RAPPORT KOMPLETTERANDE MILJÖTEKNISK UNDERSÖKNING OCH RISKBEDÖMNING AV RÅGRECKSGRUVORNA, HOLMSHYTTAN 1:3, NORA KOMMUN

Golder Associates Anders Personsgatan 12 SE-416 64 Göteborg Tel: +46 31 700 82 30 Fax: +46 31 700 82 31 www.golder.se RAPPORT KOMPLETTERANDE MILJÖTEKNISK UNDERSÖKNING OCH RISKBEDÖMNING AV RÅGRECKSGRUVORNA, HOLMSHYTTAN 1:3, NORA KOMMUN För: Nora kommun Kommunhuset 713 80 NORA DISTRIBUTION: 5 Kopior - Nora kommun 2 Kopior - Golder Associates AB 2003-11-30 0370431 Golder Associates AB, Org.nr: 556326-2418, VAT nr: SE 556326241801, Säte: Stockholm, e-post: info@golder.se Svenska kontor: Göteborg, Stockholm, Uppsala OFFICES ACROSS NORTH AMERICA, SOUTH AMERICA, EUROPE, ASIA, AUSTRALIA

30 november, 2003 - i - 0370431 INNEHÅLLSFÖRTECKNING AVSNITT SIDA 1.0 INLEDNING OCH SYFTE... 1 2.0 TIDIGARE UNDERSÖKNINGAR... 2 3.0 GENOMFÖRANDE... 3 3.1 Kompletterande miljöteknisk undersökning...3 4.0 RESULTAT... 4 4.1 Områdesbeskrivning...4 4.1.1 Allmänt...4 4.1.2 Hydrologi och hydrogeologi...4 4.2 Metallhalter i ytvatten...5 4.3 Metallhalter i sediment...6 4.4 Spridning av metaller från Gruvområdet...7 4.5 Spridning av metaller till Grecken...7 4.6 Bedömning av resultat...7 5.0 RISKKLASSNING ENLIGT MIFO... 9 5.1 Allmänt...9 5.2 Resultat för Rågrecksgruvorna...9 6.0 MILJÖ- OCH HÄLSORISKBEDÖMNING... 11 6.1 Allmänt...11 6.2 Hälsorisker...12 6.3 Djur och växter inom området...12 6.4 Vatten- och bottenlevande organismer...12 6.5 Övriga risker...13 7.0 SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER... 14 Golder Associates

30 november, 2003 - ii - 0370431 TABELLER Tabell 1 Tabell 2 Uppmätta metallhalter i ytvatten (µg/l) Uppmätta metallhalter i sedimentprover med laboratorieanalys (mg/kg TS) FIGURER Figur 1 Illustration av miljö/hälsorisk av en markförorening. BILAGOR Bilaga 1 Översiktskarta Bilaga 2 Översiktskarta med provtagningspunkter i ytvatten och sediment Bilaga 3 Metodik fältarbeten Bilaga 4 XRF-analyser Bilaga 5 Analysprotokoll Bilaga 6 Sammanställning enligt MIFO-fas 2 Golder Associates

30 november, 2003-1 - 0370431 1.0 INLEDNING OCH SYFTE Golder Associates AB har på uppdrag av Nora kommun utfört en kompletterande undersökning, kompletterande riskbedömning samt förnyad riskklassning enligt MIFO fas II av Rågrecksgruvorna och dess närområdet. Gruvområdet är beläget på en udde i östra delen av sjön Rågrecken, ca 14 km nordväst om Nora. Brytning av sulfidmalmer har sannolikt pågått vid gruvorna under tidigt 1700-tal samt under början av 1900-talet (se bilaga 1). Syftet med undersökningen har varit att med hjälp av kompletterande provtagningar och resultat från tidigare undersökning styrka eller förkasta hypotesen att förhöjda halter av främst koppar i Rågrecken har sitt ursprung i gruvavfallet vid Rågrecksgruvorna. I undersökningen har ytvatten och sediment undersökts i ett antal punkter i och vid sjöarna Rågrecken och Grecken bl a med avseende på metallinnehåll. I bedömningar av metallinnehållet i gruvavfallet och vatten inom gruvområdet har data från tidigare undersökningar utförda under 2002 använts. För detaljerad information angående gruvområdet hänvisas därför till tidigare utförd undersökning. Det skall observeras att en kalkning utförts i Rågrecken en tid före undersökningen utfördes, vilket kan ha föranlett att ph samt metallhalter i sjövatten sannolikt har påverkats. Kalkningen har enligt uppgift av Nora kommun utförts från helikopter i de större sammanhängande delarna av sjön (se bilaga 2). Golder Associates

30 november, 2003-2 - 0370431 2.0 TIDIGARE UNDERSÖKNINGAR Rågrecksgruvorna undersöktes under 2002 av Envipro Miljöteknik AB där resultaten redovisades i rapporten Geokemiska undersökningar av vittrande gruvavfall vid Rågrecksgruvorna, undersökning av äldre nedlagda gruvor i Nora kommun, daterad 2002-11-13. Nedan följer en sammanfattning av undersökningsresultaten: De totala volymerna gruvavfall vid Rågrecksgruvorna uppskattades till cirka 25 000 m 3 varp och cirka 1500 m 3 vaskmull (en finkornig restprodukt efter extraktion av metaller), motsvarande mellan 40 000 och 45 000 ton varp och mellan 2200 och 2500 ton vaskmull. Resultaten visar att delar av avfallet, främst varp, belägna i den östra delen av gruvområdet är kraftigt vittrade. All vaskmull i området är även den kraftigt vittrad. Övriga avfall är tämligen sulfidfattiga och uppvisar inte någon större vittringsgrad. Baserat på medelhalterna så finns cirka 340 ton koppar, 795 ton zink, 1000 ton bly och cirka 1 300 ton svavel kvar i avfallen. Baserat på laktester är ca. 60 ton av allt kvarvarande bly och ca. 15 ton av allt koppar tillgänglig för utlakning i framtiden. I ett långsiktigt perspektiv, hundratals till tusentals år, är hela mängden av metaller tillgänglig. Genom beräkningar har den historiska vittringen uppskattats till cirka 490 ton koppar, 5,3 ton bly samt 9,9 ton zink vilket under en 250 års period (antaget en konstant vittringshastighet) motsvarar att cirka 1970 kg koppar, 21 kg bly och 39 kg zink årligen vittrar loss och frigörs årligen. Resultatet från syra-basräkningar (uppskattning av syraproducerande och syraneutraliserande förmåga) på avfall indikerar att avfallet är potentiellt syrabildande inom den dominerande delen av avfallet. Metallhalter i grundvattenprover från den östra delen av gruvområdet indikerar höga halter med koppar som högst på 6,34 mg/l, blyhalterna som höst på 3,46 mg/l medan kadmium- och zinkhalter som mest på 47,5 µg/l respektive 31 mg/l. I mossmark i utströmningsområdet från de sydöstra delarna av Rågrecksgruvorna, är halten bly 82,5 µg/l. Uppmätta maximala metallhalter i prover tagna på gruvhålsvatten inom gruvområdet ligger för koppar på 4,4 mg/l, för bly på 1,3 mg/l och för zink på 17,1 mg/l. ph i gruvhålen varierade mellan 3 och 5. Halterna av koppar i ytvattenprover tagna i Rågrecken utanför gruvan var mellan 12 och 20 µg/l. Uppmätta metallhalter i sedimentprover tagna strax utanför gruvan var förhöjda med kopparhalter liggande mellan 1110 och 1350 mg/kg TS, blyhalter mellan 540 och 740 mg/kg TS och zinkhalter mellan 690 och 820 mg/kg TS. Golder Associates

30 november, 2003-3 - 0370431 3.0 GENOMFÖRANDE 3.1 Kompletterande miljöteknisk undersökning En undersökning av ytvatten och sediment utfördes av Golder under augusti 2003 innefattande följande moment: Ytvattenprovtagning och/eller ph-mätning samt flödesuppskattning i tillrinnande vattendrag till Rågrecken samt i fallet som avvattnar Rågrecken till Grecken efter Finnådammen. Sedimentprovtagning i norra Grecken och i Rågrecken. Kemiska analyser m a p metaller i ett urval av prover av sjösediment och ytvatten. XRF-mätning på samtliga sedimentprover efter torkning. En detaljerad metodbeskrivning redovisas i bilaga 3. Golder Associates

30 november, 2003-4 - 0370431 4.0 RESULTAT 4.1 Områdesbeskrivning 4.1.1 Allmänt Rågrecksgruvorna ligger samlade på Humlaberget, en utskjutande udde i den östra delen av sjön Rågrecken. Området kring gruvorna domineras av brant terräng mot Rågrecken och kuperad skogsmark i norr. På den norra och nordvästra sidan om sjön finns fritidsbebyggelse och ett fåtal hus med åretruntboende. Sjön Grecken, en del av Lundsfjärden klassas efter ett beslut av Länsstyrelsen under år 2000 som ett riksintresse för naturvården eftersom den är ett uppväxtområde för Brunnshytteöreingen. 4.1.2 Hydrologi och hydrogeologi Rågrecken är en höglänt sjö med en medelvattenyta på 185 meter över havet. Sjön täcker en yta av ca 250 ha eller 2 500 000 m 2 och har ett avrinningsområde på 1570 ha eller 15 700 000 m 2 (Golders beräkningar). Tillrinningen av ytvatten till sjön sker genom ett antal mindre bäckar från högre belägna tjärnar och mossar inom avrinningsorådet tillsammans med grundvatten som når sjön direkt. Enligt uppgifter från Nora kommun är sjöns medelomsättningstid 1,37 år. Rågrecken avvattnas sedan till sjön Grecken i väster genom två reglerade fall, före och efter Finnådammen. Fallhöjden mellan sjöarna är i medel ca 8 meter. Enligt ekolodningar som utförts inom undersökningen, är sjön till största delen relativt grund med vattendjup på omkring 5 meter. I de större öppna delarna uppmättes djup på ca 10 meter. Utanför gruvan återfinns ett djupare område där ett maxdjup på ca 18 meter uppmättes. Yt- och grundvatten inom gruvområdet avvattnas radiellt från Rågrecksgruvorna på Humlaberget och direkt till Rågrecken eller till mark i söder för att sedan nå Rågrecken via yteller grundvatten. Enligt SMHI är årsmedelnederbörden vid den närmaste mätstationen, Ön (nr 9524), ca 700 mm. Årsmedelavdunstningen ligger mellan 400-500 mm (SMHI, 1994). Golder Associates

30 november, 2003-5 - 0370431 4.2 Metallhalter i ytvatten Ytvattenprover har tagits i bäckar rinnande till Rågrecken samt i Rågrecken och Grecken. Samtliga prover har analyserats utan föregående filtrering. ph har uppmätts på plats i samband med respektive provtagning. I tabell 1 nedan redovisas uppmätta metallhalter i ytvatten. För fullständiga analyser, se bilaga 5. Tabell 1 Uppmätta metallhalter i ytvatten (µg/l) Provpunkt Provlokal Pb Cd Cu S Zn ph Alkalinitet YV1 Grecken 0,6 <0,05 6,9 1200 14 5,9 4000 YV2 Fall efter Finnådammen 0,8 <0,05 1,4 1400 4 5,9 4900 YV4 Bäck efter Glattjärnen 0,5 <0,05 <0,5 1300 <2 6,4 8200 YV5 YV3 YV6 YV7 YV8 YV9 YV10 Rågrecken 150 meter utanför Rågrecksgruvorna 0,7 <0,05 11 1300 19 6,1 6200 Samlingsprov från bäckar nedstr. Lövnäsmossen, 0,7 <0,05 1,5 650 6 5,7-5,8 <1000 Gädd- och Vintertjärnen Gruvhål i kontakt med sjön i västra viken - <0,05 - - - 3,8 - Västra viken vid Rågrecksgruvorna 1,8 <0,05 13 1300 19 4,8 5600 Rågrecken 150 m väster - <0,05 - - - 6,8 - om gruvorna YV11 Centrala Rågrecken - <0,05 - - - 6,2 - YV12 Centrala Rågrecken - <0,05 - - - 6,4 - YV13 Centrala Rågrecken - <0,05 - - - 6,4 - Ref. Mosjökälla <0.5 <0,05 <0.5 1400 3 6,0 2300 Kanadensiskt ytvattenkriterium 1-7 0,017 2-4 - 30 - - En jämförelse har gjorts med Kanadensiska ekotoxikologiskt baserade ytvattenkriterier för skydd av de känsligaste organismerna. Resultaten i tabellen visar att det finns kraftigt förhöjda halter av koppar i ytvatten i gruvans närområde. Kopparhalterna i sjövatten på längre avstånd från gruvorna minskar men kan ändå betecknas som påtagligt förhöjda nedströms i Grecken. Uppmätta metallhalter i vatten rinnande till Rågrecken genom ett flertal bäckar visar på för området normala ph-värden samt generellt låga metallhalter. Golder Associates

30 november, 2003-6 - 0370431 Uppmätta halter av främst koppar i Rågrecken i gruvornas närområde är något lägre än i tidigare utförd underökning vilket kan förklaras med en naturligt variation samt genom en eventuell påverkan av utförd kalkning. Uppmätta ph och alkaliniteten i sjön är vidare högre än vid tidigare underökning som utfördes ett år tidigare vilket sannolikt har ett samband med kalkningen. 4.3 Metallhalter i sediment Sedimentprover har tagits i en punkt i norra Grecken, utanför utloppet från Finnådammen och Rågrecken, samt i två punkter i Rågrecken (se bilaga 2). Tabell 2 Uppmätta metallhalter i sedimentprover med laboratorieanalys (mg/kg TS) Provpunkt Provdjup (m) lokal Sed 1 0,1-0,2 Norra Grecken Sed 2 0-0,1 Centrala Rågrecken Sed 3 0,15-0,25 Djuphåla, östra Rågrecken Ref. 0-0,1 Mosjökälla 1 Måttligt höga halter 1 Höga halter 1 Mycket höga halter Jordart gyttja gyttja gyttja gyttja Vattendjup (m) 8,3 10,5 17,4 17,0 Cd 5,2 2,9 1,6 1,6 2-7 7-35 >35 Cu 180 510 1 900 32 25-100 100-500 >500 Fe 110 - - 25 000 40 000 35 000 000 - Pb 200 170 310 180 150-400 400-2000 >2000 Zn 740 800 980 170 300-1000 1000-5000 >5000 S 3 100 7 000 5 300 2 700 - - - TOC % 14 28 24-1 NV Rapport 4913 Sjöar och vattendrag, metaller i sediment - ingen data tillgänglig En jämförelse av uppmätta metallhalter i sedimentprover har gjorts med NV Tillstånd, metaller i sediment samt med uppmätta halter i ett referensprov från sjön Mosjökälla som är belägen några kilometer norrut från Rågrecken. Det skall observeras att bly- och till mindre del kadmiumhalter i referensprovet är förhöjda. Resultaten i tabellen indikerar att främst kopparhalterna i analyserade sedimentprover kan betecknas som mycket höga i Rågrecken samt höga i norra Grecken. För fullständiga analysprotokoll, se bilaga 5. Golder Associates

30 november, 2003-7 - 0370431 4.4 Spridning av metaller från Gruvområdet Gruvområdet ligger på en höjd med ett avstånd på mindre än 150 meter mellan gruvavfallet och Rågrecken. De högre belägna gruvavfallshögarna ligger vidare mer än 20 meter över sjöns yta. Jordtäcket i området bedöms som tunt eller inom vissa delar av området obefintligt vilket medför att vatten som avrinner från gruvområdet vid nederbörd och snösmältning till största delen avrinner på jorden eller berget, i sprickor i berget samt genom eventuella spridningsvägar i gångar och hål uppkomna av gruvdriften samt till mindre del genom grundvatten i de tunna jordlagren. Nederbörden i Nora är ca 700 mm/år med en avdunstning på ca 400 mm/år vilket ger en avrinning på 300 mm. Med ett gruvområde på ca 4 ha eller 40 000 m 2 resulterar detta i en årlig avrinning på ca. 12 000 m 3 vatten som kommer i kontakt med metaller inom gruvområdet. Majoriteten av detta vatten antas nå Rågrecken på en relativt kort tid. Baserat på uppmätta halter i av metaller i gruvhål och i grundvatten inom gruvorådet så når ca 10-50 kg koppar, 5-15 kg bly, 0,05-0,25 kg kadmium och 50-150 kg zink Rågrecken årligen. Rågrecken har en yta av ca 2 500 000 m 2 (250 ha) och ett medeldjup grovt uppskattat till 5 meter vilket ger en ungefärlig vattenvolym på 12,5 miljoner kubikmeter. Antaget att metallhalterna i ytvatten som uppmätts är representativa så har sjön en medelhalt av koppar på ca 10 µg/l samt en medelhalt av bly respektive zink på 1 µg/l och 15 µg/l. Detta ger en grovt uppskattad mängd metaller i sjön vid undersökningstillfället på 50-150 kg koppar, 5-15 kg bly och 100-300 kg zink. Görs en jämförelse mellan läckageuppskattningen ovan och uppskattad mängd metaller i sjön så kan en samstämmighet mellan uppskattningarna påvisas. Beräkningarna visar därmed att metallerna i sjön till stor del sannolikt härrör från Rågrecksgruvorna. De låga metallhalterna i sjöns tillflöden styrker denna bedömning. Det skall även observeras att bakgrundshalter av bl a zink i området är relativt höga. 4.5 Spridning av metaller till Grecken Metaller som når Rågrecken från gruvområdet bedöms både sedimentera i sjön samt sprids med ytvatten som rinner genom Finnådammen till Grecken. Förhöjda metallhalter har påträffats i både sediment och ytvatten i Grecken utanför utloppet från Rågrecken. 4.6 Bedömning av resultat En sammanfattande bedömning av undersökningsresultaten presenteras nedan: Undersökningen har visat att de förhöjda halterna av främst koppar som uppmätts i Rågreckens vatten inom denna och tidigare undersökning till stor del har sitt ursprung Golder Associates

30 november, 2003-8 - 0370431 i gruvavfallet inom Rågrecksgruvorna. Förhöjda halter av koppar i både sediment och ytvatten har uppmätts nära gruvområdet. På längre avstånd ser man sedan en gradvis avklingning. Utförda beräkningar indikerar att det pågående läckaget från gruvorna till Rågrecken årligen uppgår till mellan 10-50 kg koppar, 5-15 kg bly, 0,05-0,25 kg kadmium och 50-150 kg zink. Utifrån undersökningsresultaten i tidigare utförd undersökning tillsammans med storleken av de pågående läckagen, så bedöms Rågrecksgruvorna kunna sprida metaller under en lång tid framöver, givet att inga åtgärder vidtas. Vatten som rinner från Rågrecken bedöms kontinuerligt transportera metaller till nedströms belägna Grecken. Metaller som transporterats med vatten från gruvområdet har vidare förorenat sedimenten i Rågrecken samt sannolikt även sedimenten i den norra delen av Grecken. Golder Associates

30 november, 2003-9 - 0370431 5.0 RISKKLASSNING ENLIGT MIFO 5.1 Allmänt I den samlade riskbedömningen enligt MIFO görs en sammanvägning av följande parametrar: Föroreningarnas farlighet. Föroreningsnivån (uppgifter från utförda undersökningar). Spridningsförutsättningarna för föroreningarna i grundvatten, mark, ytvatten och sediment. Känsligheten för människan och skyddsvärdet för miljön i det aktuella området. För varje parameter görs en gradering, dvs. liten/måttlig/stor/mycket stor, enligt angivna kriterier i MIFO. Blanketterna A-E, som redovisas i Bilaga 6, har använts för att dokumentera de uppgifter som har framkommit under den översiktliga miljötekniska markundersökningen. Dessa uppgifter har sedan legat till grund för en samlad bedömning av risker för människa och miljö. Den samlade riskbedömningen har resulterat i en riskklassning som redovisas i blankett E. Riskklasserna enligt MIFO är: Riskklass 1 - Mycket stor risk Riskklass 2 - Stor risk Riskklass 3 - Måttlig risk Riskklass 4 - Liten risk Riskklasserna enligt MIFO skiljer sig från riskklasserna enligt BKL (branschkartläggningen) som är följande; riskklass 1: mycket stor risk, riskklass 2: måttlig/stor risk, riskklass 3: liten risk samt riskklass 4: mycket liten risk. Riskbedömning enligt MIFO görs vanligen i två faser: Fas 1: Orienterande studier Fas 2: Översiktliga undersökningar 5.2 Resultat för Rågrecksgruvorna I den tidigare klassning som har utförts har Rågrecksgruvorna placerats i klass 3. En förnyad klassning har utförts inom denna undersökning vilken baserats på resultaten av denna samt tidigare undersökning av gruvområdet. Resultatet av de båda undersökningarna visar tydligt att en större mängd metaller har spridit sig och sprider sig till Rågreckens och sannolikt även till Greckens vatten och sediment. Golder Associates

30 november, 2003-10 - 0370431 Enligt resultaten av klassningen av objektet är spridningsförutsättningarna från gruvområdet stora, pga. områdets relativt branta topografi och närheten till ytvatten samt mycket stora i ytvatten och sediment. Skyddsvärdet är stort/mycket stort i ytvatten och sediment och måttligt för mark och grundvattnet. Föroreningar som bly och kadmium har mycket hög farlighet medan koppar har hög farlighet. Föroreningsnivåerna och föroreningsmängderna är stora eller mycket stora. (se även bilaga 6). Med ovanstående motivering och främst med hänsyn till Greckens riksintresse för naturvården, rekommenderas att objektet placeras i Riskklass 1. Golder Associates

30 november, 2003-11 - 0370431 6.0 MILJÖ- OCH HÄLSORISKBEDÖMNING 6.1 Allmänt Negativ påverkan av en förorening i mark eller gruvavfall kan enbart ske om det finns en förorening överstigande en viss halt, ett riskobjekt eller skyddsobjekt samt en exponeringsväg mellan föroreningen och skyddsobjektet (se illustration i figur 1). Följaktligen innebär inte enbart förekomsten av en förorening automatiskt en risk för negativ påverkan. F ö r o r e n i n g s- k ä l l a RISK Riskobjekt Spridningsvägar Figur 1 Illustration av miljö/hälsorisk av en markförorening. Vid en fördjupad riskbedömning utvärderas således inte enbart föroreningskällan (halter m m) utan också spridningsvägarna (exponeringsvägarna) och i synnerhet vilka skyddsobjekten är, d v s vad som potentiellt sett kan påverkas negativt av föroreningarna. Med hänsyn till gruvområdets läge samt konstaterad föroreningsspridning till ytvatten bedöms följande primära potentiella skyddsobjekt finnas: 1. Botten- och vattenlevande organismer samt högre stående djur i Rågrecken och Grecken. 2. Människor, djur och växter inom och invid gruvområdet. 3. Djur och växter som exponeras för föroreningar i det fall vattnet i Rågrecken används för bevattning och/eller djurdricksvatten. Golder Associates

30 november, 2003-12 - 0370431 6.2 Hälsorisker De metaller som uppmätts i kraftigt förhöjda halter inom och invid gruvområdet är koppar, bly och zink. De mycket höga blyhalterna i avfallet inom gruvområdet skulle kunna orsaka negativa hälsoeffekter och t o m akut förgiftning vid direktintag. Bly kan vidare tas upp i bär och svamp som växter inom gruvområdet vilket skulle kunna medföra negativa hälsoeffekter för människor vid intag av större mängder under en längre tid. Då området är mycket otillgängligt och sannolikt sällan besöks, bedöms riskerna för att människors hälsa påverkas negativt p g a föroreningarna i mark och gruvavfall inom det aktuella området vara liten vid nuvarande markanvändning. Det som skulle förändra riskbilden är om området bebyggs med bostäder, vilket verkar ytterst osannolikt, eller om området av något skäl besöks oftare i framtiden. Koppar och zink är essentiella metaller och inte särskilt giftig för människan. Vid mindre känslig markanvändning (NV-MKM) finns till exempel inga haltmässiga begränsningar för koppar i mark ur hälsosynpunkt. 6.3 Djur och växter inom området Koppar är toxiskt mot vissa växter och lägre stående djur (t ex bakterier), varför riskerna för en lokal påverkan på markekosystemet inom gruvområdet och i mark i närområdet är sannolik. Uppmätta halter av koppar i gruvavfall och sannolikt i naturlig jord överskrider vida Naturvårdsverkets ekotoxikologiskt baserade värde (200 mg/kg TS). Även gruvavfallet i sig bedöms ha en negativ inverkan då det knappast är bra substrat för en myllrande flora och fauna. Betydelsen av denna lokala påverkan kan dock diskuteras och vägas mot det kulturvärde gruvområdet har (Registrerat som fornminne). Den lokala påverkan bedöms successivt, men långsamt, avta allteftersom området växer igen (naturlig övertäckning). En viss risk för större djur (småvilt, rådjur m m) påverkas negativt av bly och möjligen kadmium bedöms finnas om intag av föda sker kontinuerligt inom gruvområdet under en längre tid. Den verkliga risken bedöms dock som lite då djuren sannolikt söker föda inom ett större område. Några större effekter på högt stående djur förväntas därmed inte idag såväl som framdeles. 6.4 Vatten- och bottenlevande organismer Uppmätta halter av koppar överstiger kanadensiska ytvattenkvalitetskriterier i Rågrecken och i den norra delen av Grecken (lågrisknivå = 2 4 µg/l för skydd av den känsligaste organismen jämfört med 7-11). Sannolikt innebär halterna en risk för påverkan på vissa känsliga akvatiska organismer i nuläget såväl som på lång sikt. Betydelsen av eventuella effekter kan vidare vara stor då Grecken, en del av Lundsfjärden, klassas efter ett beslut av Länsstyrelsen under år 2000 som ett riksintresse för naturvården eftersom det är ett uppväxtområde för Brunnshytteöreingen. Golder Associates

30 november, 2003-13 - 0370431 Ytterligare provtagningar av ytvatten i en provtagningsserie som sträcker sig över flera månader rekommenderas i utflödet från Rågrecken samt i Grecken tillsammans med undersökningar av sediment i fler punkter och nivåer inom båda sjöarna. Utifrån undersökningsresultaten rekommenderas att en fördjupad riskbedömning med platsspecifika biologiska studier utförs för att slutligen bedöma riskerna i främst Grecken och samtidigt ett eventuellt behov av åtgärder inom och/eller utanför gruvområdet. Belastningen och riskbilden avseende koppar, zink och bly i Rågrecken bedöms under en överskådlig framtid fortgå pga. de stora mängder metaller som fortfarande finns kvar inom gruvområdet. Utvecklingen m a p uttransport av koppar från Rågreckens vatten samt från Rågreckens sediment till Grecken är svår att bedöma och bör undersökas vidare inom ramen för en huvudstudie. 6.5 Övriga risker Det bedöms inte finnas någon risk med att använda vattnet i sjöarna som dricksvatten för människor och djur eller för bevattning av grödor. Uppmätta kopparhalter understiger de kanadensiska kvalitetskriterierna för vatten som används för bevattning eller djurdricksvatten med stor marginal. Halterna understiger vidare även Livsmedelsverkets gränsvärden för dricksvatten med en betryggande marginal. Golder Associates

30 november, 2003-14 - 0370431 7.0 SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER Den kompletterande miljötekniska undersökningen av Rågrecksgruvorna har visat att en betydande mängd av koppar, bly och zink kontinuerligt sprids till vatten och sediment i närbelägna Rågrecken samt även till den nedströms belägna sjön Grecken. Spridningen bedöms fortgå under lång tid såvida inga åtgärder vidtas. Risken för lokala negativa effekter på marklevande djur och växter är stor inom gruvområdet p g a höga metallhalter, samt marktäckning med gruvavfall. Påverkan kan i dagsläget konstateras visuellt inom stora delar av gruvområdet som vidare är skyddat som kulturminne. Betydelsen av denna påverkan kan dock diskuteras. Sannolikt innebär förhöjda halter av främst koppar i ytvatten och sediment i Rågrecken och i norra delen av Grecken en risk för påverkan på vissa känsliga akvatiska organismer i nuläget såväl som på lång sikt. Vidare är kopparhalterna i sedimenten i främst Rågrecken så höga att en allvarlig påverkan på bottenlevande djur inte kan uteslutas. Betydelsen av eventuella effekter kan vidare vara stor då Grecken, en del av Lundsfjärden, klassas efter ett beslut av Länsstyrelsen under år 2000 som ett riksintresse för naturvården eftersom det är ett uppväxtområde för Brunnshytteöreingen. Utvecklingen m a p uttransport av koppar från Rågreckens vatten samt från Rågreckens sediment till Grecken är svår att bedöma och bör undersökas vidare genom ytterligare provtagningar av ytvatten i en provtagningsserie vilken bör utföras i utflödet från Rågrecken samt i Grecken tillsammans med undersökningar av sediment i fler punkter och nivåer inom båda sjöarna. Vidare rekommenderas ytterligare provtagningar av ytvatten i Grecken. Utifrån undersökningsresultaten rekommenderas att en fördjupad riskbedömning med platsspecifika biologiska studier utförs inom ramen för en huvudstudie för att slutligen bedöma riskerna för ekosystemet i Grecken samt vilka åtgärder som kan behöva vidtas. GOLDER ASSOCIATES AB Göteborg 2003-11-30 David Engdahl Anders Bank C:\DOCUMENTS AND SETTINGS\DENGDAHL\DESKTOP\0370431 KOMPL PROVTAGNING RÅGRECKSGRUVAN\RAPPORT\RPT 0370431 RÅGRECKSGRUVAN VER 1.4.DOC Golder Associates

ÖVERSIKTSKARTA Kompletterande Miljöteknisk undersökning av Rågrecksgruvorna Nora kommun Projekt Nr: 0370431 Skala: Se nedan Datum: 2003-11-26 BILAGA 1 Rågrecken Rågrecksgruvan Grecken Underlag: Copyright Lantmäteriverket. Ärende nr M2003/5483 0 3000 6000 m GOLDER ASSOCIATES AB C:\Documents and Settings\DEngdahl\Desktop\0370431 Kompl provtagning Rågrecksgruvan\Rapport\Bilaga 1 0370431.doc

Projektnr: 0370431 Skala: se nedan Datum 2003-11-20 KARTA MED PROVPUNKTER BILAGA 2 KOMPLETTERANDE MILJÖTEKNISK UNDERSÖKNING AV RÅGRECKSGRUVANS NORA KOMMUN TECKENFÖRKLARING YTVATTENPROVTAGNING ph-mätning ph-mätning SEDIMENTPROVTAGNING RÅGRECKSGRUVAN RIKTNING PÅ FLÖDE 0 250 500 m Underlag: Lantmäteriverket Ärende M2003/5483 Illustration: C. Dalman Handläggare: D. Engdahl Uppdragsledare: A. Bank C:\Documents and Settings\DEngdahl\Desktop\0370431 Kompl provtagning Rågrecksgruvan\Rapport\Bilaga 2 0370431

METODIK FÄLTARBETEN BILAGA 3 0370431 Kvalitetssäkring Provtagningar och provhantering har utförts enligt Golders interna kvalitetssystem för miljötekniska undersökningar som bl. a. innefattar ett system för dokumentation och kvalitetssäkring av provtagning och provhantering. Systemet är även integrerat med laboratoriets eget kvalitetssystem för provhantering. Vidare arbetar Golder då det är tillämpligt efter SGF:s handbok för miljötekniska undersökningar. Ytvattenprovtagning Ytvattenprover har inhämtats med ytvattenprovtagare från vattendrag och mossar. Samtliga vattenprover har tagits en eller två decimeter under respektive vattenyta om det varit möjligt. Mätning av ph har utförts omgående i fält. Ytvatten från sjöar har inhämtats med handprovtagning från båt där provet tagits strax under vattenytan. Provplatsers läge har registrerats med hjälp av GPS-mottagare. Sedimentprovtagning Sedimentprover hämtades i ackumulationsbottnar i Rågrecken och Grecken med en limnosprovtagare från båt. Limnosprovtagaren sjunker av sin egen tyngd ner i sedimentet. Den innesluter sedan provet med hjälp av en utlösningsmekanism som stänger en cylindrisk behållare. Proverna förvarades i plastpåsar. Koordinater för samtliga platser för sedimentprovtagning noterades med GPS-mottagare. Inmätning Samtliga provpunkter och provlokaler har inmätts med GPS eller skalats in på flygbilder m h a kända objekt i terrängen. XRF-mätningar XRF-mätningar har genomförts på samtliga sedimentprover. För beräkning av torrsubstans vägdes sedimentprover vid vått och torkat tillstånd. Proverna torkades med hjälp av mikrovågsugn och luftning. Det torkade sedimentet pulveriserades och placerads i plastpåse för XRF-mätning. Laboratorieanalyser Vatten- och sedimentprover har analyserats m a p metaller av AL-Control AB. Golder Associates

BILAGA 4 0370431 Rågrecken sediment plats provpunkt nivå Blötvikt Torrvikt TS Pb As Hg Zn Cu Ni Fe Cr Grecken Sed 1 0-0,1 81 14 10,67% 164.00 34.80 <LOD 492.40 <LOD <LOD 90368.00 2360.00 i i 0,2-0,3 73 15 13,43% 65.40 <LOD <LOD 72.40 <LOD <LOD 22592.00 579.20 i i 0,37-0,47 52 11 10,87% 29.10 <LOD <LOD 52.00 <LOD <LOD 18496.00 396.00 Rågrecken Sed 2 b 0-0,1 92 12 6,98% 74.60 <LOD <LOD 256.60 135.30 <LOD 6147.20 217.40 i i 0,1-0,2 86 14 10,00% 95.70 14.50 <LOD 385.00 248.80 <LOD 7788.80 <LOD i i 0,2-0,3 105 16 10,10% 69.40 <LOD <LOD 172.50 392.00 <LOD 9024.00 <LOD Rågrecken Sed 3 b 0-0,1 92 257.40 <LOD <LOD 640.40 597.20 <LOD 54067.20 1169.60 i i 0,15-0,25 97 14 8,79% 262.80 <LOD <LOD 577.20 1120.00 <LOD 23692.80 700.80 i i 0,3-0,4 89 15 10,84% 76.60 <LOD <LOD 80.90 <LOD <LOD 25497.60 478.40 GOLDER ASSOCIATES

Blankett A ADMINISTRATIVA UPPGIFTER Markera osäkert dataunderlag med (?) Inventeringens namn: Objekt: Rågrecksgruvorna, Nora kommun Id nr:? Preliminär riskklassning enligt BKL? Inventeringsfas (1 eller 2 enligt MIFO): 2 Upprättad Malin Norin, Golder Associates, 2003-11-27 Reviderad (namn, datum): Reviderad (namn, datum): Bransch Historisk gruvdrift, avfall Branschkod enligt SNI Ifylles automatiskt vid datalagring Län (namn, kod) Örebro län Kommun (namn, kod) Nora kommun Topografiska kartan Ifylles automatiskt vid datalagring Ekonomiska- Gula kartan Ifylles automatiskt vid datalagring Fastighetens koordinater, objektets, tomtens, huvudbyggn centrumpunkt (rikets nät sex siffror) X= 660901 nord Y= 144397 ost Z= 350 höjd Fastighetsbeteckning (enl CFD) Holmshyttan 1:3 Byggnader och anläggningar (nuvarande, tidigare översiktligt) Objektets adress Inga idag vare sig byggnader eller vägar. Under driftstiden fanns byggnader och utrustning för malmtransport. Humlaberget, beläget nära Jössaviken vid sjön Rågreckens sydostra södra strand, 15 km nordväst om Nora. Anläggningsägare eller motsvarande med adress Nuvarande fastighetsägare om annan än anläggningsägare med adress Kontaktpersoner med adress hos tillsynsmyndighet el dyl Sveaskog AB Jens Råberg, Nora kommun Fastighetens storlek (m 2 )? Befintliga undersökningar/gjorda utredningar: Andra källor (kartor, flygbilder, foton e t c) + uppgift om var de finns Fixpunkter (placering) Envipro Miljöteknik AB (2002); Geokemiska undersökningar av gruvavfall vid Rågrecksgruvorna. Undersökning av äldre nedlagda gruvor, Nora Kommun. Golder Associates (2003); Kompletterande miljöteknisk undersökning och riskbedömning av Rårecksgruvorna, Holmshyttan 1:3, Nora kommun. Kombinerad jord- och bergrundskarta över Nora Kommun, SGU Ser Aa Nr 56, Nora. Översiktskarta med Rårecksgruvorna, Nora Kommun, Bilaga 1 och 2 i Golder Associates rapport 2003. Ingen uppgift

Brunnar/Undersökningsrör inom industri- eller påverkansområdet, läge skick och typ (undersökningsrör i metall, plast, grävd brunn, borrad brunn, saknas) Enligt SGUs brunnsarkiv finns inga brunnar inom gruvans bedömda påverkansområde. 4 st grundvattenrör (PEH-rör, 63 mm) Envipro 2002. Alla rör är försedda med i m filterrör samt lock. För 3 rör har borrigg använts, ett rör har installerats för hand.

Blankett B VERKSAMHETS-, OMRÅDES- OCH OMGIVNINGSBESKRIVNING Markera osäkert dataunderlag med (?) Objekt: (ifylles automatiskt från blankett A) Rågrecksgruvorna, Nora kommun Upprättad (namn, datum): Malin Norin, 2003-11-27 Id Nr: (ifylles automatiskt från blankett A) Fältbesök (namn, datum) Envipro Miljöteknik AB, 2002 Fältbesök (namn, datum) David Engdahl, 2003-09-02 Verksamhetsbeskrivning Anläggningens status (i drift, nedlagd före 1969, nedlagd efter 1969, ingen tidigare känd verksamhet) Anläggningsområdets tillgänglighet (inhägnat, öppet) Verksamhetstid: (ungefärligt antal år) Nedlagd före 1969. Området är svårtillgängligt när det ej finns någon väg dit. Området är dock öppet. Vissa gruvhal ar forsedda med staket. Ca 50 års full verksamhet. Eventuellt 150 års sporadisk verksamhet i mindre skala. Driftstart och driftslut (år) 1706 1754 samt 1902 1907. Antal miljöstörande verksamhetsår Produktion (produkt och mängd, om möjligt årtal för produkterna) Processbeskrivning, nuvarande översiktligt Ca 50 års full verksamhet. Eventuellt 150 års sporadisk verksamhet i mindre skala. Gruvdrift, brytning av sulfidhaltig kopparmalm. Förädling av koppar. Det förädlades 2433 kg koppar under åren 1747 1754. Brytning av 65 ton sulfidmalm under åren 1902 1907. Nedlagd Processbeskrivning, tidigare, översiktligt Avloppsvatten från processerna, nuvarande hantering (sluten till eget reningsverk, till kommunalt reningsverk, orenat till namngiven recipient) Avloppsvatten från processvatten tidigare hantering (alternativ som ovan): I processerna hanterade kemikalier Restprodukter från processerna, mellanlagring (förekomst och typ) Efterbehandlingsåtgärder, genomförda (typ av åtgärd t ex eventuell yttäckning, inneslutning): Efterbehandlingsåtgärder, planerade (alternativ som ovan): Konflikter (vattenförsörjning, omkringboende, jordbruk, skogsbruk, vattenbruk, friluftsliv, Gruvdrift, brytning av kopparmalm samt anrikning av denna. Vid processen bildades 2 typer av avfall, gråberg (det material som bryts för att komma år malmen samt det material som bortförs vid drivning av orter eller schakt) och anrikningssand (restprodukt som bildas efter krossning och utvinning av malmen). - Troligtvis orenat till Rågrecken. Råvaror: Sulfidhaltig kopparmalm. Kemikalier:? Högar med gruvavfall av såväl gråberg som anrikningssand. Malmen som bröts bestod av pyrit (FeS 2 ), kopparkis (CuFeS 2 ) och blyglans (PbS), samt dessutom magnetit (Fe 3 O 4 ) och zinkblände (ZnS). Ingen Inga utförda. En bedömning har gjorts att den mest lämpliga efterbehandlingsmetoden är moräntäckning. Metoden bedöms dock svårgenomförd när topografin är brant. Kalkning av avfallet kan vara ett komplement till efterbehandlingen. Inga skyddsvärda naturobjekt finns i direkt anslutning till gruvområdet. Ej heller några närboende eller odlingsmark.

kulturminnen, förestående ägarbyte, annat ange vilket) Om flera konflikter är kända anges samtliga Ett område med sumpskog på 4 ha finns mellan Rågrecken och Stensjön. Risk för negativa effekter på växt- och djurliv inom gruvområdet och för vattenlevande djur och växter i Rågrecken och Grecken. Grecken är klassat som ett område av riksintresse pga. sjön är lekplats för öring. Området och omgivningen Markanvändning på objektet (industrimark, jordbruksmark, tätort/bebyggelse, skogsmark, parkmark, övrig): Markanvändning inom påverkansområdet (alternativ som ovan) Avstånd från objekt till bostadsbebyggelse (0-50 m, 50-200 m, 200-500 m, 500-1000 m, >1000 m): Synliga vegetationsskador inom objektet (ja, nej) - Synliga vegetationsskador inom påverkansområdet (ja, nej) Markförhållanden dominerande inom området (täta -, normaltäta -, genomsläppliga jordarter, fyllnadsmassor, berg, övrigt): Topografi, lutning (%) Ca. 10 % Typ av närrecipient (grundvatten, dike, bäck, älv, Sjö. sjö, hav) Närrecipient, namn och avstånd från föroreningen (enligt topografiska, ekonomiska kartan): Huvudavrinningsområde enligt SMHI Tidigare gruvområde i relativt kuperad skogsterräng. Nu mer skogsmark. Skogs- och våtmark. Enstaka bostadsbebyggelse > 1000 m från objektet. - Normaltäta (tunna moränlager som i sänkor överlagras av lera och torv). Bergarten domineras av glimmerskiffer. Rågrecken, 50 m. Byggnader och anläggningar Byggnader även rivna (ålder och skick): Inga nuvarande. Inga uppgifter om tidigare. Förorenade markområden Lokalisering av förorenad mark Gruvområdet samt vissa partier nedströms. Volym förorenade massor (m 3 ) I området finns uppskattningsvis gruvavfall i form av 25 000 m 3 (40 000 45 000 ton) gråberg och 15 m 3 (2200 2500 ton) anrikningssand. Dessutom uppskattas det finnas ca 300 m 3 gråberg i Rågrecken. Utbredning av förorening, yta, (m 2 ) 10 000 m 2. Koordinater på förorenade markområdet, rikets nät sex siffror X= 660901 nord Y= 144397 ost Z= 350 höjd Föroreningar: Främst koppar, bly, zink och kadmium. Förorenat grundvatten Lokalisering av förorenat grundvatten Volym förorenat grundvatten (m 3 )? Grundvattnet har förhöjda föroreningshalter inom gruvområdet. I en referenspunkt utanför området var halterna låga till måttligt höga vid jämförelse med Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för miljökvalitet. Utbredning av föroreningen, yta, (m 2 )?

Koordinater på det förorenade grundvattenmagasinet (rikets nät sex siffror) X=660901 nord Y=144397 ost Z=350 höjd Föroreningar Höga till mycket höga halter av koppar, kadmium, bly och zink. Förorenade sediment Lokalisering av förorenat sediment I Rågrecken Volym förorenade sediment (m 3 ) Beräkningar tyder på att det finns 16 ton bly, 63 ton koppar och 60 ton zink i sediment i Rågrecken samt i den norra viken av Grecken. Utbredning av föroreningen, yta, (m 2 )? Koordinater på det förorenade sedimentet, rikets nät sex siffror X= 660901 nord Y=144397 ost Z= ca 170 höjd Föroreningar: Mycket förhöjda kopparhalter, men även bly- och zinkhalter, relativt naturliga sjösediment Dagvatten och Deponier Dagvattendränering (typ, slutet -, öppet system, okänt): (till grundvatten, dike, bäck eller älv, sjö eller hav, torvmark övrigt): Deponi (inom objektet, utanför objektet, saknas. övrigt) Typ av deponi (aktiv, öppen, under uppbyggnad, nedlagd, använd som fyllning): Innehåll i deponin, Läckage från deponin (till recipient, grundvatten, inget): Dagvatten har analyserats i dagbrott inom området. Detta vatten har kraftigt förhöjda halter av kadmium, koppar, bly och zink samt ett lågt ph-värde och hög konduktivitet. Dagvattnet infiltrerar till grundvattnet. Gruvavfallshögar inom objektet. Nedlagd Gruvavfall från brytning av komplext sammansatt sulfidhaltigkopparmalm. Till grundvatten och vidare till recipient. Deponins koordinater (rikets nät sex siffror): X= 660901 nord Y= 144397 ost Z= 350 höjd Övrigt (t ex sättningar, innehåll i utfyllnader, täckta jordhögar, lastningsområden, tankar, områden där det har brunnit, igenfyllda vattensamlingar): Öppna gruvhål.

Blankett C: FÖRORENINGSNIVÅ Objekt: Rågrecksgruvorna, Nora kommun Id nr: Upprättad (namn, datum): Malin Norin, 2003-11-27 Reviderad (namn, datum): Markera osäkert dataunderlag med (?) Mark Skriv ämne eller ämnesgrupp i rutan tillsamman med siffran för använd referens inom parentes. Antal prov:? uppskattningar har gjorts nedan Jämförelserna görs med (kryssa): [ ] -percentil (3:e högsta värdet), [ ] Högsta värdet Tillstånd Mindre allvarligt Måttligt allvarligt Allvarligt Mycket allvarligt Me Ämne där bedömning av tillstånd inte är möjlig p g a brist på jämförelsedata: Avvikelse från jämförvärde Ingen eller liten påverkan av punktkälla Trolig påverkan av punktkälla Stor påverkan av punktkälla Mycket stor påverkan av punktkälla Me Ämne där bedömning av avvikelse inte är möjlig p g a brist på jämförelsedata Mängd förorening Liten Måttlig Stor Mycket stor Me Volym förorenade massor (Me) ingen uppgift på volymer Grundvatten Skriv ämne eller ämnesgrupp i rutan tillsamman med siffran för använd referens inom parentes. Antal prov: 4 Jämförelserna görs med (kryssa): [ ] :e percentilen, [ ] näst högsta värdet, [X] högsta värdet, [ ] syn el, luktintryck etc Tillstånd Mindre allvarligt Måttligt allvarligt Allvarligt Mycket allvarligt Cu Cd, Pb Ämne där bedömning av tillstånd inte är möjlig p g a brist på jämförelsedata: Avvikelse från jämförvärde Ingen eller liten påverkan av punktkälla Trolig påverkan av punktkälla Stor påverkan av punktkälla Cu Cd, Zn Pb Mycket stor påverkan av punktkälla Ämne där bedömning av avvikelse inte är möjlig p g a brist på jämförelsedata

Använda referenser: NV Rapport 4918 Ytvatten Skriv ämne eller ämnesgrupp i rutan tillsamman med siffran för använd referens inom parentes. Antal prov: 12 Jämförelserna görs med (kryssa): [ ] :e percentilen, [ ] näst högsta värdet, [X] högsta värdet, [ ] syn el, luktintryck etc Tillstånd Mindre allvarligt Måttligt allvarligt Allvarligt Mycket allvarligt Ytvatten i dagbrott Cu, Cd, Pb, Zn Sjön Rågrecken Cd?, Zn Cd?, Cu, Pb Sjön Grecken Cd? Pb, Zn Cd?, Cu Ämne där bedömning av tillstånd inte är möjlig p g a brist på jämförelsedata: Avvikelse från jämförvärde Ingen eller liten påverkan av punktkälla Sjön Rågrecken Cd, Zn, Pb Cu Trolig påverkan av punktkälla Stor påverkan av punktkälla Mycket stor påverkan av punktkälla Sjön Grecken Cd, Zn, Pb Cu Ämne där bedömning av avvikelse inte är möjlig p g a brist på jämförelsedata Använda referenser: NV Rapport 4918 Sediment Skriv ämne eller ämnesgrupp i rutan tillsamman med siffran för använd referens inom parentes. Antal prov: 3 Jämförelserna görs med (kryssa): [ ] :e percentilen, [ ] näst högsta värdet, [X] högsta värdet, [ ] syn el, luktintryck etc Tillstånd Mindre allvarligt Måttligt allvarligt Allvarligt Mycket allvarligt Rågrecken Cd, Pb, Zn Cu Grecken Cd, Pb, Zn Cu Ämne där bedömning av tillstånd inte är möjlig p g a brist på jämförelsedata: Avvikelse från jämförvärde Ingen eller liten påverkan av punktkälla Trolig påverkan av punktkälla Rågrecken Zn, Pb, Cd Cu Stor påverkan av punktkälla Mycket stor påverkan av punktkälla Grecken Zn, Pb, Cd Cu

Ämne där bedömning av avvikelse inte är möjlig p g a brist på jämförelsedata Mängd Liten Måttlig Stor Mycket stor Me Volym Me Använda referenser: NV Rapport 4918 Byggnader och anläggningar Skriv ämne eller ämnesgrupp i rutan tillsamman med siffran för använd referens inom parentes. Antal prov: Inga byggnader i området Liten Måttlig Stor Mycket stor Mängd förorening - - - - Volym förorenade massor - - - - Använda referenser:

Blankett D: SPRIDNINGSFÖRUTSÄTTNINGAR Objekt: Rågreckgruvorna, Nora kommun Id nr: Upprättad (namn, datum): Malin Norin, 2003-11-27 Reviderad (namn, datum): Spridningsförutsättningarna bedöms för föroreningar i halter eller mängder som medför risk för negativa effekter. Markera osäkert dataunderlag med (?) Borrhålsskiss och karta över påverkansområdet Borrhålsskiss över gruvområde Se rapport (Envipro Miljöteknik, 2002-11-13) Karta över påverkansområdet med provpunkter Se rapport (Golder Associates 2003-11-30) Från byggnader och anläggningar Föroreningar i byggnader och anläggningar: - Spridningssätt (text): - Konstaterad historisk spridning (text): - Övrigt - Uppskattad andel utlakning/år (%): - Från mark till byggnader Flyktiga föroreningar i marken: - Markens genomsläpplighet (m/år): - Byggnadens genomsläpplighet (m/år): - Konstaterad historisk spridning: - Övrigt - Uppskattad hastighet för gasinträngning i byggnader: - Mark och grundvatten Föroreningars lokalisering i marken i dag, markera även på kartan (text): Föroreningarna i mark är främst lokaliserade till de olika upplagen av gråberg och anrikningssand inom gruvområdet. Föroreningshalten i marken (förutom materialet i upplagen) är dock inte analyserad. Från upplagen har föroreningarna vidare spridit sig till grund- och ytvatten. För provpunkter se rapporter (Envipro Miljöteknik AB, 2002 och Golder Associates, 2003).

Spridningshastighet för ämnen som transporteras med vatten i mark Föroreningar som sprids med vatten i mark: Markens genomsläpplighet i mest genomsläppliga lagret (m/s): Cu, Cd, Pb och Zn Lutning på grundvattenytan (%): Ca 10 12 % Moränen bedöms ha en hydraulisk konduktivitet på 10-6 - 10-8 m/s (mindre relevant) -ytavrinning Grundvattenströmning (m/år) ca: ca 0,13-13 m/år Nedbrytbara föroreningar: - Nedbrytningshastighet (halveringstid): - Föroreningar som binds i marken: Halt organiskt kol i marken (%): Andra förutsättningar för bindning i marken t ex lerinnehåll (text): Naturliga transportvägar t ex torrsprickor i lera (text): Cu, Cd, Pb och Zn Låg - Via gruvhål, längs ytligt berg. Antropogena transportvägar t ex ledningsgravar (text): - Konstaterad historisk spridning (m/år): Övrigt: - Uppskattning av spridningshastighet i mark och grundvatten (m/år): Stor påverkan av grundvatten konstaterad inom området. 0,1 m/år (många m/år vid avrinning på mark) Spridningshastighet för ämnen som transporteras via damning från mark Föroreningar som sprids med damm: As, Cd, Pb, Cu, Zn Markytans torrhet (normal, torrare än normalt, mycket torrare än normalt): Vegetationstäckning (% och typ): Exponering för vind (liten, stor, mycket stor): Konstaterad historisk spridning (m/år): Normalt 90 %. Skog, sly, gräs. Liten, träd och buskar Okänt. Övrigt: - Uppskattning av spridningshastighet med damm (m/år): Obetydlig Spridningshastighet för ämnen som transporteras som separat fas i marken Föroreningar som sprids i separat fas: - Markens genomsläpplighet: (m/s): - Separata fasens viskositet (trögflytande, lättflytande): - Konstaterad historisk spridning (m/år): -. Övrigt: - Uppskattning av spridningshastighet som separat fas i mark (m/år): -

Mark/grundvatten till ytvatten Redan förorenade ytvatten, konstaterad historisk spridning (namn): Hotade ytvatten (namn): Påverkan av metaller från gruvavfall i ytvatten har konstaterats. Rågrecken och Grecken Föroreningars hastighet i mark/grundvatten, (m/år): 0,1 10 Avstånd från förorening till hotat ytvatten (m): Ytavrinning på marken, diken, avlopp (ja/nej) Varierande grundvattennivåer, översvämningar, högvatten (ja/nej): Övrigt: - Uppskattad spridningstid till ytvatten (år): 50-100 m (Rågrecken) Ja Ja (översvämning från gruvhål) Via grundvatten 10 100 år Via ytavrinning <1 år Ytvatten Föroreningar som sprids i ytvatten: Ytvattnets transporthastighet:(km/år)/omsättningstid (år): Utspädning leder till oskadliga halter i ytvattnet (ja/nej): Ojämn spridning i ytvatten (ja/nej): Cu, Pb, Cd, Zn <0,1 år Nej Ja Konstaterad historisk spridning (m/år): - Övrigt: Uppskattas spridningshastighet i ytvatten (km/år): Stor, flera km/år Sediment Redan förorenade sediment, konstaterad historisk spridning, markera även på karta (text): Föroreningar som sprids via vatten till sediment: Stor påverkan från gruvavfall har uppmätts i sediment i Rågrecken. Ej avgränsat i plan eller vertikalt. Påverkan även i Grecken Cu, Cd, Pb, Zn Förutsättningar för sedimentation i olika delar av vattensystemet (text): Båttrafik som rör upp sediment (ja/nej):? Fina partiklar ackumuleras temporärt eller permanent i Rågrecken och Grecken Muddring (ja/nej): Kraftiga vågrörelser (ja/nej): Gasbildning (ja/nej): Föroreningar i separat fas i sediment (text): nej nej nej nej. Övrigt - Jämn utbredning (m/år): Ojämn utbredningen, markera även på kartan (text): ingen uppgift ingen uppgift

Blankett E: SAMLAD RISKBEDÖMNING Objekt: Rågrecksgruvorna, Nora Kommun Id nr: Upprättad (namn, datum): Malin Norin, 2003-11-27 Reviderad (namn, datum): Verksamhet/bransch: Historisk gruvdrift Markera osäkert dataunderlag med (?) Föroreningarnas farlighet (F) Skriv ämne/ämnesgrupp i aktuell ruta. Låg Måttlig Hög Mycket hög Zn Cu Pb, Cd Föroreningsnivå (N) Visar vilka medier som är förorenade i dag. Från underlagsblankett föroreningsnivå. Skriv ämne/ämnesgrupp i aktuell ruta. Medium Liten Måttlig Stor Mycket stor Byggn/anläggn - - - - Mark Cd Cu, Pb, Zn Grundvatten Cu Cd, Zn Pb Ytvatten Cd? Pb, Zn Cu Sediment Zn, Pb Cu Spridningsförutsättningar Från underlagsblankett spridningsförutsättningar. Sätt X eller skriv ämne/ämnesgrupp i aktuell ruta. Medium Små Måttliga Stora Mycket stora Från byggn/ anläggn - - - - Till byggnader - - - - I mark o grundvatten X Till ytvatten X I ytvatten X I sediment X

Känslighet/skyddsvärde (KoS) Markera K för känslighet och S för skyddsvärde i aktuell ruta. Liten Måttlig Stor Mycket stor Byggn/anläggn - - - - Mark o grundvatten S, K Ytvatten o sediment S, K Bedömningen av K/S baseras på markanvändningen: Skogsmark, enstaka bebyggelse vilken är (sätt kryss) [X] pågående markanvändning, [ ] framtida markanvändning enligt detaljplan, [ ] framtida markanvändning enligt översiktsplan. Kort beskrivning av exponeringssituationerna: Mark- och vattenlevande djur och växter exponeras för metaller SAMLAD BEDÖMNING - RISKKLASSNING SPRIDNINGSFÖRUTSÄTTNINGAR MYCKET STORA Ytvatten/sediment N F K S RISKKLASS 1 STORA Mark/gv K S F RISKKLASS 2 N FÖRORENINGARNAS FARLIGHET = F FÖRORENINGSNIVÅ = N KÄNSLIGHET/SKYDDSVÄRDE = KoS MÅTTLIGA RISK KLASS 3 SMÅ RISKKLASS 4 LÅG/LITEN MÅTTLIG HÖG/STOR MYCKET HÖG/STOR Inventerarens intryck : Se rapport Golder Associates 2003-11-30. Objektet förs till [ X ] riskklass 1 mycket stor risk [ X ] riskklass 2 stor risk [ ] riskklass 3 måttlig risk [ ] riskklass 4 liten risk Motivering: Spridningsförutsättningarna är stora, pga. områdets relativt branta topografi och närheten till ytvatten och mycket stora i ytvatten och sediment. Skyddsvärdet är stort/mycket stort i ytvatten och sediment men måttligt i mark och grundvattnet. Föroreningar som bly och kadmium har mycket hög farlighet medan koppar har hög farlighet, generellt sett är föroreningsnivån och föroreningsmängderna stora eller mycket stora.