter, tvärt emot önskad utveckling och trots de insatser som har gjorts för att få patienter att inte i onödan söka akut vård. De ökade antalet sökande gör det svårare att nå de regionala målen vad gäller ledtider. Från uppföljningen av arbetsterapin framgår att det nya hjälpmedelsavtalet medfört kraftigt ökade kostnader för hjälpmedel. För att kommunerna inte ska hamna i en situation där man tvingas täcka kostnader för hjälpmedel som skrivits ut som en del av primärvårdsuppdraget

tvingas nämnden höja ersättningen på årsbasis med ca 25 %. 4.2 Verksamheternas mål i verksamhetsperspektivet Tillgänglighet i primärvård Den nationella vårdgarantin har tillsammans med ytterligare regionala beslut som mål att öka tillgängligheten för medborgaren. Generellt ligger tillgängligheten till primärvården i Fyrbodal på en hög nivå. Väntetidsgaranti läkarbesök Enheterna i VG-primärvård mäter varje månad andelen akuta patienter av alla patienter som får läkarbesök inom 7 dagar. Genomsnittet för VGR i mars månad är 95 %. Motsvarande värden för Norra Bohuslän: 99 %, Dalsland: 99 % och Trestad: 97 %. Telefontillgänglighet Enheterna i VG-primärvård mäter varje månad också telefontillgängligheten till vårdcentralerna. Andelen samma dag besvarade/behandlade samtal av alla samtal. Genomsnittet för VGR i mars månad är 98 %. Motsvarande värden för Norra Bohuslän: 100 %, Dalsland: 100 % och Trestad: 91 %. Mätningen ligger också till grund som en av kvalitetsindikatorerna för målrelaterad ersättning i VG Primärvård där andelen besvarade samtal samma dag ska överstiga 95 %. NU-sjukvården Kömiljarden För att få del av regeringens kömiljard under 2011 ska andelen patienter som väntat 60 dagar eller kortare på besök eller operation/åtgärd uppgå till minst 70 respektive 80 %. NUsjukvårdens resultat har förbättrats under hösten. Utfallet för oktober är för besök 82 % och behandlingar 81 % inom 60 dagar. Vårdgarantin Antalet patienter som väntat längre än vårdgarantigränsen 90 dagar har legat stabilt på en låg nivå under första halvåret 2011. Under sommarmånaderna har en förväntad försämring skett. Höstens resultat visar dock på en kraftig minskning av antalet långväntare. Andel patienter som väntat kortare tid än vårdgarantigränserna 90 dagar, NUsjukvården Mottagningsbesök Behandling/åtgärder jan-11 87 % 88 % apr-11 94 % 97 % aug-11 81 % 86 % okt-11 95 % 95 %

Kösituationen varierar mellan olika mottagningar och behandlingar/åtgärder. De områden där problemen med tillgängligheten för nybesök och behandling är som störst är ortopedi, ögon och urologi. Även inom Barn- och ungdomspsykiatrin har NU-sjukvården haft svårigheter med tillgängligheten till nybesök, behandling och fördjupad utredning. Inom vuxenpsykiatrin måste NU-sjukvården förbättra tillgängligheten till neuropsykiatrisk utredning för vuxna där man i dagsläget endast kan erbjuda cirka 50 % av patienterna en utredning inom vårdgarantins gräns. 4.3 Prestationer 4.3.1 Tabellsammanställning, prestationer HSN2 Inomregional vård sjukhus Länssjukvård Utfall okt 2010 Utfall okt 2011 Budget okt 2011 Prognos Budget Slutenvård, DRG-ersatt kvinna man totalt kvinna man totalt kvinna man totalt 2011 2011 Avvikelse Antal vårdtillfällen/101 2 594 2 108 4 702 2 780 2 259 5 039 2 519 2 046 4 565 6 102 5 475 627 DRG-poäng/102 2 732 2 440 5 172 2 908 2 598 5 506 2 510 2 243 4 753 6 667 5 700 967 Övrig slutenvård Vuxenpsykiatri vårdtillfällen/203 139 163 302 130 151 281 144 168 312 333 374-41 Vuxenpsykiatri vårddagar/303 2 453 2 006 4 459 2 825 2 311 5 136 2 641 2 160 4 801 6 230 5 757 473 BUP vårddagar/306 63 3 66 280 12 292 253 11 264 345 316 29 Öppenvård Läkarbesök/401 12 534 10 297 22 831 12 168 9 996 22 164 13 753 11 298 25 051 26 654 30 041-3 387 Besök DRG-ersatta/402 5 774 5 262 11 036 6 094 5 553 11 647 6 177 5 629 11 806 14 453 14 158 295 DRG-poäng/403 563 549 1 112 597 583 1 180 614 600 1 214 1 451 1 455-4 Övriga besök/405 9 508 7 470 16 978 9 698 7 620 17 318 11 329 8 902 20 231 20 761 24 264-3 503 Regionsjukvård Slutenvård, DRG-ersatt Antal vårdtillfällen/101r 95 140 235 95 141 236 100 147 247 281 298-17 DRG-poäng/102R 181 299 480 194 320 514 198 327 525 594 634-40 Rikssjukvård Slutenvård, DRG-ersatt Antal vårdtillfällen/103 26 35 61 18 23 41 27 36 63 50 76-26 DRG-poäng/104 32 98 130 32 98 130 36 110 146 166 176-10 Riks- och regionsjukvård Öppenvård Läkarbesök/401R 333 319 652 323 308 631 245 234 479 757 578 179 Besök DRG-ersatta/402R 475 387 862 657 534 1 191 587 478 1 065 1 512 1 285 227 DRG-poäng/403R 43 29 72 46 32 78 44 30 74 96 89 7 Övriga besök/405r 66 96 162 56 81 137 8 12 20 162 24 138 Utfall okt 2010 Utfall okt 2011 Budget okt 2011 Prognos Budget 2011 budget- VG Primärvård kvinna man totalt kvinna man totalt kvinna man totalt avvikelse Läkarbesök 31 575 25 273 56 848 32 763 26 198 58 961 32 322 25 872 58 194 71 000 69 800 1 200 Besök hos ssk mfl 25 751 23 428 49 179 25 707 23 384 49 091 26 354 23 977 50 331 58 900 60 400-1 500 Övriga besök pv 4 682 2 447 7 129 4 181 2 185 6 366 4 706 2 460 7 166 7 600 8 600-1 000 Primärvård övrigt Läkarbesök 1 815 1 982 3 797 1 850 2 088 3 938 1 842 2 016 3 858 4 800 4 600 200 Besök hos ssk mfl 9 938 1 233 11 171 9 188 1 101 10 289 9 682 1 234 10 916 12 300 13 100-800 Övriga besök pv 1 857 1 246 3 103 2 118 1 422 3 540 1 960 1 315 3 275 4 200 3 900 300 Sjukgymnastik 17 688 11 236 28 924 19 489 12 379 31 868 18 141 11 524 29 665 38 000 35 600 2 400 4.3.2 Utfall jämfört med föregående år, prestationer Inom den drg ersatta slutna vården ligger utfallet över förra årets volymer. Inom vuxenpsykiatrin ökar vårdagarna men inte vårdtillfällena. Vårdagar inom BUP ökar från en låg volym. NU-sjukvården har en viss minskning av utskrivningsklara patienter har skett under senare delen av rapportperioden. Den öppna vården ökar volymerna utom för läkarbesök. Volymerna förväntas fortsätta ligga högre i år då NU-sjukvården sagt ja till den option som finns i överenskommelsen om att öka

volymen av verksamhet vid Dalslands sjukhus. Inom Riks - och regionsjukvård minskar volymerna något inom slutenvården. Besöken inom den öppna vården ökar med undantag för övriga besök som minskar lite. Inom VG primärvård ligger utfallet för läkarbesök över förra årets utfall. Sjuksköterskebesök och övriga besök hos kurator, psykolog och fotvårdsspecialist minskar. Inom övrig primärvård ökar läkarbesöken och sjuksköterskebesöken minskar Övriga besöks ökar. Besöken inom sjukgymnastiken har ligger klart högre än föregående år. 4.3.3 Utfall jämfört med budget, prestationer Inom länssjukvården är volymerna inom den slutna vården klart över budget för perioden utom för antalet vårdtillfällen inom vuxenpsykiatri. Den öppna vården ligger under budget för perioden. För Riks- och Regionsjukvården ligger volymerna inom den öppna vården över budget. Den slutna vården ligger något under de budgeterade volymerna. Inom VG primärvård överstiger läkarbesöken budget medan sjuksköterskebesök och övrigs besök ligger under budgeterad volym. Inom övrig primärvård ligger besöken inom sjukgymnastiken klart över budgeterad volym. 4.3.5 Helårsprognos jämfört med föregående år, prestationer Prognosen visar på att den slutna vården ökar. Den öppna vården ökar både vad gäller drg ersatt vård och besök. Inom riks och regionvård är det främst de drg ersatt besöken inom öppen vård som ökar. Inom VG Primärvård ökar läkarbesöken medan övriga kategorier minskar. För övrig primärvård ökar alla kategorier utom sjuksköterskebesök. 4.3.6 Helårsprognos jämfört med budget, prestationer Om vårdkonsumtionen fortsätter på samma sätt som nuvarande period kommer de budgeterade volymerna inte att hålla. Främst inom den slutna vården men även inom den öppna vården kommer konsumtionen vara över budget eller i nivå med budget. Övriga besök och läkarbesök är undantaget där volymen ligger klart under budget. Inom VG primärvård är det bara för läkarbesök där prognosen visar på en volym över budget. Sjuksköterskebesök samt övriga besök ligger under budget. Inom Övrig primärvård visar

prognosen på besöksvolymer över budget för alla utom sjuksköterskebesök. Speciellt markant är avvikelsen inom sjukgymnastiken. 5. MEDARBETARPERSPEKTIVET Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli i Uddevalla har som främsta uppgift att stödja nämnderna i Norra Bohuslän, Dalsland och Trestad i deras uppdrag att företräda befolkningen i området. På Hälso och sjukvårdsnämndernas kansli i Uddevalla finns 24 anställda som alla har en tillsvidareanställning. Kansliet har en personalsammansättning som motsvarar behovet och några vakanser finns inte. Personalen har kompetens inom flera olika områden vilket är en förutsättning för att klara sitt uppdrag. Inom kansliet genomförs utvecklingssamtal årligen med medarbetarna, och har genomförts eller kommer att genomföras före årsskiftet. I utvecklingssamtalet diskuterar man även om önskvärd kompetensutveckling. Målet är att alla ska ha en individuell utvecklingsplan. 7. EKONOMIPERSPEKTIVET 7.3 Ekonomiskt resultat Nämnden har ett resultat för perioden på 15 mnkr och15,2 i avvikelse mot budget. Prognosen för helåret är ett nollresultat. Den ändrade prognosen mot tidigare rapporter beror på att nämnden finansierar köpt vård samt produktion över ersättningstaket för NU sjukvården. Nämnden har på grund av detta ett ökat underskott inom länssjukvården. Övriga områden där nämnden har underskott är primärvård och sjukresor. Inom primärvården är det främst hjälpmedelskostnaderna som orsakar underskottet. Region och rikssjukvård Nämndens kostnader inom detta område uppgår till 32 mnkr. Jämfört med budget finns ett överskott på 1,2 mnkr. Kostnaderna ligger i stort sett i samma kostnadsnivå som 2010 och prognosen beräknas landa i nivå med budget. Länssjukvård Nämndens kostnader för länssjukvård uppgår till 491,7 mnkr vilket ger ett underskott mot budget på knappt -4,5 mnkr. Prognosen för helåret visar ett underskott på -18,8 mnkr. Den ändrade prognosen mot tidigare rapporter beror på att nämnden finansierar köpt garantivård samt produktion över ersättningstaket för NU-sjukvården. Nämnden har på grund av detta ett ökat underskott inom länssjukvården, som kommer att finansieras av de utvecklingsmedel

som nämnden avsatt i årets budget. Primärvård Nämndens kostnader för primärvårdsverksamhet uppgår till knappt 194 mnkr vilket ger ett underskott på - 4,9 mnkr jämfört med budget. Prognosen för helåret beräknas till 235 mnkr vilket ger ett underskott på- 8,6 mnkr mot årsbudget. VG Primärvård För VG Primärvård ligger nämndens kostnader totalt sett i nivå med budget. Den enda privata vårdcentralen har lyckats bättre än förväntat med sitt uppdrag, och därför fått en högre ersättning. Det får som konsekvens att de offentliga vårdcentralerna får en minskad ersättning. Prognosen för helåret visar på ett litet överskott. Övrig Primärvård Utfallet för övrig primärvårdsverksamhet visar på ett underskott på -5,5 mnkr för perioden och prognosen visar på ett underskott på 9,1 mnkr för helåret. Inom den offentliga primärvården är det framför allt det nya avtalet om förskrivning av hjälpmedel inom arbetsterapi som under 2011 lett till kraftigt ökade kostnader för nämnden. En ökad kostnad för lab och röntgentjänster bidrar till underskottet inom den privata primärvårdsverksamheten. Även kostnader för nattjour bidrar till underskottet. Tandvård Nämndens kostnader för tandvårdsverksamhet uppgår till 16,2 mnkr vilket ger ett överskott på 1 mnkr jämfört med budget. Prognosen för helåret visar på ett överskott på 1 mnkr. Habilitering & Hälsa Nämndens kostnader för Habilitering & Hälsa uppgår till knappt 19,6 mnkr vilket ger ett litet överskott jämfört med budget. Prognosen för helåret visar på ett litet överskott. Övriga områden Kostnader för sjukresor uppgår till 23,1 mnkr vilket är en ökning med 3,5 mnkr jämfört med 2010 och underskottet jämfört med budget uppgår till -3,5 mnkr. Prognosen för helåret beräknas till 27,5 mnkr vilket ger ett underskott på -4 mnkr jämfört med budget. Nämndens kostnader för läkemedel hos privata vårdgivare uppgår till 5,5 mnkr vilket ger ett överskott mot budget med 3,6 mnkr. Prognosen för helåret beräknas till knappt 7 mnkr vilket ger ett överskott på 4 mnkr jämfört med budget. Nämnden har avsatt 25,5 mnkr som utvecklingsmedel och i prognosen finns ett budgetöverskott på 25 mnkr för denna post.

7.3.1 Tabellsammanställning resultaträkning Dalsland Region- o rikssjukvård Utfall t.o.m per 2011-10 Helårsresultat Utfall ack Budget ack Avv ack Utfall ack fg år Prognos Budget helår Avvikelse budget/prognos Utfall helår fg år Offentlig region- o rikssjukv -31 990-33 200 1 210-31 284-40 116-40 116 0-39 958 Summa Region- o rikssjukvård -31 990-33 200 1 210-31 284-40 116-40 116 0-39 958 Länssjukvård Offentliga sjukhus i regionen -464 141-451 526-12 614-452 018-570 576-541 576-29 000-546 716 Privata sjukhus i regionen -94-267 173-140 -119-319 200-143 Privat specialister i regionen -1 572-1 270-303 -1 541-1 523-1 523 0-1 923 Utomregional länssjukvård -25 913-34 167 8 253-14 327-31 000-41 000 10 000-41 085 Summa Länssjukvård -491 720-487 230-4 490-468 026-603 218-584 418-18 800-589 867 Primärvård Offentlig VG primärvård -133 653-138 269 4 616-140 873-161 423-165 923 4 500-168 061 Privat VG primärvård -14 031-10 023-4 009-10 513-16 027-12 027-4 000-13 700 Offentlig primärvård övrigt -37 479-34 695-2 784-36 625-47 634-41 634-6 000-44 865 Privat primärvård övrigt -5 974-3 300-2 674-5 866-6 960-3 960-3 000-7 419 Utomregional primärvård 862 0 862 606 900 0 900 1 443 Övrig primärvård tex kommunal -3 640-2 705-935 -1 629-4 246-3 246-1 000-2 507 Summa Primärvård -193 916-188 992-4 924-194 900-235 390-226 790-8 600-235 109 Tandvård Offentlig tandvård -16 017-17 112 1 095-18 296-19 534-20 534 1 000-22 119 Privat tandvård -198-158 -40-27 -189-189 0-27 Summa Tandvård -16 214-17 269 1 055-18 323-19 723-20 723 1 000-22 146 Handikappverksamhet Offentlig handikappverksamhet -19 559-20 042 482-20 215-23 310-23 810 500-23 654 Privat handikappverksamhet -42-159 117-46 -191-191 0-60 Summa Handikappverksamhet -19 601-20 201 600-20 261-23 501-24 001 500-23 714 Folkhälsomedel -2 875-3 125 250-3 063-3 750-3 750 0-3 625 Läkemedel -5 538-9 160 3 621-5 896-6 992-10 992 4 000-7 020 Sjukresor -23 112-19 583-3 528-19 599-27 500-23 500-4 000-24 630 Samordningsförbund -902-838 -64-902 -1 005-1 005 0-1 082 Nämndkostnader -2 645-2 083-562 -1 906-2 500-2 500 0-2 503 Kanslikostnader -3 528-3 887 359-3 670-4 664-4 664 0-4 142 Övrigt Särskilda projekt -660-912 252 0-1 094-1 094 0 0 Utvecklingsmedel -20-21 250 21 230-237 -500-25 500 25 000-259 Finansiella kostnader/intäkter 941 208 733 293 1 150 250 900 431 Summa Övrigt 261-21 953 22 215 56-444 -26 344 25 900 172 Totalsumma -791 780-807 521 15 741-767 775-968 803-968 803 0-953 625 Regionbidrag 803 687 803 687 0 795 735 964 424 964 424 0 954 882 Övriga bidrag från RS 3 124 3 649-525 7 293 4 379 4 379 0 16 363 Balansansvar 0 0 0 21 0 0 0 18 Summa balansansvar 0 0 0 21 0 0 0 18 Resultat 15 031-185 15 216 35 275 0 0 0 17 638 7.3.2 Analys av periodiserat utfall (inklusive avvikelserapport gentemot föregående rapport) 7.3.2.1 Utfall jämfört med föregående år Utfallet följer i stort de avtal som nämnden tecknat för perioden. För övriga kommentarer hänvisas till analysen under 7.3. 7.3.3 Analys av helårsprognos För kommentarer hänvisas till analysen under 7.3. 7.3.3.1 Helårsprognos jämfört med föregående år Skillnaden i resultatet 2010 och året prognos beror delvis på nämndens finansiering av köpt garantivård samt NU sjukvården produktion över ersättningstaket. 7.3.3.2 Helårsprognos jämfört med budget Prognosen för helåret är ett nollresultat vilket innebär ingen avvikelse mot budget.

ÄRENDE 11

Slutrapport framarbetad av projektgrupp Beslut av styrgrupp: 2011-09-23 Slutrapport augusti 2011 Samverkande sjukvård i Strömstad och Tanum

2 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 1. Inledning... 8 2. Organisation och bemanning 2009, 2010 och 2011. 8 3. Framtagande av samverkansformer och pilotprojekt 9 4. Kommunikation. 17 5. Utbildning 2010 och 2011 17 6. Utbildningskontakter med Högskolan Väst.. 18 7. Investeringar 2010 och 2011... 19 8. Processkartläggning 19 9. Riskanalys. 20 10. Statistik Pilotprojekt 3 maj 2010 31 augusti 2011. 21 11. Erfarenheter från projekt 22 12. Projektkostnader 2009, 2010 och 2011... 23 13. Steg 6 i samverkansprojekt Strömstad/Tanum.. 24 14. Driftorganisation Prehospital samverkansenhetl.. 24 15. Beslut av styrgrupp 24 17. Bilagor 24

3 Sammanfattning Förändringar av verksamheter i samband med omstruktureringar inom NU-sjukvården, ambulansverksamheten, primärvården och den kommunala hälso- och sjukvården har medfört ett behov av att undersöka förutsättningar för bättre samverkan mellan organisationer för att erbjuda medborgaren vård på rätt nivå och i närmsta möjliga närområde. Medicinskt och teknisk utveckling möjliggör förändrat arbetssätt. I slutrapport Utvecklingsprojekt Strömstads sjukhus 2009 var ett av uppdragen att i ett samverkansprojekt, mellan vårdhuvudmän i norra Bohuslän, arbeta fram förslag till samverkande omhändertagande på jourtid inom Strömstads och Tanums kommun. Uppdrag gavs mars 2009 av styrgrupp, bestående av förvaltningschefer inom NU-sjukvården, Hälso- och sjukvårdskansliet Uddevalla, Primärvården FyrBoDal, Strömstads och Tanums kommun, till projektgrupp (bestående av representanter från samtliga huvudman) att ta fram förslag till samverkansformer. Projektgrupp bildades i början av 2009 med representanter från ingående huvudmän. Per Midtvedt, vårdcentralen Bohuslinden representerar alla vårdcentraler inom Strömstad och Tanums kommun Samverkansformer togs fram och pilotprojekt startade 3 maj 2010, inledningsvis att gälla samverkan under jourtid. Vid projektets styrgrupp den 2 november 2010 enades man om att förlänga pilotprojekttiden fram tilll 31 oktober 2011, Samverkansprojekt utökades till hela dygnet. Projekttiden förlängs vid styrgruppsmöte den 2011-06-29 till 31 december 2011 med planerat införande i linjeorganisationen 1 januari 2012. Framtagande av samverkansformer Steg 1 Mars 2009 Styrgruppen tog beslut om projektbeskrivning med samfinansiering av Hälso- och sjukvårdskansli Uddevalla och NU-sjukvården. Projektnamn Samverkande omhändertagande på jourtid inom Strömstads och Tanums kommun. Projektgrupp bildades. Steg 2 Klart juni 2009 Sammanställande av nulägesbeskrivning av områdets vårdproduktion och förslag till samverkansformer på jourtid inom Strömstads och Tanums kommun. Vid styrgruppsmöte i juni ställde man sig bakom förslag till samverkansformer samt att uppdrag gavs till projektgrupp att konkretisera samverkansåtgärder, samt ge kostnadsförslag. Steg 3 hösten 2009 och våren 2010 Förslag till sju samverkansformer mellan sjukvårdsrådgivning, ambulanssjukvård, kommunal hälso- och sjukvård, NU-sjukvården MÄVA och medicinmottagning Strömstads sjukhus togs fram. Målgrupp - personer som vistas inom Strömstads och Tanums kommun, undantaget öar utan broförbindelse. Regelverk för samverkan har tagits fram och godkänts av berörda huvudman. Samverkansformer har granskats av regionens jurist Torgny Königson. En riskanalys har gjorts av samverkansformer. I riskanalys under ledning av risk- och händelseanalysledare från NU-sjukvården deltog personal som ej ingår i projektlednings-grupp. Riskanalys visade inga stora risker, men ett behov framkom om mindre justeringar i samverkansformer. Riskanalys diskuteras och följs upp på projektgruppsmöten.

4 Respektive huvudman hade ansvaret för att riskbedömning enligt AML gjordes. Förankring av samverkansformer har ombesöjts via linjeorganisationen av respektive huvudman. Beslut om samverkansformer och att starta upp pilotprojekt mellan 3 maj 31 december 2010 togs av styrgrupp i april 2010. Beslut även om namnändring av projekt till Samverkande sjukvård i Strömstad och Tanum. Beslut om uppstartande av pilotprojekt togs av respektive huvudman. Fördelning av projektkostnader gjordes mellan NU-sjukvården och Hälso- och sjukvårdskansli. Beslut om uppstartande av pilotprojekt togs av respektive huvudman. Steg 4 pilotprojekt 3 maj 31 oktober 2010 En arbetsgrupp bestående av representanter från Sjukvårdsrådgivning, projektledning och Ambulanssjukvården har bildades med uppdrag att ta fram riktlinjer för 1177-uppdrag. Förslag beräknas vara klart under hösten 2011. Svårt att få in statistik på genomförda uppdrag. Enades i projektgrupp om att åter igen informera vid arbetsplatsträffar om vikten av att fylla i statisk efter genomfört uppdrag. Projektgrupp har enats om att utforma gemensamma mötesplatser för personal ingående i samverkansprojekt. Sjuksköterskor inom hemsjukvård och ambulanssjukvård har träffades vid gemensamma arbetsplatsträffar. Inventering gjordes av ordinarie utrustning och läkemedel som finns inom komnunal hälsooch sjukvård och ambulanssjukvård För att förkorta tiden för Sjukvårdsrådgivningens personal att nå ambulans har det getts möjlighet att via en webbkarta, som beskriver aktuell placering av ambulans ta direkt kontakt med ambulanspersonal. Vid projektgruppsmöten diskuterades problematik i samverkansformer. I september sammanställdes till styrgrupp erfarenheter från pilotprojekt, fördelar, nackdelar, begränsningar och utvecklingsområden och förslag att projektet skulle vara under hela dygnet. Vid projektets styrgrupp den 2 november 2010 enades man om att förlänga pilotprojekttiden fram till 31 oktober 2011 enligt följande: att samverkan sker enligt framtagna samverkansformer mellan Kommunala hälso- och sjukvården i Strömstads och Tanums kommun, Sjukvårdsrådgivning, Ambulanssjukvård i Strömstad och Tanum och NU-sjukvårdens MÄVA-avdelning under hela dygnet veckans alla dagar. och att förankring och godkännande av att utöka samverkan till hela dygnet och att pilotprojekt fortgår görs av respektive huvudman ingående i projektets styrgrupp. En samverkansträff anordnas den 18 november 2010 där all personal som ingått i projekt inbjuds till en gemensam träff inför avslut av första perioden av pilotprojekt

5 Steg 5 1 januari 31 oktober 2011 Samverkansprojekt utökades till hela dygnet. Personal som ingår i projektet upplever att, till största delen, det är positivt att arbeta i samverkansprojekt. Kvarstår dock samverkansproblem med SOS-alarm som tills vidare lösts genom att Sjukvårdsrådgivning fått tillgång till webbkarta för att själva kunna ta direktkontakt med ambulans. Tillgång till webbkarta har endast Sjukvårdsrådgivning inom FyrBoDal. Detta innebär att de samtal från FyrBoDals-området som besvaras av andra SVR-enheter inom regionen får inte tillgång till tjänsten. För att förenkla processen infördes personsökare för de kommunala sjuksköterskorna i Strömstad Under våren 2011 har ett flertal kontakter mellan projektledning och ledning för SOS-Alarm AB. Kontakten har inte ännu resulterat i någon rutin som säkerställer hantering av samverkansuppdrag. Möjligheten att sjuksköterskor inom den kommunala hälso- och sjukvården och ambulanssjukvården i Strömstad och Tanum kan ta mer hjälp av varandra i det dagliga arbete bör utvecklas. Under våren har sjuksköterskor från kommun och ambulanssjukvård träffats vid gemensamma samverkansträffar för att utveckla samarbete. Utbildningsbehov 2011 Behov har framförts från personalen som deltar i projektet att ha gemensamma utbildningsdagar. Kommunens sjuksköterskor fortsätter auskulationen vid MÄVA under våren. Diskuteras även möjlighet att Sjukvårdsrådgivningens och ambulansens sjuksköterskor ska auskultera på MÄVA. Finns behov av kontinuerlig repitionsutbildning för samtlig personal. Förslag till utbildningplan för 2012 kommer att tas fram projektgruppen under hösten 2011. Vid fyra tillfällen under april och maj inbjöds all personal i projektet till en gemensam faciliteringsdag för diskussion om projektets för- och nackdelar, förslag till förbättringar och fördjupad kunskap om samverkansprojekt. Faciliteringsstöd av Lorensberg organisationskonsult AB. Dagar som upplevdes mycket positiva av personalen, som uttryckte vikten av dialog och diskussion innan och under projekttid. En mängd värdefulla synpunkter framfördes, som har sammanställts och diskuterats i projektgrupp och styrgrupp. Uppföljning har utsänts till personal via linjeorganisationen. Investeringsbehov 2011 På grund av utökat uppdrag att samverkan sker hela dygnet och fler sjuksköterskor ingår, införskaffades ytterligare utrustning till Strömstad och Tanums kommun. Förslag till driftsorganisation från och med 1 november 2011 framarbetas och diskuteras i styrgrupp. Förslag diskuteras inom respektive huvudman. Vid styrgruppsmöte 2011-06-29 togs beslut om revidering av samverkansformer att från och med 1 november 2011 samordnas nuvarande sju samverkansformer till tre: A) Sjukvårdsrådgivning/Kommunal hälso- och sjukvård/ambulanssjukvård/ Primärvårdens beredskapsjour B) Ambulanssjukvård/Kommunal hälso- och sjukvård/medmott Strömstads sjukhus/primärvårdens beredskapsjour C) MÄVA/primärvård/Ambulanssjukvård/Kommunal hälso- och sjukvård

6 Utökning av samverkan MÄVA-Ambulanssjukvård Ambulanser tillhörande Bohus-Norr, Westambulans och Falck-Ambulans kan från och med 9 juni ta direktkontakt med MÄVA för möjlighet till direktinläggning av patienter som inte har MÄVA-pärm. Maria Johansson, läkare vid MÄVA har besökt ambulanssjukvårdens enheter och utbildat personalen kring kriterier och riktlinjer. 13 ambulanser inom FyrBoDals-området kan nu ta direktkontakt. Ändring av öppethållande primärvård Strömstad Beslut inför sommaren 2011 att ändra primärvårdens jourcentrals öppettider och byte av vårdgivare, medförde att möjligheten till konsultation vid 1177-uppdragen förändrades. Under vissa tider på dygnet saknas möjlighet till läkarkonsultation på grund av att det ej finns öppen jourcentral dygnet runt med anledning av vårdgivarbyte. Diskussion upptogs av projektledning med den nya vårdgivaren, som ställde sig positiv till att lämna konsultation under öppettider. Kvarstår att lösa tillgång till läkare för konsultation då jourcentralen är stängd. För projektet har det inneburit brister i kontinuitet i läkarkontakten och skapat en risk i patientsäkerheten. En förutsättning för att samverkansformer ska kunna bedrivas är att kontinuitet i läkarkontakten finns. Vid organisatoriska förändringar bör en dialog med övriga vårdgivare ske. Riskanalys Riskanalys gjordes i maj 2010 av en arbetsgrupp bestående av personal från respektive huvudman. Risker som beskrevs var bland annat uppföljning av uppdrag hos patienter som ej bor permanent inom kommunen, kännedom om varandras kompetens och fördröjning av ambulanstransporter. Resultat visade på ett lågt värde för framtagna risker, se bilaga 5. Uppföljning av riskanalys gjordes 1 september. Risker gicks igenom och diskuterades. Tidigare beskriva risker är till stor del åtgärdade. Nya risker fördes in i analys, bristerna med SOS-Alarm AB hantering av rutiner, Sjukvårdsrådgivning tilldelar ambulanssjuksköterska patienter som inte ingår i projektet, samt olika kompetens hos ambulanspersonal kan leda till att man inte gör rätt bedömning vid 1177- uppdrag. Projektkostnader 2009-2011 Projektledning: 2009-480.000 kr bekostas av NU-sjukvården 2010-345.000 kr bekostas hälso- och sjukvårdskansliet Uddevalla 2011 417.000 kr bekostas av hälso- och sjukvårdskanliet Uddevalla Utbildningskostnad 2010-330.000 Kr, som bekostats av hälso- och sjukvårdskansli Uddevalla. 2011 300.000 kr bekostas av hälso- och sjukvårdskansliet Uddevalla Investeringskostnad 2010-280.000 kr har bekostats av NU-sjukvården 2011-90.000 har bekostats av NU-sjukvården

7 Steg 6 i samverkansprojekt Strömstad/Tanum Förslag är att: Samverkansformer i Samverkande sjukvård i Strömstad och Tanum ingår i ordinarie verksamheter från och med 1 januari 2012 (Sjukvårdsrådgivning, Kommunal hälso- och sjukvård i Strömstads och Tanums kommun, Ambulanssjukvården Bohus Norr, NUsjukvården MÄVA och medicinmottagning Strömstads sjukhus) Samverkansformerna utvecklas och samordnas av Prehospital samverkansenheten. Nuvarande projektgrupp Strömstad/Tanum fortsätter som arbetsgrupp på uppdrag av Prehospitala samverkansenheten att följa upp och utveckla samverkansformer. Samverkansformer i Strömstad/Tanum följs upp vid styrgruppmöten för Samverkande sjukvård Starta upp samverkan mellan primärvård och ambulanssjukvård avseende prio 3 transporter till vårdcentraler. Under hösten 2011 görs en utvärdering av utrustningsbehov och förslag till utbildningsplan. Driftorganisation Prehospital samverkansenhetl Uppdraget om att inrätta en "prehospital samverkansenhet" regleras i vårdöverenskommelsen i ett riktat uppdrag som tecknas mellan Hälso- och sjukvårdsnämnderna i norra Bohuslän, Dalsland, Trestad och styrelsen för NU-sjukvården. Uppdraget är bland annat att utveckla och förvalta framtagna samverkansformer mellan samtliga berörda organisationer och huvudmän. Löpande beslut om samverkansformer ges/tas av Styrgruppen för Samverkande sjukvård. Respektive huvudman/organisation ansvarar, var för sig, för att förankring av uppdrag och beslut i respektive organisation sker. Styrgruppen beslutar att; godkänna redovisad slutrapport per augusti 2011 med gjorda korrigeringar och tillägg godkänna steg 6 i samverkansprojektet Strömstad/Tanum efter gjorda korrigeringar Styrgruppens beslut gäller under förutsättning att respektive huvudman/organisation och dess politiska nivå ställer sig bakom styrgruppens beslut

8 1. Inledning Förändringar av verksamheter i samband med omstruktureringar inom NU-sjukvården, ambulansverksamheten, primärvården och den kommunala hälso- och sjukvården har medfört ett behov av att undersöka förutsättningar för bättre samverkan mellan organisationer för att erbjuda medborgaren vård på rätt nivå och i närmsta möjliga näromrde. Medicinskt och teknisk utveckling möjligör förändrat arbetssätt. I slutrapport Utvecklingsprojekt Strömstads sjukhus 2009 var ett av uppdragen att i ett samverkansprojekt, mellan vårdhuvudmän i norra Bohuslän, arbeta fram förslag till samverkande omhändertagande på jourtid inom Strömstads och Tanums kommun. Uppdrag gavs mars 2009 av styrgrupp, bestående av förvaltningschefer inom NU-sjukvården, Hälso- och sjukvårdskansliet Uddevalla, Primärvården FyrBoDal, Strömstads och Tanums kommun, till projektgrupp (bestående av representater från samtliga huvudman) att ta fram förslag till samverkansformer. Projektgrupp bildades i början av 2009 med representanter från ingående huvudmän. Per Midtvedt, vårdcentralen Bohuslinden representerar alla vårdcentraler inom Strömstad och Tanums kommun Samverkansformer togs fram och pilotprojekt startade 3 maj 2010, inledningsvis att gälla samverkan under jourtid. Vid projektets styrgrupp den 2 november 2010 enades man om att förlänga pilotprojekttiden fram tilll 31 oktober 2011, Samverkansprojekt utökades till hela dygnet. Projekttiden förlängs vid styrgruppsmöte den 2011-06-29 till 31 december 2011 med planerat införande i linjeorganisationen 1 januari 2012. 2. Organisation och bemanning 2009, 2010 och 2011 Uppdragsgivare: Styrgrupp Styrgruppen fattar beslut om samverkansformer och ansvarar för förankring av beslut inom respektive organisation. Styrgrupp Omsorgschef Ola Lindström, Strömstads kommun Omsorgschef Katarina Meuller/Ann-Louise Ljungberg/Maj Lätto Karlsson, Tanums kommun Primärvårdsområdeschef Mats Olson, Primärvården FyrBoDal Sjukhusdirektör Sten Axelsson/Hans Svensson områdeschef akutverksamheten, NU-sjukvården Hälso- och sjukvårdschef Håkan Sundberg, Hälso- och sjukvårdskansliet U-a (ordf) Verksamhetschef Elisabeth Kvilen Eriksson, Sjukvårdsrådgivningnen Projektledare Jan-Erik Wounsch, Ambulanssjukvården, NU-sjukvården Projektsekr Birgitha Olsson, NU-sjukvården Projektgrupp: Göran Friberg, bitr verksamhetschef, Lokalsjukhuskliniken Florence Almhede/Helena Johansson, MAS, Strömstads kommun Ulf Jonasson/Karin Bemert, Enhetschef Strömstads kommun Lena Olsson, MAS, Tanums kommun Bente Dahlgren, områdeschef/ Maria Engelbrektsson/Malin Moberg, Enhetschef Tanums kommun

9 Magnus Ljungström/Sven-Erik Andersson, SEMA-ambulans/Johan Aremyr/Patrik Johansson Ambulanscentrum NU-sjukvården Hasse Johansson, verksamhetschef medklin 2, NU-sjukvården Maria Johansson, läkare MÄVA, NU-sjukvården Elisabeth Kvilen Eriksson, Sjukvårdsrådgivningnen Per Midtvedt, Vårdcentralen Bohuslinden, repr primärvården Strömstad/Tanum Jan-Erik Wounsch, projektledare Birgitha Olsson, projektsekreterare 3. Framtagande av samverkansformer och pilotprojekt Steg 1 Mars 2009 Styrgruppen tog beslut om projektbeskrivning med samfinansering av Hälso- och sjukvårdskansli Uddevalla och NU-sjukvården. Projektnamn Samverkande omhändertagande på jourtid inom Strömstads och Tanums kommun Projektgrupp bildades. Steg 2 Klart juni 2009 Projektgrupp sammanställde en nulägesbeskrivning av områdets vårdproduktion och förslag till samverkansformer på jourtid inom Strömstads och Tanums kommun. Vid styrgruppsmöte den 17 juni ställde man sig bakom förslag till samverkansformer samt att uppdrag gavs till projektgrupp att konkretisera samverkansåtgärder, samt ge kostnadsförslag. Steg 3 hösten 2009 och våren 2010 Projektgrupp arbetade fram förslag till samverkansformer med målgrupp personer som vistas inom Strömstads och Tanums kommun, undantaget öar utan broförbindelse. Diskussioner i projektgrupp fördes kring samverkansformer och uppdrag, målgrupper, åldersgrupper, regelverk, delegering och ansvarsområden huvudmän emellan. Uppstart av diskussioner kring samverkansformer skedde vid två tillfällen under ledning av NU-sjukvårdens facilitator Eva-Lisa Fröjd för vidare diskussion om samverkansformer vid projektgruppsmöten. Förslag till sju samverkansformer togs fram och granskades av regionens jurist Torgny Königson, En arbetsgrupp bildades, bestående av personal från hemsjukvård, ambulanssjukvård och projektledning, som enades om index för vilka vårdinsatser som uppdragen ska bestå av och utbildnings- och investeringsbehov. En pärm med informationsmaterial om projekt, regelverk och rutiner sammanställdes och utdelades till berörd personal. Respektive chef ansvarar för uppdatering och insamlande av statistik över utförda uppdrag. Regelverk för samverkan har tagits fram och godkänts av berörda huvudman. En riskanalys har gjorts av samverkansformer. I riskanalys under ledning av risk- och händelseanalysledare från NU-sjukvården deltog personal som ej ingår i projektgrupp. Riskanalys visade inga stora risker, men ett behov framkom om mindre justeringar i samverkansformer. Riskanalys diskuteras och följs upp på projektgruppsmöten. Respektive huvudman hade ansvaret för att riskbedömning enligt AML gjordes. Förankring av samverkansformer har ombesöjts via linjeorganisationen av respektive huvudman.

10 Följande förslag till sju samverkansområden föreslogs: A) Sjukvårdsrådgivning/Kommunal hälso- och sjukvård Sjukvårdsrådgivningens sjuksköterskor har möjliget att kontakta sjuksköterska inom den kommunla hälso- och sjukvården för att få hjälp med bedömning eller vårdåtgärd till patient över 18 år (ej inskriven i den kommunala hälso- och sjukvården), Regelverk för samverkan har tagits fram och godkänts. Uppdrag gäller: Kl 22.00 07.00 alla veckans dagar. Om vårdpersonal känner att man på grund av tidsbrist/kompetens ej kan åka finns möjlighet att avsäga sig uppdrag. B) Sjukvårdsrådgivning/Ambulans Sjukvårdsrådgivningens sjuksköterskor har möjliget att kontakta områdets ambulans sjuksköterskor för att få hjälp med bedömning eller vårdåtgärd till patient (alla åldersgrupper) Regelverk för samverkan har tagits fram och godkänts. Uppdrag gäller hela dygnet alla veckans dagar. Om vårdpersonal känner att man på grund av tidsbrist/kompetens ej kan åka finns möjlighet att avsäga sig uppdrag. C) Kommunal hälso- och sjukvård/ambulanssjukvård Sjuksköterska inom den kommunala hälso- och sjukvården får ett larm, men är upptagen med annan patient, möjlighet finns då att kontakta via SOS-Alarm AB områdets ambulans för hjälp. Samverkan gäller alla patienter som är inskrivna i den kommunala hälso- och sjukvården. Regelverk för samverkan har tagits fram och godkänts. Uppdrag gäller kl 22.00 07.00 alla veckans dagar. Om vårdpersonal känner att man på grund av tidsbrist/kompetens ej kan åka finns möjlighet att avsäga sig uppdrag. D) Ambulanssjukvård/Kommunal hälso- och sjukvård Larm kommer till SOS-Alarm AB om behov av ambulans. Ambulans i Strömstad/Tanum är ej på plats. Möjlighet finns då för SOS-Alarm AB att enligt framtaget index kontakta kommunens sjuksköterskor för att åka till paient i avvaktan på ambulans. Om vårdpersonal känner att man på grund av tidsbrist/kompetens ej kan åka finns möjlighet att avsäga sig uppdrag. Regelverk för samverkan har tagits fram och godkänts. Uppdrag gäller kl 22.00 07.00 alla veckans dagar E) Ambulanssjukvård/Medicinmottagning Strömstads sjukhus Ambulans blir kontaktad, paienten är känd inom NU-sjukvårdens invärtesmedicin. Möjlighet finns då att ambulanspersonal kan kontakta medicinmottagning Strömstads sjukhus via telefon för att få tid på mottagning istället för att köra patient till akutmottagning. Regelverk för samverkan har tagits fram och godkänts. Uppdrag gäller kl 08.00 16.00 vardagar. F) Samverkande uttryckningar kommunal hälso- och sjukvård/ambulanssjukvård Behov finns inom den kommunala hälso- och sjukvården att få assistans av ambulanspersonal, till exempel med ekg-tagning efter ordination av läkare. Regelverk för samverkan har tagits fram och godkänts. Uppdrag gäller hela dygnet alla veckans dagar G) MÄVA/Primärvård Sjuksköterska inom hemsjukvård och ambulanssjukvård kan vid kontakt med patient som man bedömer vara MÄVA-patient ta kontakt med primärvårdsläkare. Läkaren kontaktar sedan läkare vid MÄVA för diskussion om direktinläggning. Möjlighet har också under 2010 utvecklats till att ambulanspersonal kan ta direktkontakt med MÄVA via så kallad VIP-

11 telefon för diskussion om direktinläggning. Målgrupp är patienter 75 år och äldre, multisjuka men ej i behov av organspecialist. Inledningsvis skedde samverkan vardagar mellan 08.00 och 16.00, men har under hösten 2010 utökats till att gälla hela dygnet Från och med juni 2011 har alla ambulanser inom FyrBoDal möjlighet att ta direktkontakt med MÄVA.. Styrgruppen togs beslut om utbildnings- och utrustningsbehov i början av 2010, samt fördelning av kostnader mellan NU-sjukvården och Hälso- och sjukvårdskansli Uddevalla. Beslut om samverkansformer och att starta upp pilotprojekt mellan 3 maj 31 december 2010 togs av styrgrupp i april 2010 Beslut även om namnändring av projekt till Samverkande sjukvård i Strömstad och Tanum. Fördelning av projektkostnader gjordes mellan NUsjukvården och Hälso- och sjukvårdskansli Uddevalla. Beslut om uppstartande av pilotprojekt togs av respektive huvudman. Steg 4 Pilotprojekt 3 maj 31 december 2010 En arbetsgrupp bestående av representanter från Sjukvårdsrådgivning, projektledning och Ambulanssjukvården har bildats under hösten 2010 med uppdrag att ta fram riktlinjer för 1177-uppdrag. Förslag beräknas vara klart under hösten 2011. Svårt att få in statistik på genomförda uppdrag. Enades i projektgrupp om att åter igen informera vid arbetsplatsträffar om vikten av att fylla i statisk efter genomfört uppdrag. Projektgrupp har enats om att utforma gemensamma mötesplatser för personal ingående i samverkansprojekt. Sjuksköterskor inom hemsjukvård och ambulanssjukvård har träffats vid gemensamma arbetsplatsträffar. Inventering har gjorts av ordinarie utrustning och läkemedel som finns inom komnunal hälsooch sjukvård och ambulanssjukvård För att förkorta tiden för Sjukvårdsrådgivningens personal att nå ambulans har det getts möjlighet att via en webbkarta, som beskriver aktuell placering av ambulans ta direkt kontakt med ambulanspersonal. Vid projektgruppsmöten diskuterades underhand problematik i samverkansformer. I september sammanställdes till styrgrupp erfarenheter från pilotprojekt, fördelar, nackdelar, begränsningar och utvecklingsområden. Sammanställning per september visade att: Projektets fördelar Samutnyttjande av begränsade men ändå tillgängliga resurser Kvalitetsförhöjning för befolkningen Naturlig utveckling av vårdkedjearbetet mellan PV-Kommun-Ambulans-Länssjukvård Projektet ger draghjälp åt arbetet med att ge gamla, akut sjuka människor möjlighet till akutinläggning direkt till rätt vårdavdelning Samverkan, bättre kännedom om varandras verksamheter Sjuksköterskor inom kommunal hälso- och sjukvård är vana att göra hembesök och att göra bedömningar i hemmet Stor utvecklingspotential Ökad förståelse mellan olika vårdgivare

12 Får lära sig nya saker Får se andra delar av sjukvården Medverka till att patienten hamnar på rätt vårdnivå Projektets begränsningar Tidsbegränsningen. Att endast täcka 22-07 Tidsbrist, uppbokad med planerade besök Vore bra att utöka med kväll och helg, d v s alla tider som inte vårdcentralen har öppet Kontakt med SOS Alarm AB långa svarstider, svårt att få till en fungerande rutin mellan Sjukvårdsrådgivning och SOS- Alarm AB. Ett flertal avvikelser har rapporterats från Sjukvårdsrådgivning avseende handläggning av ärenden på SOS central, vilket har lett till att ett antal uppdrag inte har kunnat utföras Sjuksköterskorna i ambulansen har mindre rutin att göra hembesök med självständiga bedömningar än t ex kommunens sjuksköterskor. Särskild telefonlinje mellan ambulanssjukvården och Sjukvårdsrådgivning behövs (arbetsgrupp tillsatt) Synpunkter har framförts att man ej ville belasta ambulansen under sommaren.skulle velat ha kontakt när arbetsbördan var för tung. Svårt att ta på sig uppdrag när man redan har hög arbetsbelastning Utvecklingsområden Utöka antalet kommuner, som kan/vill ingå i samverkansprojektet Att tillgängligheten utökas med även kvällstid eller eventuellt dygnet runt för att öka intresset och engagemanget hos alla vårdgivare Utveckla VIP-telefon till MÄVA alla dagar i vecka under hela dygnet Förtydligande av roller, tydliga kriterier om vilka fall som kan vara aktuella för sjuksköterska att bedöma/åtgärda i hemmet Förteckning över utrustning/läkemedel avsedda för uppdrag från Sjukvårdsrådgivning behöver upprättas Tiden för Sjukvårdsrådgivningen att nå ambulanssjuksköterska måste kraftigt reduceras Ändra namn Vård på plats till 1177-uppdrag Ytterligare information till personal om möjligheterna att få hjälp av varandras organisationer Primärvårdens äldresjuksköterskor ingår i projektet dagtid En arbetsgrupp bestående av representanter från Sjukvårdsrådgivning, projektledning och Ambulanssjukvården har bildats under hösten 2010 med uppdrag att ta fram riktlinjer för 1177-uppdrag. Förslag beräknas vara klart under hösten 2011. Svårt att få in statistik på genomförda uppdrag. Enades i projektgrupp under hösten om att åter igen informera vid arbetsplatsträffar om vikten av att fylla i statisk efter genomfört uppdrag. Projektgrupp har enats om att utforma gemensamma mötesplatser för personal ingående i samverkansprojekt. Sjuksköterskor inom hemsjukvård och ambulanssjukvård har träffats vid gemensamma arbetsplatsträffar. Inventering har gjorts av ordinarie utrustning och läkemedel som finns inom komnunal hälsooch sjukvård och ambulanssjukvård För att förkorta tiden för Sjukvårdsrådgivningens personal att nå ambulans har det getts möjlighet att via en webbkarta, som beskriver aktuell placering av ambulans ta direkt kontakt med ambulanspersonal.

13 Förslag från projektgruppen var att: Att samverkan mellan Sjukvårdsrådgivning och Kommunal hälso- och sjukvård - utökas att omfatta hela dygnet alla veckans dagar - Svårt att utskilja uppdrag via vårt projekt kontra uppdrag från Hälso- och sjukvårdsnämnden norra Bohuslän rörande patienter 75 år och äldre. Att samverkan mellan Sjukvårdsrådgivning och Ambulanssjukvård: - fortsätter hela dygnet alla veckans dagar - tidigare benämning Vård på plats byts ut mot 1177 uppdrag uppdrag gavs till projektledare att ombesörja förändring - ambulanssjuksköterska utvecklar rollen med att bedöma patient på plats utifrån ett 1177 uppdrag (arbetsgrupp bildad med uppdrag att utforma rollen) - utveckla kommunikationsvägar snabbare handläggning av ärenden. Avvaktar resultat av försök att Sjukvårdsrådgivning tar direktkontakt med ambulans. Samverkan mellan Kommunal hälso- och sjukvård ochambulanssjukvård - Mer information om att möjlighet finns att erhålla hjälp från ambulanssjukvården - Utveckla kommunikationsvägar snabbare handläggning av ärenden. - Hitta vardagliga mötesforum för att utveckla kontakterna mellan organisationerna - Auskultation i varandras verksamheter Ambulanssjukvård och Kommunal hälso- och sjukvård - Fortsatt samverkan under pilotprojekttid enligt tidigare samverkansformer. Ambulanssjukvård och Medicinmottagning Strömstads sjukhus - Fortsatt samverkan under pilotprojektets tid enligt tidigare samverkansformer. Samverkande utryckningar mellan Kommunal hälso- och sjukvård och Ambulanssjukvården - Fortsatt samverkan under pilotprojektets tid - Mer information om att möjlighet finns att erhålla hjälp från ambulanssjukvården - Utveckla kommunikationsvägar snabbare handläggning av ärenden - Hitta vardagliga mötesforum för att utveckla kontakterna mellan organisationerna - Auskultation i varandras verksamheter - Namnet på samverkande uttryckningar mellan Kommunal hälso- och sjukvård och Ambulanssjukvård ändras till samverkande insatser. MÄVA/Primärvård - Utöka möjlighet för distriktsläkare/kommunsjuksköterska/ambulanssjuksköterska att kontakta MÄVA via VIP telefon dygnet runt. Kontinuerlig kommunikation om projektet ska ges vid arbetsplatsträffar samt samtal kring projektets värdegrund

14 I de delar SOS-Alarm haft en roll har betydande svårigheter uppstått med SOS-Alarm AB, vilket medfört att projektets mål inte har kunnat uppfyllas, gäller framförallt kommunikation mellan Sjukvårdsrådgivning och Ambulanssjukvård. En kontinuerlig dialog har förts med SOS-Alarm AB när det gäller förbättringar, som till stor del uteblivit. Detta har resulterat i att alternativa lösningar har tagits fram. Kommunen sjuksköterskor ringer direkt till ambulansstationerna. Vid utökning av projekt till andra delar inom Fyrbodal måste samverkan med SOS-Alarm AB förbättras. Målet bör vara att SOS-Alarm har förståelse för arbetssätt och följer beslutade riktlinjer. Auskulation på MÄVA har hittills gällt sjuksköterskor från olika kommuner inom Fyrbodal som kommit till MÄVA, men även sjuksköterskor från MÄVA har varit ute i kommunen. Detta har lett till utökad förståelse för varandras arbete och för vilka patienter som är lämpliga för MÄVA. Kanske bör även ambulanssjukvårdens personal auskutera på MÄVA och MÄVA personal hos ambulanssjukvård? De kontakter som ambulanspersonal haft med MÄVA via VIP-telefon och som lett till direktinläggning på MÄVA har uppfattats som rätt bedömda.. Vid projektets styrgrupp den 2 november 2010 enades man om att förlänga pilotprojekttiden fram till 31 oktober 2011 enligt följande: att samverkan sker enligt framtagna samverkansformer mellan Kommunala hälso- och sjukvården i Strömstads och Tanums kommun, Sjukvårdsrådgivning, Ambulanssjukvård i Strömstad och Tanum och NU-sjukvårdens MÄVA-avdelning under hela dygnet veckans alla dagar. och att förankring och godkännande av ovanstående förslag att utöka samverkan hela dygnet och att pilotprojekt fortgår görs av respektive respektive huvudman ingående i projektets styrgrupp. Personalen som ingår i projektet upplever, till största delen, att det är positivt att arbeta i samverkansprojekt. Kvarstår dock samarbetsproblem med SOS-Alarm AB, som tillsvidare lösts genom att Sjukvårdrådgivningen får tillgång till webbkarta för att själv kunna ta direktkontakt med ambulans. Arbetsgruppens, bestående av personal från Sjukvårdsrådgivning, Ambulanssjukvård och projektledning, uppdrag angående riktlinjer vid 1177-uppdrag förväntas också ge en ökad tydlighet. Vi måste också bli bättre på att utnyttja hela projektets potential och ta mer hjälp av varandra i det dagliga arbetet. En samverkansträff anordnas den 18 november 2010 där all personal som ingått i projekt inbjuds till en gemensam träff inför avslut av första perioden av pilotprojekt. Steg 5 1 januari 31 oktober 2011 Samverkansprojekt utökades till hela dygnet.

15 Personal som ingår i projektet upplever att, till största delen, det är positivt att arbeta i samverkansprojekt. Kvarstår dock samverkansproblem med SOS-Alarm AB, som inte har klarat av att hantera givna instruktioner från regionen. Sjukvårdsrådgivning har fått tillgång till webbkarta för att själva kunna ta direktkontakt med ambulans. Tillgång till webbkarta har endast Sjukvårdsrådgivning inom FyrBoDal. Detta innebär att de samtal från FyrBoDalsområdet som besvaras av andra SVR-enheter inom regionen får inte tillgång till tjänsten. För att förenkla processen infördes personsökare för de kommunala sjuksköterskorna i Strömstad Under våren 2011 har ett flertal kontakter tagits mellan projektledning och ledning för SOS- Alarm AB. Kontakten har inte ännu resulterat i någon rutin som säkerställer hantering av samverkansuppdrag. Möjligheten att sjuksköterskor inom den kommunala hälso- och sjukvården och ambulanssjukvården i Strömstad och Tanum kan ta mer hjälp av varandra i det dagliga arbete bör utvecklas. Under våren har sjuksköterskor från kommun och ambulanssjukvård träffats vid gemensamma samverkansträffar för att utveckla samarbete. Utbildningsbehov 2011 Behov har framförts från personalen som deltar i projektet att ha gemensamma utbildningsdagar. Kommunens sjuksköterskor fortsätter auskulationen vid MÄVA under våren. Diskuteras även möjlighet att Sjukvårdsrådgivningens och ambulansens sjuksköterskor ska auskultera på MÄVA. Finns behov av kontinuerlig repitionsutbildning för samtlig personal. Förslag till utbildningplan för 2012 kommer att tas fram projektgruppen under hösten 2011. Vid fyra tillfällen under april och maj inbjöds all personal i projektet till en gemensam faciliteringsdag för diskussion om projektets för- och nackdelar, förslag till förbättringar och fördjupad kunskap om samverkansprojekt. Faciliteringsstöd av Lorensberg organisationskonsult AB. Dagar som upplevdes mycket positiva av personalen, som uttryckte vikten av dialog och diskussion innan och under projekttid. En mängd värdefulla synpunkter framfördes, som har sammanställts och diskuterats i projektgrupp och styrgrupp. Uppföljning har utsänts till personal via linjeorganisationen. Investeringsbehov 2011 På grund av utökat uppdrag att samverkan sker hela dygnet och fler sjuksköterskor ingår, fanns behov av att köpa ytterligare utrustning till Strömstad och Tanums kommun. Kompletteringar av utrustningar har gjorts till den kommunala hälso- och sjukvården. Förslag har utarbetats för att utöka samverkansprojekt till kommunerna i Dalsland, Munkedal, Sotenäs och Lysekils kommun. Projektledare som utsetts till projekten har inlett förberedande arbete med att starta upp projekt. Förslag till driftsorganisation från och med 1 november 2011 framarbetas och diskuteras i styrgrupp. Förslag diskuteras inom respektive huvudman. Vid styrgruppsmöte 2011-06-29 togs beslut om revidering av samverkansformer att från och med 1 november 2011 samordnas nuvarande sju samverkansformer till tre: 1. Sjukvårdsrådgivning/Kommunal hälso- och sjukvård/ambulanssjukvård/ Primärvårdens beredskapsjour

16 2. Ambulanssjukvård/Kommunal hälso- och sjukvård/medmott Strömstads sjukhus/primärvårdens beredskapsjour 3. MÄVA/primärvård/Ambulanssjukvård/Kommunal hälso- och sjukvård Instruktioner för samverkansformer tas fram av projektgrupp i oktober 2011 för presentation på gemensam webbsida Utökning av samverkan MÄVA-Ambulanssjukvård Ambulanser tillhörande Bohus-Norr, Westambulans och Falck-Ambulans kan från och med 9 juni ta direktkontakt med MÄVA för möjliglighet till direktinläggning av patienter som inte har MÄVA-pärm. Maria Johansson, läkare vid MÄVA har besökt ambulanssjukvårdens enheter och utbildat personalen kring kriterier och riktlinjer. 13 ambulanser inom FyrBoDals-området kan nu ta direktkontakt. I statistik på antal utförda uppdrag ingår även uppdrag från Ambulans norr (se statistik nedan) 9 juni till 31 augusti Uppdrag Uppdragstagare Antal Ambulanser inom FyrBoDal NU-sjukvårdens MÄVA Juni 14 samtal från ambulans, 7 till MÄVA, 5 till AVC-NÄL pga behov av vårdform, 2 till AVC-NÄL pga fullt MÄVA Juli 8 samtal från ambulans, 7 till MÄVA, 1 till AVC-NÄL pga fulltmäva Aug 7 samtal från ambulans, 6 till MÄVA, 1 till AVC-NÄL pga fullt MÄVA Ändring av öppethållande primärvård Strömstad Beslut inför sommaren 2011 att ändra primärvårdens jourcentrals öppettider och byte av vårdgivare medförde att möjligheten till konsultation vid 1177-uppdragen förändrades. Under vissa tider på dygnet saknas möjlighet till läkarkonsultation på grund av att det ej finns öppen jourcentral dygnet runt med anledning av vårdgivarbyte. Diskussion upptogs av projektledning med den nya vårdgivaren, som ställde sig positiv till att lämna konsultation under öppettider. Kvarstår att lösa tillgång till läkare för konsultation då jourcentralen är stängd. För projektet har det inneburit brister i kontinuitet i läkarkontakten och skapat en risk i patientsäkerheten. En förutsättning för att samverkansformer ska kunna bedrivas är att kontinuitet i läkarkontakten finns. Vid organisatoriska förändringar bör en dialog med övriga vårdgivare ske.

17 Uppföljning av riskanalys Uppföljning av riskanalys gjordes 1 september. Risker gicks igenom och diskuterades. Nya risker fördes in i analys, bristerna med SOS-Alarms AB hantering av rutiner, risken att Sjukvårdsrådgivning tilldelar ambulanssjuksköterska patienter som inte ingår i projektet, samt olika kompetens hos ambulanspersonal kan leda till att man inte gör rätt bedömning vid 1177- uppdrag. Se avsnitt 8. Arbetsgrupp Sjukvårdsrådgivning Ambulanssjukvård Uppdrag gavs projektgrupp till arbetsgrupp, bestående av representanter från Sjukvårdsrådgivning, Ambulanssjukvård och projektledning, att arbeta fram förslag till utbildningsinsatser, PM, riktlinjer och kriterier för ambulanssjukvården inför 1177-uppdrag. Förslag kommer att presenteras för projektgrupp och styrgrupp under september 2011. 4. Kommunikation Information om projekt har kontinuerligt getts vid styrgruppsmöten. Styrgruppen ansvarar för kommunikation inom respektive huvudman. Projektgruppen har kommunicerat och följt upp samverkansformer vid arbetsplats- och yrkesträffar. Sjukvårdsrådgivningen har projekt Samverkande sjukvård i Strömstad och Tanum som stående punkt på sina arbetsplatsträffar sedan våren 2010. Kommunens sjuksköterskor har haft gemensam arbetsplatsträff med Ambulanssjukvården. Ansvar för att riskbedömning enligt AML gjorts inför uppstartande och förändringar av samverkansformer, samt information/kommunikation via linjeorganisation och fackliga represenanter har respektive huvudman Information om projekt har getts vid informationstillfällen för berörd personal i projektet och inom regionen, vid Läkarstämma i Göteborg i december 2010, Pensionsråd i norra Bohuslän, Hälso- och sjukvårdsnämnder, konferens i ambulanssjukvård i Stockholm, närsjukvårdsgrupp Dalsland och Äldremässa i Strömstad. Inför start av pilotprojekt anordnades en gemensam presskonferens. OH-serier har tagits fram som underlag vid informationsträffar. 5. Utbildning 2010 och 2011 Utbildningsplanering skedde under våren 2010 i samverkan med arbetsgrupp bestående av personal från den kommunala hälso- och sjukvården, ambulanssjukvården och projektledning. Förslag till utbildningsplan sammanställdes och godkändes av styrgrupp i början av 2010. Gemensam endagsutbildning gavs vid fem tillfällen för personal inom kommunal hälsooch sjukvård (60 st) och ambulanspersonal (25 st). Under förmiddagen gavs information från Sjukvårdsrådgivning om organisation och samverkansformer, kommunens MAS:ar informerade om den kommunala hälso- och sjukvården och dokumentationsrutiner och ambulanssjukvården presenterade sin verksamhet. Under eftermiddagen gavs specifik utbildning till ambulanssjukvård och den kommunla hälso- och sjukvården. bland annat om användande av bladderscan, genomgång av behandlingsriktlinjer, D-HLR utbildning med genomgång av defibrillator och Hemo cue utrustning, information om palliativa teamet och smärtenheten, samt praktiskt handläggande kring spolning och byte av KAD och klinisk handläggning av patienter inom kommunal hälso- och sjukvård.

18 Utbildningen utfördes av personal från Sjukvårdsrådgivning, NU-sjukvårdens Ambulanscentrum och Strömstads och Tanums kommun. Instruktörer i D-HLR utbildades inom ramen av projektet. En dags auskultation på MÄVA för kommunens sjuksköterskor ett mindre antal har utnyttjat denna möjlighet. Svårt att skicka iväg personal på grung av tung arbetssitution och vakanser. Per december har 10 personer från Strömstads och Tanums kommun auskulterat på MÄVA. Möjlighet till auskultation kommer att ske under 2011. Den 18 november inbjöds medverkande personal (40 personer) i pilotprojekt till en gemensam föreläsning med tema Att vara i förändring Föreläsare Daniel Persson och Teamsamverkan föreläsare Anders Hansson. Utbildningskostnad totalt för 2010: 330.000 Kr, som bekostats av hälso- och sjukvårdskansli Uddevalla. Under 2011 vid fyra tillfällen under april och maj inbjöds all personal i projektet till en gemensam faciliteringsdag för diskussion om projektets för- och nackdelar, förslag till förbättringar och fördjupad kunskap om samverkansprojekt. Faciliteringsstöd av Lorensberg organisationskonsult AB. Dagar som upplevdes mycket positivt av personalen som uttryckte vikten av dialog och diskussion innan och under projekttid. En mängd värdefulla synpunkter framfördes, som har sammanställts och diskuterats i projektgrupp och styrgrupp. Uppföljning har utsänts till personal via linjeorganisationen. Utbildningskostnad totalt för 2011: 300.000 Kr, som bekostats av hälso- och sjukvårdskansli Uddevalla. 6. Utbildningskontakter med Högskolan Väst Under våren 2011 har det startats ett arbete tillsammans med Högskolan Väst i syfte att ta fram en utbildning som ska rikta sig till de sjuksköterskor som kommer att arbeta inom Projektet samverkande sjukvård. Utbildningens inriktning kommer att vara Akuta medicinska bedömningar i patientens hem.utbildningen kommer att vara uppdelad på två kurser á 7,5 hp per kurs. I planering av kursinnehåll ingår i arbetsgrupp representanter från den kommunala hälso- och sjukvården och ambulanssjukvården i Strömstad och Tanum. I den första delkursen kommer fokus att ligga på den multisjuka äldre patienten. Den andra delkursen ligger fokus mot akuta medicinska bedömningar hos vuxna och barn. Planerad kursstart är vecka 3, 2012. Kontakter har även tagits med Högskolan Väst om att få möjligheter att knyta en forskningssjuksköterska till projektet. Syftet är att evidensbasera och att få möjligheter till bra utvärdering av projektet.

19 7. Investeringar 2010 och 2011 2010 Utbildningsmaterial D-HLR (20 st böcker) Strömstad och Tanums kommun Inköp av två stycken defibrillator, två syrgasutrustningar, två läkemedelsväskor, viss fixationsutrustning, pox mätare, kartor och larmkläder. Ambulanssjukvård Hyra av två bladderscanner och webbkarta till sjukvårdsrådgivning, fem stycken Hemo Cue HB 201, fem stycken örontermometer och två Tuff set, samt tre datorer Investeringskostnader för 2010 totalt 280.000 kr som har bekostats av NU-sjukvården, 2011 Strömstad och Tanums kommun Inköp av två stycken defibrillator, två syrgasutrustningar, två läkemedelsväskor, pox mätare, hyra av två bladderscanner, tre personsökare. Ambulanssjukvård Hyra av två bladderscanner och webbkarta till sjukvårdsrådgivning, Investeringskostnader för 2011 totalt 90.000 kr som har bekostats av NU-sjukvården Under hösten 2011 görs en inventering av kommande utrustningsbehov. 8. Processkartläggning Under ledning av Marie Lundborg, utvecklingsledare NU-sjukvården, genomförde en arbetsgrupp med representantere från personal och projektledning, vid tre tillfällen ( 31 maj, 8 juni och 1 september 2011) en kartläggning av samverkansformer: 1177 uppdrag, Sjukvårdsrådgivning/Kommunal hälso- och sjukvård/ambulanssjukvård. se bilaga 1a och 1b Exempel på uppdrag: Patient ringer till Sjukvårdsrådgivning har ramlat, ont i vänster fotled. Orolig att något är brutet. Sjukvårdsrådgivning kontaktar den kommunala hälso- och sjukvården för att på plats bedöma patienten. Sjuksköterska åker till patienten bedömer att patienten är lätt svullen runt ankeln, ömmar vid palpation. Kan röra alla tår, kan belasta utan att smärta. Åtgärd: Ej lindning pga av arteriell insufficiens. Information att söka vårdcentral dagen efter om besvären förvärras. Sjukvårdsrådgivningen ringer om en patient som har kontaktat 1177. Pat har kräkningar och diarré. Problem med att instruera pat i hur man ska använda vätske ersättning. 1177 beskriver att det känns ganska oklart och vill gärna ha en bedömning på plats. Ambulansen kontaktar SOS-Alarm AB om att 1177 har ringt och vill ha hjälp med en bedömning vård på plats. Ambulans åker hem till patienten, bedömning görs,. Ambulanspersonal ber patienten kontakta sin vårdcentral nästa dag.

20 Assistans uppdrag, Kommunal hälso- och sjukvård/ambulanssjukvård se bilaga 2. Exempel på uppdrag: Hjälp av ambulanspersonal med EKG-tagning i patients hem efter ordination från vårdcentralens läkare. Vinst för patienten - slipper transport till vårdcentral. Hemtjänsten är hos patient som har fallit i hemmet, larmar sjuksköterska om hjälp att få upp patienten. Sjuksköterskan är upptagen och larmar ambulansen om assistans. Ambulansen får larmet via SOS-Alarm AB, åker ut till patienten som ligger på golvet, hjälper upp patienten, undersöker patienten som inte har ont någonstans och kan belasta benen. Patienten har fått en sårskada, omläggning görs. Ambulansens personal kontaktar hemsjukvårdens sköterska som ska kontrollera såret. Uppdraget dokumenteras enligt. Samverkansprojektets dokument och i ambulink. Ambulanssjukvård - MÄVA, se bilaga 3 Exempel på uppdrag Ambulans larmas hem till patient äldre än 75 år. Orsaken kan vara till exempel feber, trötthet, och yrsel eller ökad andfåddhet sedan ett par dagar. Patienten bedöms vara medicinskt stabil. Misstankar om multisjuklighet framkommer på grund av mycket läkemedel. Någon misstanke om stroke, fraktur eller kirurgisk åkomma finns ej. Redan i hemmet tar ambulans kontakt med läkare på MÄVA för diskussion om direktinläggning eller om patienten ska till NÄL-akuten för bedömning om organspecifik vård. IVPA larm, kommunal hälso- och sjukvård utför vårduppdrag i väntan på ambulans, se bilaga 4 Exempel på uppdrag Sjuksköterska inom kommunal hälso- och sjukvård kontaktas av SOS-Alarm AB och åker till patient med bröstsmärtor och påbörjar en medicinsk behandling i avvaktan på att ambulans kommer. 9. Riskanalys Riskanalys gjordes i maj 2010 med hjälp av Anna Hultén och Graciela Carlsson, utvecklingsledare NU-sjukvården och en arbetsgrupp bestående av personal från respektive huvudman. Risker som beskrevs var bland annat uppföljning av uppdrag hos patienter som ej bor permanent inom kommunen, kännedom om varandras kompetens och fördröjning av ambulanstransporter. Resultat visade på ett lågt värde för framtagna risker, se bilaga 5 Uppföljning av riskanalys Uppföljning av riskanalys gjordes 1 september 2011. Risker gicks igenom och diskuterades. Tidigare beskriva risker är till stor del åtgärdade. Nya risker fördes in i analys, bristerna med SOS-Alarm AB hantering av rutiner, Sjukvårdsrådgivning tilldelar ambulanssjuksköterska patienter som inte ingår i projektet, samt olika kompetens hos ambulanspersonal kan leda till att man inte gör rätt bedömning vid 1177- uppdrag. 10. Statistik pilotprojekt 3 maj 2010 till 31 augusti 2011 Nedanstående sammanställning bygger på statistik från Sjukvårdsrådgivning, Strömstads och Tanums kommun, MÄVA och Ambulanssjukvård Strömstad/Tanum

21 Underlag från Sjukvårdsrådgivningens statistik över 1177-uppdrag (121 uppdrag) har typ av uppdrag varit väldigt varierande och fördelar sig på 55 olika kontaktorsaker. Flest uppdrag gäller vuxna över 60 år (81 st). Vad gäller tid på dygn så fördelar sig uppdragen ganska jämnt men med en övervikt mot dag- och kvällstid (färre fall på natten). Flest uppdrag ges på fredag-söndag (67 st). Uppdragen mellan ambulanssjukvård och kommunal hemsjukvård har bland annat varit hjälp med EKG-tagning. Sjuksköterkor inom kommunal hälso- och sjukvård har åkt på IVPA-larm, bland annat patienter med bröstsmärtor och hjälp med bedömningar. Ambulanssjuksköterskor har bedömt patienter som MÄVA-patient och via direktkontakt med MÄVA har patienter direktinlagts. Uppdrag Uppdragstagare Antal Sjukvårdsrådgivning Sjuksköterska Strömstads 26 st kommun Sjuksköterska Tanums kommun 37 st Ambulanssjukvård 58 st Ssk Strömstads kommun Ssk Ambulans 6 st Ssk Tanums kommun Ssk Ambulans 3 st Ambulanssjukvård Sjuksköterska Strömstads 5 st kommun Med mott Strömstads sjukhus 1 st Sjuksköterska Tanums kommun 6 st Från anhöriga, jourcentral Sjuksköterska Strömstads 9 st och region kommun Ambulanssjukvård MÄVA 38 samtal, 26 patienter direkt till MÄVA, 12 direkt till akutmottagning, pga platsbrist, behov av anna vårdnivå Under perioden 3 maj 2010 31 augusti 2011 har 189 uppdrag gjorts inom projektets samverkansformer. Förmodligen har fler uppdrag gjorts. Svårigheter finns att samla in statisk för genomförda uppdrag på grund av brister i dokumentationsrutiner och sammanblandning med övriga projekt. Utveckling av insamling av statistik pågår kontinuerligt inom projektet.

22 11. Erfarenheter från projekt I nedanstående avsnitt beskrivs upplevelsen av projektet från berörda organisationer. I början av projektet fanns en del oro och en osäkerhet hos personalen om vad projektet skulle innebära och hur stor arbetsbelastningen skulle bli. När mer information gavs till personalen inom den kommunala hälso- och sjukvården om att projektet inledningsvis, bara gällde nattetid och att de inte skulle åka på olyckor och sjuka barn uppleves medverkan i projektet positivare. Representanter från personalen deltog i arbetsgrupp som utformade uppdragskriterier. Erfarenheten har visat att det var en nackdel att intialt starta projektet nattetid för den kommunala hälso- och sjukvården. Upplevelsen är att detta ledde till att bara nattsjuksköterskorna kände sig delaktiga och var mer insatta i projektet. Implementeringen hade inte gjorts optimalt via linjeorganisationen, mycket information hade getts men sjuksköterskorna kände sig inte delaktiva och var även osäkra på vilken information som berörde dem. Upplevs att personalen känns mer positiva till samverkansformer efter utbildningsdagar i april och maj 2011, vilket kan bero på ökad kunskap om vad projektet innebär och att man känner sig mer delaktig. Vid utbildningsdagarna gavs möjlighet till dialog mellan de olika aktörerna och det blev en ökad förståelse för våra olika roller/uppgifter. Frågor kunde besvaras och bemötas. Vid utbildningsdagarna framkom problematik med att fylla i blanketter efter genomförda uppdrag. Blanketter har nu reviderats. Kontakten mellan SOS-alarm och ingående huvudmän fungerar inte helt. För att förbättra kontakten mellan den kommunala hälso- och sjukvården/sjukvårdsrådgivning/ ambulanssjukvård/sos-alarm AB gjordes följande förändringar: - Den kommunala hälso- och sjukvården larmas via personsökare istället för mobiltelefon av SOS-Alarm AB - Sjukvårdsrådgivning fick tillgång till webbkarta för att kunna ta direkt kontakt med ambulans - Ambulanssjukvård och kommunal hälso- och sjukvård kan ta direktkontakt Sjuksköterskorna upplever attt de fått fler uppdrag från 1177 och framförallt fler IVPA-larm under våren och sommaren. Tyvärr har projektet en problematik med att få in statistik över genomförda uppdrag. En hel del förändringar har gjorts för att få in bättre underlag för statistik. Upplevs en viss oro för att uppdragen ökar och att nuvarande resurser inte räcker till Informationspärmen, samlad information om samverkansformer, måste omarbetas för omfattande. Problematik med att hålla den aktuell. Hinder och problem Få uppdrag, personalen svårt få in rutinerna SOS Alarm dåligt insatta vet inte att sjuksköterskorna kan åka på IVPA Personalen osäkra på hur och vilka blanketter som skall fyllas i, Ambulanspärmen för omfattande för att användas dagligen men bra som info pärm

23 Gamla kulturer och revir områden, man glömmer bort att ta hjälp av varandra gäller främst HSV-Ambulans Osäkerhet om ansvar vem står bakom personalen om det händer något Osäkerhet och rädsla hos sjuksköterskorna för vad de kan komma att åka på för larm/uppdrag Svårigheter att etiskt att prioritera sina egna patienter eller ex ett IVPA larm /1177 uppdrag Svårt få personalen att ta till sig informationen Oro i början av projektet på grimd av otydlighet. Våra egna patienter skulle bli lidande, längre väntan på besök. Stress för att säga nej, Saknar primärvårdens medverkan (utvecklingsmöjlighet). Fördelar: Utvecklande Bättre samverkan mellan olika vårdaktörer Patienten får vård på rätt vårdnivå (slippa akuten) Hemsjukvården blir en attraktiv arbetsplats, delade tjänster (amb/hsv), gemensam kompetensutveckling. Bra med kunskap om varandras verksamheter vilket ger bättre förståelse och respekt för varandras uppdrag. Erfarenheter inför kommande samverkansprojekt Erfarenheter som har gjorts i projektet inför uppstart av nya samverkansprojekt: Facilitera projektets samverkansformer med berörd personal i projektets början Bilda dialoggrupper med personalrepresentation från respektive huvudman och personal som medverkat i pilotprojekt Samverkande sjukvård i Strömstad/Tanum. Informationspärm om samverkansformer ska förenklas. Ambition är att personalen via webbplats kan nå den information man behöver för sitt uppdrag. Öka aktiviteter för att förankra vikten av registrering av genomförda uppdrag 12. Projektkostnader 2009, 2010 och 2011 Projektledning: 2009-480.000 kr bekostas av NU-sjukvården 2010-345.000 kr bekostas hälso- och sjukvårdskansliet Uddevalla 2011 417.000 kr bekostas av hälso- och sjukvårdskanliet Uddevalla Utbildningskostnad 2010: 330.000 Kr, som bekostats av hälso- och sjukvårdskansli Uddevalla. 2011 300.000 kr bekostas av hälso- och sjukvårdskansliet Uddevalla Investeringskostnad 2010-280.000 kr har bekostats av NU-sjukvården 2011 90.000 har bekostats av NU-sjukvården

24 13. Steg 6 i samverkansprojekt Strömstad/Tanum Förslag är att: Samverkansformer i Samverkande sjukvård i Strömstad och Tanum ingår i ordinarie verksamheter från och med 1 januari 2012 (Sjukvårdsrådgivning, Kommunal hälso- och sjukvård i Strömstads och Tanums kommun, Ambulanssjukvården Bohus Norr, NUsjukvården MÄVA och medicinmottagning Strömstads sjukhus) Samverkansformerna utvecklas och samordnas av Prehospital samverkansenhet. Nuvarande projektgrupp Strömstad/Tanum fortsätter som arbetsgrupp på uppdrag av Prehosptial samverkansenhetat följa upp och utveckla samverkansformer. Samverkansformer i Strömstad/Tanum följs upp vid styrgruppmöten för Samverkande sjukvård Starta upp samverkan mellan primärvård, privata vårdgivare och ambulanssjukvård avseende prio 3 transporter till vårdcentraler. Under hösten 2011 görs en utvärdering av utrustningsbehov och förslag till utbildningsplan. 14. Driftorganisation Prehospital samverkansenhet Uppdraget om att inrätta en "prehospital samverkansenhet" regleras i vårdöverenskommelsen i ett riktat uppdrag som tecknas mellan Hälso- och sjukvårdsnämnderna i norra Bohuslän, Dalsland, Trestad och styrelsen för NU-sjukvården. Uppdraget är bland annat att utveckla och förvalta framtagna samverkansformer mellan samtliga berörda organisationer och huvudmän. Löpande beslut om samverkansformer ges/tas av Styrgruppen för Samverkande sjukvård. Respektive huvudman/organisation ansvarar, var för sig, för att förankring av uppdrag och beslut i respektive organisation sker. 15. Beslut av styrgrupp Styrgruppen beslutar att; godkänna redovisad slutrapport per augusti 2011 med gjorda korrigeringar och tillägg godkänna steg 6 i samverkansprojektet Strömstad/Tanum efter gjorda korrigeringar Styrgruppens beslut gäller under förutsättning att respektive huvudman/organisation och dess politiska nivå ställer sig bakom styrgruppens beslut 16. Bilagor Bilaga 1-4 - Processkartor Bilaga 5 Riskanalys För samverkansprojekt september 2011 Jan-Erik Wounsch Projektledare Birgitha Olsson Projektsekr

Bilaga 1 Process Genomföra 1177 uppdrag med hjälp av webbkarta 25

Bilaga 1b Process Genomföra 1177 uppdrag via SOS-Alarm AB 26

Bilaga 2 - Process Att genomföra assistans av Hemsjukvård/Ambulans 27

Bilaga 3 Process Att identifiera och omhänderta patient i behov av MÄVA-vård 28

Bilaga 4 Process Att den kommunala hälso- och sjukvården utför vårduppdrag i väntan på ambulans 29