årsredovisning 2009 Västsveriges ledande avfalls- och återvinningsföretag renova Årsredovisning 2009

Årsredovisning 2009 Västsveriges ledande avfalls- och återvinningsföretag årsredovisning 2009 renova 3

VÅR VISION: Renova ska leda utvecklingen mot en långsiktigt hållbar tillväxt.

Innehåll Vd har ordet 6 Med miljön i fokus 8 Kundanpassad insamling 10 Effektiv säljkampanj i krisen 12 Ständiga förbättringar vid Sävenäs 14 Målmedvetet för jämställdhet 16 Världens renaste sopbil 18 Kund med höga miljömål 20 Ledning och organisation 22 Förvaltningsberättelse 25 Resultaträkning 31 Balansräkning 32 Kassaflödesanalys 34 Redovisnings- och värderingsprinciper 35 Noter 36 Revisionberättelse 40 Flerårsöversikt 41

renova 2009 Västsveriges ledande miljöföretag Renova AB är det ledande avfalls- och återvinningsföretaget i Västsverige. Vårt fokus ligger på miljö, kompetens och nytänkande. Renova erbjuder kostnadseffektiv och miljöriktig avfallshantering för såval företag av olika slag som kommuner och annan offentlig verksamhet. Vi arbetar med allt från rådgivning och utbildning till insamling, sortering och behandling av olika slag kompostering, jordrening, farligt avfall, förbränning med energiåtervinning med mera. Företaget ligger i framkant internationellt när det gäller fordonsutveckling och avfallsförbränning med energiåtervinning. Renova AB ägs av elva kommuner i Västsverige och tar emot allt hushållsavfall för behandling från samtliga dessa kommuner. Dessutom har vi avtal om hämtning av avfallet i de flesta av ägarkommunerna, slamtömning, hämtning av farligt avfall med mera (se kartan nästa sida). I koncernen ingår helägda Kungälvs Transporttjänst AB och Stenungsunds Renhållnings AB som Renova äger till en tredjedel. 009 1 138 1 127 2008 2009 Omsättning miljoner kronor 50,5 32,4 2008 2009 Resultat miljoner kronor 668 000 671 000 66 122 59 712 2008 2009 Deponimängderna minskar Inkommande avfall Deponier (Tagene och Fläskebo) Enligt EU:s nya ramdirektiv för avfall ska deponering i möjligaste mån undvikas. I dag deponerar Renova endast nio procent av avfallet. I december var det dags att för första gången elda avfall för energiåtervinning i den nya fjärde pannan i Sävenäsanläggningen en milstolpe för Renova. Vid ceremonin klipptes banden av Stefano Costa, styrelseordförande Lab SA och Renovas styrelseordförande Ulf Gustavsson. Läs mer på sidan 14. 4 renova

Tjörn Tjörn insamling och behandling av hushållens brännbara avfall och farligt avfall Ale behandling av brännbart hushållsavfall Ale Containertransport AB Stenungsund Kungälv 6 Ale Stenungsund omlastningsstation, sortering av avfall, jordkompostering, återvinningscentral. Insamling och behandling av hushållens brännbara avfall och farligt avfall. Stenungsunds Renhållnings AB Kungälv omlastningsstation Via dotterbolaget Kungälvs Transporttjänst: insamling och behandling av hushållens brännbara avfall och farligt avfall. Slamtömning, återvinningscentraler, återvinningscentral för företag Göteborg Insamling och behandling av brännbart hushållsavfall, slamtömning, återvinningscentraler 1. Holmen huvudkontor, verkstad, förråd, garage 2. Sävenäs avfallskraftvärmeverk, elektronikåtervinning, återvinningscentral, Renovas miljöcenter 3. Skräppekärr sortering av avfall, mellanlagring 4. Marieholm komposteringsanläggning 5. Ringön plåt- och maskinverkstad, anläggning för farligt avfall 6. Tagene deponi, mellanlagring, sortering av avfall, återvinningscentral 7. Alelyckan återvinningscentral 8. Bulycke återvinningscentral 9. Högsbo omlastningsstation, sortering av avfall, återvinningscentral Öckerö Öckerö Behandling av brännbart hushållsavfall Göteborg 5 8 9 1 3 7 4 Partille 2 Lerum Härryda Lerum omlastningsstation Insamling och behandling av brännbart hushållsavfall, slamtömning Partille Insamling och behandling av brännbart hushållsavfall, återvinningscentral, slamtömning Härryda Fläskebo deponi Insamling och behandling av brännbart hushållsavfall slamtömning Mölndal Mölndal omlastningsstation. Behandling av brännbart hushållsavfall Kungsbacka omlastningsstation.insamling och behandling av hushållens brännbara avfall och farligt avfall, återvinningscentraler, slamtömning Kungsbacka Renova har dessutom Materialbolagens uppdrag att samla in hushållens förpackningar av plast, metall och papper i samtliga kommuner. I Göteborg, Partille och Lerum gäller det även glas.

vd/christian baarlid Goda utsikter 2010 Behandling och hantering av avfall är en av nyckelfrågorna för vår framtid, både i Västsverige och globalt. Efter att ha följt FN:s miljökonferens COP15 i Köpenhamn är jag än mer övertygad om att Renova som ett av Sveriges ledande avfalls- och återvinningsföretag har en stor roll att fylla. Jag var själv på plats i Köpenhamn i ett internationellt förmöte, Waste & Climate, som hölls dagarna innan världens ledare intog lokalerna i Bella Center. Miljöriktig avfallsbehandling är en del av lösningen på klimatfrågan samtidigt som det är en förutsättning för en långsiktigt hållbar tillväxt. Avfall är en resurs. Avfall är råvara till ny metall, till ny plast, till tidningar etcetera. Av avfall gör vi ny jord, vi producerar värme och el. Som ledande aktör inom avfalls- och återvinningshantering måste Renova vara ett föredöme, lokalt såväl som globalt. Under året har vi byggt färdigt avfallskraftvärmeverket i Sävenäs. När de första förbränningslinjerna uppfördes i Sävenäs i början av 1970-talet var beslutsfattarna klarsynta nog att även planera för en fjärde panna. I december 2009 driftsattes denna för första gången. Den nya förbränningslinjen är Renovas enskilt största investering under de senaste åren. Vi har tidigare visat att vi är världsledande på produktion av el och värme från avfall. Med den nya förbränningslinjen är det möjligt att nå en ännu högre verkningsgrad samtidigt som vi säkrar energiåtervinningen från våra ägarkommuners avfall för många år framåt. Under de kommande tio åren väntas regionen få omkring 100 000 fler invånare vilket för med sig en kraftigt ökad tillväxt. Nu är vi rustade att ta hand om de ökade avfallsmängderna på ett miljöriktigt och kostnadseffektivt sätt under en lång rad år. Förbränningslinjen, som levereras av det tyska företaget Martin GmbH och det franska företaget Lab SA, möter Renovas höga krav. Vår strävan att hela tiden minska emissioner och öka produktiviteten och effektiviteten har resulterat i att vi nu har en anläggning i absolut världsklass. På transportsidan har vi intensifierat vårt arbete med att få en så miljöriktig fordonsflotta som möjligt. Samtliga nyinköpta tunga lastbilar under året uppfyller EU:s miljönorm Euro 5. Det gläder mig också att se att vår elhybridsopbil har fått en efterföljare som rullar på gatorna i centrala London. Under året har mycket arbete lagts ned för att också kunna presentera nästa steg inom miljöutvecklingen bland tunga transporter. Tidigt under 2010 levereras de första sopbilarna som drivs av en kombination av grön gas och biodiesel. Tekniken, som baseras på en konventionell Euro 5-klassad dieselmotor som kompletteras med ett insprutningssystem för gas, beräknas reducera bränsleåtgången med cirka 30 procent jämfört med enbart gasdrift. Även dessa bilar är ett resultat av ett tätt samarbete med AB Volvo-koncernen. 2009 var ett tufft år. Lågkonjunkturen slog hårt både internationellt och nationellt, inte minst i Västsverige med sin stora andel fordonsindustri. 6 renova

Vi blev varse att återvinnings- och avfallsbranschen är extremt konjunkturkänslig. Skillnaden i avfallsvolymer märktes på några veckor senhösten 2008. Som ett av flera motdrag sjösatte vi våren 2009 en ny organisation med tydligt fokus på kund och process. Tydligare interna processer betyder högre effektivitet i verksamheten till gagn för våra kunder. I slutet av 2009 såg vi också de första tecknen på en försiktig återhämtning i konjunkturen. Året som gått har visat att vi har en stor flexibilitet, i nedgång såväl som uppgång. Vår långsiktiga planering gör oss väl rustade att fullgöra vårt uppdrag från ägarna samtidigt som den utgör grunden för ytterligare expansion och en hållbar tillväxt i Västsverige. Vår största insats för miljön, även i ett globalt perspektiv, är att ta hand om avfallet på det mest miljöriktiga och effektiva sätt som är möjligt. Jag tror att Renova har goda utsikter 2010! Christian Baarlid vd, Renova AB renova 7

8 renova VIKTORIA EDVARDSSON

miljö Renova ska leda utvecklingen mot en långsiktigt hållbar tillväxt. Företagets vision är också uppdraget från ägarna. Sporrad av tuff vision 2009 var varje person i Sverige, oavsett ålder, upphov till 511 kilo avfall. Tjugo år tidigare, 1989, vägde avfallshögen omkring 350 kilo. Utvecklingen är inte unik i Sverige. Siffrorna ser likadana ut i världens rika länder med ökad ekonomisk tillväxt kommer mer avfall. Men utvecklingen går att bromsa. Genom maximerad återvinning och effektiv energiåtervinning tar man vara på en stor del av avfallets värde. Än bättre är det att minska mängden avfall från början. Vi lever i en värld med ändliga resurser. Jag tror att allt fler börjar inse att vi aktivt måste begränsa mängden avfall. Vår målsättning är att medverka till att bryta sambandet mellan ökande välstånd och ökande avfallsmängder, säger Viktoria Edvardsson, miljö- och kvalitetsansvarig. En modell för att beskriva Renovas arbete är den så kallade avfallstrappan, eller avfallshierarkin. Mest verksamhet är koncentrerad kring stegen materialåtervinning och energiåtervinning genom förbränning, samtidigt som strävan är att flytta avfallet högre upp i trappan, exempelvis från deponering till energiåtervinning. För att bidra till utvecklingen på de högsta nivåerna i hierarkin bedriver Renova informations- och opinionsverksamhet. Kunnig personal fungerar som miljöambassadörer både hos kunder och i vardagen. Renova driver också en Miljöskola för gymnasieungdomar, samt forskningssamarbete med Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, SP (Waste Refinery) och Chalmers Tekniska Högskola (Frist). Man delar även ut ett årligt Miljöstipendium för att främja västsvensk forskning inom miljöområdet. Vi försöker driva miljöfrågorna så fort det ges tillfälle. Från att medverka i olika seminarier till vår marknadsföring. Jag tror att gränsöverskridande samarbete är ett måste för att lösa de stora miljöutmaningarna. Ett exempel är samarbetsprojektet Kneg (Klimatneutrala godstransporter på väg) där Renova är engagerat. Kneg består av ett femtontal olika aktörer, bland annat Vägverket, AB Volvo och Preem, som tillsammans har förbundit sig att reducera utsläppen av koldioxid. Renova har också strikta miljömål för sin egen verksamhet. Utsläpp från avfallskraftvärmeverket i Sävenäs hör till de lägsta i världen i förhållande till mängden förbränt avfall. Fordonsparken ska så långt som möjligt drivas av förnyelsebara drivmedel, sammanlagt drivs nära två tredjedelar med biodiesel eller gas. Företaget ställer också omfattande krav på leverantörer förutom att de måste uppfylla specifika miljökrav är målet att 80 procent av leverantörerna ska ha ett tredjepartsgranskat miljöarbete. Viktoria Edvardsson framhåller även den interna omorganisation och det kvalitetshöjande arbete som har pågått under året. För Renovas del är kvalitetsutveckling lika med miljöutveckling, säger hon. Företagets vision att leda utvecklingen mot en långsiktigt hållbar tillväxt är en tuff utmaning. Men den är även sporre, menar hon. Vi sticker ut hakan en del. Och vi arbetar varje dag för att leva upp till vår vision. l Av regionens avfall gör vi grön fjärrvärme och el till Västsverige. Renova utbildar kunder och skolungdomar, driver opinion, samlar kunskap, stöder forskning, samt är drivande i det regionala avfallsarbetet. Vi driver moderna deponier där avfall lagras i väntan på nya återvinningsmetoder. Deponera Renova samlar in alla sorters åv-material och har egna anläggningar för sortering och behandling. Energiåtervinna Materialåtervinna Återanvända Minska avfallet FAKTA EU:S AVFALLSTRAPPA Trappan går igen i EU:s ramdirektiv för avfall. I direktivet anges att varje medlemsstat ska ta hänsyn till den prioriteringsordning för avfallshantering som trappan ger underlag till. Behandling ska väljas efter det alternativ som ger bäst miljönytta. Ramdirektivet ska vara implementerat i svensk lagstiftning senast i december 2010. renova 9

insamling och logistik Avancerad teknik och 100-årig erfarenhet ger en miljöeffektiv och kundanpassad insamling av avfall. En sanning som gör att Renova i dag täcker alla elva ägarkommunerna. Vi har 100 års erfarenhet Boende i Kungsbacka hör till de senaste att stifta bekantskap med Renovas gula bilar. Sedan oktober har Renova ansvaret att hämta allt hushållsavfall, skötsel av återvinningscentraler samt tömning av slam och fett från enskilda avlopp och avskiljare, i kommunen. Även invånare i Härryda, Lerum och Partille, där Renova sedan tidigare sköter allt hushållsavfall, kan räkna med en större närvaro efter att företaget vunnit upphandlingen av all insamling av slam och fett i de tre kommunerna. Det är alltid en utmaning att börja köra på en ny entreprenad, men starten i Kungsbacka är en av de bästa jag har varit med om, säger Hans Zackrisson, verksamhetsansvarig för Insamling och Logistik. Bred erfarenhet samt god planering är två av anledningarna bakom resultatet, menar han. Lyhördhet och flexibilitet inför kundens behov är ytterligare faktorer. Vår organisation har ett stort kundfokus, vi har en god infrastruktur med tillgång till bra tekniska hjälpmedel. Det ger oss en fördel. Renova har alltid varit tidigt ute med att utnyttja ny teknik. I flera fall har företaget varit världsledande som när man i mars 2008 presenterade världens första sopbil med hybriddrift eller när man i mitten av 1990-talet införde bilar som går på naturgas. I början av 2000-talet införde man ett avancerat planeringsverktyg som är baserat på geografiskt informationssystem (GIS) för att få optimala rutter och insamlingsscheman. Med utgångspunkt från bilens kapacitet och det nät av omlastningsstationer som Renova förfogar över går det att planera exakta rutter för hämtning och lämning. Det handlar om att minimera antalet kilometer bilarna rullar för att på så sätt minska mängden utsläpp. Det handlar även om att välja rätt bil för rätt tillfälle. Verktyget är också ett bra stöd vid nya investeringar och planering av arbetstider, påpekar Hans Zackrisson. Vi kan simulera hela insamlingskedjan. Alla hämtställen ligger inne i systemet, vi kan i stort sett se varje kärl. hans zackrisson Samtidigt gäller det att ha en bra kännedom om verkligheten. Under året har Renova inventerat samtliga hämtställen för att säkra arbetsmiljön för renhållningsarbetarna. Företaget har också gjort en stor insats när det bytte ut samtliga sopsäckar till kärl på Hisingen i Göteborg för att förbereda verksamheten inför kommande krav. Man passade även på att märka kärlen med en egen unik identitet. Under 2010 börjar Göteborgs Stad successivt införa en viktbaserad avfallstaxa för hushållen, vilket innebär en noggrann vägning och registrering av avfallet i varje kärl. Under samma år påbörjar Göteborgs Stad även en ny omgång upphandlingar för insamling i centrala staden samt på Hisingen. Vi har förutsättningarna och erfarenheterna att klara detta uppdrag, både när det gäller teknik och praktik. Vi har ju omkring 100 års erfarenhet att falla tillbaka på, säger Hans Zackrisson. l 10 renova

Miljöstipendium till praktisk filosof Petra Andersson, doktor i praktisk filosofi vid Göteborgs universitet, mottog Renovas miljö stipendium 2009 på 100 000 kronor för sin analys av sopsortering och den moderna storstadens miljöetik. Det var sjunde gången stipendiet delades ut. Hennes forskning tar bland annat upp frågeställningar kring samhällets krav på individen, om anspråken på att den enskilda medborgaren ska sortera sina sopor är rimliga och trovärdiga. Arbetet har mynnat ut i en kartläggning om de idéer och värderingar som får sorterings systemet att fungera, samtidigt har hon formulerat en trovärdig återvinningsetik. Det är viktigt att det finns en levande diskussion om återvinning och miljö i samhället. Det är en förutsättning för att man ska kunna fatta vettiga och rimliga beslut, säger hon. Sedan februari 2009 är Petra Andersson även koordinator för Chalmers kompetenscentrum för återvinning i Göteborg (CCRG). fakta renova i kungsbacka Kungsbacka har cirka 72 000 invånare och 29 000 hushåll. Renova har åtta bilar i drift för att hämta hushållens avfall i kommunen. Samtliga är gasdrivna enligt krav från kommunen. Beräknad mängd hushållsavfall under ett år: 18 000 20 000 ton. I avtalet med kommunen ingår även slamtömning och övertagande av återvinningscentralerna i Klovsten och Åsa. Slamtömningen sköts med fyra slambilar som drivs med biodiesel (RME). Dubbel vinst vid återvinningsgala Elhybridsopbilen och Samlaren vann var sin klass i Återvinningsgalan 2009, Swedish Recycling Award. Elhybridbilen vann i klassen Årets Maskin/Fordonsleverantör. Bilen, som är den första av sitt slag i världen, kombinerar el med miljödiesel för framdrivningen, medan ännu en el motor sköter lastning och komprimering. Den uppmärksammade Samlaren vann i klassen Årets Kretsloppsavgiftare. Samlaren är ett specialbyggt skåp, framtaget av Renova i samarbete med Kretsloppskontoret i Göteborgs stad och Chalmers, som underlättar sortering av farligt avfall. I dag finns den på större arbetsplatser och köpcentra över hela Sverige. renova 11

försäljning En effektiv säljkampanj med kunden i fokus slog tillbaka effekterna av lågkonjunkturen. Försäljningsavdelningen reagerade snabbt när avfallsmängderna minskade i finanskrisens spår. Snabba åtgärder klarade krisen Nya kunder, nya entreprenader och fler produkter har i stort sett kompenserat för minskningen av avfall. Renovas målsättning är att fortsätta växa i ägarkommunerna. Samtidigt ska Renova arbeta aktivt för att den totala mängden avfall i samhället ska minska på sikt. Detta sker bland annat genom att företaget erbjuder kommuner och företag rådgivning och utbildning om hur man i sin verksamhet ska kunna förebygga att avfall uppstår. Det avfall som ändå uppstår ska tas om hand så högt upp på avfallstrappan som möjligt. Sämre konjunktur betyder en först avstannande och sedan minskande mängd avfall att ta hand om. Hösten 2008 och en bit in på 2009 gick det snabbt. Den samlade mängden avfall fick samma förlopp som krisen i övrigt allt pekade brant nedåt. Även avfall från hushållen minskade markant. lovisa mellgren 12 renova

Vi såg tecknen på den annalkande lågkonjunkturen tidigt, och vi lade snabbt upp ett åtgärdspaket för att minska effekterna för Renovas verksamhet, säger Lovisa Mellgren, verksamhetsansvarig för Försäljningsavdelningen. I planen låg bland annat en ökning av antalet kundbesök och ett fördjupat samarbete med kommunerna. Resultatet lät inte vänta på sig. Nya kunder, samt en hel del återvändande, lockades till Renova. Företagets kompetens inom miljöområdet, långa erfarenhet och breda utbud av tjänster och produkter är några av skälen till att kunderna väljer Renova, menar Lovisa Mellgren. Men också en villighet att skräddarsy och vidareutveckla produkterna utifrån kundens behov. Kunderna är en av våra största inspirationskällor, vårt arbete bygger på dialog och att vara informerad om vad som händer i kundernas verksamhet. Konsultation, rådgivning och analys av avfallsflöden är ett växande produktområde för Renova. Målsättningen är att avfallet ska tas om hand på ett så miljöriktigt sätt som möjligt samt att skilja ut värdefulla fraktioner ur det övriga avfallet i förekommande fall. En annan växande verksamhet är den service som Renova erbjuder i samband med insamlingen. Miljöservice sköter om den yttre miljön kring hämtställen med allt från uppmärkning och målning av soprum till städning och renhållning. Miljöservice är en tjänst som vuxit fram gradvis, och den har tagit riktig fart de senaste åren. Visionen är 100 procent mycket nöjda kunder, vilket innebär att kunderna ska rekommendera Renova som samarbetspartner. Och man är på rätt väg under 2009 får Renova betyget 4.2 på en femgradig skala av kunderna. Vi lever med våra kunder dagligen, vi får både ris och ros. Men det som utgör den stora skillnaden till vår fördel är vårt engagemang. Vi lever verkligen våra kärnvärden; miljö, kompetens och nytänkande. l fakta 2009 Nöjdkundindex ökade till 4,2 (av 5) Renova högst rankat i branschen i samtliga ägarkommuner när det gäller: Kännedom Förtroende Pålitlighet Utbud Bemötande 100 Över procent mycket nöjda kunder. Det är Renovas vision, och företaget är på rätt väg. 850 elever gick igenom Renovas miljöskola 2009, premiärår för utbildningen. Miljöskolan forum för ung kreativitet Premiär för Renovas Miljöskola 2009. Fler än 850 elever gick igenom Miljöskolan under dess första läsår. Skolan, som riktar sig till gymnasieelever i ägarkommunerna, syftar till att lyfta fram hållbarhets- och miljöfrågor i ungdomarnas vardag såväl som livsstil och framtida yrkesval. Det handlar om att påverka attityder och att förändra beteenden. Miljöskolan är ett långsiktigt arbete där vi både tar upp de stora miljöutmaningarna och ger ungdomarna tillfälle att föra fram egna kreativa lösningar, säger Kurt Lindman, ansvarig för Miljöskolan. Undervisningen börjar med en rundvandring och genomgång av avfallskraftvärmeverket i Sävenäs för att sedan fortsätta med diskussioner och gruppövningar. Visningen av Sävenäs brukar stimulera till givande diskussioner om förhållandet mellan konsumtion och avfall. Det är också ett tillfälle att ta upp vilka ämnen som finns i produkter runt omkring oss, både skadliga och naturliga. Målsättningen för 2010 är att 3 000 gymnasieelever från samtliga ägarkommuner ska gå igenom Miljö skolan, förra året kom elever från sex av de elva kommunerna. l renova 13

återvinning och behandling Målsättningen är att återvinna så mycket avfall som möjligt. Renova är världsledande i att producera el och värme från avfall. Sävenäs vässar miljöprestanda Den största vinsten för miljön är när avfall kan återvinnas, exempelvis när hushållsavfall blir till jord, det gamla elektronikskrotet blir till nya kopparledningar eller genom energiåtervinning vid förbränning. Avfall som är baserat på växtmaterial ingår i det naturliga kretsloppet att energiåtervinna avfall som ersätter fossila bränslen bidrar på så sätt att minska växthuseffekten. Miljöhänsyn är själva drivkraften i organisationen. Vi kompromissar inte, vi jobbar långsiktigt och uthålligt med exempelvis investeringar i olika behandlingstekniker, säger Christer Lundgren, verksamhetsansvarig för Återvinning och Behandling. I december driftsattes en fjärde förbränningslinje, det vill säga panna och reningsanläggning, i avfallskraftvärmeverket i Sävenäs en investering för framtiden och miljön. Pannan är ett belägg för Renovas långsiktiga arbete höjningen av kapaciteten gör att Sävenäs är redo att tackla de växande avfallsmängderna från ägarkommunerna i många år framåt. Utbyggnaden skapar en hög tillgänglighet till anläggningen. Vi måste erbjuda kapacitet för både högoch lågkonjunktur. Det ingår i vårt uppdrag. Den nya förbränningslinjen har en mycket avancerad process för att rena rökgaserna. Exempelvis väntas utsläppen av kväveoxider, NOx, att hamna på en sextondel av gällande gränsvärde i tillståndet. Dessutom uppdateras de äldre linjerna med ny teknik för att ytterligare förbätttra miljöprestanda. Under åren har Renova genomfört omfattande investeringar för att få ned emissionerna från Sävenäs. Ständiga förbättringar, som för med sig en högre effektivitet i utvinningen av el och värme, samt minskade emissioner, präglar arbetet i vardagen. Särskilt eftersom många förbättringar, och en stor del av underhållet, måste utföras under drift. Avfallskraftvärmeverket är igång dygnet runt, året runt. Verksamheten styrs utifrån kundernas behov, men att möta behovet, är en process som kan ta flera år. Varje behandlingsanläggning analyseras med utgångspunkt i aktuella och framtida kundkrav. Det kan börja med utredningar, sedan måste erforderliga miljötillstånd erhållas och därefter görs eventuella ombyggnader eller anpassningar. Hög tillgänglighet är oerhört viktigt på alla våra anläggningar. Det handlar bland annat om öppettider, kötider och en kvalitetssäkrad operativ process med ett väl fungerande underhåll. Renovas ambition är att leda utvecklingen inom miljöteknik. En utmaning är att hitta en balans mellan samhällets långsiktiga behov och målsättningar och den allt mer snabbrörliga marknaden. Det har varit ett extremt år på många sätt, menar Christer Lundgren. Men Renova har klarat utmaningarna på ett bra sätt. Kostnads- och verksamhetsmässigt har vi lyckats att följa med i de stora svängningarna i mängden avfall. Vi har en stor flexibilitet på våra behandlingsanläggningar. l Fakta många typer av avfall Två sorteringsanläggningar för verksamhetsavfall, samt mellanlagring av återvinningsmaterial. Anläggning för hantering av farligt avfall Komposteringsanläggning för hushållsavfall Demonteringsanläggning för elektronik Komposteringsanläggning för jord förorenad av olja Anläggning för flisning av tryckimpregnerat trä Avfallskraftvärmeverk Två deponier 14 renova

Enklare återvinning för företagen i Kungälv För vissa företag är containern för stor och för andra är kärlet för litet. För att utöka servicen och göra det enklare för alla företag i Kungälv att återvinna, startade vi en återvinningscentral bara för företag, säger Stefan Bernhardtz, vd på det Renovaägda Kungälvs Transporttjänst. På den nya centralen i Rollsbo industriområde erbjuder vi sedan hösten 2009 företagen att lämna både brännbart material, återvinningsmaterial av olika slag och dessutom farligt avfall. Vi ser nu en ökad återvinning och dessutom en smartare logistik både för oss och för företagen. Den nya återvinningscentralen för företagare är en av få i hela landet. Genom tidig anpassning av kostnader blev 2009 resultatmässigt ett bra år för Kungälvs Transporttjänst. Även förvärvet av Ale Containertransport AB, som inneburit en förbättrad service för kunder i framför allt Ale kommun, har påverkat resultatet positivt. Läs mer på sidan 30. Rökfri arbetstid ett år Vid årsskiftet 2008/2009 togs steget att införa rökfri arbetstid på Renova, som första kommunala bolag i Göteborg. Förbudet hade föregåtts av en lång intern kampanj som innehållit rökavänjningskurser och information om hälsofaran. Genomförandet har mottagits väl av medarbetarna och beslutet har fört med sig att många dragit ned på rökning på dagtid. Som ett av få företag i Sverige erbjöd Renova även medarbetare som kan vara i riskzonen ett andningstest för att upptäcka eventuell kol, Kronisk Obstruktiv Lungsjukdom. Sjukdomen drabbar främst rökare och före detta rökare. Christer Lundgren Flaskhalsar i Högsbo är historia Ny omlastningsstation i Högsbo gynnar både miljö och arbetsmiljön. Flaskhalsarna som fanns tidigare är nu borta. Bättre förutsättningar för in- och utgående transporter har tagit bort kötider, samtidigt som processerna för avfallshantering har effektiviserats betydligt. På samma gång har nya maskiner och ny teknik tagit bort åtskilliga störningar i arbetsmiljön. renova 15

ledarskap Marie Lovevik, arbetsledare på trafikplaneringen för all insamling av hushållsavfall i ägarkommunerna. Bland annat handlar det om att se till att varje sopkärl töms i enlighet med de avtal som finns. När jobben utvecklas ökar jämställdheten Jobben inom avfallsbranschen är traditionellt manliga. Men så behöver det inte vara. Renova arbetar målmedvetet och långsiktigt för en förändring. Genom ständiga förbättringar i arbetsmiljön och en aktiv rekrytering av kvinnor bland annat genom nära samarbeten med utbildningsanordnare har Renova kommit en bra bit på väg. I dag är 18 procent av Renovas 830 medarbetare kvinnor. 33 procent av chefsbefattningarna på företaget innehas av kvinnor. Bolagets ledningsgrupp består av 50 procent män och 50 procent kvinnor. 16 renova

Planer på biogas på Marieholm Planeringen och förberedelserna för Renovas och Göteborg Energis biogasanläggning, går vidare. Kerstin Eksell, arbetande förman på Skräppekärrs sorteringsanläggning. I ansvaret ingår bland annat logistikplanering på området och avfallskontroll. Tatjana Kledzik, produktionschef på Insamling och Logistik. Hon ansvarar för all insamlingsverksamhet på Renova utom hämtningen av hushållsavfall. Verksamheten har cirka 150 medarbetare. Planerna på en biogasanläggning kombinerat med en ökad insamling av matavfall från hushåll och industri är i linje med EU:s nya ramdirektiv för avfall som ska implementeras i svensk lagstiftning senast den 1 december i år. Anläggningen, som enligt nuvarande plan ska ligga på Marieholm, beräknas producera cirka 25 GWh biogas vilket motsvarar bränsle till 2 000 personbilar per år. I ett första läge väntas biogasanläggningen ta emot och bearbeta 20 000 ton fast matavfall och 6 000 ton flytande avfall årligen. Avfallet förvandlas till biogas genom behandling med mikroorganismer och efterföljande förädling av gasen. Förutom biogas kommer anläggningen att producera ren och näringsrik gödsel som bidrar till ett hållbart jordbruk. Miljötillståndet för den planerade anläggningen, som beviljades av Länsstyrelsen i december 2009, har överklagats till Miljödomstolen. Detta innebär att ett eventuellt beslut om att bygga anläggningen kommer att dröja ytterligare sex till tolv månader. Projektet har fått KLIMP-bidrag (svenska statens klimatinvesteringsprogram) på 15 procent av den totala investeringen, dock max 16 Mkr. l renova 17

fordonsparken Prisvinnande miljöteknik Renovas fordonspark har alltid legat steget före. Nu har världens renaste sopbil bevisat sin effektivitet och miljövänlighet på Göteborgs gator genom fältprov i samarbete med Volvo Lastvagnar i över ett och ett halvt år. Hybridsopbilen fick pris som årets maskin/fordonsleverantör på Återvinningsgalan 2009. Den röner stort intresse internationellt och har en efterföljare i London. Litiumjon-batterier. 250 kg, 600 Volt 12-växlad automatisk växellåda, I-Shift 7,2 liters Euro 5-klassad diesel, D7, med 320 hästkrafter (235 kw) Maximalt vridmoment 1200 Nm Laddhybridmotor med 33 kw maximal effekt för lastning och avfallskomprimering Batterier till laddhybriden. (700 kg) 72 Volt Eldriften vid lastning och komprimering ger en väsentligt tystare drift Kombinerad elmotor/generator-enhet med 120 kw maximalt effektuttag och 800 Nm maximalt vridmoment. Hybridsopbilen drivs med el och diesel tillsammans eller var för sig. Lastning och komprimering sker alltid med el. Hybridlösningen lämpar sig utmärkt för just sopbilar med många starter och stopp samt körning i låga hastigheter då elmotorn arbetar som mest. Under drift har Renova uppnått en reduktion i bränsleåtgång, samt kodioxidutsläpp, på 35 procent. Drivlina och chassi är utvecklat av Volvo på initiativ av Renova. Påbyggnaden är utvecklat av Renova och Norba. 18 renova

Miljödäck fria från HA-olja Hybridsopbilen är utrustad med en avancerad färddator som förutom information om drifttid, batteristyrka och liknande även förser föraren med turlistor och uppgifter om hämtad last. En stor fördel för arbetsmiljön och trafiksäkerheten är de fyra kameror som tillsammans ger en fågelvy kring sopbilen. Bilderna från de fyra kamerorna läggs samman till en bild som motsvarar en svävande kamera omkring 15 meter över bilen. Bionedbrytbar hydraulolja fakta Renovas Fordonspark 160 tunga lastbilar totalt, varav två tredjedelar är utrustade med alkolås. Alla nyinköpta bilar utrustas med alkolås. 60 har drivlinor klassade enligt miljönormen Euro 5. Samtliga av dessa fordon drivs med 100 procent RME, Rapsmetylester. RME är en biodiesel tillverkad av bland annat raps. Det ger 65 procent lägre utsläpp av koldioxid än fossil diesel. 35 bilar drivs med så kallad Grön gas. Det innebär att när man tankar en viss mängd naturgas vid ett tankställe rapporteras kvantiteten så att motsvarande mängd biogas fylls på i systemet. Grön gas är ett sätt att utnyttja naturgasnätet för att stimulera framställningen av biogas. 15 av de gasdrivna bilarna är utrustade med elhybridsutrustning för lastning och komprimering av avfall. 105 lätta fordon, varav cirka 80 procent är miljöfordon. I gruppen ingår allt från servicebilar och lätta transportfordon till tjänstefordon. fakta Inköpta fordon under 2009 43 lastbilar med Euro 5 drivlinor. Renovas målsättning är att samtliga tunga fordon ska vara klassade enligt Euro 5-normen 2012. 10 MD-lastbilar, Metandiesel, som drivs av en bränsleblandning på 70 procent gas och 30 procent RME, Rapsmetylester. Bilarna är de första av sin typ i Sverige. Drivlinan är utrustad med Volvos konventionella Euro 5-dieselmotor som kompletteras med ett separat bränslesystem med gasinjektorer i insugningsröret. En mindre mängd diesel sprutas in och antänds av kompressionen, vilket i sin tur antänder metangas/luft-blandningen. Effekten och körbarheten är identisk med en konventionell diesellastbil. MD-lastbilarna beräknas förbruka omkring 30 procent mindre bränsle än en konventionell gaslastbil. Lastbilarna, av märket Dennis Eagle, levereras i januari och februari 2010. renova 19

kunden Forsgårdens Golfklubb i Kungsbacka har en tydlig miljöprofil. Det är viktigt att vi också visar den. Att ha Renovas skyltar på banan borgar för att vårt avfall hanteras med omtanke om miljön, säger Jeanette Hallgren, intendent. Renova är med på banan I maj 2009 blev Forsgårdens, som andra golfklubb i världen, miljöcertifierad enligt GEO, Golf Environment Organisation. Vi är oerhört stolta, eftersom vi gärna vill vara ett föredöme för andra. Affärsmässigt ser vi det som en konkurrensfördel, säger Jeanette Hallgren. Som i alla ideella föreningar är det ofta medlemmarnas starka intresse och engagemang som uträttar stordåd i verksamheten. Ett bra exempel är miljökommitténs arbete. Under ett tiotal år har kommittén på ett noggrant och strukturerat sätt analyserat och dokumenterat verksamhetens påverkan på miljön, satt upp mål, tagit fram åtgärdsplaner och följt upp framstegen. Som golfklubb har vi särskilt hårda krav på oss när det gäller exempelvis användning av kemikalier och bekämpningsmedel. Och det är bra, för att vi kan känna oss säkrare på att vi inte gör fel, förklarar Jeanette Hallgren. I höstas gjordes en ny kartläggning av klubbens olika typer av avfall, för att få en överblick över volymer och kostnader. Vi fick mycket hjälp av Renova som tog fram underlaget, gjorde en tydlig sammanställning och analyserade våra behov. Renova gav också förslag på hanteringen av olika avfallsgrupper för att underlätta sorteringen. Vi har fått verktygen så att det hela ska fungera enklare i vardagen, säger Jeanette Hallgren. Samarbetet med Renova började 2006, och från januari 2009 är avtalet heltäckande. Det känns bättre att ha en samarbetspartner som sköter alltihop och veta att det fungerar. Dessutom blev det ekonomiskt mer fördelaktigt för oss, menar Jeanette Hallgren. Ett av Forsgårdens mål är att fortsätta öka miljömedvetandet hos medlemmarna genom kommunikation och speciella golfaktiviteter. Vid ett par tillfällen har Renova bjudit in klubbens medlemmar till studiebesök och visat hur avfallet tas om hand och återvinns till ny energi. Alla var helt fascinerade när de insåg att det inte är bara vackra ord. Det sker faktiskt på riktigt, säger Jeanette Hallgren. Att välja miljöcertifierade leverantörer är en målsättning för Forsgårdens Golfklubb. Vi är stolta över att Renovas varumärke syns på banan. Det passar bra ihop med vår egen miljöfilosofi. Och det hade säkert sin betydelse när vi blev miljöcertifierade, säger Jeanette Hallgren. l Fakta forsgården Forsgårdens Golfklubb invigdes 1989. Klubben har en 18-hålsbana och en 9-hålsbana. Klubben har cirka 1 800 medlemmar varav 330 är juniorer. Varje år spelas cirka 80 000 golfrundor på de båda slingorna. Under ett år hämtar Renova 8 ton brännbart avfall, som här innebär skräp som slängs i kärl på banan. I genomsnitt blir det 0,1 kg avfall per spelare. 20 renova

Jeanette Hallgren renova 21

Styrning, ledning och organisation VD Christian Baarlid Kommunikation Eva Adersjö Säkerhet Sven-Arne Bimstrand Personal Maria Höglund Projektkontor Malin Andersson Administration Lars Carlsson Strategisk utveckling Karin Lindroth Försäljning Lovisa Mellgren Insamling och logistik Hans Zackrisson Återvinning och behandling Christer Lundgren Ägarnas uppdrag till Renova Enligt ägardirektivet ska Renova bland annat vara det ledande återvinningsoch avfallsföretaget i Västsverige och medverka i utvecklingen mot en långsiktigt hållbar tillväxt. finansiera verksamheten genom försäljningsintäkter och självfinansiera nödvändiga investeringar och utvecklingsarbete. satsa på miljöriktig avfallsoch återvinningshantering och effektiv energiåtervinning. driva verksamheten enligt affärsmässiga principer på en avreglerad marknad. där så är miljömässigt och kommersiellt motiverat, kunna ingå olika former av samarbete med andra aktörer inom avfallsoch återvinningsområdet. Ägardirektivet ger förutsättningarna för Renovas verksamhet och är således utgångspunkten för visionen: Renova ska leda utvecklingen mot en långriktigt hållbar tillväxt. Ägarandelar Renova ägs av elva västsvenska kommuner enligt tabellen nedan. Kommun Ägarandel, procent Göteborg 83,7 Mölndal 3,6 Kungälv 2,4 Ale 1,8 Partille 1,8 Kungsbacka 1,5 Stenungsund 1,5 Lerum 1,3 Tjörn 1,1 Härryda 0,9 Öckerö 0,4 Ägarråd Renovas ägarråd är ett forum för samråd mellan ägarna och består av en representant för varje delägarkommun. Ägarrådet ska träffas minst en gång per år i samband med Renovas budgetbeslut. Renovas affärsplan Renovas affärsplan anger riktningen för företagets utveckling och arbete under planperioden. Planen är treårig och uppgraderas en gång per år i samband med budgetarbetet. Affärsplan och budget ska presenteras vid ägarrådet varje år. Utifrån affärsplanen görs verksamhetsplaner för bolagets olika avdelningar. En väsentlig förutsättning för att nå affärsplanens mål är att skapa och vårda en gemensam värdegrund för hela Renova. Värdegrunden handlar om relationen till kunderna och arbetskamraterna. Den består av kärnvärdena (Miljö, Kompetens och Nytänkande) och de gemensamma värderingarna (Tillsammans, Tydlighet, Tillit, Tempo). Processorienterad organisation Under 2009 genomfördes en organisationsförändring som framför allt syftade till tydligare processtyrning, tydligare ansvar och 22 renova

hans zackrisson Chef Insamling och Logistik karin lindroth Chef strategisk utveckling maria höglund Tf personalchef lovisa mellgren Försäljningsdirektör eva adersjö Kommunikationschef lars carlsson Administrativ chef christian baarlid Verkställande direktör christer lundgren Chef Återvinning och Behandling Renovas bolagsledning ökat kund fokus. Den allt hårdare konkurrensen inom branschen kräver dessutom en fokusering på affärsutveckling och att bolaget har en uthållig lönsamhet. I och med den nya organisationen skapades ett gemensamt verksamhetsområde för all avfallsbehandling, Återvinning och Behandling. Detta har inneburit kortare beslutsvägar och goda möjligheter till effektiviseringar inom hela behandlingsområdet. En central enhet för strategisk utveckling har skapats med ansvar för strategisk marknadsutveckling och produktutveckling, omvärldsbevakning, ledningsfunktion för miljö och kvalitet och processutveckling. Kommunikationsavdelningen har i den nya organisationen en tydlig strategisk roll. Genom att integrera den externa marknadskommunikationen med internkommunikationen skapas en tydlig och enhetlig bild av bolaget både bland kunder, andra intressenter och medarbetare. renova 23

Övre raden fr v: Ralph Rosenlund, facklig representant SKTF, Bengt Lindberg, facklig representant Ledarna, Kim Jörgensen, facklig representant Transport, Thomas Öhman, facklig representant SACO, Helge Gunnarsson, Peter Jensen, Mats Brodefors, Marianne Nilsson, Mats Johansson, Jan Mathisson. Nedre raden fr v: Rolf Gustavsson, Christian Baarlid, vd, Stephan Gyllenhammar, Ulf Gustavsson, Kaj Johansson, Eva-Maria Hermansson, Kjell Svensson, Lisbeth Schmauch, Lars Lewander, Carola Granell, Kjell Carlson. Renovas styrelse Renovas styrelse består av nio ledamöter och nio suppleanter. Samtliga delägarkommuner ska vara representerade i styrelsen, antingen med en ledamot eller en suppleant. Göteborgs stad innehar ordförandeposten och vice ordförandeposten. Varje delägarkommun utser sin eller sina representanter. Renovas styrelse bestod 2009 av följande personer: Ledamöter: Ulf Gustavsson, ordförande, (S), Göteborg Kjell Svensson, vice ordförande, (M), Göteborg Eva-Maria Hermansson, (S), Göteborg Peter Jensen, (FP), Göteborg Owe Nilsson, (S), Göteborg Kjell Carlson, (M), Kungsbacka Helge Gunnarsson, (S), Härryda Kaj Johansson, (S), Mölndal Marianne Nilsson, (KD), Kungälv Suppleanter: Mats Brodefors, (M), Göteborg Stephan Gyllenhammar, (MP), Göteborg Mats Johansson, (V), Göteborg Carola Granell, (S), Stenungsund Rolf Gustavsson, (S), Ale Claes Jansson, (S), Tjörn Lars Lewander, (M), Partille Jan Mathisson, (FP), Lerum Lisbeth Schmauch, (M), Öckerö 24 renova

Förvaltningsberättelse R enova AB ägs av elva kommuner i Västsverige Ale, Göteborg, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Mölndal, Partille, Stenungsund, Tjörn och Öckerö. I koncernen ingår: ÅTAB, Återställning Torsviken AB, med ett aktiekapital på 100 000 kr, som under året inte bedrivit någon verksamhet. Kungälvs Transporttjänst AB (KTRAB), som förvärvades 2006. KTRAB förvärvade under 2009 Ale Containertransport AB. Stenungsunds Renhållnings AB (SRAB), där Renova förvärvade en tredjedel av aktierna 2007. Samhällsutvecklingen 2009 har kännetecknats av den globala finanskrisen och en omfattande lågkonjunktur. Västsverige har drabbats särskilt hårt på grund av krisen i fordonsbranschen som kraftigt påverkat regionens basindustrier. Detta innebar minskade avfallsmängder, vilket i sin tur kortsiktigt påverkar Renovas ekonomi negativt. Genom en ökad processorientering i kombination med ett tydligt kundfokus i hela organisationen och effektiv kontroll av kostnader har bolaget kunnat möta denna utveckling på ett framgångsrikt sätt. Liksom vid tidigare lågkonjunkturer kunde man förvänta sig att fokus hos stat, kommuner och näringsliv skulle flyttas från miljöfrågorna för att mer handla om ekonomisk överlevnad. Här ser vi nu ett trendbrott. Miljöfrågorna, och därmed även avfallsfrågorna, är alltjämt en prioriterad fråga. Det finns många exempel på händelser under året som bidragit till detta den breda klimatdiskussionen i samhället i samband med miljökonferensen i Köpenhamn i december, nya EU-direktiv inom avfallsområdet, den europeiska avfallsminimeringsveckan i november etc. Renovas kontinuerliga kundkontakter visar också på att miljö- och klimatfrågan överlevt lågkonjunkturen. Nödvändigheten av att minska koldioxidutsläppen i världen och att skapa hållbara system för produktion och avfallshantering är en prioriterad fråga i stora delar av samhället. Många förändringar som kraftigt kan påverka avfallshanteringen i hela landet har diskuterats under året. Som exempel kan nämnas förslag om avreglering av omhändertagande av verksamhetsavfall som är jämförligt med hushållsavfall, frågan om ägarkommunerna i framtiden ska upphandla tjänster enligt LOU från egna bolag, förändringar i konkurrenslagstiftningen som genomförts från och med 2010, avskaffandet av förbränningsskatten från september 2010 etc. Strategiska frågor Renova ska enligt ägardirektivet ta ett tydligt samhällsansvar med fokus på miljöfrågorna. Det innebär bland annat att bolaget i planarbetet ska ta hänsyn till Göteborgs stads och övriga kommuners prioriterade mål. Renova tar också aktiv del i arbetet med den regionala avfallsplanen (a2020). Att förebygga uppkomsten av avfall i samhället är en fråga som under året allt mer diskuterats. Av erfarenhet vet vi att den minskning av avfallet vi nu sett i lågkonjunkturen kommer att brytas eftersom avfallsmängderna är direkt kopplade till tillväxten. Renova har som uppgift att trygga avfallshanter ingen i våra ägarkommuner för framtiden och samtidigt arbeta för att minska kopplingen mellan tillväxt och avfallsökning. Renovas vision är att leda utvecklingen mot en långsiktigt hållbar tillväxt i Västsverige. Visionen innebär att bolaget dels ska hantera allt avfall som uppkommer i regionen som en resurs genom att återvinna så 671 000 ton inkommande avfall hanterades av Renova under 2009. mycket som möjligt på effektivaste sätt till nya material och energi, och dels tillsammans med kunder och andra intressenter delta i miljö diskussionen och förmedla kunskap om avfall, klimat och miljö och därigenom på längre sikt verka för en minskning av avfallsmängderna. Renovas miljöskola är ett exempel på detta. Byggandet av en fjärde förbränningslinje för energiåtervinning är ett led i detta långsiktiga arbete och förenligt med EU:s avfallsdirektiv där energiåtervinning genom förbränning är ett av återvinningsstegen. I dag återvinns över 90 procent av det avfall Renova tar emot och blir till nya material eller energi. Renovas strategi i affärsplanen 2010 2012 är att expandera affärs mässigt i Västsverige. Strategin innebär att bolaget ska erbjuda kundanpassade och långsiktigt hållbara tjänster och produkter i samtliga ägarkommuner. Expansionen kan ske antingen genom förvärv, samarbeten av olika slag eller genom organisk tillväxt. För att lyckas krävs en tydlig fokusering på kund, gemensam värdegrund och processorientering. renova 25

förvaltningsberättelse Avfallsmängder Avfallsmängderna minskade mycket kraftigt fram till och med det första kvartalet. Som exempel kan nämnas att fram till halvårsskiftet hade hushållsavfallet minskat med 4,2 procent och det grova brännbara avfallet från hushåll och verksamheter med hela 30 procent. Vi kunde dock redan i april maj konstatera att minskningen avstannade. Denna tendens blev allt tydligare under försommaren och återhämtningen har sedan fortsatt under resten av året. Bland annat genom särskilda försäljningsinsatser har bolaget nått budgeterade mängder för året som helhet. Inkommande avfall 2009 2008 (ton) Blandat avfall från hushåll och verksamheter 54 000 60 000 Obrännbart avfall från hushåll och verksamheter 12 000 13 000 Schaktmassor 12 000 17 000 Komposterbart avfall 29 000 33 000 Brännbart hushållsavfall 265 000 289 000 därav från ägarkommunerna 221 000 232 000 Brännbart verksamhetsavfall 141 000 90 000 Flytande biologiskt 35 000 41 000 Farligt avfall 5 000 5 000 Förorenade jordar 18 000 10 000 Återvinningsmaterial 61 000 70 000 Från lager 39 000 40 000 Summa 671 000 668 000 Behandlat avfall 2009 2008 (ton) Avfallskraftvärmeverket i Sävenäs 453 858 453 000 Deponier (Tagene och Fläskebo) 59 712 66 122 1 425 183 MWh energi utvanns under 2009 ur soporna på Renovas avfallskraftvärmeverk. Komposteringsanläggningen i Marieholm Komposterbart material från hushåll och verksamheter 14 121 13 745 Strukturmaterial såsom ris och trädgårdsavfall 5 666 5 765 El- och värmeproduktion 2009 2008 (MWh) Producerad värme 1 197 389 1 226 369 Producerad el 227 794 233 789 Totalt producerad energi ur avfall 1 425 183 1 460 155 Siffran för Totalt producerad energi ur avfall 2009 är något lägre än för rekordåret 2008. Anledningen till detta är framför allt att årets revisionsstopp varit längre än under tidigare år. 26 renova

Renovas utveckling åren 2006 2009 (koncernen) 2009 2008 2007 2006 Nettoomsättning, Tkr 1 118 889 1 124 356 1 065 817 1 069 971 Balansomslutning, Tkr 2 023 659 1 876 435 1 541 589 1 486 279 Resultat efter finansiella poster, Tkr 32 405 50 510 55 852 41 049 Avkastning på eget kapital % *) 6,6 14,1 15,5 13,7 Bruttomarginal % **) 18,8 20,6 21,9 22,0 Rörelsemarginal % ***) 5,0 7,3 8,1 6,6 Soliditet % ****) 16,7 16,8 17,9 15,9 Kassalikviditet % *****) 35,0 54,0 105,9 110,2 Antal anställda 874 826 800 812 *) Beräknas som resultat efter skatt på genomsnittligt justerat eget kapital **) Beräknas som resultat före avskrivningar och finansiella poster i relation till total omsättning ***) Beräknas som resultat före finansiella kostnader i relation till total omsättning ****) Beräknas som resultat av det justerade egna kapitalet i relation till balansomslutningen *****) Beräknas som omsättningstillgångar reducerat med förråd och tillägg för outnyttjad checkkredit i relation till kortfristiga skulder Resultat och ställning Den totala omsättningen för Renova AB är 1 078,2 (1 085,1) Mkr. Koncernens omsättning för året uppgår till 1 127 (1 139) Mkr. Resultatet efter finansiella poster är ett överskott i moderbolaget med 31,4 (49,1) Mkr och i koncernen 32,4 (50,5) Mkr. Balansomslutningen för Renova AB är 2 025,0 (1 873,9) Mkr. Koncernens balansomslutning uppgår till 2 023,6 (1 876,5) Mkr. Anläggningstillgångarna i Renova utgör 83,9 procent (81,2) av tillgångarna, inom koncernen är motsvarande siffra 83,8 procent (81,0). Upplåningen inom Renova uppgår till 62,1 procent (62,1), inom koncernen är motsvarande siffra 62,2 procent (62,0). Mål och tillämpade principer för finansiell riskstyrning Renova har cirka 1 257 Mkr i ränte bärande skulder. Av detta avser 524 Mkr lån som skall tas över av extern finansiär med avseende på den fjärde förbränningslinjen. Till stöd för att minimera risker i räntevariationer använder Renova olika löptider på upptagna lån samt olika former av rörliga och fasta räntesatser. Renova använder också olika finansiella instrument, såsom räntetak och ränteswapar, för att på bästa sätt minimera risker och kostnadsnivåer. Som stöd för detta finns en finanspolicy. Händelser efter balansdagen Några händelser som påverkat resultatet väsentligt har inte inträffat efter balansdagen. Framtidsutsikter Renova räknar med en oförändrad omsättning för 2010 och ett resultat i nivå med 2009. Väsentliga händelser och utveckling Nedan redogörs kort för några viktiga händelser och utveckling under året. Processorienterad organisation Ökad konkurrens inom branschen, allt större krav från kunder på service och miljö och dessutom kontinuerlig anpassning till allt strängare miljökrav är en ständig utmaning för hela företaget. renova 27

förvaltningsberättelse För att möta kraven har bolaget omorganiserats för en tydligare processorientering där kunden ska vara i fokus i alla led. I den nya organisationen har all behandlingsverksamhet samlats i ett och samma verksamhetsområde, vilket har inneburit en effektivare process med kortare ledtider. Fordonsutveckling Renova bedriver en kontinuerlig fordonsutveckling. Syftet är att minska negativ inverkan på miljön och att leva upp till nya miljökrav, effektivisera och förenkla hanteringen både för Renova och kunden och dessutom att förbättra arbetsmiljön för chaufförerna. Renova tar på olika sätt aktiv del i arbetet för utveckling av energieffektiva transporter. Renova deltar i samarbetet Klimatneutrala godstransporter på väg vars mål är en halverad klimatpåverkan fram till 2020. Under april månad arrangerade Renova tillsammans med Volvo Lastvagnar AB en miljödag om framtida avfallstransporter riktad till politiker och tjänstemän i ägarkommunerna. Enligt ett tidigare beslut i bolaget ska samtliga tunga fordon senast 2012 ha minst Euro 5- standard och vid 2009 års utgång var en tredjedel av fordonsflottan Euro 5-bilar. 2009 började Renova, som första företag i branschen, att använda RME, rapsbaserat bränsle, i samtliga dieselsopbilar med Euro 5-standard. Kombinationen RME och Euro 5-standard ger mycket goda miljövärden dels en mycket liten påverkan på växthuseffekten och dels mycket låga emissioner av bland annat både partiklar och kväveoxider. Projektet är ett nära samarbete mellan Renova, OKQ8 och Perstorp AB. Mätningar under året visar att 28 renova

utsläppen av koldioxid minskat väsentligt. Renova belönades under året med Swedish Recycling Reward för utvecklingen av världens första elhybridsopbil. Biogasanläggning Biogasprojektet (BiG), som är ett samprojekt mellan Renova och Göteborg Energi har under året gjort en preliminär upphandling, riskanalys och tillståndsprövning. I slutet av året fattade Länsstyrelsen beslut om tillståndet och 2010 ska styrelserna för Renova och Göteborg Energi ta ställning till fortsatt projektering och byggnation. Byggnation kan påbörjas om sådant beslut fattas. Fjärde förbränningslinjen för energiåtervinning Efter flera års planering, projektering och byggnation kunde den fjärde förbränningslinjen premiäreldas i december. Pannan har en kapacitet på 14 ton i timmen och tillsammans med övriga tre pannor kommer man nu att kunna ta emot 550 000 ton avfall varje år. Med denna kapacitet ska Renova kunna ta emot avfallet från de elva ägarkommunerna i 15 20 år framåt. Att hitta olika vägar att utnyttja den lediga kapacitet, som senare behövs för ägarkommunerna, är nödvändigt både av ekonomiska skäl och ur miljösynpunkt. Bolaget har därför under året beslutat att ta emot avfall även från andra kommuner, både i Norge och i Sverige. Importen av avfall är bra för miljön, eftersom förbränning med energiåtervinning av avfall, som annars skulle ha hamnat på deponi, innebär mindre utsläpp av växthusgaser och är därmed en stor global miljövinst. om slamsugning och att sköta återvinningscentralen i Klovsten. Entreprenaden startade i oktober 2009 och Renovas introduktion i Kungsbacka har fungerat mycket bra. Både kommunen och dess invånare är mycket nöjda med Renovas arbete. Närvaron i Kungsbacka har också inneburit att Renova fått många nya kunder även från företagen. Partille, Lerum och Härryda Renova har under året efter offentlig upphandling fått uppdraget att ta hand om hushållsavfallet i Lerum, Partille och Härryda kommuner för en period av ytterligare fem år. Dessutom tar bolaget över slamtömning i dessa kommuner. Personalfrågor Renova hade under året 829 personer anställda. Andelen kvinnor var 18 procent. Andel kvinnor i ledande befattning är 33 procent. Bolagsledningen utgörs av 50 procent kvinnor och 50 procent män. Bolaget arbetar kontinuerligt med att skapa förutsättningar för en god arbetsplats där tydliga gemensamma värderingar utgör grunden för företagsandan. Den organisationsförändring som genomfördes under året syftade bland annat till att skapa tydligare ansvarsområden och beslutsvägar för att främja ett bättre arbetsklimat. Renova har under året fortsatt att aktivt driva jämställdhets- och mångfaldsarbetet. Rekryteringsarbetet inriktas på att få in fler kvinnor inom alla områden. Bland annat bedrivs samarbete med utbildningsanordnare för att på lite längre sikt få fler kvinnor inom alla områden samt personer med funktionshinder inom områden där möjlighet finns. Inom ramen för Renovas program för att förbättra hälsan hos medarbetarna har en rad åtgärder genomförts. Från årsskiftet 2008/2009 var det förbjudet att Kungsbackaintroduktion 2008 vann Renova den offentliga upphandlingen om hushållshämtningen i Kungsbacka kommun. I uppdraget, som löper på fem år, ingår även att ta hand röka på arbetstid för samtliga Renovaanställda. Förbudet har 82% män 18% kvinnor Könsfördelning Andel män och kvinnor, alla anställda 67% män 50% män 33% kvinnor Hög andel kvinnliga chefer Fördelning män och kvinnor i ledande befattning 50% kvinnor Jämn fördelning Andel män och kvinnor i bolagsledningen renova 29

förvaltningsberättelse inneburit att många slutat röka och att många rökare väsentligt dragit ned på sin rökning. Den totala sjukfrånvaron har sjunkit från 6,4 procent år 2008 till 5,9 procent år 2009. Ungefär hälften (3 procent) är långtidssjukskrivna. Miljö, kvalitet och arbetsmiljö Renova är kvalitets-, miljö- och arbetsmiljöcertifierat. Ledningssystemet är certifierat enligt ISO 9001:2000, 14001:2004 och AFS 2001:1. Målen för arbetsmiljö- och miljöområdet liksom kvalitetsmålen har fastställts i bolagsledningen och är underlag för affärsplan, verksamhetsplaner och budget. De gemensamma miljömålen för bolaget inriktas på områden där vi har störst miljöpåverkan. Exempel på detta är koldioxidutsläpp från Sävenäsanläggningen, fordonen, inköpens miljöpåverkan och medarbetarnas medvetenhet om miljöfrågorna. En förutsättning för en hög och jämn kvalitet, minskad miljöpåverkan och en god arbetsmiljö är en organisation och styrning som stödjer ständiga förbättringar. Alla medarbetare ska ha god kunskap om förbättringsarbetet och om avvikelserutiner. Anmälnings- och tillståndspliktig verksamhet Renova bedriver huvudsakligen anmälnings- och tillståndspliktig verksamhet enligt miljöbalken. Verksamheten påverkar miljön framför allt genom utsläpp till luft och vatten och genom resursförbrukning. Ansökan om nytt tillstånd för komposteringsanläggningen på Marieholm, med anledning av förändrad verksamhet, lämnades in under 2006. Ansökningsprocessen pågår. Ansökan om nya tillstånd för Skräppekärr sorteringsanläggning och Högsbo sorteringsanläggning, på grund av ändringar i avfallslagstiftningen och ökade mängder, lämnades in under 2007. Ansökningsprocesserna pågår. Ansökan om nytt tillstånd för Kläppanläggningen i Stenungsund, med anledning av tillkommande verksamheter och ökade mängder, lämnades in under 2008. Ansökningsprocessen pågår. Miljötillstånd för en ny biogasanläggning på Marieholm erhölls under året. Ansökningsprocesser för Fläskebodeponin, för utvidgat miljötillstånd och för Tageneanläggningen pågår. Tillståndsansökan för Tagene gäller samtliga verksamheter förutom deponeringen, som ska drivas vidare i enlighet med tidigare tillstånd. Kungälvs Transporttjänst Trots lågkonjunkturen har Renovas dotterbolag, Kungälvs Transporttjänst, lyckats nå ett resultat på 5,8 Mkr (6,3 Mkr). Detta har man uppnått genom en tidig anpassning av kostnader och genom effektivisering av verksamheten. Året har dessutom präglats av den pågående diskussionen om den offentliga upphandlingen av hämtningen av hushållsavfallet i Kungälvs kommun. Länsrättens beslut att upphandlingen ska göras om, har överklagats till kammarrätten och är således inte avgjort ännu. Kungälvs Transporttjänst har nu ett preliminärt avtal med kommunen om hushållshämtningen för det första halvåret 2010 eller till dess att frågan om upphandlingen är avgjord. Genom förvärvet av Ale Containertransport AB under året, har Kungälvs Transporttjänst utökat sitt upptagningsområde och kunderna i Ale kommun får nu ännu bättre tillgång till hela Renovakoncernens tjänster och samlade kunskap. Kungälvs Transporttjänst startade under 2009 i Rollsbo den första återvinningscentralen avsedd endast för företagskunderna. Den innebär en kraftigt ökad service för företagen i kommunen. Kungälvs Transporttjänst har under året investerat i system för att effektivisera körorderhanteringen. En viktig händelse är även att produktionsanläggningen Munkegärde Miljö under året har utvecklats i enlighet med nya miljökrav. Förslag till behandling av resultat Moderbolaget Till årsstämmans förfogande står följande medel Ansamlad förlust -13 717 503 Årets förlust -7 228 458 Årets koncernbidrag efter uppskjuten skatt +4 387 361 Kronor -16 558 600 Styrelsen föreslår att den ansamlade förlusten överförs i ny räkning. 30 renova

Resultaträkning Koncernen Moderbolaget Belopp i Tkr Not 2009 2008 2009 2008 Nettoomsättning 1, 2 1 118 889 1 124 356 1 070 081 1 070 351 Aktiverat arbete för egen räkning 910 910 Övriga rörelseintäkter 8 162 13 772 8 162 13 772 1 127 051 1 139 038 1 078 243 1 085 033 Rörelsens kostnader Övriga externa kostnader 3, 6-506 927-517 528-491 409-495 640 Personalkostnader 4, 5, 7-408 518-386 726-386 341-365 853 Avskrivningar 8-155 213-151 323-145 111-141 681-1 070 658-1 055 577-1 022 861-1 003 174 Rörelseresultat 56 393 83 461 55 382 81 859 Resultat från finansiella investeringar Ränteintäkter 495 1 543 495 1 469 Räntekostnader -24 483-34 494-24 456-34 259-23 988-32 951-23 961-32 790 Resultat efter finansiella poster 32 405 50 510 31 421 49 069 Bokslutsdispositioner 9-40 000-55 000 Resultat före skatt 32 405 50 510-8 579-5 931 Skatt på årets resultat 10-10 679-8 810 1 351 1 792 Årets resultat 21 726 41 700-7 228-4 139 renova 31

Balansräkning Belopp i Tkr Not 2009 2008 2009 2008 TILLGÅNGAR Koncernen Moderbolaget Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar 8 Goodwill 8 563 10 788 8 563 10 788 Materiella anläggningstillgångar 8 Byggnader och mark 297 226 301 658 283 367 287 718 Maskiner och andra tekniska anläggningar 739 579 667 306 718 305 665 330 Inventarier, verktyg och installationer 48 617 72 754 48 617 53 960 Pågående nyanläggningar 585 551 450 379 585 551 450 379 1 670 973 1 492 097 1 635 840 1 457 387 Finansiella anläggningstillgångar Andelar i koncernföretag 11 38 893 38 893 Andelar i intresseföretag 11 7 600 7 600 7 600 7 600 Övriga aktier och andelar 524 524 362 362 Långfristiga fordringar 5 212 6 399 12 746 13 472 Uppskjuten skattefordran 10 3 061 3 061 3 061 3 061 16 397 17 584 62 662 63 388 Summa anläggningstillgångar 1 695 933 1 520 469 1 698 502 1 520 775 Omsättningstillgångar Förråd och lager 40 672 41 153 40 508 41 013 Kortfristiga fordringar Kundfordringar 168 976 179 850 161 097 172 177 Övriga fordringar 12 26 946 39 758 42 936 49 766 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 13 82 726 76 486 80 922 75 559 278 648 296 074 284 955 297 502 Kassa och bank 14 8 407 18 818 1 061 14 611 Summa omsättningstillgångar 327 727 355 964 326 524 353 126 Summa tillgångar 2 023 660 1 876 514 2 025 026 1 873 901 32 renova

Belopp i Tkr Not 2009 2008 2009 2008 EGET KAPITAL OCH SKULDER Koncernen Moderbolaget Eget kapital 15 Bundet eget kapital Aktiekapital (168 750 aktier ) 16 875 16 875 16 875 16 875 Reservfond 85 925 85 925 Bundna reserver 325 455 325 455 342 330 342 330 102 800 102 800 Ansamlad förlust Balanserad förlust -26 451-68 151-9 331-9 580 Årets resultat 21 726 41 700-7 228-4 139-4 725-26 451-16 559-13 719 Summa eget kapital 337 605 315 879 86 241 89 081 Obeskattade reserver 16 362 500 322 500 Avsättningar Avsättningar för pensioner 55 857 54 965 55 195 54 965 Avsättningar för skatter 17 99 698 89 054 Övriga avsättningar 18 65 880 71 989 65 880 70 590 Summa avsättningar 221 435 216 008 121 075 125 555 Långfristiga skulder Skulder till kreditinstitut 19 502 114 669 000 501 000 669 000 Summa långfristiga skulder 502 114 669 000 501 000 669 000 Kortfristiga skulder Skulder till kreditinstitut 14, 19 755 986 494 371 755 986 494 370 Leverantörsskulder 102 159 79 014 98 289 77 783 Övriga skulder 24 416 31 020 23 629 28 958 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 20 79 945 71 222 76 306 66 654 Summa kortfristiga skulder 962 506 675 627 954 210 667 765 Summa eget kapital och skulder 2 023 660 1 876 514 2 025 026 1 873 901 Ställda säkerheter 19 Fastighetsinteckningar 2 900 2 900 2 900 2 900 Företagsinteckning 3 000 3 000 3 000 3 000 Bankgarantier fullgörande av kontrakt 16 200 13 850 16 200 13 850 Ansvarsförbindelse 21 renova 33

Kassaflödesanalys Koncernen Moderbolaget Belopp i Tkr 2009 2008 2009 2008 Den löpande verksamheten Resultat efter finansiella poster 32 405 50 510 31 406 49 069 Årets av- och nedskrivningar 155 213 151 323 145 111 141 6681 Realisationsresultat 201 229 Förändring av avsättningar -5 217-4 344-4 480 652 Betald skatt -785-4 320 Kassaflöde från den löpande verksamheten Före förändringar av rörelsekapital 182 401 196 905 172 037 186 649 Kassaflöde från förändring av rörelsekapital Förändring av varulager 481-1 214 505-1 294 Förändring av kortfristiga fordringar 30 529-20 607 31 759-12 619 Förändring av kortfristiga skulder 13 611 22 834 12 855 22 561 Kassaflöde från den löpande verksamheten 227 022 197 918 217 156 195 297 Investeringsverksamheten Förvärv av materiella anläggningstillgångar -329 110-448 935-323 564-448 664 Förvärv av finansiella anläggningstillgångar -2 754 +7 367 +7 367 Försäljning av materiella anläggningstillgångar -5 273 727-5 273 Kassaflöde från investeringsverksamheten -331 864-446 841-322 837-446 570 Finansieringsverksamheten Upptagna lån/amorteringar 93 244 266 259 92 131 265 434 Minskning av långfristiga fordringar 1 187 Kassaflöde från finansieringsverksamheten 94 431 266 259 92 131 265 434 Årets kassaflöde -10 411 17 336-13 550 14 161 Likvida medel vid periodens början 18 818 1 482 14 611 450 Likvida medel vid periodens slut 8 407 18 818 1 061 14 611 34 renova

Redovisnings- och värderingsprinciper Å rsredovisningen har upprättats enligt årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens allmänna råd med undantag för koncernredovisningen där Redovisningsrådets rekommendation 1:00 har tillämpats. Koncernredovisning Koncernredovisningen omfattar moderbolaget, dotterbolag, i vilket moderbolaget äger mer än 50 % av rösterna. Koncernredovisningen är upprättad enligt förvärvsmetoden. Det innebär att förvärvade dotterbolags tillgångar och skulder upptagits till ett marknadsvärde, som legat till grund för fastställande av aktierna. Skillnaden mellan köpeskillingen och de förvärvade bolagets egna kapital redovisas som goodwill samt övervärde på byggnader. Koncernens egna kapital omfattar moderbolagets egna kapital och den del av dotterbolagens egna kapital som tillkommit efter det att dessa bolag förvärvats. Intäkter Intäkter har upptagits till verkligt värde av vad som erhållits eller kommer att erhållas. Intäkter redovisas i den omfattning det är sannolikt att de ekonomiska fördelarna kommer att tillgodogöras koncernen och intäkterna kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Följande kriterier måste också uppfyllas innan intäkter redovisas: Försäljning av varor Intäkten redovisas när de väsentliga riskerna och fördelarna som förknippas med äganderätten till varorna har övergått på köparen och när intäktsbeloppet kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Försäljning av tjänster Intäkter avseende utförda tjänster redovisas med utgångspunkt från färdigställandegraden. Den beräknas som antalet utförda arbetstimmar i relation till det totala antal arbetstimmar som uppskattas i varje enskilt avtal. Om avtalets färdigställandegrad inte kan beräknas på ett tillförlitligt sätt redovisas intäkter till ett värde som motsvarar återvinningsbara kostnader. Anläggningstillgångar Årets avskrivningar baseras på anläggningarnas ursprungliga anskaffningsvärde och fördelas över den beräknade normala ekonomiska livslängden. Planenlig avskrivning har skett med följande procentsatser. Maskiner och inventarier Moder- Dotterbolaget % bolag % Avfallskraftvärmeverk 5 Sorteringsanläggning 5 Rökgasreningsanläggning 10 Energianläggning 5 Omlastningsstationer och deponier 10 Fordon 15 10 Övriga maskiner och inventarier 10 30 10 33 Byggnader Moder- Dotterbolaget % bolag % Avfallskraftvärmeverk 5 Sorteringsanläggning 5 3,25 6,25 Omlastningsstationer och deponier 10 Förvaltningsfastighet 4 2 4 Markanläggningar Moder- Dotterbolaget % bolag % Avfallskraftvärmeverk 5 Sorteringsanläggning 5 3,75 5 Omlastningsstation, deponier 10 Bolaget skriver av goodwill på 5 år. Varulagret har värderats till det lägsta av anskaffningsvärde och verkligt värde med avdrag för 3 % inkurans. Tillgångar och skulder där värdering ej framgår av särskild not är upptagna till anskaffningsvärde respektive nominellt värde. renova 35

Noter Belopp i Tkr Not 1 Nettoomsättningens fördelning Koncernen Moderbolaget 2009 2008 2009 2008 Avfalls- och behandlingsintäkter 385 660 376 881 381 324 368 096 Värme- och elförsäljning 251 325 260 012 251 325 260 012 Insamling- och transportintäkter 410 301 385 153 367 223 341 740 Övriga försäljningsintäkter 79 765 116 992 78 372 115 186 1 127 051 1 139 038 1 078 243 1 085 034 Not 2 Inköp och försäljning mellan koncernbolag Av årets inköp avser 6 245 Tkr (3 135) inköp från andra koncernbolag. Av årets försäljning avser 7 340 Tkr (7 558) försäljning till andra koncernbolag. Not 3 Upplysning om revisorns arvode Arvode och Koncernen Moderbolaget kostnadsersättning 2009 2008 2009 2008 Öhrlings Pricewaterhouse Coopers revision 302 416 228 314 Öhrlings Pricewaterhouse Coopers andra uppdrag 27 4 27 Stadsrevisionen 179 168 179 168 Ernst & Young andra uppdrag 129 101 129 101 637 689 563 587 Not 4 Medelantalet anställda Koncernen Moderbolaget 2009 2008 2009 2008 Antal anställda 874 826 829 782 Varav kvinnor 160 157 152 149 Varav män 714 669 677 633 Könsfördelning Fördelningen mellan kvinnor och män i moderbolagets styrelse: Kvinnor 2 2 2 2 Män 15 15 7 7 Fördelningen mellan kvinnor och män i företagsledningen: Kvinnor 7 7 5 5 Män 8 8 5 5 Not 5 Löner, andra ersättningar och sociala kostnader Se sid 39 Not 6 Leasingavgifter avseende operationell leasing Tillgångar som innehas via operationella leasingavtal uppgår till 97,4 Mkr. Dessa avser moderbolaget. Inom Mellan ett Senare Förfallotider ett år och fem år än fem år Leasingkontrakt 19 295 59 324 18 818 Not 7 Sjukfrånvaro personal Moderbolaget 2009 2008 Sjukfrånvaro kvinnor 6,3 % 6,7 % Sjukfrånvaro män 5,8 % 6,3 % Total sjukfrånvaro 5,9 % 6,4 % Sjukfrånvaro, anställda som är yngre än 30 år 5,4 % 4,8 % Sjukfrånvaro, anställda som är 30 49 år 5,4 % 6,5 % Sjukfrånvaro, anställda som är äldre än 49 år 6,6 % 5,8 % Sjukfrånvaron för varje ovanstående grupp anges i procent av gruppens sammanlagda ordinarie arbetstid. Total sjukfrånvaro anges i procent av de anställdas sammanlagda ordinarie tid. Ordinarie årsarbetstid för en anställd beräknas till 1 600 timmar. Not 8 Materiella anläggningstillgångar Byggnader och Koncernen Moderbolaget markanläggningar 2009 2008 2009 2008 Ingående anskaffningsvärde 466 396 451 227 446 167 437 129 Inköp 777 6 131 Omklassificering 13 273 9 038 13 272 9 038 Anskaffade värde vid företagsförvärv Utgående ack. anskaffningsvärden 480 446 466 396 459 439 446 167 Ingående avskrivningar 261 694 244 315 255 099 238 194 Årets avskrivningar 18 483 17 379 17 623 16 905 Ansk. avskrivningar vid företagsförvärv Utgående ack avskrivningar 280 177 261 694 272 722 255 099 Utgående planenligt restvärde 200 269 204 702 186 717 191 068 36 renova

Not 8 Materiella anläggningstillgångar forts. Koncernen Moderbolaget Mark 2009 2008 2009 2008 Ingående anskaffningsvärde 96 956 96 956 96 650 96 650 Inköp Anskaffat värde vid företagsförvärv Utgående planenligt restvärde 96 956 96 956 96 650 96 650 Taxeringsvärde 48 392 48 392 43 958 43 958 Koncernen Moderbolaget Maskiner och andra tekniska anläggningar 2009 2008 2009 2008 Ingående anskaffningsvärde 1899396 1839 261 1899 128 1839 261 Inköp Försäljning/ utrangering -3 750-4 018 Omklassificering 166 587 63 885 166 587 63 885 Utgående ack. anskaffn.värden 2065983 1899 396 2065 715 1899 128 Ingående avskrivningar 1232090 1127 069 1233 798 1127 069 Försäljning/ utrangering -1 708 Årets avskrivningar 113 612 106 729 113 612 106 214 Utgående ack avskrivningar 1345 702 1232 090 1347 410 1233 798 Utgående planenligt restvärde 720 281 667 306 718 305 665 330 Koncernen Moderbolaget Inventarier, verktyg och installationer 2009 2008 2009 2008 Ingående anskaffningsvärde 360 555 350 142 303 150 293 200 Inköp 884 2 646 Omklassificering 8 532 23 592 8 532 23 592 Försäljning/ utrangering -12 368-15 825-10 738-3 642 Anskaffade värden vid företagsförvärv 7 932 Utgående ack. anskaffningsvärden 365 535 360 555 300 944 303 150 Ingående avskrivningar 287 801 275 643 249 190 241 204 Försäljning/ utrangering -12 368-10 265-10 738-10 063 Årets avskrivningar 18 139 22 423 13 874 18 049 Ansk.avskrivningar vid företagsförvärv 4 047 Utgående ack avskrivningar 297 619 287 801 252 326 249 190 Utgående planenligt restvärde 67 916 72 754 48 618 53 960 Not 8 Materiella anläggningstillgångar forts. Koncernen Moderbolaget Pågående nyanläggningar 2009 2008 2009 2008 Ingående anskaffningsvärde 450 379 106 699 450 379 98 227 Inköp 323 563 440 195 323 563 448 067 Omklassificering -188 391-96 515-188 391-96 515 Utgående ack. anskaffningsvärden 585 551 450 379 585 551 450 379 Utgående planenligt restvärde 585 551 450 379 585 551 450 379 Goodwill, koncernen 2009 2008 Ingående anskaffningsvärde 23 974 23 974 Inköp Anskaffningsvärde vid företagsförvärv 2 754 Utgående ack. anskaffningsvärden 26 728 23 974 Ingående avskrivningar -13 186-8 390 Årets avskrivningar -4 978-4 794 Utgående ack avskrivningar -18 164-13 186 Utgående planenligt restvärde 8 564 10 788 Not 9 Bokslutsdispositioner Koncernen Moderbolaget 2009 2008 2009 2008 Förändring av avskrivningar över plan -40 000-55 000 Not 10 Skatt på årets resultat Den uppskjutna skattefordran är hänförlig till framtida skattemässiga avdrag avseende Marieholms byggnad och markanläggning samt värdet av icke utnyttjat skattemässigt underskott. Skattefordran baseras på en försiktig värdering av värdet av de framtida skattemässiga avdragen. Den koncernmässiga skattebelastningen har korrigerats med en förändrad skattesats på 26,3 %. Koncernen Moderbolaget 2009 2008 2009 2008 Inkomstskatt -321-215 Förändring i uppskjuten skatt -10 679-8 489 1 566 1 792-10 679-8 810 1 351 1 792 renova 37

noter Belopp i Tkr Not 11 Andelar i koncern- och intresseföretag Antal andelar Bokfört värde Kungälvs Transporttjänst AB 556109-1462, Säte Kungälv 100 % 30 000 38 793 ÅTAB Torsvikens Återställning AB 556457-1056, Säte Göteborg 100 % 100 100 SRAB, Stenungsunds Renhållnings AB 556144-6484, Säte Stenungsund 33,3 % 6667 7 600 Not 12 Övriga fordringar Koncernen Moderbolaget 2009 2008 2009 2008 Skattefordran 13 469 9 996 12 614 9 211 Fordran dotterbolag 16 936 10 983 Momsfordran 29 284 29 284 Övriga fordringar 13 477 458 14 386 288 Summa 26 946 39 738 42 936 49 766 Not 13 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Koncernen Moderbolaget 2009 2008 2009 2008 Upplupna kundfakturor 33 453 33 453 Förutbetalda hyror och arrenden 2 330 2 431 2 330 2 431 Förutbetalda försäkringsavgifter 787 787 Upplupna ränteintäkter/räntetak 199 199 Upplupen Nox intäkt 5 629 5 595 5 629 5 595 Upplupen intäkt Kretsloppskontoret 15 545 23 208 15 545 23 208 Upplupen intäkt energi 8 744 26 520 8 744 26 520 Övriga poster 17 025 17 746 14 779 16 819 Summa 82 726 76 486 80 922 75 559 Not 14 Checkräkningskredit Moderbolagets beviljade checkräkningskredit uppgår till 50 Mkr (50 Mkr) vilket är detsamma som koncernens beviljade checkkredit. Utnyttjad checkkredit per 2009-12-31 uppgick till 0 (42 734) i moderbolaget. Not 15 Förändring av eget kapital Se sid 39 Not 16 Obeskattade reserver Koncernen Moderbolaget 2009 2008 2009 2008 Ackumulerade avskrivningar över plan 362 500 322 500 Uppskjuten skatt i obeskattade reserver uppgår till 95 337 (84 818) Tkr. Skattebelastningen är korrigerad till 26,3 % av obeskattade reserver. Not 17 Avsättning för skatter Koncernen Moderbolaget 2009 2008 2009 2008 Uppskjuten skatteskuld 99 698 89 054 - - Not 18 Övriga avsättningar Koncernen Moderbolaget 2009 2008 2009 2008 Övrig avsättning kapitalpension 829 1 399 Avsättning för avslutningsarbeten, Tagene 45 147 47 931 45 147 47 931 Avsättning för återställande av Torsviken 10 061 11 986 10 061 11 986 Avsättning för återställande av Fläskebo 10 672 10 673 10 672 10 673 66 709 71 989 65 880 70 590 Not 19 Skulder till kreditinstitut Se sid 39 Not 20 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Koncernen Moderbolaget 2009 2008 2009 2008 Semesterlöneskuld 15 564 15 138 13 319 12 847 Sociala avgifter 13 002 13 058 11 925 12 923 Upplupna räntor 412 614 412 614 Övriga upplupna kostnader 50 967 42 412 50 650 40 270 Summa 79 945 71 222 76 306 66 654 Not 21 Ansvarsförbindelser Ansvarsförbindelser uppgående till betydande belopp avseende kostnader för återställande av deponier utöver skuldfört belopp per den 31 december 2009 föreligger. Ansvarsförbindelser har också ställts för fullgörande av entreprenadkontrakt. Renova AB har ställt ut en kapitaltäckningsgaranti där Renova garanterar dotterföretaget Kungälvs Transporttjänsts AB eget kapital till bolagets årsstämma 2011. Villkorat aktieägartillskott uppgående till 20 Mkr erhölls under 1999. Återbetalning skall göras från fritt eget kapital och då soliditeten överstiger 25 %. 38 renova

Not 5 Löner, andra ersättningar och sociala kostnader Från sid 36 2009 2008 Varav Varav Löner och Sociala pensions- Löner och Sociala pensionsersättningar kostnader kostnader ersättningar kostnader kostnader Styrelse och VD 1 591 552 137 1 439 582 122 Övriga anställda 253 884 117 248 28 844 243 731 112 347 23 420 Moderbolaget 255 475 117 800 28 981 245 170 112 929 23 542 Koncernen 270 553 123 320 29 789 260 061 118 450 24 202 VD har rätt att avgå med pension vid 62 års ålder. Pension utgår med 75% av månadslönen. Sker uppsägning från arbetsgivarens sida efter att VD fyllt 60 år utgår pension med 65 % av månadslönen respektive efter att VD fyllt 62 år med 75 %.Vid uppsägning från bolagets sida äger VD rätt till avgångsvederlag motsvarande 12 24 månadslöner beroende på ålder vid avgång. Not 15 Förändring av eget kapital Från sid 38 Koncernen Aktiekapital Bundna reserver Fria reserver Årets resultat Totalt Belopp vid årets ingång 16 875 325 455-68 151 41 700 315 879 Förskjutning mellan fritt och bundet kapital Omföring av föregående års resultat 41 700-41 700 Årets resultat 21 726 21 726 Belopp vid årets utgång 16 875 325 455-26 451 21 726 337 605 Balanserat Moderbolaget Aktiekapital Reservfond resultat Årets resultat Totalt Belopp vid årets ingång enligt fastställd balansräkning för föregående år 16 875 85 925-9 580-4 139 89 081 Omföring av föregående års resultat -4 139 4 139 Erhållet koncernbidrag 4 388 4 388 Årets resultat -7 228-7 228-7 205 Belopp vid årets utgång 16 875 85 925-9 331-7 228 86 241 Not 19 Skulder till kreditinstitut Från sid 38 Koncernen och moderbolaget Förfaller till betalning Skuld per Mellan Senare Skuld per Skuld 31 dec 2009 Inom ett år ett och fem år än fem år Ställd säkerhet 31 dec 2008 Skuld till kreditinstitut 1 255 501 854 501 401 000 0 1) 897 936 I beloppet som förfaller inom ett år avser 524 501 ett lån som kommer att refinansieras genom leasing. Samtliga lån är upptagna i Göteborgs Stads Koncernbank. Ställda säkerheter avseende egna skulder och avsättningar 2009 2008 1) Fastighetsinteckningar 2 900 2 900 renova 39

Göteborg den 11 februari 2010 Ulf Gustavsson Kjell Svensson Eva-Maria Hermansson Peter Jensen Owe Nilsson Ordförande Vice ordförande Kjell Carlson Helge Gunnarsson Kaj Johansson Marianne Nilsson Granskningsrapport Till årsstämman i Renova AB Org nr 556108-3337 V i har granskat bolagets verksamhet under 2009. Granskningen har utförts i enlighet med bestämmelserna i aktiebolagslagen 10 kap. 3, kommunallagen och god revisionssed samt med beaktande av de beslut årsstämman fattat. Det innebär att vi planerat och genomfört granskningen för att i rimlig grad försäkra oss om att bolagets verksamhet sköts på Revisionsberättelse Till årsstämman i Renova AB Org nr 556108-3337 V i har granskat årsredovisningen, koncernredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning i Renova AB för år 2009. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för räkenskapshandlingarna och förvaltningen och för att årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av årsredovisningen och koncernredovisningen. Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen, koncernredovisningen och förvaltningen på grundval av vår revision. Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige. Det innebär att vi planerat och genomfört revisionen för att med hög men inte absolut säkerhet försäkra oss om att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfreds ställande sätt samt att bolagets interna kontroll är tillräcklig. En sammanfattande redogörelse för utförd granskning finns upprättad i en granskningsredo görelse som överlämnats till bolagets styrelse. Vi bedömer att bolagets verksamhet skötts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt samt att den interna kontrollen En revision innefattar att granska ett urval av underlagen för belopp och annan information i räkenskapshandlingarna. I en revision ingår också att pröva redovisningsprinciperna och styrelsens och verkställande direktörens tilllämpning av dem samt att bedöma de betydelsefulla uppskattningar som styrelsen och verkställande direktören gjort när de upprättat årsredovisningen och koncernredovisningen samt att utvärdera den samlade informationen i årsredovisningen och koncernredovisningen. Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen. Vi anser att har varit tillräcklig. Någon grund för anmärkning mot styrelsens och verkställande direktörens förvaltning föreligger därmed inte. Göteborg den 11 februari 2010 Linda Fröberg, av årsstämman utsedd lekmannarevisor Arne Hasselgren, av Göteborgs kommunfullmäktige utsedd lekmannarevisor vår revision ger oss rimlig grund för våra uttalanden nedan. Årsredovisningen och koncernredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av bolagets resultat och ställning i enlighet med god redovisningssed i Sverige. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar. Vi tillstyrker att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och för koncernen, behandlar förlusten i moderbolaget enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret. Göteborg den 11 februari 2010 Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB Peter Sjöberg Auktoriserad revisor 40 renova

Flerårsöversikt Resultaträkning Belopp i Tkr 2009 2008 2007 2006 2005 Rörelsens intäkter 1 070 081 1 070 351 1 019 526 1 028 833 981 576 Rörelsens kostnader -869 605-844 773-792 976-795 528-744 659 Rörelseresultat före avskrivningar 200 476 225 578 226 550 233 305 236 917 Avskrivningar -145 111-141 681-140 433-161 571-172 746 Nedskrivning -2 042-9 707 Rörelseresultat efter avskrivningar 55 365 81 855 86 117 71 734 54 464 Finansiella intäkter och kostnader -23 959-32 790-32 521-28 387-34 451 Resultat efter finansiella intäkter och kostnader 31 406 49 070 53 596 43 347 20 013 Resultat före bokslutsdispositioner och skatt 31 406 49 070 53 596 43 347 20 013 Bokslutsdispositioner -40 000-55 000-55 000-35 000-26 500 Resultat före skatt -8 594-5 930-1 404 8 347-6 487 Skatt 1 389 1 792 630-268 577 Årets resultat -7 205-4 138-774 8 079-5 910 Balansräkning Belopp i Tkr 2009 2008 2007 2006 2005 Tillgångar Anläggningstillgångar 1 670 973 1 520 775 1 216 116 1 192 998 1 182 928 Omsättningstillgångar 354 053 353 126 318 568 283 800 340 777 Summa tillgångar 2 025 026 1 873 901 1 534 764 1 476 798 1 523 705 Skulder Eget kapital 86 241 89 066 88 613 86 087 78 008 Obeskattade reserver 362 500 322 500 267 500 212 500 177 500 Långfristiga skulder 622 075 919 555 916 801 934 229 1 062 468 Kortfristiga skulder 954 210 542 780 261 770 243 982 205 729 Summa eget kapital och skulder 2 025 026 1 873 901 1 534 764 1 476 798 1 523 705 renova 41

42 renova Renova erbjuder samhälle och näringsliv helhetslösningar för avfallshantering och återvinning med starkt fokus på miljöaspekterna. Vi gör det med bred kunskap, flexibilitet och med modern och miljöriktig utrustning både vad gäller anläggningar och fordon.

Renovas årsredovisning 2009 Produktion: Studio Desktop AB Texter: Christian Kallerdahl, Jörgen Tiger, Helena Ullenius Foto: Lars Ardarve, Per-Anders Hurtigh, Christian Löwhagen, Erik Yngvesson Omslagsfoto: Lars Ardarve Tryck: Stromia-Futurum Grafiska AB Tack till kunder och medarbetare för er medverkan i årsredovisningen. renova 43

Renova AB, Box 156, 401 22 Göteborg. Telefon 031-61 80 00, www.renova.se 2 renova årsredovisning 2009