Översiktlig miljöteknisk markundersökning
Beställare: Kungälvs kommun Planering, Samhällsbyggnad 442 81 Kungälv Beställarens representant: Mikaela Ranweg Konsult: Teknikansvarig Handläggare Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg Ulf Johansson Lisa Granstam Uppdragsnr: 1030910 Filnamn och sökväg: Kvalitetsgranskad av: Tryck: \\norconsultad.com\dfs\swe\göteborg\ndata\103\09\1030910\c\04 undersökning\pm\miljöteknisk markundersökning 131018.docx Ulf Johansson Norconsult AB Omslagsbild från planprogram Förslag till nya bostäder/verksamheter på Västra gatans bakgårdar/krukmakaregatan Kungälvs kommun 2010
3 (14) Innehåll Sammanfattning... 4 1 Uppdrag och syfte... 5 2 Områdesbeskrivning... 5 2.1 Bakgrund och historik... 5 2.2 Topografi och jordlager... 6 3 Rikt- och gränsvärden... 7 3.1 Generella riktvärden... 7 3.2 Bedömning av tillstånd... 8 4 Potentiella föroreningskällor... 9 5 Undersökning... 9 5.1 Fältundersökning... 9 5.2 Analyser... 9 6 Resultat... 10 6.1 Allmänt... 10 6.2 Fältanalyser - PID... 10 6.3 Laboratorieanalyser... 11 7 Utvärdering... 12 8 Slutsats och rekommendationer... 12 Referenser... 13 Bilagor Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Situationsplan med provtagningspunkter Fältprotokoll med fältanalyser Sammanställning av laboratorieanalyser Analysprotokoll från laboratorium
4 (14) Sammanfattning På uppdrag av Kungälvs kommun har Norconsult AB (Norconsult) utfört en översiktlig miljöteknisk markundersökning på fastigheterna Krabbetornet 13 och 14 samt en del av Fontin 1:1 i Kungälvs kommun. Kommunen har upprättat ett förslag till detaljplan för att utveckla Västra Gatans bakgårdar. Området används idag som trädgård och parkering för boende. Nuvarande markanvändning med bostäder motsvarar Naturvårdsverkets riktlinjer för Känslig Markanvändning (KM). Fältundersökningen utfördes den 28 augusti 2013. Undersökningen omfattade skruvborrning med borrbandvagn i 11 provpunkter varav det i 3 st etablerades grundvattenrör. Provtagningspunkterna spreds ut jämnt för att få en översiktlig överblick över områdets föroreningsstatus. Fyllnadsmassorna bestod generellt av matjord och grusig, stenig sand. Grundvatten påträffades på ett djup av 1,6-1,9 meter under markytan. Grundvattenrör för provtagning etablerades i 3 provpunkter. Fältundersökning visade ingenting som synligt avviker i jordlagren men i tre av provpunkterna noterades en skarp kemisk lukt av olja eller lösningsmedel. Vid laboratorieanalys påvisades måttligt allvarlig halt av nickel, bly, barium och zink i jordprov från 3 olika provpunkter. Vidare har en allvarlig halt av aromater och PAH påvisats i en provpunkt. Frånsett denna provpunkt bedöms ej påvisade halter i jord utgöra något hinder för nuvarande eller framtida markanvändning. Den halt av bensen och aromater som påvisas i grundvatten från samma provpunkt är dock mycket allvarlig respektive allvarlig. Påvisad halt av naftalen i denna provpunkt bedöms vara mycket hög och innebära risk för människa och miljö. Vidare bedöms halten vara högre än vad påvisad halt i jord kunnat generera. Det är sannolikt att ytterligare förorening förekommer uppströms. Både naftalen och bensen förekommer i mycket höga halter i grundvattnet och det bedöms föreligga en hög spridningsrisk. Övriga föroreningar som endast konstaterats i måttligt allvarliga halter bedöms i nuläget kunna lämnas utan vidare åtgärd. Norconsult rekommenderar sanering av det område där naftalen och bensen påvisats. Det rekommenderas att fler grundvattenrör etableras nedströms förorening och att kompletterande provtagning av grundvatten utförs. Detta bör göras snarast möjligt. Med hänsyn till föroreningarnas egenskaper rekommenderas att luftprovtagning utförs i krypgrund eller liknande i byggnaderna närmast föroreningsområdet. När förorening konstaterats föreligger enligt Miljöbalken upplysningsplikt gentemot aktuell tillsynsmyndighet. Vidare är schakt av förorenad jord en anmälningspliktig verksamhet och en Anmälan skall upprättas. Tillsynsmyndigheten ska kontaktas i god tid så att beslut hinner erhållas innan arbetet påbörjas.
5 (14) 1 Uppdrag och syfte Norconsult AB (Norconsult) har fått i uppdrag av Kungälvs kommun att utföra en översiktlig miljöteknisk markundersökning på fastigheterna Krabbetornet 13 och 14 samt en del av Fontin 1:1 i Kungälvs kommun. Syftet med den översiktliga miljötekniska markundersökningen har varit att klargöra om det förekommer föroreningar i marken och bedöma behovet av vidare åtgärder inför byggandet av bostäder. 2 Områdesbeskrivning 2.1 Bakgrund och historik Fastigheterna ligger inom centrala Kungälv, se Figur 1 och Figur 2. Kungälvs kommun har upprättat ett förslag till detaljplan för att utveckla Västra Gatans bakgårdar. Området används vid tidpunkten för undersökningen dels som trädgårdar och dels som parkering för boende på Västra Gatan. De befintliga byggnaderna används som bostäder och verksamhetslokaler. Planförslaget innebär en komplettering av befintlig miljö med nya byggnader bostäder och verksamheter och tillgänglighetsanpassning av berörda handelslokaler längs med Västra Gatan. Figur 1 Karta över centrala Kungälv. Planområdet är markerat som en skuggad rektangel. Bild från Eniro/Lantmäteriet.
6 (14) Aktuellt detaljplaneområde begränsas i norr av Fontinvägen, i öster av Skolstigen och befintliga byggnader, i söder av Västra gatan och befintliga byggnader samt i väster av befintliga byggnader (Figur 2). Figur 2 Flygbild med markerat planområdet. Bild från Google Maps. Västra gatan tillhör de äldsta delarna av Kungälv och var bebyggd redan på 1600- talet. Området består av befintliga byggnader utmed Västra Gatan, med långsmala bakgårdar som sträcker sig upp mot Krukmakargatan. Stora höjdskillnader finns mellan Krukmakargatan och Västra Gatan. Bakgårdarna är till största delen obebyggda och består av gräsmattor med fruktträd. Västra delen av bakgårdarna är belagda med gatsten och används för parkering (Figur 3). 2.2 Topografi och jordlager Vid provtagningen konstaterades att marken består av fyllnadsmassor vilka utgörs av sandig stenig jord ned till cirka 1 meter under markytan där naturlig lera tar vid. I gräsmattorna finns överst ett lager mulljord. Grundvatten påträffades på ett djup av 1,6-1,9 meter under markytan.
7 (14) Figur 3 Baksidan av byggnaderna utmed Västra gatan. Foto österifrån 3 Rikt- och gränsvärden 3.1 Generella riktvärden Ett områdes markanvändning styr de aktiviteter som förekommer inom området och därmed vilka grupper som kan exponeras och i vilken omfattning. Markanvändningen påverkar även de krav som kan ställas på skydd av markmiljön inom området. De generella riktvärden som Naturvårdsverkets tagit fram anger föroreningshalter i jord under vilka risken för negativa effekter på människor och miljö normalt är acceptabel (Naturvårdsverket 2009a, 2009b). I Naturvårdsverkets riktvärdesmodell används två olika typer av markanvändning för beräkning av Naturvårdsverkets generella riktvärden: Känslig Markanvändning (KM) där markkvaliteten inte begränsar val av markanvändning. Alla grupper av människor kan vistas permanent inom området under en livstid. De flesta markekosystem samt grundvatten och ytvatten skyddas. KM gäller generellt för bostadsmark.
8 (14) Mindre Känslig Markanvändning (MKM) där markkvaliteten begränsar val av markanvändning till t.ex. kontor, vägar eller industrier. Exponerade grupper antas vara personer som vistas inom området under sin yrkesverksamma tid. Barn och äldre antas vistas tillfälligt inom området. Markkvaliteten ger förutsättningar för markfunktioner som är av betydelse vid MKM. Grundvatten (på ett avstånd om 200 m) samt ytvatten skyddas. Den nutida och framtida användningen innebär att aktuellt område klassificeras som KM enligt Naturvårdsverkets generella riktlinjer. Utvärdering utförs därför mot Naturvårdsverkets riktvärden för KM. 3.2 Bedömning av tillstånd Tillståndsbedömning av föroreningshalter utgår från jämförelser med riktvärden, dvs. nivåer som inte kan överskridas utan risk för hälso- eller miljöskador. Ju mer en uppmätt halt överstiger riktvärdet desto allvarligare bedöms tillståndet vara. Tillståndsbedömning utförs enligt Tabell 1 nedan och finns beskrivet i Naturvårdsverkets rapport 4918 (Naturvårdsverket 1999). Delar av Naturvårdsverket 1999 har ersatts av senare rapporter men t.ex. generella råd kring analyser gäller fortfarande. Specifikt för indelning av tillstånd och indelning av avvikelse från jämförvärde gäller att Naturvårdsverket 1999 utgår ifrån data som delvis blivit inaktuella. För de ämnen eller ämnesgrupper där reviderade data finns att tillgå, och där indelningen i olika klasser är gjord efter ett tydligt och transparent system (till exempel multiplar av ett utgångsvärde), kan indelningen uppdateras med nya data (Naturvårdsverket 2009a). Detta gäller t.ex. indelning av tillstånd för förorening i jord. Dessa principer har använts i föreliggande rapport för att bedöma föroreningssituationen i aktuellt undersökningsområde. Tabell 1 Principer för bedömning av tillstånd. Tillstånd Halt i förhållande till riktvärde eller motsvarande Mindre allvarligt < riktvärdet Måttligt allvarligt 1-3 ggr riktvärdet Allvarligt 3-10 ggr riktvärdet Mycket allvarligt > 10 ggr riktvärdet
9 (14) 4 Potentiella föroreningskällor Området är till stor del uppfyllt av fyllnadsmassor av varierande mäktighet och med okänd härkomst. Generellt kan fyllnadsmassor i urbana miljöer potentiellt innehålla föroreningar. Exempel på vanligt förekommande föroreningar i denna typ av fyllning är metaller, petroleumprodukter och PAH (polyaromatiska kolväten). Då verksamheter har bedrivits utmed Västra Gatan under mycket lång tid finns risken att potentiellt förorenande verksamheter har förekommit, t.ex. färghandel. De västra delarna av bakgårdarna används idag som parkering. Där fordon finns uppställda kan det rent allmänt finnas en risk för oljespill m.m. 5 Undersökning 5.1 Fältundersökning Fältundersökning utfördes den 28 augusti 2013 och omfattade skruvborrning i 11 provpunkter. Provpunkterna spreds ut jämnt för att få en översiktlig överblick över områdets föroreningsstatus. Punkternas placering redovisas i Bilaga 1. Inmätning av provpunkter genomfördes utifrån befintliga landmärken som t.ex. byggnader. Skruvborrning utfördes med borrbandvagn och provtagning utfördes på varje halvmeter. Bedömning av jordarter utfördes för varje provpunkt. Lukt och eventuella andra avvikelser protokollfördes, se Bilaga 2. Jordprover förpackades i lufttäta plastpåsar för fältanalys och glasburkar avsedda för laboratorieanalys. Fyllnadsmassorna bestod generellt av matjord och grusig, stenig sand. Grundvatten påträffades på ett djup av 1,6-1,9 meter under markytan. Grundvattenrör för provtagning etablerades i 3 provpunkter, se Bilaga 1. 5.2 Analyser Följande analyser utfördes i fält och i laboratorium: Analys av halten flyktiga organiska föreningar (VOC) i jordporluften utfördes med PID-instrument (fotojonisationsdetektor) i fält på samtliga uttagna jordprover. Laboratorieanalys utfördes på utvalda jordprov med avseende på petroleumkolväten (BTEX, alifater, aromater), organiska lösningsmedel, metaller, samt PAH. Laboratorieanalys utfördes på grundvatten från provpunkt 3, 5 och 6 med avseende på metaller, organiska lösningsmedel, PAH och petroleumkolväten.
10 (14) 6 Resultat 6.1 Allmänt Analysresultat har sammanställts tillsammans med relevanta riktvärden i Bilaga 3. Rapporter från laboratoriet redovisas i Bilaga 4. Prov har tagits ut och skickats in från varierande djup fördelade över undersökningsområdet. Fältundersökningen visar ingenting som synligt avviker i jordlagren men i flera av provpunkterna noterades en skarp kemisk lukt av olja eller lösningsmedel, framför allt i provpunkt 6. En liknande, svagare lukt, noterades även i provpunkt 5 och 10. Ett grundvattenrör etablerades i provpunkt 6 och samma lukt noterades i det vatten som togs upp. Figur 3 Bailers markerar plats för provpunkt 6. I bakgrunden utgång till Västra gatan. 6.2 Fältanalyser - PID Halten av VOC i jordporluften varierade mellan ca 10 och 15 ppm i de flesta provpunkterna. Detta får anses motsvara relativt låga värden. I två provpunkter, provpunkt 1 och 6, uppmättes dock högre halter, runt 30 ppm, se Bilaga 2.
11 (14) 6.3 Laboratorieanalyser Petroleumkolväten och PAH Sex jordprover analyserades med avseende på BTEX och ytterligare tre prover analyserades med avseende på alifater och aromater. Vidare analyserades tre jordprover med avseende på PAH. Samtliga uttagna grundvattenprov analyserades med avseende på PAH och petroleumkolväten. Analysresultat påvisar halter i jord av aromater och PAH (mest naftalen) över riktvärdet för KM i provpunkt 6. Vidare påvisades förhöjda halter av bensen och aromater i grundvatten från provpunkt 6. Lösningsmedel Fyra jordprover och samtliga grundvattenprov analyserades med avseende på eventuell halt av klorerade lösningsmedel. Analysresultaten påvisade en förhöjd halt av lösningsmedel i jordprov från provpunkt 6. Då det saknas riktvärden för dessa ämnen är det svårt att uppskatta graden av förorening. Halterna är dock högre på djupet (1-1,5 mumy) än vid ytan. I grundvattenprov från provpunkt 6 påträffades förhöjda halter av flera lösningsmedel. Däremot förekom naftalen i mycket höga halter. Då det saknas svenska riktvärden för naftalen har riktvärden från det danska Miljöministeriet använts (Danska Miljöministeriet, 2007). De danska riktvärdena anger kvalitetskrav på grundvatten som ska användas som dricksvatten. Det bedöms dock att dessa riktvärden kan användas som en utgångspunkt för bedömning vid utvärdering av uppmätta halter. Metaller Totalt analyserades elva jordprover med avseende på eventuell halt av metaller. Av dessa påvisades i tre provpunkter halter av nickel, bly, zink eller barium som överstiger riktvärdet för KM. I övrigt påträffades ingen förhöjd halt av metaller jämfört med Naturvårdsverkets riktvärden för KM.
12 (14) 7 Utvärdering För påvisade halter av metaller, petroleumkolväten och PAH:er har utvärdering och riskbedömning utförts i enlighet med Naturvårdsverkets vägledning (rapport 4918). Halterna indelas i kategorierna måttligt allvarlig, allvarlig och mycket allvarlig förorening beroende på med hur mycket de överskrider gällande riktvärden, se Bilaga 4. Måttligt allvarlig halt av nickel och bly i jord har påvisats i provpunkt 4. Vidare har måttligt allvarlig halt av barium och zink i jord påvisats i provpunkt 6 respektive provpunkt 11. En allvarlig halt av aromater och PAH i jord har påvisats i provpunkt 6. Frånsett provpunkt 6 bedöms ej påvisade halter i jord utgöra något hinder för nuvarande eller framtida markanvändning. Den halt av bensen och aromater som påvisas i grundvatten från provpunkt 6 är dock mycket allvarliga respektive allvarliga och kräver någon typ av åtgärd. Påvisad halt av naftalen i grundvattnet bedöms vara mycket hög och innebär risk för människa och miljö. Vidare bedöms halterna vara högre än vad påvisade halter i jord kunnat generera. En förklaring kan vara att naftalen, som är mycket lättflyktigt, till stor del kan ha avgått till atmosfären under markprovtagning. Det är dock sannolikt att ytterligare markförorening förekommer uppströms grundvattenröret i provpunkt 6. 8 Slutsats och rekommendationer Undersökningen har påvisat att området är förorenat, främst av naftalen och bensen i den nordvästra delen av området. Både naftalen och bensen förekommer i mycket höga halter i grundvattnet och bedöms ha hög spridningsrisk samt utgöra en risk för både människa och miljö. Det rekommenderas att konstaterad förorening bör åtgärdas snarast möjligt. Sannolikt förekommer mer förorening i jord uppströms provpunkt 6 men detta kan troligen avgränsas i åtgärdsfasen. Norconsult rekommenderar sanering av det område där naftalen och bensen påvisats. Under denna sanering måste länsvatten omhändertas alternativt renas. Med hänsyn till föroreningarnas egenskaper krävs vid reningen filtrering för att avskilja partiklar och som avslutande reningssteg ett kolfilter.
13 (14) Konstaterad förorening ser inte ut att ha spridit sig öster om provpunkt 6. Det rekommenderas att grundvattenrör etableras nedströms provpunkt 6 innan vidare åtgärder utförs för att klargöra om och i så fall hur mycket som grundvattenföroreningen har spridit sig. Med hänsyn till egenskaperna hos konstaterade föroreningar rekommenderas också att luftprovtagning utförs i krypgrund eller liknande i byggnaderna närmast provpunkt 6. Syftet är dels att kontrollera eventuell spridning från grundvatten till jordporluft och dels kontrollera om det föreligger risk för boende och arbetsmiljö. Övriga föroreningar vilka påvisats i lägre halter (strax över riktvärden) bedöms, om inte annat påträffas vid fortsatta arbeten, kunna lämnas kvar utan vidare åtgärder. När en förorening konstaterats föreligger enligt Miljöbalken upplysningsplikt gentemot aktuell tillsynsmyndighet. Vidare är schakt av förorenad jord en anmälningspliktig verksamhet och en Anmälan skall upprättas. Tillsynsmyndigheten ska kontaktas i god tid innan schaktarbeten påbörjas så att beslut hinner erhållas före entreprenadstart. Referenser Kungälvs kommun, 2010: Förslag till nya bostäder/verksamheter på Västra Gatans bakgårdar/krukmakaregatan Naturvårdsverket, 1999: Metodik för inventering av förorenade område, Rapport 4918. Naturvårdsverket 2009: Riktvärden för förorenad mark Rapport 5976. Danska Miljöministeriet 2007: Bekendtgörelse om vandkvalitet og tilsyn med vandforsyningsanlaeg bilaga 1c
Norconsult AB Theres Svensson gata 11 Box 8774, 402 76 Göteborg 031 50 70 00, fax 031-50 70 10 www.norconsult.se