ENSAM av Alfhild Agrell Köp biljetter OM UPPSÄTTNINGEN Premiär: 2 september 2017, Lilla scenen Speltid: 2 timmar och 45 minuter, inklusive paus Jenny Andreasson visar skickligt att 'Ensam' är allt annat än museal SvD "Det var länge sedan en pjäs fyllde mig med en sådan kraft" Fokus Kanske gör Agrell publiksuccé igen. Expressen ömmande kvinnorelationer väcker igenkännanden över alla gränser Aftonbladet en känslostorm från början till slut Teaterstockholm.se Stockholm runt sekelskiftet. Thora är ogift och lever med sin dotter Yngva. Dessutom är Thoras bästa vän en ogift läkare. Det passar sig inte anser omgivningen men Thora vägrar att känna skam. Men när dottern träffar en man blir situationen ohållbar. Fästmannens pappa, som själv knappast är ett helgon, håller hårt på konventionerna och vägrar låta sonen gifta sig med en oäkting. Snart vilar ungdomarnas eventuella lycka på Thoras axlar. Ska hon böja sig för omgivningen eller hålla fast vid sina principer? Ensam handlar om att utmana samhällets oskrivna regler, om hedersnormer och att stå för vad man tror på oavsett konsekvenser. Pjäsen är också ett varmt porträtt av en stark mor-dotterrelation och en insiktsfull studie i ojämlikhet, klass och de konservativa krafternas kvävande effekt på den personliga friheten. Dramatikern Alfhild Agrells karriär på Dramaten blev kort men intensiv. Av de sammanlagt nio pjäser hon skrev på 1880-talet blev inte mindre än sex antagna på nationalscenen, under åren 1881 86. Det kan jämföras med hennes väninna och kollega Anne Charlotte Leffler, som under samma decennium fick upp två pjäser, och August Strindberg, som fick upp en enda. På teatern var Alfhild Agrell tidens stora stjärna.
Regissören Jenny Andreasson har återkommande arbetat med bortglömda kvinnliga dramatiker. På Dramaten har hon tidigare bland annat satt upp Slott i Sverige av Françoise Sagan, Chéri av Colette och De oskyldiga av Lillian Hellman. Karin Franz Körlof, som spelar dottern Yngva, debuterar härmed på Dramaten. Hon blev nominerad till en guldbagge för bästa kvinnliga huvudroll för sin roll som Lydia i Pernilla Augusts filmatisering av Den allvarsamma leken och blev utvald till Shooting Star under filmfestivalen i Berlin 2017. MEDVERKANDE Thérèse Brunnander Thora
Peter Engman Doktor Sandén Karin Franz Körlof Yngva David Fukamachi Regnfors Allan
Magnus Ehrner Eksköld Regi Jenny Andreasson Scenografi och kostym Marika Feinsilber Peruk och mask Linda Hyllengren Ljud Tina Paulson Mia Benson Fru Rask Ljus Anna Wemmert Clausen BILDER FRÅN UPPSÄTTNINGEN
BAKOM KULISSERNA TRE FRÅGOR TILL INGEBORG NORDIN HENNEL OM ALFHILD AGRELL Ingeborg Nordin Hennel var professor emerita i litteraturvetenskap vid Uppsala universitet, en av pionjärerna inom svensk kvinnolitteraturforskning och författare till boken Alfhild Agrell: Rebell, humorist, berättare.
Vad gjorde Alfhild Agrell så populär på sin tid? Hon skrev sig rakt in i sin tids genusideologiska debatt. Därmed blir hennes dramatik ett tidspräglat kvinnopolitiskt statement. Hennes genombrottsdrama Räddad är ett modigt korrektiv till Ibsens Ett dockhem och ansågs av en samtida auktoritet som Karl Warburg som till och med bättre: Ibsen gestaltade en undantagssituation, Agrell en vardagshistoria. Varför glömdes hon bort så snart efter sin storhetstid? Skälen är flera. Det går inte att skapa en legend av Agrells död 1923 som ju sker i relativ anonymitet. Detta i jämförelse med Victoria Benedictssons tragiska självmord på ett hotellrum i Köpenhamn. Eller likt kollegan Ann-Charlotte Lefflers helt oväntade bortgång som fantasieggande hertiginna av Cajanello. Dessutom har två signalord envist häftats vid Agrell: manshat och imitation, något som beror på slarvig läsning eller ingen läsning alls. I själva verket är det nämligen lika lätt att finna positivt gestaltade män som misogyna skurkar i hennes fiktion. Vad gäller anklagelsen av henne som enkel imitatör var hennes strategi att inte dölja sina manliga impulsgivare. Snarare tvärtom. Tanken var att hennes egen röst genom kontrastverkan skulle höras desto tydligare. I den bemärkelsen föregrep hon en nu aktuell feministisk fransk tänkare, Helene Cixous. Kvinnor, skriver hon, måste erövra den manliga fiktionen, skriva om den, läsa om den för att få sikte på en kvinnlig poetik. Vad tror du att hennes pjäser kan säga oss idag? Trots sin tidsbundenhet har hennes dramatik en allmänmänsklig, existentiell syftning. Det hon utforskar är hur en individ förhåller sig i ett pressat läge, och detta speglat via en kvinna. Valet står mellan kompromissens ängsliga utväg eller viljan att vara trogen sin egen övertygelse. Hennes kvinnor väljer den senare strategin även om omkostnaden blir hög.