Förhållningssätt i sjukskrivarrollen. Doktorns dilemma

Relevanta dokument
Sjukskrivning är en del av vård och behandling Sjukskrivning en aktiv åtgärd med ett tydligt syfte Individen bör vara delaktig i sin

Övergripande principer gällande all sjukskrivning. Specifika rekommendationer för enskilda diagnoser

Försäkringsmedicinskt beslutsstöd. socialstyrelsen.se/riktlinjer/forsakringsmedicinskt beslutsstod

Försäkringsmedicinskt beslutsstöd. socialstyrelsen.se/riktlinjer/forsakringsmedicinsktbeslutsstod

Försäkringsmedicinskt beslutsstöd.

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare

Information om försäkringsmedicin. Thomas Edekling

Läkaren och sjukintyget. Monika Engblom Distriktsläkare Läkarprogrammet 2014

Försäkringskassan Sverige

Rehabiliteringsgarantin

De nya riktlinjerna för sjukskrivning. Michael McKeogh Företagsläkare

Vi är Försäkringskassan

Åtgärdsprogram 3.0 Regeringens initiativ för en trygg sjukförsäkring med människan i centrum

Försäkringsmedicin Om socialförsäkringen

Flödesschema Rätt stöd rätt försörjning

Sjukskrivning i den kliniska vardagen

AT-läkare Dag Om socialförsäkringen

Rekommendationer avseende sjukskrivningsansvaret för primärvården resp. berörda sjukhuskliniker i Kalmar Län

Flödesschema Rätt stöd rätt försörjning

Ny struktur gör det försäkringsmedicinska beslutsstödet lättare att använda

Leveransinformation försäkringsmedicinskt beslutstöd (FMB)

Svar på regeringsuppdrag

Tidig samverkan i rehabiliterings- och sjukskrivningsprocessen. Bedömning/behandling vårdgivare. Information om medicinska förutsättningar för arbete

Läkarutlåtande..och lite sjukskrivning

Sid Om Försäkringskassan. Om socialförsäkringen

Din väg tillbaka. så fördelas ansvaret vid din sjukskrivning

AT-läkare Om socialförsäkringen

Försäkringskassan i Värmland


Rehabkoordinatorer. Socialförsäkringen. Filippa Hillman Specialist sjukförsäkring

avgör om ett läkarintyg innehåller tillräcklig information för att bedöma rätten till sjukpenning och behovet av samordning av insatser och

1 BAKGRUND 2 SYFTE 3 MÅL. Sidan 1 av 5. Samtliga sjukvårdsförvaltningar Hälso- och sjukvårdsdirektör Pia Öijen

Nationell vägledning för försäkringsmedicin inom ramen för läkarutbildningens allmäntjänstgöring

Sjukskrivningsmiljarden

Försäkringsmedicinskt beslutsstöd - vägledning för f r sjukskrivning

Hälsa, sjukdom, arbetsförmåga och sjukfrånvaro. Kristina Alexanderson Professor Sektionen för försäkringsmedicin

FÖRSÄKRINGSMEDICIN. Åsa Gärdeman Palmquist Förhandlare, Linköpings kommun

Sid Om Försäkringskassan. Om socialförsäkringen

Seminarium 5b torsdag

Tidig samverkan i rehabiliterings- och sjukskrivningsprocessen

Information till alla medarbetare vid sjukskrivning och rehabilitering

Mer information om sjukskrivning och rätten till sjukpenning hittar du på Namn: Personnummer:

Arbetsåtergång efter hjärnskada Öl Anna Tölli, At Carina Appelqvist

Kvaliteten på intyg och utlåtanden från läkarna

Funktionsnedsättning och nedsatt arbetsförmåga

Välkommen till en dag kring sjukskrivning. Finns det en gräns för samverkan

Ledning och styrning av sjukskrivningsprocessen

Ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro

Kommittédirektiv. Nationell samordnare för en välfungerande sjukskrivningsprocess. Dir. 2018:27. Beslut vid regeringssammanträde den 12 april 2018

Basutbildning november Försäkringskassan och TRISAM

Utbildning i Försäkringsmedicin ST-läkare

Rehabkoordinatorer. Socialförsäkringen. Gunnel Amonsson Specialist sjukförsäkring

Åter i arbete efter stress

Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet

Rehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen?

Foto: Mattias Ahlm. Effektiv väg tillbaka till arbete

Om du blir sjuk och inte kan arbeta. Försäkringskassan Småland Nordväst Mona Ericsson

Hur kan man förebygga sjukfrånvaro?

Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag

Försäkringsmedicin Medlefors Sida 1

Sjukskrivning och möjligheter vid en arbetsåtergång

Försäkringskassans samordningsuppdrag Vad händer och hur vägen ut framåt?

Svenska Försäkringsföreningen (SFF) 21/9-2009

CHECKLISTA REHABILITERING

Välkomna till Försäkringsmedicin! Attila Molnár Försäkringsmedicinsk rådgivare

Förslag till sjukskrivningspolicy

Utbildning i Försäkringsmedicin ST-läkare

FRÅN KAOS TILL KAOSAM. - ett samverkansprojekt inom Finsam Lund

Sid 1 Månad 20xx Presentationstitel. Försäkringsmedicin

Hur kan man förebygga sjukfrånvaro?

Vad ska ett läkarintyg innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett läkarintyg (FK 7263) behöver innehålla.

Vad ska ett läkarintyg innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett läkarintyg (FK 7263) behöver innehålla.

Vad ska ett medicinskt underlag innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett medicinskt underlag (FK 7263) behöver innehålla.

Övergångar mellan skola och arbetsliv

Sjukförsäkringssystemet i ett samhällsperspektiv och dess aktuella utmaningar

Rehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen?

DOM Meddelad i Stockholm

Sjukskrivnings miljarden Vad innebär den nationella överenskommelsen?

Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan

Ändra till startrubrik

Primärvårdsdagen Västra Götalands regionen 7 september Klinisk försäkringsmedicin

Kommunikation med arbetsgivare/af

Lena Flodin Samverkansansvarig Avdelningen för sjukförsäkring Västernorrland. Information Arbetsgivardagen 11 oktober 2018

Sjukskrivningsprocessen

Sjukskrivning och rehabilitering ur ett arbetsgivarperspektiv

Välkommen till EN DAG PÅ FÖRSÄKRINGSKASSAN. En dag på FK Sida 1

Aktivitetsförmågeutredningen. Ökad rättssäkerhet och delaktighet för den sjukskrivne

Handlingsplan - Rehab Bengtsfors kommun

Sjukskrivning och rehabilitering ur ett arbetsgivarperspektiv

Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele

Försäkringskassan. Statistik Bakgrund Försäkringskassans uppdrag Vilken information behöver Försäkringskassan. Läkarutbildning 2018

Politisk omvärld April Hans Persson

Försäkringsmedicinsk utbildning för AT-läkare

SAMVERKAN MELLAN ORTOPEDI OCH AKUTMOTTAGNING för en effektiv och kvalitetssäker sjukskrivningsprocess

Frågor till patient- och brukarorganisationer om sjukskrivningsprocessen och om samverkan i processen

Information ST-läkare 29 September Anette Svenningsson

Försäkringskassans vision

För kvalitet Med gemensamt ansvar (SOU 2015:17)

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Om du är anställd. Läkarintyg

Transkript:

Förhållningssätt i sjukskrivarrollen Doktorns dilemma

http://lartorget.sll.se/public/courseid/65894/langsv/publicpage.do?item=32877256

Vad som kan vara problematisk med Försäkringsmedicin? Sjukpenning Aktivitetsersättning Sjukersättning Arbetsskadeförsäkring Vårdbidrag Föräldrapenning för vård av sjukt barn Bilstöd Närståendepenning Handikappersättning Olycksfallsförsäkring Invalidetsintyg

Sjukskrivning är en del i vård och behandling Sjukfrånvaro är en mycket vanlig ordination i svensk sjukvård Sjukskrivning ska baseras på vetenskap och beprövad erfarenhet

Forskning

Fyra uppdragsgivare Patienten Försäkringskassan/staten Patientens arbetsgivare Läkarens arbetsgivare

Läkarens roll Patientens behandlare Medicinsk sakkunnig Myndighets utövare

Läkarens uppgifter Fastställa sjukdom/skada Funktionsnedsättning/arbetsförmåga För- och nack- delar med sjukskrivning Längd/grad av sjukskrivning & handlingsplan Behov av kontakter? Dokumentation

När blir det krångligt? Min och patientens bild stämmer inte överens Diffus sjukdomsbild/ Samsjuklighet Sjukskrivning är beställd Av patient Av annan vårdgivare (läkare, sjuksköterska, sjukgymnast) Av arbetsgivaren Av annan myndighet (AF, socialtjänsten) Sjukskrivning i väntan på annat.

Risk för att bli manipulerad!

Vilka verktyg har vi?

Begrepp som involveras i sjukskrivningsfråga Hälsa Funktion Sjukdom Arbetsförmåga

Vad är hälsa? Välbefinnande Förmåga att nå vitala mål Förmåga att Uppleva mening

Funktion Somatisk Emotionell Kognitiv Social

Aktivitetsbegränsning Fokusera på det som patienten inte kan göra: 1. På sitt jobb 2. I sina studier 3. I hemmet 4. I sin fritid 5. I de olika sociala situationer

Vad är sjukdom? Vad är arbetsförmåga?

Vad är sjukdom? Sjukfrånvaro Illness, disease, and sickness absence: an empirical test of differences between concepts of ill health

Arbetsförmåga Att ha den arbetsspecifika manuella och intellektuella kompetensen Att ha den fysiska, psykiska och sociala hälsa som krävs för att utföra de uppgifterna och nå de mål som ingår i arbetet Acceptabla arbetsmiljöförutsättningar finns

Sjukdom och arbetsoförmåga är inte samma sak

Sjukdom ger inte rätt till sjukskrivning

Socialstyrelsens övergripande principer i sjukskrivningsfråga Bedömning av arbetsförmåga Det är en sjukdoms konsekvens för funktionstillstånd och arbetsförmåga som kan motiverar sjukskrivning - INTE sjukdomen i sig Utgångspunkten är att individen ofta har arbetsförmåga trots en medicinsk diagnos Återvinnande av funktion ofta främjas av viss aktivitet snarare än inaktivitet Bedömning av funktionstillstånd och arbetsförmåga kan vinna på att ingripa team med ex. sjukgymnast, arbetsterapeut, kurator och psykolog

Arbetsförmågebedömning Rimlighetsbedömning Är det rimligt att besvären leder till funktionsnedsättning i förhållande till patientens arbete?

Socialstyrelsens övergripande principer i sjukskrivningsfråga

Övergripande principer gällande all sjukskrivning Specifika rekommendationer för enskilda diagnoser

Socialstyrelsens övergripande principer Sjukskrivning är en del av vård och behandling Sjukskrivning en aktiv åtgärd Patientens delaktighet är viktig Varje bedömning viktig

Socialstyrelsens övergripande principer Ett verktyg vid vård och behandling En väl avvägd belastning leder till optimal läkning Individuell bedömning med respekt Information Avsteg bör motiveras och dokumenteras Beslutsstödet- vägledning och rekommendation

Socialstyrelsens övergripande principer Sjukskrivning en aktiv åtgärd Ett tydligt syfte med en sjukskrivning Vård och rehabilitering bör erbjudas Aktiv uppföljning Individen bör vara aktiv i rehabiliteringsprocessers

Socialstyrelsens övergripande principer Patientens delaktighet Patientens uppfattning är central Bra dialog mellan patient och läkare Individen bör så långt som möjligt upprätthålla kontakten med sin arbetsplats Beslutsstödet- delaktig i processen

Socialstyrelsens övergripande principer- sjukskrivningsmetodik Läkaren ska tydligt dokumentera sin bedömning i läkarintyget Varje bedömning viktig Förlängning av en sjukskrivning ska alltid ske på grundval av ny bedömning Varje förläggning- ännu utförligare bedömning Sjukskrivning per telefon eller retroaktiva sjukskrivningar sker endast i undantag Uppmärksamma den tidigare läkarens syfte

Sjukskrivningsmetodik Sjukskrivningar kan med fördel avslutas i mitten av patientens arbetsvecka En längre tids heltidssjukskrivning kan avslutas med en period av upptrappning i form av deltidsarbete Återbesök hos läkare bör inte automatiskt förläggas till sjukskrivningstidens avslut Patienten bör inte uppfatta sitt läkarbesök som ett tillfälle för förlängd sjukskrivning

Dilemman Försämrar jag läget med sjukskrivning? Om jag nu påbörjar en sjukskrivning, hur kommer jag ur den?

Övergripande principer gällande all sjukskrivning Specifika rekommendationer för enskilda diagnoser

diagnosen samsjuklighet svårighetsgrad arbetsuppgifter Varje enskilt fall bedöms individuellt

Försäkringsmedicinskt beslutsstöd http://www.socialstyrelsen.se/riktlinjer/forsakringsmedicinsktb eslutsstod

Sammanfattning Försäkringsmedicinsk information Symtom, prognos, behandling Funktionsnedsättning Aktivitetsbegränsning Rehabiliteringsåtgärder Vägledning om sjukskrivning vid olika situationer

Sven, 50 år Försäljare, med mycket socialt jobb. Har shunt och följs av neurologen för detta. Vid senaste besök där, tyckte neurologläkare att han var nedstämd och rekommenderade honom att söka till VC för sjukskrivning. Då pat hade redan kontakt med VC för sin diabetes tyckte inte neurologen att det var deras bord med sjukskrivningen för depression.

Sven, 50 år Pat får en tid till dig 5 veckor senare. Patientens ansvarig läkare har slutat och du träffar pat för första gång. Han behöver retroaktiv sjukskrivning. Mår mycket sämre, känner sig isolerad och ensam. Har inte gjort så mycket på dagarna de senaste 5 veckorna. Är trött. Sover dåligt, kan inte somna. Är ledsen, trött och har ont. Du har ingen tillgång i journalen för VC och sjukhus har olika journalsystem.

Sjukskrivningsskada Sjukskrivningen kan vara orsak till att patienten mår dåligt

Kenneth, 60 år Ensamstående med dåligt socialt nätverk. Överviktig. Arbetar på en mataffär, arbetat på samma arbetsplats sedan många år. En del konflikter på arbetsplatsen med även pågående omorganisation. Trivs inte på arbetsplatsen, känner sig mobbad. Droppen gick i förrgår under utvecklingssamtalet med arbetsgivaren. Har sjukskrivit sig, vill inte komma tillbaka. Är mycket arg. Hotar på att ta sitt liv, om han inte få sjukskrivning. MADRS-S 30 poäng.

Se över problemen på hemmaplan. Vad kan man göra för att arbetet med sjukskrivning skall fungera bättre?

Medicinsk behandling? Medicinsk rehabilitering? Arbetslivsinriktad rehabilitering?

Syfte med behandling och rehabilitering/ habilitering Om man är sjukskriven från ett jobb 1. Att få bättre livskvalitet och återgå till sitt jobb 2. Att få bättre livskvalitet hemma utan att återgå till sitt jobb Om man inte har ett jobb 1. Att få bättre livskvalitet och komma in i arbetsmarknaden 2. Att få bättre livskvalitet hemma utan att jobba

Försäkringskassans har ett regelverk som stöd för sin bedömning av läkarintyg för sjukpenning, aktivitets- och sjukersättning. Lagtexten finns i SFS 2010:110 och ger också stöd för avslag.

Ej styrkt att sjukdom föreligger. Ej styrkt att arbetsförmågan är nedsatt. Ej styrkt att arbetsförmågan är stadigvarande nedsatt. Ej styrkt att medicinsk behandling inte planeras eller pågår. Ej styrkt att medicinsk rehabilitering inte planeras eller pågår. Ej styrkt att samråd genomförts (inom vården) med den försäkrade angående behov och slag av arbetslivsinriktad rehabilitering. Ej styrkt att arbetslivsinriktad rehabilitering inte planeras eller pågår. Ej styrkt att möjligheter till medicinsk behandling är uttömda. Ej styrkt att möjligheter till medicinsk rehabilitering är uttömda. Ej styrkt att möjligheter till arbetslivsinriktad rehabilitering är uttömda. När vi beaktar detta vid intygsskrivandet ökar patientnyttan och läkaren får mindre efterarbete med kompletteringar.