I möte med våldsutsatta personer

Rutiner och riktlinjer I möte med våldsutsatta personer Medverkan- Familjefrid i GGVV

Förord Den här broschyren vänder sig främst till dig som socialsekreterare/behandlare. Broschyren är menad som ett kunskapsstöd då du möter personer som utsatts för våld i nära relationer. Syftet är att fräscha upp dina kunskaper i ämnet samt ge tips på rutiner som förenklar arbetet och minskar risken för misstag. Broschyren är framtagen tillsammans med arbetsledare för socialsekreterare i alla fyra kommunerna och bygger till stor del på socialstyrelsens handbok VÅLD (2011). Du är alltid välkommen att höra av dig till Medverkan för konsultation av enskilda ärenden eller för bokning av utbildningar och föreläsningar. Hoppas broschyren kommer till nytta! Sara Sand, Medverkan Maj 2012

Innehåll 1. Vad är Medverkan? 2. Bemötandet av en våldsutsatt person 3. Säkerhet 4. Dokumentation 5. Ekonomiskt bistånd 6. Samarbetssamtal 7. Personer med funktionshinder 8. Äldre personer 9. Hedersrelaterat våld 10. HBT-personer 11. Personer i missbruk 12. Kan en man bli våldtagen? 13. Personen som utför våldet 14. Källförteckning Kontaktuppgifter Medverkan Kvinnoärenden 0370 331262 eller 0370 331263 Mansärenden 0370 331258 Ovanstående är behandlarnas specialområden, men naturligtvis kan all personal svara på de flesta frågor. Gäller samtalet barn kan du använda vilket som av ovanstående nummer.

Vad är Medverkan? Medverkan är en kommunal familjefridsverksamhet som arbetar i hela GGVV. Verksamheten har funnits sen 2008 och arbetar i första hand med stödsamtal för våldsutsatta personer, samt personer som utövat våld. Barn som bevittnat våld kan behandlas individuellt enligt Trappanmodellen. Medverkan erbjuder stödgrupper för män, kvinnor och barn vid tillräckligt antal deltagare. I Medverkans uppdrag ingår även förebyggande arbete i form av föreläsningar på tex. skolor. I mån av tid ordnas utbildningsdagar i ämnet för de yrkesgrupper som kommer i kontakt med våld i nära relationer Medverkans uppgift är också att bistå socialtjänsterna i GGVV med kunskapsstöd, både akut och mer långsiktigt. Tyvärr finns sällan möjlighet att personligen infinna sig i akuta situationer eftersom personalen ofta är fullbokad, men ring gärna för konsultation och bokning av prioriterad tid. Medverkan leds av en styrgrupp bestående av chefer från de fyra kommunerna. Berätta gärna för dem om ni har åsikter om Medverkans arbete! Bemötandet av en våldsutsatt person En våldsutsatt person har ofta länge levt i en relation med hot, kränkningar och ständig rädsla och beredskap. Ibland har det även förekommit fysiskt våld såsom slag och sparkar. Även de barn som lever i familjen har påverkats av våldsutövarens humörsvängningar. Att ta sig ur ett sådant förhållande är svårt. Beroendet till våldsutövaren är ofta stort och den våldsutsatta är osäker på hur han/hon ska klara sig på egna ben. Ofta finns det också rädsla som försvårar separationen, kanske dödshot eller hot om att ta barnen har förekommit? I alla dessa fall är en smidig hantering av ärendet och ett trevligt bemötande till stor hjälp. I annat fall riskerar personen att gå tillbaka till förhållandet på grund av att han/hon inte orkar med all byråkrati. Varje liten motgång och varje uppskjutet beslut är en stor påfrestning för en redan instabil person. Det finns olika typer av våld, fråga inte enbart om det fysiska! Fysiskt våld- Knuffar, örfilar, luggningar, skakningar, sparkar, knytnävslag och stryptag mm. Psykiskt våld- Kränkningar, hot, förlöjligande, begränsningar av livsutrymmet. Sexuellt våld- Innefattar alla sexuella handlingar som inte känns okej för partnern. Många personer går med på/ lockar med sex för att lugna sin partner eller för att få stopp på våldet. Materiellt våld- Då en person förstör ägodelar eller slår sönder föremål (tex. kastar porslin, slår i väggar, förstör mobiltelefonen) i syfte att skrämma och begränsa sin partner. Ekonomiskt våld- Då endast en person i förhållandet har ekonomisk kontroll. Tex. portionerar ut pengar, har ensam tillgång till bankkonton osv. Latent våld- Att leva i en ständig beredskap på att något hemskt kan hända.

En person som söker hjälp för att han/hon utsatts för våld av någon han/hon lever med eller har levt med är i en mycket svår situation. Det går inte att utgå ifrån sig själv för att förstå personens situation, istället behöver vi sätta oss in i våldets mekanismer. För att visualisera begreppet normaliseringsprocessen beskrivs här berättelsen om Per och Lisa: När Lisa och Per blev tillsammans tänkte Lisa att hon var lyckligt lottad som fått en kille som var så gullig, omtänksam och snygg. Han gav henne komplimanger och valde att umgås med henne före sina kompisar. Han skjutsade henne gärna om hon skulle åka någonstans och han brukade möta henne efter jobbet. Tyvärr störde sig Per en del på Lisas vänner, han sa att de var både skvallerkärringar och horor. Lisa reagerade starkt och försvarade sina väninnor. Då bad Per om ursäkt och köpte blommor, men han bad henne ändå att välja att vara mer med honom och mindre med väninnorna. Snart var det samma sak med Lisas familj. Per ansåg att Lisa hade en osund relation med sin mamma och borde klippa navelsträngen, han ansåg även att hennes pappa var en besserwisser som han inte orkade med. När Lisa ändå hälsade på dem kunde Per sura en hel dag. Så småningom valde Lisa bort sina föräldrar allt mer för att undvika konflikter. När de frågade varför sa hon att hon hade för mycket annat att göra. Så småningom kunde Per styra Lisas handlande genom att sura och frysa ut henne om hon gick emot hans vilja och genom att berömma och överösa henne med kärlek när hon gjorde som han ville. Lisa avskydde hans kalla, arga uppsyn så allt oftare gjorde hon honom till viljes. Något år in i relationen hade situationen ändrats till att Per surade betydligt oftare än han var nöjd. Dessutom hände det att han kallade Lisa saker såsom hora och feta kossa och hon fick anstränga sig för att hålla stämningen bra i hemmet. En dag kände Lisa att hon inte ville stanna i relationen. När hon konfronterade Per blev han helt förstörd. Han grät och bönade och bad att hon skulle stanna och sa att han skulle ta livet av sig om hon lämnade honom. Lisa valde att ge honom en chans till och situationen blev tillfälligt bättre. Ett halvår senare blev Lisa gravid. Vid ett bråk gav Per henne en örfil för första gången. Efter det grät han och bad om ursäkt i flera dagar Tio år senare har Per och Lisa två barn, Anton 9 år och Elsa 6 år. Lisa har ingen kontakt med någon av sina gamla vänner, inte heller med sin familj. Hon arbetar, men går alltid raka vägen hem efter jobbet. Ibland överraskar Per henne på jobbet och om han då kommer på henne med att skratta eller att tala med någon av de manliga kollegorna så blir han arg. Denna ilska omsätts i slag i hemmet på kvällen. Per har noggrant förklarat att om Lisa lämnar honom så ska han se till att döda henne. Lisa har värk i nacke och rygg, hon är dessutom konstant trött. På nätterna sover hon oroligt och ibland väcker Per henne för att få sex. Hon har sökt vård och äter nu sömnmedicin, dessutom är hon sjukskriven på halvtid för utmattningsdepression. Per har upprepade gånger förklarat hur oduglig hon är som mor och maka. Han har ansvar för familjens pengar eftersom han anser att hon är inkompetent att handskas med dem. Rädslan finns dygnet runt. Barnen har inte sett något slag mot henne, men de har sett blåmärken och sönderslagna möbler. Lisa förstår att de måste ha hört mycket. Hon ser hur de kryper ihop när Per är på sitt arga humör och att de, liksom hon, gör allt för att Per ska hålla sig lugn och nöjd. En dag höjer Per handen och ger Anton en örfil Det är då Lisa bestämmer sig för att gå! När Lisa kommer med barnen till socialtjänsten och söker hjälp finns många motstridiga känslor. Rädslan är stor, både för att Per ska hitta henne och barnen och kanske döda dem, men också för att Per ska skada sig själv (för då vore det ju hennes fel). Lisa har tappat all tro på sig själv. Efter att ha umgåtts nästa uteslutande med Per i så många år har han blivit hennes enda spegel. Hon känner att hon är en dålig mor som inte har kunnat skydda barnen och som nu dessutom tvingar dem att leva utan sin far. Och hur ska hon kunna

sköta sin ekonomi alldeles ensam? Hon är så trött att hon bara vill sova och hon har ingen aning om hur hon önskar att framtiden ska se ut. Dessutom är hon rädd att socialtjänsten ska ta barnen ifrån henne om hon berättar vad de fått uppleva. Utifrån kan vi se att barnen mår bättre av att föräldrarna bor isär. Vi kan förstå att Lisa är ett offer och att hon med hjälp kommer att kunna bygga upp sitt liv igen. Men Lisa själv har i över tio år fått höra att hon är värdelös och nu står hon hos socialtjänsten med ett liv i spillror som kvitto på sin oduglighet. Skammen och kaoset gör det svårt att sätta ord på vad hon har upplevt. Det är lätt att börja planera utifrån hur man själv skulle ha agerat. Men Lisa är inte där än. Hennes frågor är många och osammanhängande. Återvänder hon hem vet hon åtminstone vad som väntar och hon slipper det oförutsägbara. Man brukar säga att en våldsutsatt person är nära att lämna förhållandet fyra gånger innan han/hon verkligen går. Inte sällan är det som i Lisas fall barnens situation som tvingar personen till att ta det avgörande steget. Att finnas som stöd kan ibland upplevas som frustrerande, men ambivalensen ingår i problembilden och stödet är oerhört betydelsefullt. Visa att du tror på det som berättas för dig, hur osammanhängande det än framstår och försök inge hopp. Lyssna in vad som är viktigt för personen just nu och hjälp till att lösa detta i första hand, pressa inte personen till något den inte är redo för. Man kan vara rak när man pratar med en våldsutsatt person. Att använda omskrivningar för våldet kan snarare verka förvirrande. Tänk på att våld är så mycket mer än slag och sparkar. Det är inte alltid som personen själv förstår att han/hon utsatts för psykiskt, ekonomiskt eller sexuellt våld. Fråga om hot, hur ofta han/hon varit rädd, om han/hon fått träffa vänner, om han/hon känt sig tvingad att ställa upp på sex, vem som har bestämt över pengarna osv. Fråga om de fysiska våldstillfällena så att du får en klar bild; Hur hårt knuffade förövaren? Ramlade du? Sa förövaren något under tiden? Vad hände sedan? Försök inge hopp, men lova inte för mycket. Många personer vill ha garantier på att de slipper lämna barnen till den andre föräldern, men sådana garantier kan aldrig ges. Tänk på att ta det varsamt, det är inte alla som öppnar sig vid första samtalet. En del personer behöver skriva ner sin historia för att få alla bitar på rätt plats. Känn av vad du tror passar din klient! Tänk på detta då du möter en våldsutsatt person: ifrågasätt och moralisera inte möt personen där han/hon är just nu lyssna utan att avbryta ställ vid behov följdfrågor visa att du tror på berättelsen visa att du kan ta emot det hemska som berättas försök inge hopp låt personen förklara vilken hjälp han/hon önskar pressa inte tänk på att stark stress kan få en person att verka ologisk och/eller förvirrad Lova inte mer än du med säkerhet kan hålla.

Säkerhet Ställ frågor som ger en bild av hur farlig situationen är. Har dödshot uttalats? Har det förekommit grovt fysiskt våld? Är personen rädd för att möta förövaren? Vanligen har den våldsutsatte en realistisk uppfattning om hur farlig förövaren är, men det kan vara bra att vara uppmärksam på att en del våldsutsatta personer inte förstår vidden av hur en extrem situation som en flykt påverkar förövaren. I sådana fall bör man ställa frågor för att ytterligare klargöra bilden. Är den våldsutsatte däremot rädd finns det alltid skäl att ta det på allvar. Tänk också på att största risken för dödligt våld är i uppbrottssituationer. I de fall då den våldsutsatte verkar självmordsbenägen bör man kontakta psykiatrisk kompetens. Det kan vara bra att ställa frågor kring detta för att inte missbedöma klientens tillstånd. Om den våldsutsatte vill vidare till skyddat boende kommer han/hon att få hjälp med säkra rutiner där. Informera personen om att inte lämna några spår om var personen befinner sig, såsom bankuttag och kvitton på den nya orten. Vissa mobiltelefoner innehåller ett spårningsprogram, se till att detta i så fall är avaktiverat. De flesta skyddade boenden tar idag inte emot män, som kanske placeras i ett jourboende istället. Var tydlig med att förklara att han bör vara mycket försiktig då han går ut och att inga vänner kan besöka honom i boendet. Finns barn med i bilden gäller dessa regler även dem. I vissa fall kan en kontaktperson behöva anställas som stöd, men också för att hjälpa till med handling eller för att barnen ska få komma ut. Ju längre bort från förövaren den våldsutsatte hamnar desto friare går det oftast att leva. Uppmana personen att inte helt lita på någon. Förövaren kan efter flykten lägga mycket tid på att besöka och prata med tex. bästa väninnan, därför bör den våldsutsatta vara mycket restriktiv med att berätta var han/hon finns. Många våldsutsatta går dock tillbaka till förövaren. Detta är inte ett bevis på att han/hon inte vill förändra situationen, utan på att det behövs mer tid. Upplys dem då om att ha ett säkerhetstänk. Det är bra att ha en väska packad med sina viktigaste tillhörigheter såsom medicin, idhandlingar och pengar. Vem kan han/hon fly till om situationen blir akut? Finns möjligheten att ringa polisen? Om inte, hur gör man då? Uppmana personen att skriva dagbok om våldet i alla dess former samt att spara mejl och sms och fotografera skador på kroppen och hemmet. Göm dessa bevis noga, tex. på jobbet. Detta är ovärderligt som bevis om en polisanmälan någon gång behöver göras. Om en polisanmälan gjorts kan den våldsutsatte ansöka om trygghetslarm hos polisen. Där kan man även få hjälp att ansöka om kontaktförbud (tidigare besöksförbud). För mer långvarigt skydd finns det tre olika grader av skyddande av personuppgifter; sekretessmarkering, kvarskrivning och fingerade personuppgifter. Mer om detta står att läsa på polisens hemsida eller i handboken Våld sid. 145. I de fall då den våldsutsatta behöver tolk rekommenderas telefontolk. Använd aldrig någon vän eller släkting som tolk eftersom lojaliteten inte kan garanteras. Uppge inte klientens namn eller personnummer till tolkfömedlingen. Fråga istället efter tolkens namn så kan klienten avgöra om han eller hon känner tolken. Visa gärna namnet skriftligt så att det inte blir några missförstånd. Det är inte ovanligt att förövaren försöker att ta reda på information om sin partner genom olika myndigheter. Om den våldsutsatta flyttat långt ifrån sin hemort kan förövaren ringa runt till dussintals socialkontor för att få en vink om var han/hon finns. Om syftet är att ta reda på om personen finns i kommunen är svaret Jag får inte uttala mig om henne annorlunda än

jag kan tyvärr inte svara på din fråga. Ringer någon och uppger sig vara tex polis, be att få ringa tillbaka via växeln för att vara säker på att det stämmer. Om kläder eller andra tillhörigheter lämnas till socialtjänsten för att vidarebefordras till barn eller person i skyddat boende, kolla gärna igenom så att där inte finns med mobiltelefon eller annan spårningsutrustning. I mycket svåra ärenden, tex. då en av vårdnadshavarna befinner sig i skyddat boende, kan uppgifter om barnets vistelseort hållas hemlig för den andre vårdnadshavaren om det kan antas att barnet annars lider betydande men. Mer om detta står att läsa i Våld sid. 122. Tecken på att situationen är allvarlig: förövaren är våldsam utanför hemmet hotar mer frekvent eller med allvarligare hot använder våld mot barnen hotar att döda offret, barnen och/eller hotar med självmord använder droger, särskilt om de är aggressionshöjande (amfetamin, anabola steroider, kokain e.dyl.) har använt våld under graviditet har begått sexuella övergrepp är besatt av offret, säger att han/hon inte kan leva utan honom/henne, förföljer och/eller trakasserar tidigare har skadat offret allvarligt har hotat vänner eller släktingar har vapen hemma eller lättillgängligt Våldsutsatta kvinnor- Ett utbildningsmaterial för socialtjänstens personal Dokumentation Det är viktigt att tänka på att journalanteckningarna kan bli ett värdefullt bevismaterial vid en rättegång. Dessutom är det viktigt att andra handläggare känner till problematiken om ordinarie handläggare slutar eller blir sjuk. Skriv därför detaljerat om det som berättas för dig och använd inte omskrivningar som konflikt eller bråk. Anteckna också om du ser fysiska tecken på våld. Utredningen ska innehålla beslut, åtgärder som vidtas, faktiska omständigheter samt händelser av betydelse. Det förekommer att den våldsutsatte pressas att begära ut journalanteckningarna för att förövaren vill kunna läsa vad där står. Om du vet att det är en våldsutsatt person som begär ut sin journal så be henne/honom att komma förbi och hämta den. Då kan ni tillsammans sitta ner och läsa igenom det som står, möjlighet finns då också att radera vissa delar av det som ska skrivas ut (journalen på datorn bevaras naturligtvis intakt).

Ekonomiskt bistånd Socialstyrelsen framhåller att för att åstadkomma ett korrekt beslut ska alla utredningar som rör en våldsutsatt kvinna innehålla: vilket behov kvinnan har av akut stöd och hjälp våldets karaktär och omfattning risken för att kvinnan kommer att utsättas för ytterligare våld hur kvinnans nätverk ser ut vilket behov kvinnan har av stöd och hjälp på kort eller lång sikt om något barn bevittnat våldet (SOSFS 2009:22) Socialtjänsten ska erbjuda hjälp och stöd av olika slag i ett tidigt skede till en kvinna som behöver det. Det finns inget krav på att den som har utövat våldet ska vara dömd eller polisanmäld för brottet (prop.2006/07:38 s. 27). Det är alltså kvinnans egen upplevelse av det inträffade som är avgörande. Socialnämndens bedömning om ekonomiskt bistånd ska vara generöst då personen i fråga är våldsutsatt. I många avseenden går en flykt från hemmet inte att betrakta som en flytt. Det kan ta lång tid innan personen kan få tillbaka sina tillhörigheter, kanske har även legitimation och bankkort blivit kvar i hemmet. Om den utsatte är en person med barn kan mobiltelefoner till alla vara en nödvändig säkerhetsaspekt. Även när det gäller ny bostad kan kraven vara högre. Kanske måste personen flytta till en annan ort. Ur socialstyrelsens handbok VÅLD: Att någon är utsatt för våld eller andra övergrepp innebär inte att den vanliga biståndsprövningen kan sättas ur spel. Varje ärende ska så långt som möjligt handläggas enligt sedvanliga principer och rutiner. Det är dock viktigt att det i varje enskilt fall görs en helhetsbedömning, om hjälpbehovet bedöms bli kort- eller långvarigt, vad som kan anses skäligt samt vilka konsekvenser det kan få om den enskilde inte får det sökta biståndet. Handlingar i en personakt bör avse endast en person (SOSFS 2006:5 4 kap. 6 AR). Det är särskilt viktigt om det förekommer våld i familjen, för att kunna garantera en våldsutsatt kvinna säkerhet och integritet. Socialnämnden bör beräkna kostnaderna enligt riksnormen till en högre nivå bl.a. om den enskilde tillfälligt har höga kostnader, t.ex. för livsmedel, kläder, skor eller telefon, pga. att hon eller han är eller har varit utsatt för våld eller andra övergrepp av närstående, eller för något annat brott (SO2003:5). En person som är eller har varit utsatt för våld av närstående kan ha ett ha ett stort behov av en stabil och lugn miljö. Att underlätta etablering i etttt nytt, tillfälligt eller mer permanent boende kan därför ses som ett led i bearbetningen av konsekvenserna av våldet, för såväl den våldsutsatta som för eventuella barn.

Samarbetssamtal I ett förhållande där våld förekommit frekvent finns en maktobalans som inte får förringas. Det är därför långt ifrån självklart att samarbetssamtal bör hållas mellan föräldrapar där det förekommit våld. Fråga den våldsutsatte hur det skulle kännas att möta våldsutövaren igen tillsammans med en socialsekreterare. Respektera och tro på personen om den säger att den inte vågar genomgå ett sådant möte. Om samarbetssamtal kommer till stånd, var väl medveten om våldet och dess verkningar på personerna i rummet. Boka gärna in personerna på lite olika mötestider och släpp in den våldsutsatta direkt så att parterna slipper sitta tillsammans i väntrummet. Låt även den våldsutsatta lämna mötet först så att han/hon hinner komma iväg för att undvika konfrontation. Personer med funktionshinder En funktionshindrad person är i många fall beroende av sin partner eller andra närstående för att klara sig i vardagen. Detta ger möjlighet för förövaren att använda funktionshindret för att förnedra den utsatta. Det kan vara att gömma undan rullstol, hörapparat eller medicin. Det kan också vara att strunta i att ge den utsatta mat eller hjälp med personlig hygien. En förståndshandikappad person kan bli utnyttjad till att ställa upp på tex. sexuella aktiviteter för att personen har svårt att säga nej. Naturligtvis skiljer det sig från fall till fall, men det gäller att vara uppmärksam även på denna kategori av våldsutsatta, som lätt glöms bort. Att växa upp i en familj där det förekommer våld innebär inte bara att bevittna våld, utan också att uppleva att livet begränsas av makt, hot, övergrepp och förtryck. Ur socialstyrelsens handbok Våld Äldre personer Den utsatthet som kan drabba personer med ett handikapp kan även bli ett problem för en person som på grund av åldersjukdomar behöver extra hjälp från sin partner. I ett förhållande som redan tidigare innehållit kontroll kan detta accelerera då den utsatta blir mer beroende och får mindre rörelsefrihet. Det kan också vara så att sjukdom gör en tidigare trevlig person aggressiv och våldsam, något som omgivningen kan ha svårt att ta till sig och tro på. För många äldre är det oerhört svårt att berätta om hur situationen har förändrats. Även om de vet att det dåliga beteendet ingår i en sjukdomsbild är det svårt och sorgligt att acceptera förändringen hos partnern. Här är det viktigt att vara uppmärksam och försöka tolka små signaler samt att stötta och bekräfta den som vågar berätta. Kanske vill inte den våldsutsatte göra så mycket åt situationen tex. som att flytta partnern till ett äldreboende, men det kan ändå vara skönt att få prata med någon som förstår.

Hedersrelaterat våld När våld och påtryckningar utövas av fler än en person och inte längre är en fråga mellan de sammanboende parterna kan det vara hedersrelaterat. Det kan vara övertalningskampanjer och hot från släkt eller förening/församling om att inte skiljas, om att leva på ett annat sätt än man gör osv. Heder kan också innebära begränsningar på livsutrymmet, vilka vänner som godkänns eller vilka fritidsaktiviteter som accepteras. Ibland går det rykten om personen, och även om dessa är osanna kan de vara oerhört farliga. Det är heller inte alltid personen själv förstår vidden av faran om ryktena faktiskt inte stämmer. Det är dock viktigt att vara medveten om att våld mellan partners förekommer i alla länder och religioner utan att behöva ha med heder att göra. Vid misstanke om heder, fråga om det är någon mer än partnern som hotar och kontrollerar. Om svaret är nej; fråga om det finns någon annan person som påverkar partnern negativt. Fråga även om det är någon mer i offrets närhet som blivit utsatt för våld. Kontakta gärna Medverkans personal som genom frågor i en hedersmanual kan ringa in mer exakt hur problemet ser ut. Personer som utsätts för hedersbrott ska alltid betraktas som högriskklienter! HBT-personer (homo,bi och transpersoner) Ta inte för givet att en kvinna som söker hjälp nödvändigtvis lever ihop med en man eller vice versa. En omtänksam väninna som vill följa med på alla möten kan visa sig vara en partner. Var öppen för alla konstellationer och fråga gärna i termen partner. Våldet i HBT-relationer ser ut som i heterosexuella relationer, där en person kontrollerar och begränsar den andra. En HBT-person har dessutom sin läggning att förklara då han/hon söker hjälp, ofta med oron att inte bli trodd eller tagen på allvar. Ibland finns också rädslan att bli outad, alltså avslöjad som homosexuell på tex arbetsplatsen. Det är därför extra viktigt att vara lyhörd för HBTpersoners situation. Att visa att personen är trodd och har hamnat rätt är även här oerhört viktigt. Tänk på att även HBT-personer kan vara utsatta för hedersvåld! Frågor om du misstänker att en person är våldsutsatt: En ingång kan vara att fråga rutinmässigt; Eftersom många av de personer jag träffar i mitt arbete lever med någon som skadar eller hotar dem, frågar jag alla om detta. Att må dåligt kan bero på att någon behandlar en illa, hur är det för dig? Har någon skadat dig fysiskt de senaste åren? Har någon hotat dig de senaste åren? Får du vara med och fatta beslut hemma? Hur är det sexuellt, har du någon gång känt dig tvingad att ställa upp på något du inte vill?

Personer i missbruk I mötet med missbrukande personer kan man nästan alltid förutsätta att våld förekommit. Framförallt missbrukande kvinnor lever ett mycket utsatt liv där de ständigt riskerar att utnyttjas och misshandlas. I mötet med missbrukande personer bör man ha detta i tankarna, samtidigt som det är långt ifrån säkert att våldet är personens mest primära problem. Ta noga reda på vad den utsatta vill ha hjälp med! De flesta kvinnojourer tar inte emot kvinnor i aktivt missbruk, men kommunerna är skyldiga att kunna erbjuda ett säkert och skyddat boende utan omedelbart krav på behandling. Eftersom en person som missbrukar kan ha svårt att klara ett eget boende är det bästa alternativet ofta att söka efter ett boende som är specialiserat på missbrukande kvinnor. Det finns ett fåtal sådana i Sverige, oftast är de förlagda till de större städerna. Kan en man bli våldtagen? Att män kan utsättas för våld av sin kvinna är en tanke som är främmande för många. Hur kan en man som normalt sett är starkare än en kvinna hamna i underläge? Våld är inte en fråga om fysisk överlägsenhet, utan om psykiskt nedbrytande. Vad gäller det grova fysiska våldet visar forskning på att män är överrepresenterade som förövare. Men när det gäller det psykiska våldet som kontroll och svartsjuka vet vi inte hur många män som faktiskt är drabbade. De flesta kulturer understryker att en man ska vara den starkare parten som inte behöver be om hjälp. För en man kan det därför vara svårare att berätta om sin utsatthet. Att ha med sig kunskapen att även en man kan vara offret är viktig i mötet med nya klienter. Jonas lever med sin hustru Anna och deras två barn Ebba, 5 år och Sanna 3 år. Ända sedan första barnet kom har Anna varit svårmodig och under den del av föräldraledigheten hon tog ut hade hon dålig hand med barnen. När Jonas kom hem efter jobbet möttes han ofta av fulla blöjor på hungriga barn medan Anna satt vid datorn. När han försökte konfrontera henne blev hon arg och gick ut för att komma hem igen vid midnatt. Jonas hoppades att det skulle bli bättre då hon återgick till sitt arbete men Anna missade dagishämtningar och kom allt oftare hem sent på kvällen utan att vilja berätta var hon varit. Annas lön spenderades fort och Jonas stod med alla räkningar själv. När han försökte ta upp problemet med Anna skrek hon som så många gånger förut åt honom att han var äcklig, ful och omanlig. Jonas är trött på att dra hela lasset själv hemma, han älskar Anna men känner att det är allt mer sällan som hon är den person som han valde att leva med. Samtidigt vill han inte beröva barnen en uppväxt i en kärnfamilj. En kväll när han gråtit sig till sömns väcks han med en hård knuff av Anna som just kommit hem. Hon flinar åt honom och säger att hon vill ha sex. Han säger att han är för trött och inte vill. Då kastar hon en sko i dörren och skriker åt honom att hon kommer gå till en annan man om han inte tillfredsställer henne. Hon sätter sig över honom och hotar med att skrika så att barnen vaknar och grannarna hör om han inte gör som hon säger. Samtidigt som de har sex kallar hon honom för en oduglig och äcklig jävel Ja, kan en man bli våldtagen?

Personen som utfört våldet I alla de fall då vi möter en våldsutsatt person finns också en person som utfört våldet. Ofta kommer vi i kontakt även med denna person. Ha med i tankarna att han/hon just nu också mår mycket dåligt och låt honom/henne få en annan handläggare än den våldsutsatta och barnen. Genom respekt och samtal kan den upprörda situationen ofta lugnas ner. Förklara vänligt men bestämt varför det inte går att träffa barnen just nu, varför du inte kan uppge var partnern finns osv. Ta fokus från anklagelser som han är den som alltid startar bråken eller hon slog minsann också. Säg att det inte är din sak att avgöra och att du nu gör som du alltid gör i sådana här situationer, men säg också att du förstår att det känns jobbigt. Genom att förklara varför saker hanteras på ett visst sätt och genom att ta sig tid kan mycket ilska ofta undvikas. Be förövaren om tillåtelse att kontakta Medverkan som håller stödsamtal för både män och kvinnor som våldsutsatt sin partner. Ur socialstyrelsens handbok VÅLD, sid 90: Om föräldern ändå vill få kontakt med barnet kan socialnämnden, om det är till barnets bästa, försöka motivera honom att avvakta socialnämndens utredning av barnets behov av stöd och hjälp. Erfarenheter från socialtjänsten talar för att detta kan vara en framkomlig väg. Om det är barnets förälder som utövat våldet kan socialnämnden motivera denne att söka hjälp för sin våldsproblematik och bör erbjuda honom råd och stöd utifrån barnets behov (SOSFS 2009:22). Det kan också vara så att personen som anklagas för våldet visar sig vara en synnerligen trevlig människa, samtidigt som den utsatte mest känns förvirrad. Försök att se till den fakta du har och låt dig inte påverkas av personernas beteende. En person kan vara mycket charmerande inför myndighetspersoner och ändå vara en tyrann hemma, låt tiden utvisa vad som är sant.

Källförteckning VÅLD- Handbok om socialnämnden ansvar för våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld, 2011. ISBN 978-91-86885-30-4 Socialstyrelsen Barn i skuggan av våldet, 2010. Socialstyrelsen. ISBN 91-7201-714-7 När barn som upplevt våld möter socialtjänsten. 2011 Maria Eriksson och Elisabet Näsman. ISBN 978-91-7205-738-8 I arbete med våldsutsatta kvinnor. 2009.Josefin Grände, Lisa Lundberg och Maria Eriksson ISBN 978-91-7205-732-6 BBIC i praktiken- Att knäcka koden, 2007. Cristina Dahlberg och Anne Forssell. ISBN 978-91-44-01678-8 Och han sparkade mamma 1999, 2006 Ami Anrell och Inger Ekbom ISBN 13;: 978-91-7321-232-8, ISBN 10: 91-7321-232-6 Våldsutsatta kvinnor- Ett utbildningsmaterial för socialtjänstens personal, 2009. Artikelnr. 2009-126-237 www.polisen.se http://www.nck.uu.se/ www.socialstyrelsen.se