Samband mellan benstyrka och skridskoprestation för svenska junior ishockeyspelare

Samband mellan benstyrka och skridskoprestation för svenska junior ishockeyspelare Joakim Persson Idrottsmedicin: Examensarbete för magisterexamen Examensarbete, 30 hp Vt-2015 Magisterprogrammet i Idrottsmedicin Handledare: Kajsa Gilenstam, Med Dr, universitetslektor & Tommy Henriksson, Med Mag, Dokotorand Granskare: Christer Malm, Universitetslektor.

Abstract Skridskoåkning är en avgörande faktor för prestation i ishockey och styrka (i nedre extremitet) är i sin tur avgörande för hur snabb spelaren är på isen. Syftet med denna studie är att undersöka sambandet mellan power off-ice och skidskosnabbhet på is. Sju män 19.5 ± 0.5 år vid ett gymnasium ställde upp i studien och genomförde ett testbatteri bestående av Ishockeyförbundets styrketester samt Effektmätning vid knäböj. Variabler i dessa styrketester korrelerades sedan mot deltagarnas resultat i skridskotestet Acceleration & Speed för att bestämma vilka styrkevariabler som är relevanta för skridskosnabbhet. Resultaten visade signifikanta samband mellan absolut styrka i frivändning och tid på total skridskosträcka (ρ=0.77, p<0.05) samt hastighetssträckan (ρ=0.77, p=<0.05). Signifikant samband kunde även påvisas mellan relativ styrka i frivändning och hastighetssträckan (ρ=0.71, p<0.05). Slutsatsen av denna studie är att delar av testbatteriet är relevant för att anskaffa information om en spelares maximala åkhastighet. Skating is a key factor for a successful ice hockey player and strength in the lower extremity is therefore a crucial factor for determination of a players speed on the ice. The purpose of this study was to investigate the correlation between power, tested off-ice, and skating speed on ice. Seven male ice hockey players aged 19.5 ± 0.5 years were recruited from a local highschool. They completed a test battery consisting of the Swedish Ice hockey associations strength tests and power measurements in squat. In order to determine which strength variable is the most relevant to skating speed the strength variables were correlated to the results in a skating test called Acceleration and Speed. The results showed significant correlations between 1RM in clean and time on total distance (ρ=0.77, p<0.05) and velocity (ρ=0.77, p=<0.05) in the skating test. A significant correlation was also found between relative strength in clean and velocity (ρ=0.71, p<0.05). The conclusion of this study was that parts of the testing battery is relevant for use when collecting information on a players maximum skating speed. Keywords: ice hockey, skating performance, skating ability, leg strength, power output, office tests

Innehållsförteckning Abstract Introduktion 1 Effektutveckling i skridskoåkning......1 Absolut & Relativ styrka.1 Kunskap om fysiska tester..2 Vanliga styrketester inom ishockey 2 Svenska Ishockeyförbundets tester & riktlinjer 3 Frågeställningar 4 Hypotes..4 Metod 5 Deltagare.. 5 Bortfall..5 Procedur.. 6 Test 1: Skridskotest (Acceleration & Speed) 6 Utrustning..6 Utförande skridskotest.. 6 Test 2: Hockeygymnasiets tester: 1RM frivändning & 1RM knäböj. 7 Test 3: Effektmätning vid knäböj.8 Utrustning & val av belastning. 8 Utförande effektmätning... 8 Statistisk analys 9 Resultat 9 Diskussion.10 Styrkor och svagheter 11 Metodologisk & Etisk reflektion..12 Samhälleliga nyttor 13 Konklusion. 13 Referenser Bilagor

Introduktion Ishockey anses vara en komplex idrott som ställer flera olika krav på utövarna. För att vara framgångsrik är skridskoåkning, klubbteknik, spelförståelse och fysik avgörande faktorer (Montgomery, 2000). Enligt Burr, Jamnik, Dogra & Gledhill (2007) är skridskoåkning den viktigaste komponenten för en framgångsrik ishockeyspelare speciellt de som har mycket speltid per match. Spelets upplägg analyserades av Montgomery i början av 2000-talet och han beskriver att ett byte vanligtvis varar mellan 30-60 sekunder bestående av högintensivt arbete, med en vilotid på ungefär 2 minuter. I genomsnitt brukar utövarna spela totalt mellan 15-20 minuter effektiv tid, ibland uppemot 30-35 minuter per match (Montgomery, 2000). Då spelet karaktäriseras av korta högintensiva arbetsperioder ställs krav på anaerob kapacitet, kombinerat med aerob kapacitet för snabb återhämtning (Montgomery, 2000). Effektutveckling i skridskoåkning För att kunna utveckla hög hastighet i skridskoåkning krävs en kombination av effekt, snabbhet, styrka och balans (Krause, Smith, Holmes, Klebe, Lee, Lundquist, Eischen & Hollman, 2012; Burr et al., 2007). Effekt kan definieras som utvecklad kraft per tidsenhet, det vill säga hur snabbt ett motstånd kan förflyttas (Mascaro, Seaver & Swanson, 1992; Behm, Wahl, Button, Power & Anderson, 2005; Krause et al., 2012). Mascaro et al (1992) förklarar vidare att vid ett längre skär ställs högre krav på maximal styrka medan frekvensen i skäret påverkas av hur snabbt muskeln klarar av att utveckla effekt upprepade gånger. Absolut & Relativ styrka Fleck & Kraemer (2004) förklarar att absolut styrka definieras som den totala vikt utövaren klarar av att lyfta, medan relativ styrka definieras som den totala belastningen dividerat med utövarens kroppsvikt. Behm et al (2005) hävdar att mått på den absoluta styrkan är mer användbart än relativ styrka för snabb skridskoåkning medan Farlinger, Kruisselbrink & Fowles (2007) menar att relativ benstyrka visar på en större korrelation mot skridskoåkning som involverar en accelerationsfas. Farlinger et al (2007) menar vidare att relativ styrka är mer användbart vid idrotter där den egna kroppsvikten är motståndet som ska förflyttas. 1

Kunskap om fysiska tester För att kunna planera fysisk träning krävs god kunskap om träningslära, fysiologi, specifika fysiska krav och hur dessa testas på bästa sätt. Detta för att kunna välja relevanta tester men också för att kunna tolka och analysera resultaten av testerna (Farlinger et al., 2007; Krause et al., 2012). Vanligtvis görs fysiska tester före och efter en träningsperiod för att sedan användas som utvärderingsmaterial av träningsperioden. Det är därför viktigt att testerna är valida och reliabla för att resultatet ska anses vara användbart (Nightingale et al., 2013; Farlinger et al., 2007). Med ett väl utvecklat testbatteri, och med tester som är relevanta för idrotten, underlättar det för individanpassning av träning (Mascaro et al., 1992; Behm et al., 2005). Ett testbatteri bör innehålla olika block som avser mäta olika fysiska förmågor (Ransdell & Murray, 2011). Vanliga styrketester inom ishockey Vad gäller styrketester visar tidigare forskning att knäböj är en valid och reliabel metod för att mäta styrka (Clark, Lambert & Hunter, 2012). Övningen aktiverar till största del quadriceps och gluteus maximus, som är de mest aktiva muskelgrupperna vid ett skridskoskär (Fleck & Kraemer, 2004; Pearsall, Paquette, Baig, Albrecht & Turcotte, 2012). Siegel, Gilders, Staron & Hagerman (2002) undersökte i sin studie tio manliga deltagares maximala effektutveckling i knäböj. De testades på stegrande belastning vid 30, 40, 50, 60, 70, 80 och 90% av 1 RM. De fann maximal effektutveckling mellan 50-70% av 1RM där majoriteten hade sin effekt peak vid 60% av 1RM. En annan testmetod som vanligtvis används är frivändningar 1RM, vilket är en komplex och explosiv styrkeövning som även är vanlig i träningssammanhang. Frivändningar är tekniskt krävande och det är därför viktigt att utövarna har erfarenhet av övningen (Eriksson, Ekblom & Thorstensson, 2013; Comfort, Allen & Graham-Smith, 2011). Ett annat test som ofta ingår i olika testbatterier är vertikalhopp, som syftar till att mäta effekt i nedre extremitet utan yttre belastning. Tidigare studier har visat på samband mellan skridskosnabbhet och vertikalhopp, testet är också enkelt att utföra och ställer inga större tekniska krav på utövaren (Horrigan, Vick & Feder, 2002; Behm et al., 2005). 2

Svenska Ishockeyförbundets tester & riktlinjer Svenska ishockeyförbundet delar upp en ishockeyspelares fysisk kvalitéer i fem olika grundegenskaper och utifrån dessa har ett testbatteri utformats, med syfte att på olika sätt utvärdera respektive fysisk grundegenskap (Svenska Ishockeyförbundet, hockeyatletism, 2014). Testbatteriet menar de används som underlag för träningsplanering samt bör vara en viktig del för uttagningar till bland annat hockeygymnasierna. Varje termin utvärderas elevernas fysiska förmåga vid hockeygymnasierna med tester som avser mäta styrka, snabbhet och kondition. Genom att göra regelbundna tester menar förbundet att individuella fysiska svagheter kan avslöjas, individuell träning kan kontrolleras, framtida träning planeras eller rehabilitering efter skada bedömas. Frivändning, knäböj, vertikalhopp och stående längdhopp är tester som avser mäta styrka i nedre extremitet. Testerna syftar till att mäta faktorer som är särskilt viktiga för ishockeyspelare och är i hög grad prestationsbestämmande (Svenska Ishockeyförbundet, 2014). Däremot saknas ett test som ger ett värde på maximal effektutveckling i testbatteriet. Med de fysiologiska aspekter gällande effektutveckling till grund finns anledning att undersöka hur styrka på en given belastning, i detta fall 60 % av 1RM, i knäböj korrelerar mot skridskosnabbhet. Den givna belastningen är baserad på tidigare forskning (Siegel et al., 2002) som menar att effektutvecklingen är som störst vid en given belastning, då det är viktig vid idrotter där den egna kroppsvikten ska förflyttas (Siegel et al., 2002; Farlinger et al., 2007; Behm et al., 2005; Mascaro et al., 1992). Behovet av studien stärks också av att juniorspelare endast testar absolut styrka vid hockeygymnasierna (Svenska Ishockeyförbundet, 2014). Med denna forskning till grund kan det således finnas intresse att komplettera befintligt testbatteri med tester som mäter effektutveckling i max Watt samt Watt/kg. Syftet med denna studie är att undersöka om det finns samband mellan styrka och power office till snabbhet i skridskoåkning på is. I denna studie kommer testet Acceleration & Speed användas för att mäta deltagarnas acceleration och skridskosnabbhet. Ingen tidigare forskning har undersökt hur effektutveckling på 60% i knäböj korrelerar med skridskoprestation mot ovan nämnda test. Det har heller inte gjorts studier på om svenska ishockeyförbundets testbatteri korrelerar med aktuellt skridskotest som ger ett värde på både acceleration och topphastighet. 3

Frågeställningar Finns det samband mellan svenska ishockeyförbundets tester och skridskosnabbhet? Finns det samband mellan effektutveckling på 60% av 1RM och skridskosnabbhet? Innebär större relativa styrkemått kortare tid i testet Acceleration and Speed? Hypotes H 1 : Större effektutveckling (Watt) på 60% av 1RM (total vikt) i knäböj innebär kortare tid i testet Acceleration and Speed. H 2 : Större relativ effektutveckling (Watt/kg) i knäböj på 60% av 1RM innebär kortare tid i testet Acceleration and Speed. Hypoteserna baseras på att tidigare studier indikerat att effektutvecklingen på en given belastning är större än vid maximal styrka (Siegel et al., 2002) samt att relativ styrka har större samband med skridskoprestation än absolut styrka (Farlinger et al., 2007; Behm et al., 2005; Mascaro et al., 1992). 4

Metod Deltagare Samtliga elever vid ett lokalt hockeygymnasium årskurs 3 bjöds in till deltagande i studien(totalt 11 stycken). Dessa var ishockeyspelare på elitnivå i åldrarna 19-20 år. Åtta av dessa rekryterades i studien. Exklusionskriterier för deltagande var skada, som bedömdes ha påverkan på utfallet av testerna, samt målvakter. Deltagarna var alla bekanta med styrketesterna då dessa övningar ingår regelbundet i deras träning. För att inte störa deltagarna inför viktiga matcher genomfördes testerna direkt efter avslutad tävlingssäsong. Deltagarna fick skriva på ett informerat samtycke för deltagande i studien (bilaga 1). De informerades om rätten att avbryta testerna när som helst, samt att resultaten endast skulle presenteras på gruppnivå. Identiteter och testresultat hölls skyddade genom personliga sifferkoder och förvarades i testledares personliga dator med lösenordsskydd. Deltagarna blev informerade både muntligt och skriftligt om studiens syfte samt testernas genomförande. Datainsamling genom individuella testprotokoll förstördes efter avslutat test och överfördes till testledares personliga dator. Bortfall Två deltagare var skadade innan studien, en valde att avstå och en deltagare skadades mellan testtillfällena och deltog endast i skridskotestet och hockeygymnasiets tester. Tabell 1. Beskrivning av deltagarnas ålder och antropometri. N = antal deltagare. Medel Standard deviation Range N Längd (m) Vikt (kg) Ålder (år) 1.83 82.8 19.5 0.05 7.63 0.5 1.78-1.88 75.17-90.43 19-18 8 8 8 5

Procedur Istesterna genomfördes på T3 Center (A-hall) i Umeå dag 1 och styrketesterna genomfördes dag 2 på Nolia friidrottshall i Umeå. Mellan testdagarna var sju dagars mellanrum (se tabell 2). Detta av praktiska skäl för tidsbokning av is och gym samt för återhämtning. Tabell 2. Flödesschema Dag 1 Dag 2 Skridskotest (acceleration & speed) -Uppvärmning 10min testcykel. -Ombyte (max 15 min). -Åka 2 varv runt planen -Teststart 6m. 2 min vila. -Start skridskotest - 2 min vila mellan set. - Total tid för test ca 60 min Effektmätning vid knäböj -Uppvärmning, cykel 10 min -1 provlyft sedan 2 min vila innan test inleds -3 repetitioner på 60% av 1RM x 3 set -2 min vila mellan set -Bästa värde för varje person noterades - Total tid för test ca 40 min Test 1: Skridskotest (Acceleration & Speed) Bracko et al (2001) redovisar i sin studie ett test-retest värde av r=0.80 för acceleration och för speed r=0.76 och därför anses testet vara en reliabel metod för att mäta deltagarnas skridskoprestation. Utrustning Elektriska fotoceller (Chronojump-Boscosystem, Velleman PEM10D, Barcelona, Spanien) användes för att mäta tiden under åkningen och sensorer stod uppsatta vid 0 meter (startpunkt), 6.10 meter (accelerationsfas) och 47.85 meter (snabbhetsfas) enligt testbeskrivningen för Acceleration & speed (Bracko et al., 2001). Deltagarna startade 30 cm före första fotocellen. Utförande skridskotest Testet genomfördes i enlighet med Bracko et al (2001) med den totala längden av 47.85m. Testet startade från ena hörnet av planen och slutade diagonalt, något efter mittcirkeln vid blålinjen (figur 1). Tiden vid 6.10 meter användes för att beräkna acceleration, tiden mellan 6,10m och 47,85m användes för att beräkna hastighet och den totala tiden under åkningen mätte medelhastigheten. Istestet började med cirkulatorisk uppvärmning, i form av 10 minuter på cykel som ställdes in på 50 watt där deltagarna ombads hålla 80RPM i kadens. Eftersom det endast fanns tillgång till tre cyklar testades deltagarna tre åt gången. Därefter bytte 6

deltagarna om till full hockeyutrustning exklusive klubba, ombytet fick max ta 15 minuter, detta för att hålla tidsschemat. Därefter åkte de två varv runt planen. Inför test gjorde deltagarna en sprint fram till 6 meters markeringen i uppvärmningssyfte. De vilade sedan 2 minuter innan första testomgången, vilket de även gjorde inför varje runda. Varje person fick tre försök för att minska risken för bias eller felmätning. Den bästa tiden noterades och registrerades som deras resultat. Figur 1. Illustration av skridskotestet (Gilenstam et al. 2011) Test 2: Hockeygymnasiets tester: 1RM frivändning & 1RM Knäböj Vid hockeygymnasiets tester genomfördes 1RM i knäböj och frivändningar. Testerna gjorde på uppdrag av hockeygymnasiet enligt följande och övervakades av testledaren. Testet inleddes med uppvärmning i form av löpning 1000m på löparbana där deltagarna sprang i grupp. Därefter fick de värma upp med lätta frivändningar med egen bestämd belastning. Efter uppvärmning fick deltagarna vila till full återhämtning ca 10 min innan maxtestet inleddes. Startbelastningen grundades på tidigare resultat (från hösten) där de gjorde första försöket 10 kg under dess personliga rekord. Sedan stegrades belastningen successivt med 2.5 kg tills de inte längre kunde utföra övningen korrekt. Deltagarna fick tre minuters vila mellan varje försök. Samma upplägg gällde för båda testerna. Vid knäböj hade deltagarna passning av säkerhetsskäl. Varje lyft godkändes av testledarna, kriterierna för ett godkänt lyft var att ovansidan låren var parallellt med golvet i bottenläget och extenderad knäled och höftled vid slutläget. Dessa resultat låg till grund för bestämning av belastning till effektmätningen i knäböj i denna studie. 7

Test 3: Effektmätning vid knäböj Utrustning & val av belastning En kraftgivarutrustning (Chronojump Boscosystem version 1.3.9.0, Barcelona, Spanien) användes för att undersöka effekttutveckling under en knäböj på anpassad belastning. Utrustningen gav Watt/kg och max effektutveckling (W). Testet genomfördes på 60% vikt(kg) av 1RM i knäböj som baserades på hockeygymnasiets tester (se rubrik test 2: Hockeygymnasiets tester) som genomförts en vecka innan aktuellt testtillfälle. Därefter beräknades effektutvecklingen i Watt och Watt/kg.Mätapparaturen har validerats av Buscá & Font (2011) och visat sig ha god validitet mot muscle lab utrustning, r=0.94. Tidigare studier har visat att knäböj är en valid och reliabel metod (Clark et al., 2012) därav kan övningen anses relevant för studien. Utförande effektmätning Inför testet fick deltagarna muntlig information om testets utförande, detta för att minska risken för felmätning samt missförstånd från deltagarna. Testet inleddes med att deltagarna fick väga sig endast iklädda shorts och t-shirt. Därefter instruerade testledaren utförandet för testet genom att visa en knäböj. Detta för att visa vilken knäledsvinkel deltagarna skulle ha för ett godkänt lyft. Utrustningen fanns hela tiden ansluten mellan centralenheten och skivstången, vajern följde skivstångens rörelsebana och därigenom kunde effektutvecklingen för varje lyft avläsas. Deltagaren fick själv starta testet när denne kände sig redo. Alla deltagare tilldelades muntlig uppmuntran under testets gång. Testet inleddes med samma cirkulatoriska uppvärmning som vid skridskotestet. Därefter fick de göra ett provlyft på aktuell testbelastning (60% av 1RM). Efter avslutad uppvärmning vilade deltagarna 2 minuter innan test påbörjades. Deltagarna instruerades noggrant att de stod stadigt och kontrollerades för bra hållning med svank i ryggen och ungefär axelbrett med fötterna. Testledaren gav godkännande när deltagaren hade rätt startposition. För ett godkänt lyft skulle låren vara parallellt med golvet, samt god lyftteknik vilket bedömdes av testledaren. Varje deltagare fick tre försök på sig och 2 minuters vila mellan varje set. Det bästa resultatet användes i studien. Datainsamlingen för båda testdagarna sparades i en excelfil i testledares personliga dator för vidare analys. Testerna genomfördes vid T3 Centers gym i Umeå. 8

Statistisk analys Statistiska analyser gjordes i JMP (JMP version 11, Microsoft Windows, SAS Institute Inc., Cary, NC, USA) medan sammanställning och lagring av data gjordes i Exel (Microsoft Office Exel 2013, Microsoft Windows, Brownlow Avenue, St. Louis Park, MN, USA). Normalfördelning av data undersöktes genom Shapiro-Wilks test med signifikansnivå α<0.05. Eftersom sample size var lågt visade några variabler icke normalfördelade data och därför användes Spearman s rank correlation coefficient för att undersöka korrelation mellan de olika variablerna. Resultat Signifikanta korrelationer kunde påvisas mellan frivändning 1RM och tid på den totala skridskosträckan (ρ=0.77, p<0.05) samt mellan frivändning 1RM och tid för sträckan 41.8m (ρ=0.77, p=<0.05). Signifikans fanns även mellan frivändning 1RM/kg och tiden vid 41.8m på is (ρ=0.71, p<0.05). I övrigt kunde inga signifikanta samband påvisas. Tabell 3. Testresultat i styrke- och skridskotesterna. n M IQR Absolut Styrka Knäböj 1RM(kg) 8 147.50 9.38 Frivändning 1RM(kg) 8 95.00 7.50 Stående längdhopp(m) 8 2.82 0.16 Vertikalhopp(cm) 8 54 8 Knäböj 60% vikt av 1RM(w) 7 3652 448 Relativ Styrka Knäböj 1RM/kg 8 1.75 0.24 Frivändning 1RM/kg 8 1.14 0.18 Knäböj 60% vikt av 1RM(w/kg) 7 44.92 4.23 Acceleration and Speed 6.1 m(s) 8 1.05 0.03 41.8 m(s) 8 4.74 0.03 Totaltid skridskotest(s) 8 5.78 0.07 Notering: n= antal, M= median, IQR= interkvartilavstånd 9

Tabell 4. Korrelation mellan skridskoåkning och off-ice tester Absolut styrka 6.1 m skridsko(s) (acceleration) 41.8 m skridsko(s) (hastighet) total skridskosträcka(s) (47.85 m) n sig r sig r sig r Knäböj 1RM 8 0.765-0.126 0.524 0.265 0.568 0.239 Frivändning 1RM 8 0.495 0.284 0.024* 0.774 0.025* 0.769 Stående längdhopp 8 0.641-0.196 0.794-0.110 0.643 0.195 Vertikalhopp 8 0.156-0.552 0.387-0.356 0.407-0.341 Knäböj 60% /1RM(w) 7 0.696 0.181 0.873-0.074 0.937 0.037 Relativ Styrka Knäböj 1RM/kg 8 0.204-0.503 0.230 0.478 0.729 0.146 Frivändning 1RM/kg 8 0.466-0.302 0.048* 0.710 0.191 0.515 Knäböj60%/1RM(w/kg) 7 0.327-0.302 0.486 0.318 1 0 Notering: n= antal, sig= Signifikansvärde, r= korrelationskoefficient *= Sig. p<0.05 Diskussion Det huvudsakliga resultatet i denna studie var det signifikanta sambandet (p<0.05) mellan 1RM(kg) i frivändning och maximala åkhastighet, det vill säga tid under 47.85m rätlinjig skridskoåkning hos junior ishockeyspelare. Det andra fyndet var de signifikanta sambandet mellan Relativ styrka i frivändning och tid för 41.8m åkning. De första två fynden pekar på att delar av svenska ishockeyförbundets tester har samband med åkarens topphastighet och därmed hur snabb spelaren är på isen. Enligt tidigare studier (Behm et al, 2005) finns evidens för att den absoluta styrkan är viktig gällande skridskosnabbhet, eftersom det ger en stor muskelaktivering och på så sätt hög utvecklad kraft. Vidare menar Farlinger et al (2007) att relativ styrka borde vara viktigare än absolut styrka, eftersom det är den egna kroppsvikten som ska förflyttas. Detta är linje med de tredje signifikanta korrelationen mellan Frivändning 1RM/kg och tid för 41.8m. Eftersom skridskoåkning ställer stora krav på styrka och effekt (Krause et al., 2012 & Burr et al., 2007) kan frivändningar anses som en relevant övning inom idrotter som involverar explosiva moment (Eriksson et al., 2013; Comfort et al., 2011; Hori et al., 2009) då övningen 10

innefattar de muskelgrupper som är aktiva vid skridskoåkning (Eriksson et al., 2013 & Comfort et al., 2011) som är i linje med resultaten även i denna studie. Vidare menar Siegel et al (2002) att optimal effektutveckling sker vid 60% av 1RM, vilket inte stämmer överens med resultaten i den här studien då inga signifikanta samband kunde påvisas mellan varken effektutvekling eller relativ effektutveckling i Knäböj på 60% av 1RM och tid i testet acceleration and speed. Denna studies resultat indikerar på att både den absoluta och relativa styrkan är viktig för skridskosnabbheten, det vill säga både styrka i förhållande till kroppsvikt och maximal styrka. Dock visade den statistiska analysen att resultaten inte var i linje med hypoteserna vilka var att större effektutveckling i knäböj på 60% av 1RM innebär kortare tid i testet acceleration and speed. Samt att större relativ effektutveckling (Watt/kg) i knäböj på 60% av 1RM innebär kortare tid i testet acceleration and speed. Vilket kan bero på att belastningen inte var optimal för maximal effektutveckling samt att det var lågt sample size och spridningen av resultaten blev liten. Vertikalhopp - En del av svenska ishockeyförbundets testbatteri Tidigare forskning har visat att vertikalhopp har samband med skridskoåkning (Farlinger et al., 2007; Mascaro et al., 1992; Diakoumis & Bracko, 1998), dock hittades i denna studie inget signifikant samband (ρ=0.55; p=0.15). Då denna studie utgjordes av en liten och homogen grupp kan det föreligga en risk för typ II fel och slutsatser i denna fråga bör göras med försiktighet. Med en större grupp hade resultatet eventuellt blivit annorlunda eftersom vertikalhopp involverar muskulatur som tidigare setts vara essentiell för skridskoåkning (Pearsall et al., 2002). Resultatet kan delvis förklaras genom att deltagarna inte hade tränat hopp under de närmsta veckorna och därför blev explosiviteten troligen lidande. Styrkor och svagheter På grund av lågt sample size är det svårt att dra för stora generella slutsatser kring resultatet då spridningen var liten mellan deltagarna. Därför är det motiverat att en större grupp krävs för att tydligare kunna identifiera samband. Farlinger et al (2007) hade större sample size (n=36) än i denna studie som endast hade tillgång till åtta deltagare. De hade även större spridning i ålder på sina deltagare (15-22 år) jämfört med denna studie där deltagarna var mellan 19-20 år. Det kan innebära stora skillnader i biologisk utveckling mellan deltagare som är 15 år och 22 år och även skillnader gällande fysisk status. Detta eftersom deltagare vid 15 års ålder förmodligen inte har lika välutvecklad muskulatur som en deltagare vid 22 år. 11

Genom subjektiva observationer vid skridskotestet noterades att den snabbaste deltagaren i accelerationsfasen inte var lika snabb över en längre sträcka, vilket kan påvisa att åktekniken kan vara högst avgörande för hur deltagarna presterade vid testet. Eftersom detta endast var observationer kan det inte ses som bekräftat, men det kan vara en möjlig förklaring till att tekniken faktiskt speglade sig på resultaten. Mascaro et al. (1992) hävdar att längden i skäret påverkas av styrkan i benen medan frekvensen i skäret påverkas av hur snabbt deltagaren kan aktivera muskulaturen upprepade gånger. Tidigare nämnd deltagare vidhöll hög frekvens och korta skär genom hela åksträckan och hann förmodligen inte få ner tillräckligt med kraft i isen när hastigheten blev högre. I det här fallet tenderade åkteknik att vara den utslagsgivande faktorn och inte styrkan. Det bör även diskuteras om skridskotestet var för långt (47.8m), jämfört med till exempel Farlinger et al (2007) vars test mätte 35m. Deltagarna i denna studie kan ha nått sin maxfart tidigare än 47.8m och det kan eventuellt ha påverkat toppfarten negativt. Viktigt att poängtera är att detta endast är observationer och inget som faktiskt blivit uppmätt. En förbättringsmöjlighet för att testa ut optimal effektutveckling hade testet förslagsvis börjat med endast skivstång, för att sedan öka med ca 5 kg för varje set. När belastningen sedan nått sin peak avbryts testet och varje deltagares individuella effektutveckling identifieras. Då detta var maximala tester fanns risk för skador, dock är maximala prestationer en del av deltagarnas träning. Deltagarnas vinning var att de fick testa sin maximala styrka och snabbhet, två faktorer som kan visa sig vara prestationsbestämmande. Etisk & metodologisk reflektion Hanteringen av data och genomförande av tester skedde i enlighet med Helsingforsdeklarationen (2013). För att standardisera testerna beordrades deltagarna att vila dagen innan testdag. Genom att informera om frivilligt deltagande minimerades riskerna för att deltagarna skulle känna sig tvingade att delta. Alla deltagare testades på 60% av deras 1RM värde i knäböj, därav ansågs styrketestet standardiserat. Testledarens kunskaper inom området var avgörande gällande bedömning av teknik därför var testledaren utbildad i lyftteknik. Även deltagarna var bekanta med övningarna då de är vanligt förekommande i deras träning och utsattes således inte för någon nämnvärd ökad risk för skada. Eftersom testledaren var ansvarig fystränare för deltagarna kan det funnits en risk att de kände sig tvingade att delta i studien. Detta försökte förhindras genom både muntlig och skriftlig 12

information där det tydligt framgick att deltagandet var frivilligt och kunde avbrytas. Det förtydligades även att deltagandet inte skulle ha inverkan på det idrottsliga som laguttagningar etc. Det skulle i teorin ändå kunna innebära att deltagarna stod i beroendeställning till sin tränare och trots skriftlig signatur ändå känna sig tvungna att delta. Vid pilotstudie av skridskotestet upptäcktes att fotocellerna var känsliga och därför bestämdes att startpunkten placerades 30 cm innan första fotocell. Timern startade när deltagarna bröt den första lasern, detta möjliggjorde att de kunde starta när de ville vilket även tog bort reaktionsmomentet. Problemet med att starta deltagarna precis vid första fotocellen var att antingen registrerades inte någon starttid eller så var de tvungna att stå helt stilla för att inte timern skulle starta i förväg. Tester genomfördes efter avslutad tävlingssäsong för att minimera påverkan av prestation vid matcher. Samhälleliga nyttor Resultaten i denna studie visar på att delar av, dock ej alla, de befintliga styrketesterna inom ishockeyförbundet har samband med skridskoåkning och således är relevanta vid användning av underlag till utvärdering och träningsplanering. Hockeygymnasierna och föreningarna kan således använda ishockeyförbundets tester med vetskap att testerna inte genomförs i onödan och ger ett rättvist resultat. Då det inte alltid finns möjlighet att testa skridskosnabbhet på is under sommarhalvåret så visar denna studie att frivändning är en övning som kan anskaffa information om spelare utvecklat sin snabbhet. Ett nytt fynd var att relativ styrka i frivändning (1RM/kg) också hade samband med skridskoprestation. Detta innebär att det finns ytterligare en variabel att komplettera ishockeyförbundets testbatteri med. Konklusion Resultaten i denna studie, att frivändning 1RM och 1RM/kg har ett samband med skridskosnabbhet på is, tyder på att svenska ishockeyförbundets tester delvis är relevanta för att förstå hur snabb en spelare är på is. Ingen tidigare studie har hittats där frivändning 1RM korrelerat mot skridskoåkning, men eftersom tidigare forskning menar att det är en explosiv övning som involverar samma muskelgrupper som engageras vid skridskoåkning skulle det kunna vara ett trovärdigt resultat. Tidigare studier har även påvisat att maximal effekt utvecklas mellan 50-70% av 1RM och därför bör det finnas ett intresse att testa effekt och identifiera den individuella optimala belastningen, vilket argumenterar för att i framtida 13

studier bör det undersökas om det finns samband mellan maximal individuell effektutveckling och skridskosnabbhet, men då med större sample size. Resultaten av studien, visar att frivändning är en relevant övning för att anskaffa sig information om en spelares snabbhet på is både i relativa och absoluta styrkemått. 14

Referenser Behm, D.G., M.J. Wahl, D.C. Button, K.E. Power., K.G. Anderson. (2005) Relationship between hockey skating speed and selected performance measures. Journal of Strength and Conditioning Research 19:326 331. Bracko, M.R., G.W. Felliingham. (1997) Prediction of ice skating performance with off-ice testing in youth hockey players. Medicine & Science in Sports & Exercise. 29:S172. Bracko, M.R., J.D. George. (2001) Prediction of ice skating performance with off-ice testing in women s ice hockey players. Journal of Strength and Conditioning Research. 15:116 122. Burr, J., Jamnik, V., Dogra, S., Gledhill, N. (2007) Evaluation of jump protocols to assess leg power and predict hockey playing potential. Journal of Strength and Conditioning Research / National Strength & Conditioning Association, Vol.21(4), pp.1139-45 Buscá, B., Font, A. (2011) A low-cost system to assess load displacement velocity in a resistance training machine. Journal of Sports Science and Medicine, 10, 472-477 Clark, D., Lambert, M., Hunter, A. (2012) Muscle activation in the loaded free barbell squat: a brief review. Journal of Strength and Conditioning Research, 26(4)/1169 1178 Comfort, P., Allen, M., Graham-Smith, P. (2011) Comparisons of peak ground reaction force and rate of force development during variations of the power clean. Journal of Strength and Conditioning Research. 25(5)/1235 1239 Diakuomis, K., M.R. Bracko. (1998) Prediction of skating performance with off-ice testing in deaf ice hockey players. Medicine & Science in Sports & Exercise. 30:S272. Eriksson, M., Ekblom, M., Thorstensson, A. (2013) Motor control of the trunk during a modified clean and jerk lift. Medicine & Science in Sports & Exercise. 24: 758 763 Farlinger, C., Kruisselbrink, D., Fowles, J. (2007) Relationships to skating performance in competitive hockey players. Journal of Strength and Conditioning Research, 21(3), 915 922 Fleck, S., Kraemer, W. (2004) Designing resistance training programs. Champaign IL: Human kinetics. Gilenstam, K., Thorsen,K., Henriksson-Larsen, K. (2011) Physiological correlates of skating performance in women s and men s ice hockey. Journal of Strength and Conditioning Research. 25(8)/2133 2142 Hori, N., Newton, R., Andrews, W., Kawamori, N., McGuigan, M., Nosaka, K.(2008) Does performance of hang power clean differentiate performance of jumping, sprinting, and changing of direction? Journal of Strength and Conditioning Research 22: 412 418 Horrigan, J., Vick, K., Feder, K (2002) Relationship Between Jumps and Skating Speed in Ice Hockey. Medicine & Science in Sports & Exercise, Vol. 34(5) Suppl. 1, p 20 Krause, D., Smith, A., Holmes, L., Klebe, C., Lee, J., Lundquist, K., Eischen, J., Hollman, J. (2012) Relationship of off-ice and on-ice performance measures in high school male hockey 15

players. Journal of strength and conditioning research / National Strength & Conditioning Association, Vol.26(5), pp.1423-30 Mascaro, T., Seaver, BL., Swanson, L.(1992) Prediction of skating speed with off-ice testing in professional hockey players. J Orthop Sports Phys Ther 15: 92 98 Montgomery, DL. (2000) Physiology of ice hockey. In: Exercise and Sport Science. Philadelphia, PA: Lippincott Williams and Wilkins. pp. 815 828. Nightingale, S., Miller, S., Turner, A. (2013) The usefullness and reliability of fitness testing protocols for ice hockey players: a literature review. Journal of strength and conditioning research / National Strength & Conditioning Association, Vol.27(6), pp.1742-8 Pearsall, D., Paquette, Y., Baig, Z., Albrecht, J., Turcotte, R. (2012) Ice hockey skate boot mechanics: Direct torque and contact pressure measures. Procedia Engineering, Vol.34, pp.295-300 Ransdell, L., Murray, T. (2011) A physical profile of elite female ice hockey players from the USA. Journal of Strength and Conditioning Research 25: 2358 2363 Siegel, J., Gilders, R., Staron, R., Hagerman, F. (2002) Human Muscle Power Output During Upper-and Lower-Body Exercises. Journal of Strength & Conditioning Research. Vol 16(2):173-8. Svenska Ishockeyförbundet. 2014. vägen till elit 1 & 2. Hämtad 2015-05-18 från: http://www.swehockey.se/imagevaultfiles/id_55151/cf_78/2_tester.pdf World Medical Association Declaration of Helsinki (2013) Ethical Principles for Medical Research Involving Human Subjects. JAMA; 310(20): 2191-2194. doi:10.1001/jama.2013.281053. 16

Bilagor Hur bra stämmer hockeygymnasiets tester överens med skridskosnabbhet? Hej! Du och dina kurskamrater vid hockeygymnasiet årskurs 3 har alla blivit inbjudna att delta i min studie gällande skridskosnabbhet. Studiens syfte är att undersöka hur hockeygymnasiets tester för explosivitet hänger ihop med skridskosnabbhet på is. Om ni väljer att delta i studien kommer ni att få göra 2 tester. Test 1: Det första testet är ett skridskotest på is där vi kommer att mäta hur snabba ni är en viss sträcka. Detta görs med full hockeyutrustning. Vila dagen innan testdag. Test 2: Det andra testet ni kommer att få göra är benböj med en kraftgivarutrustning som mäter effektutvecklingen vid en given belastning, och på så sätt kan vi avläsa hur mycket effekt ni producerar. Syftet med detta test är att undersöka ifall det kan vara ett kompleterande test till de som hockeyförbundet idag använder. Ombytta shorts och t-shirt, träningsskor. Vila dagen innan testdag. Efter avslutade tester kommer vi att kunna se vilka av testerna som hockeygymnasiet gör samt ifall det andra testet är bra mätvariabler för att identifiera skridskosnabbhet på is. När: Test 1 genomförs onsdag 1/4 kl 9:00, kom i tid! Test 2 kommer ni få veta tid senare. Om ni väljer att delta i studien kommer ni att vara anonyma under hela studiens gång, samt i presentation av resultat. Det vill säga: ingen kommer att kunna spåra att resultatet är ert, utan varje resultat är individuellt och delas ut till er personligen. Inga namn kommer nämnas i presentationen utan ni tilldelas en personlig kod, tex. Person A, Person B osv. Deltagande är helt frivilligt och ni behöver inte känna något tvång att göra testerna eftersom jag är er fystränare. Detta är endast en studie i mitt skolprojekt och kommer inte att påverka det idrottsliga gällande laguttagningar etc. Ni har även rätt att avbryta testerna när som helst under studiens gång. Efter avslutad studie kommer ni att få ta del av personliga resultat och få större inblick i hur snabba ni är på is, samt vad ni bör träna mer på för att utveckla er skridskosnabbhet. Härmed intygar jag att jag förstått vad testerna går ut på, och vad jag ska göra samt att jag när jag vill kan välja att avsluta min medverkan: Datum Deltagares underskrift Med vänliga hälsningar Joakim Persson Fystränare IF Björklöven j-18/j-20, Massör IF Björklöven A-lag, Magisterprogram 1

Idrottsmedicin 0730-696365 2