Prognos Statens budget och de offentliga finanserna November 2015
Sammanfattning Kraftigt ökade utgifter för migration och integration BNP över sin potentiella nivå 2017 Utgiftstaket klaras men marginalerna är små Högre skatteintäkter Sparandet nedreviderat framöver
Försörjningsbalansen Utfall Prognos Procentuell förändring om annat ej anges 2014 2015 2016 2017 2018 2019 Hushållens konsumtion 2,2 2,2 2,5 2,1 1,7 1,7 Offentlig konsumtion 1,6 2,4 4,9 1,1 0,3 0,3 Fasta investeringar 7,6 5,1 4,7 3,6 3,0 2,3 Lager 1 0,1-0,2 0,1 0,0 0,0 0,0 Export 3,5 3,7 4,6 4,4 3,5 3,4 Import 6,3 2,5 5,7 4,7 3,7 3,4 Nettoexport 1-0,9 0,6-0,3 0,0 0,1 0,1 BNP 2,3 3,3 3,3 2,1 1,7 1,5 BNP, kalenderkorrigerad 2,5 3,0 3,1 2,4 1,8 1,6 1 Förändring i procent av BNP föregående år. Källa: SCB och ESV
Nyckeltal Utfall Prognos Procentuell förändring om annat ej anges 2014 2015 2016 2017 2018 2019 Arbetade timmar, kal. korr. 1,8 1,1 1,9 1,1 0,5 0,1 Sysselsatta 1,4 1,3 2,0 1,2 0,6 0,1 Sysselsättningsgrad, procent 66,2 66,6 67,2 67,0 66,5 65,9 Arbetslöshet, nivå 7,9 7,4 6,7 6,3 6,5 6,8 Timlön, KL 2,8 2,5 3,0 3,3 3,4 3,5 Lönesumma 3,7 4,2 4,8 4,5 4,0 3,6 KPIF 0,5 0,9 1,9 1,7 1,9 2,1 Reporänta, värde vid årets slut 0,0-0,4-0,1 0,5 1,5 2,5 10-årig statsobligationsränta 1,7 0,7 0,9 1,4 2,1 3,0 Källa: SCB och ESV
Diverse nyckeltal Differens mot budgetpropositionen Procentenheter Prognos 2015 2016 2017 2018 2019 BNP 0,5 0,5-0,5-0,7-0,5 Arbetade timmar, kal. korr. -0,1 0,4-0,4-0,6-0,3 Sysselsättningsgrad 0,0 0,4-0,1-0,7-1,2 Timlön, KL 0,0 0,0 0,1 0,1 0,1 Lönesumma -0,1 0,3-0,3-0,4-0,2 KPIF 0,1 0,3-0,1 0,0 0,1 Reporänta, årsgenomsnitt 0,0 0,1 0,1 0,2 0,2 10-årig statsobligationsränta -0,1-0,5-0,9-1,0-0,7 Källa: SCB och ESV
Utgifter på statens budget Utfall Prognos Miljarder kronor 2014 2015 2016 2017 2018 2019 Totala utgifter 862 889 937 979 1003 1019 varav Uo 7 Internationellt bistånd 31 29 26 30 33 37 Uo 8 Migration 13 18 48 52 38 28 Uo 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering 12 16 19 26 39 49 Uo 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom m.m. 99 103 109 112 114 116 Uo 14 Arbetsmarknad och arbetsliv 67 65 75 76 78 79 Övriga takbegränsade utgiftsområden 616 620 643 660 669 676 Uo 26 Statsskuldsräntor m.m. 3 24 5 16 26 35 Källa: ESV
Utgifter Differens mot budgetpropositionen Miljarder kronor 2015 2016 2017 2018 2019 Totala utgifter 1 3 13 17 15 varav Uo 7 Internationellt bistånd 0-6 -7-6 -4 Uo 8 Migration 1 29 36 25 15 Uo 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering 0-2 -2 8 19 Uo 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom m.m. 0-1 -1-1 -2 Uo 14 Arbetsmarknad och arbetsliv -2-5 -4-2 -2 Övriga takbegränsade utgiftsområden 8-10 -5-4 -4 Uo 26 Statsskuldsräntor m.m. -2-6 -5 0 2 Förändring av anslagsbehållningar 3-1 0 1 Beräkningsteknisk överföring till hushållen 0-1 -6
Marginal till utgiftstak Miljarder kronor Utfall Prognos 2014 2015 2016 2017 2018 2019 Marginal till utgiftstaket 11 39 8 20 48 82 Säkerhetsmarginal 6 18 25 33 42 i procent av utgiftstak 0,5 1,5 2,0 2,5 3,0 Källa: ESV
Migration Utfall Prognos Tusentals personer 2014 2015 2016 2017 2018 2019 Antal asylsökande 81 170 125 80 65 55 varav ensamkommande barn 7 35 22 13 8 7 varav övriga 74 135 103 67 57 48 Genomsnittligt inskrivna i mottagningssystemet 62 99 203 175 175 136 Källa: ESV
Effekter på befolkning, arbetskraft och sysselsatta av ny prognos på asylsökande Prognos Tusental 2015 2016 2017 2018 2019 Summa Antal asylsökande 94 52 17 15 13 191 Antal asylsökande, 18-74 år 40 20 3 5 4 72 Anhöriginvandring, 18-74 år -1-2 -2 7 10 12 Befolkning, 18-74 år laggad -4-9 16 26 27 56 Arbetskraft -2-4 4 14 18 29 Sysselsatta -1-2 1 6 10 14 Källa: ESV
Migration, jämställdhet och nyanlända invandrares etablering Utfall Prognos Miljarder kronor 2014 2015 2016 2017 2018 2019 Uo 8 Migration 13 18 48 52 38 28 Uo 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering 12 16 19 26 39 49 Summa Uo 8 + Uo 13 25 34 68 78 77 76 Avräkning av migrationsutgifter från UO 7 Bistånd -5-9 -15-13 -11-9 Summa Uo8 + Uo 13 inklusive avräkning från Uo 7 20 25 53 65 66 67 Källa: ESV
Bistånd Utfall Prognos 2014 2015 2016 2017 2018 2019 Uo 7 Internationellt bistånd, Mdkr 32 29 26 30 33 37 Total avräkning från biståndsramen 20% 28% 40% 35% 30% 25% Avräkning för flyktingkostnader från migrationsutgifterna 68% 72% 36% 30% 38% 48% Källa: ESV
Skatteintäkter Utfall Prognos Nivå, miljarder kronor samt procentuell förändring 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 Arbete 972 3,2 5,3 8,1 5,0 4,0 3,6 Kapital 173 13,2 3,7-0,8 4,6 5,7 7,2 Konsumtion 461 3,1 5,5 5,4 3,9 3,1 3,3 Övriga skatter 11-16,8-37,9 49,0 3,6 7,0 4,3 Totalt 1 617 3,6 5,3 6,6 4,7 4,1 4,0 Skattekvot, % av BNP 42,9 42,8 42,7 43,2 43,4 43,5 43,6 Differens mot budgetpropositionen Miljarder kronor 2014 2015 2016 2017 2018 2019 Arbete 1 3 7 1-4 -5 Kapital 2-4 1-4 -7-3 Konsumtion 1 6 12 12 7 3 Övriga skatter 0 0 3 3 4 4 Totalt 4 6 23 12-1 -1 Källa: SKV och ESV
Finansiellt sparande i offentlig sektor Utfall Prognos Miljarder kronor 2014 2015 2016 2017 2018 2019 Offentlig sektor -67-42 -47-57 -50-37 Procent av BNP -1,7-1,0-1,1-1,3-1,1-0,7 Staten -55-41 -28-26 -6 16 Kommunsektorn -16-6 -15-24 -32-40 Ålderspensionssystemet 4 6-4 -7-11 -13 Differens mot budgetpropostionen 2015 2016 2017 2018 2019 Offentlig sektor -6-7 -34-48 -52 Procent av BNP -0,1-0,2-0,8-1,1-1,0 Staten -12 3-16 -23-22 Kommunsektorn 6-5 -14-20 -26 Ålderspensionssystemet 1-4 -4-3 -4 Källa: ESV
Statsskuld och Maastrichtskuld Miljarder kronor 1 600 1 400 1 200 1 000 800 600 400 200 Procent av BNP 80 70 60 50 40 30 20 10 0 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015 0 Statsskuld, mdkr Maastrichtskuld, procent av BNP Skuldkvot, procent av BNP
Sammanfattning Kraftigt ökade utgifter för migration och integration BNP över sin potentiella nivå 2017 Utgiftstaket klaras men marginalerna är små Högre skatteintäkter Sparandet nedreviderat framöver
Fördjupningsavsnitt November 2015
Fördjupningsavsnitt Resolution nya regler för hantering av banker i kris Statens nettokostnad för ROT-avdrag Hushållens ränteavdrag
Resolution
Resolution nya regler för hantering av banker i kris Behållning Avgiftsinkomster Miljarder kronor 2014-12-31 2015 2016 2017 2018 2019 Resolutionsreserven 3,0 6,5 6,8 7,0 Stabilitetsfonden (Not) 53 3,3 3,5 Insättningsgarantifonden 34 1,4 1,4 1,5 1,5 1,5 Summa 87 4,7 7,9 8,0 8,3 8,5 Not: Inbetalade stabilitetsavgifter förs över till resolutionsreserven (ca 13 mdkr av behållningen). Källa: ESV
Statens nettokostnad för ROT-avdrag
Produktionsvärde av ROT-tjänster 40 % av ökningen mellan 2008 och 2009 beror på att svart arbete övergått till vitt
Självfinansieringsgrad vid 50 % respektive 30 % avdrag Andel som gått från svart till vitt arbete samt ev. ökad sysselsättning 20% 20% 40% 40% 60% 60% Procent +syss +syss +syss Vid ROT 50% exklusive kapitalvinstskatt 7 13 13 19 18 23 inklusive kapitalvinstskatt 30 35 36 41 40 45 Vid ROT 30% exklusive kapitalvinstskatt 12 17 20 27 24 31 inklusive kapitalvinstskatt 39 46 50 57 55 62
ROT-avdraget ROT-avdraget har ökat med 80 procent bland annat för att svart arbete övergått till vitt Självfinansieringsgraden ligger mellan 7% och 45% Självfinansieringsgraden ökar om subventionsgraden sänks till 30 %
Hushållens ränteavdrag
Utveckling av bostadspriser, bolån och fastighetsskatt Index 500 Index 500 400 400 300 300 200 200 100 100 0 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 Medelpris bostadsrätter Skatt bostadsrätter Hushållens lån Medelpris småhus Skatt småhus 0
Vad förklarar prisuppgången För litet utbud Sjunkande bolåneräntor Sänkt löpande beskattning på bostäder Högre disponibelinkomster
Räntan och fastighetsskatten 1991 Bolåneränta cirka 13 procent Fastighetsskatt 1,2 procent 2000 Bolåneränta cirka 7 procent Fastighetsskatt 1,5 procent 2015 Bolåneränta cirka 2 procent Fastighetsskatt 0,75 procent med tak
Fastighetsskatten - en degressiv skatt Procent 0,8 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 Procent 0,8 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0,0 0,0 0,0 5,0 10,0 15,0 20,0 25,0 30,0 Miljoner kronor 2006S 2008S 2008BRF 2006BRF
.. och så här ser det ut för bostadsrätter
Begränsat / slopat ränteavdrag Asymmetrisk beskattning Avkastningskravet på investeringar ökar Degressiviteten i beskattningen kvarstår Gynnar den äldre generationen Begränsning av räntor eller underskottet av kapital
Schablonintäkt kopplad till marknadsvärdet Höjer den löpande beskattningen för alla inte bara för de med lån Ökar neutraliteten mellan hyrda och ägda bostäder Är neutral mellan generationer
Varför fastighetsskatt på ägda bostäder? För att få neutralitet mellan olika typer av boende Före 1954 1954-1990 1991-2008 2008- Konventionell beskattning Schablonintäkt Fastighetsskatt Takad fastighetsavgift
Den låga löpande beskattningen skapar inlåsningseffekter
Den låga löpande beskattningen skapar inlåsningseffekter Den låga löpande beskattningen framför allt i förhållande till skatten på kapitalvinsten bidrar till inlåsningseffekter på bostadsmarknaden Med en vinst på 0,5 mnkr tar det 88 år innan den löpande beskattningen är lika stor som skatten på kapitalvinsten Innan omläggningen 2008 tog det 7-8 år
Skatt på boende vs skatt på investeringssparkonto Tillgångar på investeringssparkonto beskattas nästa år med en schablonintäkt på 1,25 % För en bostadsrätt med ett marknadsvärde på 2 mnkr är skatteuttaget 0,06 % För bostadsrätt med ett marknadsvärde på 10 mnkr är skatteuttaget 0,02 % Motsvarande skatteuttag för småhus är 0,36 % respektive 0,07 %