Precisionsodling (eller egentligen lite om användning av drönare i jordbruket och fältförsök)

Relevanta dokument
Precisionsodling (eller egentligen lite om användning av drönare i jordbruket och fältförsök)

UAV inom precisionsodling. - några erfarenheter från SLU Mats Söderström, SLU, Inst för mark och miljö

Forskning och nya sensorer för Drönare/UAV Utveckling kring och med UAV

Här finns en kort beskrivning av CropSAT

CropSAT gödsla rätt med satellithjälp

Fältgradering av växtsjukdomar

Delaktivitet 3d: Underlag för ett webbaserat beslutsstödssystem för smart växtodling

Innovationer för hållbar växtodling Möte Herning, Danmark

EnBlightMe! - ett automatiserat stödsystem för upptäckt av potatisbladmögel

Fjärranalys av bladmögelangrepp i potatis

Framtiden är grön! Den digitala transformationen av lantbruket. Filip Lundin Konsult, Macklean

Fjärranalys av bladmögelangrepp i potatis

CropSat, gödsla efter satellitbilder, möjligheter med nollrutor. Hushållningssällskapet, Henrik Stadig

Hur använder jag CropSAT.se?

Yara N-Sensor Ditt stöd för effektiv precisionsspridning. Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen

Tillskottsbevattning till höstvete

DON vädermodeller och inomfältsvariationer. Baltiskt samarbete Thomas Börjesson Agroväst

Hur använder jag CropSAT.se?

Insamling av GIS-data och navigering med GPS en praktisk övning

Försöksåret Erik Ekre, Hushållningssällskapet Halland Ola Sixtensson, Hushållningssällskapet Skåne

Fosfor och kväveinteraktioner samt mulluppbyggnad i svenska långliggande försök

Växjö Möte. Försöksåret Ronny Anngren, Hushållningssällskapet Halland Ulrika Dyrlund Martinsson, Hushållningssällskapet Skåne

Tillskottsbevattning till vete Kan man öka skörden med enstaka bevattningstillfällen?

OLIKA METODER OCH TEKNISKA HJÄLPMEDEL FÖR ATT BESTÄMMA BEVATTNINGSTIDPUNKT

Topp 5 anledningar till varför du ska byta till Automatiserad Titrering

Upptaget av kväve fortsätter att öka både i ogödslat och gödslat höstvete

Digitaliseringen av de gröna näringarna Jönköpings Energi fibermässa. Filip Lundin Konsult, Macklean

Varmare väder gör att kväveupptaget ökar

Nya sätt att upptäcka skadegörare

Bekämpningsmedel i jordbruket 2015

Problem och möjligheter med dagens fältförsök teknik, utveckling, utvärdering och behov. Kjell Gustafsson

PRODUKT: HYPERSPEKTRAL IR, DATA FRÅN BORRKÄRNOR (PROCESSERAD, NIVÅ 2)

Övervintring I höstvete, Hur kan vi förutse detta om vi råkar veta hur vädret blir?

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 20, 2014

Råsundavägen 79, SOLNA Tel: Epost:

Långsam plantutveckling och litet kväveupptag

Lustgas från mark jordbrukets stora utmaning. Hur fungerar det och vad kan vi göra?

Yara N-Sensor Ditt stöd för effektiv precisionsspridning. Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen

Uppskattning av maltkornskvalitet

Vetemästaren. Lantmannens första tävling som har gått ut på att högsta avkastning vinner. Ingen hänsyn taget till utläggen

Innovationer för hållbar växtodling Partnermöte juni 2017, Mariestad-Töreboda, Sverige

Mångfunktionell vall på åker och marginalmark hur mycket biomassa, biogas och biogödsel blir det?

Tillskottsbevattning till vete Kan man öka skörden med enstaka bevattningstillfällen?

Rådgivningar och webbplatserna. Pernilla Kvarmo Jordbruksverket

FoU-program för Stiftelsen JTI

Möjligheter med nya data från Sentinel-3

Manganbrist kan orsaka utvintring av höstvete och höstkorn, HST-1005

Resultat från tre års skördepotentialsförsök i höstvete

Kontrollera - så mycket bättre! GPS - övervakningssystem för din bevattningsanläggning

Tredje steget i en 3-stegsraket kalkens potential för struktur, växtskydd och ekonomi;

Övervakning av vegetation med lågupplösande satellitdata

UAS Obemannad flygfotografering Trimtec AB Copyright Trimtec AB, all rights reserved

Wise Business Support Ms Office Kursinnehåll För nybörjare och därefter

Veckorapport Potatisbladmögelbevakning i potatis, Alnarp vecka 26

Lönsamma Fältförsök Magnus Larsson, sekr. Försöksringarna i Skåne

Cargolog Impact Recorder System

Tillskottsbevattning till vete Kan man öka skörden med enstaka bevattningstillfällen?

Försöksåret 2012/2013

Fem fördelar med att automatisera redovisningen

Yara N-Sensor ger. högre skörd med en jämnare kvalitet. mindre liggsäd och högre tröskkapacitet

Att sätta värde på kvalitet

Checklista för bekämpningsmedelstillsyn i jordbruket 2015

Manganbrist kan orsaka utvintring av höstvete och höstkorn

För att kunna använda konsulentuppsättningarna, skall på varje enskild dator göras följande inställningar.

Drönare i skogsbruket

Därför använder lantbrukare bekämpningsmedel

El-termografering Einar Matsson Timmermansgatan/Mariaprästgårdsgatan

Kontrollera - så mycket bättre! GPS - övervakningssystem för din bevattningsanläggning

FAKTABLAD. Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER

Laserskanning för bättre beslut i skogsbruket - nu eller i framtiden?

Prognos & Varning - och annan IPM-rådgivning från Växtskyddscentralerna och Jordbruksverket. Sara Ragnarsson, Växtskyddscentralen, Jordbruksverket

TNM059 Grafisk teknik Laboration 4 - Färg

Odling av maltkorn fyra faktorers inverkan på avkastning och kvalité Av Lars Wiik 1) och Nils Yngveson 2) 1)

Vårsådd av fånggrödor i höstvete av Anders Olsson, HIR-rådgivare, Hushållningssällskapet Malmöhus

AI Guide: Så här blir du en modern redovisningskonsult med hjälp av artificiell intelligens

Reglerbar dränering mindre kvävebelastning och högre skörd

Kolinlagring i jordbruksmark. Thomas Kätterer Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala

Integrerat Växtskydd Regelverk och tillsyn

Så här fortsätter Greppa Näringen

PM för sortförsök med höst- och vinterpotatis i ekologisk odling, R7-7112, 2015

Martin Holmberg. Magisteruppsats i biologi Agronomprogrammet inriktning mark/växt

UNDERVATTENSINVENTERING I FINLAND FRÅN BÅT OCH HELIKOPTER

Vad sker på forskningsoch försöksfronten. Eva Pettersson Stiftelsen Lantbruksforskning

Automatiserad fukthaltsmätning vid bränslemottagning. Mikael Karlsson Bestwood

Nu avslutar vi årets kvävemätningar i Östergötland

UNIK INNOVATION SOM FÖRBÄTTRAR ARBETSYTOR

Hållbarhetsdirektivet och IPM

Fallbaserat resonerande

Absorbansmätningar XXXXXX och YYYYYY

Digitaliseringssatsning tillsammans med innovativa lantbruksföretag

Variation av infiltration och fosforförluster i två typområden på jordbruksmark engångsundersökning (dnr Mm)

Effektiv och resurssmart fosforgödsling vad visar försöksresultaten. Ingemar Gruvaeus, Yara. P-seminarium

Tabell 1. Makronäringsinnehåll i grönmassan av åkerböna vid begynnande blomning på fyra försöksplatser med olika behandlingar av svaveltillförsel

Vad betyder SLU Alnarp för utvecklingen av skånskt lantbruk på års sikt? Lisa Germundsson

IntelaTrac. Ett Intelligent Rondsystem Ökar produktionen. underhåll kalibrering mätteknik

Utbildningar vintern/våren 2011

Västervik 57º46 43 N16º31 33 E

Kontrollera - så mycket bättre! GPS - övervakningssystem för din bevattningsanläggning

Betydelsen av ekosystemtjänster i den bebyggda miljön. Ulrika Åkerlund, landskapsarkitekt Höstkonferens FAH i Sundsvall, 4 oktober, 2017

Driftträffen JOHAN SELLIN 15 NOV 2018

Transkript:

Precisionsodling (eller egentligen lite om användning av drönare i jordbruket och fältförsök) Örjan Berglund (orjan.berglund@slu.se) ; Mats Söderström (mats.soderstrom@slu.se)

Redan massor av sensorer i dagens lantbruk Traktorburna kvävesensorer Digitalkameror på utrustning

Drönare i lantbruket - ny sensorplattform I lantbruksforskning sedan början på seklet Bland rådgivare och lantbrukare fortfarande uppstart Mkt ogräs UAV-flygning över fältförsök 2005 Ojämn tillväxt Stort värde för tolkning av försöksresultat Intressant för mätning av jord- och grödegenskaper, & skapa överblick Tillämpningspotential i t ex fältförsök uppenbar: begränsad yta, man behöver detaljerade och upprepade data, kan spara in fältarbete I praktiskt lantbruk finns potential men ännu en del trösklar att övervinna, t ex: stora ytor; begränsad tid och kunskap hos användare; kan finnas enklare alternativ; etc

Praktisk precisionsodling Kan finnas en nisch för drönare Crop/Soil Sensors Lab analyses Proximal sensors Airborne sensors Spaceborne sensors Decision support (often a map) Soil ph Soil P-AL Vegetation indices Soil texture Soil moisture Homogeneous zones Prescription file Lime rate Fertilizer rate Pesticide rate Seed rate Irrigation rate Action (Often variable rate application) Lime Fertilizer Pesticides Seeds Water

Hur når man en bred användning i lantbruket? Förenkla hela flödet från flygning till åtgärd! Om man vill integrera drönaren i verksamheten (mer än bara överblick): Enkel hantering av alla steg och fungerande överföring från bilder till kostnadseffektiva åtgärder Foto: Per Erik Larsson

Solvi.nu Hur når man en bred användning i lantbruket? Förenkla hela flödet från flygning till åtgärd! Solvi är ett svenskt exempel på applikation för automatiserad bildhantering analys åtgärdsfil Foto: Per Erik Larsson

Solvi.nu Hur når man en bred användning i lantbruket? Förenkla hela flödet från flygning till åtgärd! Solvi är ett svenskt exempel på applikation för automatiserad bildhantering analys åtgärdsfil Foto: Per Erik Larsson

Förenkla hela flödet från flygning till åtgärd! Solvi är ett svenskt exempel på applikation för automatiserad bildhantering analys åtgärdsfil Solvi.nu Hur når man en bred användning i lantbruket? Styrfil för kväve Foto: Per Erik Larsson

Kameror för lantbruket? Vanliga kameror funkar men Mer information om växters egenskaper utanför synligt ljus Smala, väldefinierade våglängdsband bättre Foto: Per Erik Larsson Möjlighet att bestämma reflektans ger möjlighet till smartare applikationer

0.4 0.3 0.2 Bladmögelfläck 0.1 Mindre spektral info med vanlig digitalkamera Reflektans Reflectance Exempel: Bladmögel i potatis Friska blad Healthy leaf, mean +/-sd Leaf lesions, mean +/-sd Healthy leaf (ResEdge), mean +/-sd Leaf lesions (RedEdge), mean +/-sd Grafik: Johanna Wetterlind, SLU 400 500 600 700 800 900 1000 1100 Wavelengths (nm) Kurvorna visar spektral signatur uppmätt med hyperspektral lab-sensor (± std avv) De små boxarna visar hur en fembands UAV-kamera registrerade skillnaderna Foto: Per Erik Larsson I praktiken gäller det att kunna klassificera en egenskap med säkerhet

Drönare i fältförsök bra tillämpning Effektivare om drönaren är med i hela processen? Digitalisering av försök? Anpassad försöksutläggning? Utbildning av personal? Standardisering av flygning, bildhantering och sensorer? Består ofta av mindre rutor, slumpmässigt placerade, med ett antal upprepningar Vill testa olika odlingsstrategier, preparat, sorter etc Oftast är man intresserad av egenskaper i hela rutorna Behov av att mäta ofta Begränsade ytor Potentiellt lätt spara kostnader Kan dra nytta av mer avancerade sensorer Ny information kan tillföras med UAV Manuell sensormätning i försök

Drönare i fältförsök bra tillämpning Sommarens UAV-mätningar i försök visar att de med förkärlek tycks placerade t ex under kraftledning eller bredvid flygplats Effektivisera om drönaren är med i hela processen?

Drönare i fältförsök bra tillämpning Ganska lätt att automatisera stor del av flödet från flygningen till beräkning Medelvärden för rutor oftast tillräckligt bra Effektivisera om drönaren är med i hela processen? För allmän, bred användning dock inte lämpligt att data varierar mellan utrustningar och tillfällen Kan behöva tydligt specificera procedurer och kameror, och t ex om vissa vegetationsindex ska användas

Vetegapet (Åsa Myrbeck SLU) N-gödsling Mikro gödsling Växtskydd Vatten Pågående försök

DIVERSify (Martin Weih)

Överblicksbilder och video värdefullt för att beskriva fältförsök

Nya projekt Abraham Joel Inst. f. mark och miljö Att kunna följa graden av vattenstress är avgörande om man ska kunna optimera avkastningen vid bevattning. Mätning med IR termometer har utvecklats under senare tid till en idealisk metod för att övervaka stress därför att den är användbar i skalan från enstaka växter till hela fält och är billigare än många alternativa metoder. Bladverkets temperatur ökar när solstrålning absorberas, men kyls av när energin används för att avdunsta. En vattenstressad växt kommer att minska transpirationen och har vanligtvis en högre bladtemperatur än en icke stressad gröda. Colaizzi et al. (2012) visade att bladtemperaturbaserade algoritmer är starkt korrelerade till viktiga mätbara parametrar som avkastning, vattenanvändningseffektivitet, evapotranspiration, bladvattenpotential och storleken på bevattningsgivor. Optris PI LightWeight BASE8 Business Drone

Slutsatser För lantbrukare: UAV precisionsstyrning av jordbruksutrustning Även för konsumentprodukter finns bra molnbaserade applikationer som underlättar flygplanering, skapande av mosaiker, överföring till vegetationsindex, omräkning till kartbild som kan användas för styrning av maskiner Tolkning av bilder kräver input från användaren d v s vad betyder de olika färgerna? Med mer avancerade sensorer (reflektans i specifika våglängdsband) skulle man kunna skapa mer sofistikerade modeller och helt automatiskt dataflöde I en framtid kan man tänka sig helt autonoma farkoster motsvarande robotgräsklippare

Slutsatser UAV i fältförsök Lätt se kostnadseffektiva tillämpningar Kan kräva viss standardisering av flygning, bildhantering och sensorer Kan ge helt ny information om variationer inom försök kan bidra till korrekt tolkning Även en vanlig bild med vanlig digitalkamera kan vara värdefull för dokumentation Mer info? Örjan Berglund (orjan.berglund@slu.se) ; Mats Söderström (mats.soderstrom@slu.se)