Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom remissversion Sverige ur tiden? Riksdagen, Stockholm 22 februari 2017

Relevanta dokument
Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom. Anders Berg, projektledare

Nationella riktlinjer för vård av MS och Parkinsons sjukdom

Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom Remissversion publicerad 8 december 2016

Nationella riktlinjer för vård av MS och Parkinsons sjukdom

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Lena Flyckt

Så arbetar Socialstyrelsen med uppföljning och revidering av demensriktlinjerna

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Politisk viljeinriktning för vård vid depression och ångestsyndrom Antagen av Samverkansnämnden

Nationella riktlinjer för vård vid stroke (remissversion) Swedish stroke guidelines (preliminary version)

Socialstyrelsen god hälsa, social välfärd vård och omsorg på lika villkor socialtjänst hälso- och sjukvård hälsoskydd smittskydd epidemiologi

Statlig styrning med kunskap

Nationella riktlinjer för god vård och omsorg

Nationella riktlinjer. Metodbeskrivning

Nationella riktlinjer för vård vid multipel skleros (MS) och Parkinsons sjukdom

Kunskapsstyrning Om ledning och styrning för det bästa möjliga

Remissversionen av nationella riktlinjer för vård och stöd vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd 2017

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt?

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL. Remissversion publicerad i november 2014

Systematisering av beprövad erfarenhet när evidens inte räcker till

Nationella riktlinjer Ångestsjukdomar

Socialstyrelsens nationella riktlinjer den nationella modellen för prioriteringar

Nya riktlinjer för astma Socialstyrelsen

Nya nationella riktlinjer för tandvård

Nationella riktlinjer

Nationella riktlinjer för vård vid multipel skleros (MS) och Parkinsons sjukdom

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknande. Publicerades 3 februari

Agneta Öjehagen. Sakkunnig NR missbruk beroende. Professor, socionom, leg.psykoterapeut. Avdeln. psykiatri, Institutionen kliniska vetenskaper Lund

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende

Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård

Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård. Metodbeskrivning Bilaga

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda

Sveriges skolkuratorers förening Fortbildningsdagar 6-7 oktober 2014

Evidens och riktlinjer kring behandling av depression och ångest Professor Lars von Knorring. Mellansvenskt läkemedelsforum, 3 februari 2010

Nationella indikatorer

Vägledning för en god palliativ vård

Antagen av Samverkansnämnden

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom. Metodbeskrivning Bilaga

Nationella riktlinjer för f och omsorg

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom. Metodbeskrivning Bilaga

Socialstyrelsens arbete med stöd till implementering. Ulrika Freiholtz Ragnhild Mogren

Politisk viljeinriktning för vård och omsorg vid demenssjukdom

Recentralisering genom Nationella riktlinjer: strävan efter nationell jämlikhet i Sverige

Vård vid depression och ångestsyndrom

Nationell utvärdering av vård vid depression och ångestsyndrom. Riitta Sorsa


Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd,

Vad händer på Socialstyrelsen?

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING

Interprofessionell samverkan, IPS Grunden till bra astma/kol-vård!

Socialstyrelsens nya riktlinjer för hjärtsvikt

öppna och systematiska beslut om resursfördelning ordnat införande av nya metoder och insatser utmönstring av ineffektiva och skadliga metoder

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård

Nationella riktlinjer för diabetesvård. Metodbeskrivning Bilaga

Ingen patient ska skadas i vården

Implementering av evidensbaserad praktik vid psykisk ohälsa i primärvården

God vård. vid depression och ångestsyndrom hos barn och ungdomar. Malin Green Landell, BUP-kliniken, Universitetssjukhuset i Linköping

Nationella riktlinjer för prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor - Stöd för styrning och ledning

Politisk viljeinriktning för vård vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Beslutad av Samverkansnämnden

Från riktlinjer till effekter

Öppna jämförelser för socialtjänst och hemsjukvård

Nationella riktlinjer för diabetesvården. Metodbeskrivning Bilaga

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd. Metodbeskrivning Bilaga

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL. Remissversion publicerad i november 2014

Målsättning

Lena Burström Karin Dahlberg Regionala utvecklingsgruppen Politisk viljeinriktning för vård vid Psoriasis

-Stöd för styrning och ledning

De nationella riktlinjerna. avstamp för evidensbaserad praktik

RESURSCENTRA FÖR PSYKISK HÄLSA. SVOM Håkan Gadd

Utvecklingen av kompetens inom evidensbaserad psykologisk behandling. Redovisning av utbetalda medel till landstingen

Så arbetar Socialstyrelsen med uppföljning och revidering av demensriktlinjerna

VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2017

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård

Kunskapsstyrning begreppsbildning och praktik

De nationella riktlinjerna. avstamp för evidensbaserad praktik

Nationella riktlinjer för vård vid epilepsi 2019 slutversion

Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL. Metodbeskrivning Bilaga

PRIO-nätverket Resurscentra och Programområde Psykisk Hälsa. Stockholm

Nationella riktlinjer för diabetesvården. Metodbeskrivning Bilaga

Svårighetsgrad enligt etiska plattformen. Mari Broqvist Prioriteringscentrum

Beslutsstödsdokument. Vetenskapligt underlag

Konsekvensanalys F18, F22, F17. Elisabeth Åkerlund neuropsykolog

Nationella riktlinjer för vuxentandvård

Remissvar: Nationella riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom beslutsstöd för prioriteringar

REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2011

Nationella screeningprogram - modell för bedömning, införande och uppföljning

Tillsammans skapar vi en säker vård. Ett samlat stöd inom patientsäkerhet

Kunskapsbaserad och jämlik vård SOU 2017:48

Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom. Stöd för styrning och ledning Remissversion

Indikatorer. Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom Bilaga 4

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning

Nationella riktlinjer för vård vid multipel skleros och Parkinsons sjukdom. Metodbeskrivning Bilaga

Nationella riktlinjer för f tandvården

Nationella riktlinjer kroniska sjukdomar

Välkommen! Hur kan vi göra psykosvården bättre?

Göran Karlström, Anna Boman Sörebö Regionala utvecklingsgruppen för nationella riktlinjer

Nils Lindefors

Myndigheters organisering för utvärdering inom vård och omsorg i en komplex värld. Vårdanalys Cecilia Stenbjörn, Stockholm, 20 oktober 2017

Transkript:

Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom 2016 - remissversion Sverige ur tiden? Riksdagen, Stockholm 22 februari 2017 Arvid Widenlou Nordmark

Det finns inga alternativ till behandling i rekommendationerna. Det sägs inte något om att ECT ska sättas in när andra behandlingar inte gett avsedd effekt, vilket Socialstyrelsen hävdar. Som riktlinjerna nu är skrivna står det en läkare fritt att diagnosticera en tonårings depression som svår och omedelbart sätta in ECT-behandling. Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom 4

Behandling med ECT vid svår egentlig depression hos ungdomar Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom 5

Antal registrerade individer i kvalitetsregister ECT 2015 Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom 6

Hur står det till? Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom 7

Internationellt, rekommendationer depression England (NICE, aktualitetsstämplad 2016) PDT kan erbjudas till personer som inte önskar KBT eller IPT och patienten ska informeras om att effekten för PDT är osäker. Kanada (CANMAT, från 2016) Första linjens behandling är KBT, IPT och beteendeaktivering. Andra linjens behandling är dataeller telefonförmedlad psykoterapi. Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom 8

Förordning (2015:284) med instruktion för Socialstyrelsen Uppgifter som rör statlig styrning med kunskap 4 Socialstyrelsen ska 1. genom kunskapsstöd och föreskrifter bidra till att hälsooch sjukvården och socialtjänsten bedrivs enligt vetenskap och beprövad erfarenhet 2. Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom 9

Varför nationella riktlinjer? God vård och omsorg på lika villkor Använda resurser effektivt Utveckling och uppföljning av kvalitet Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom 10

Vad är nationella riktlinjer? Underlag för prioriteringar och resursfördelning inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Rekommendationer på gruppnivå om vilken åtgärd som bör ges vid ett visst tillstånd Visar på nytta och risk utifrån bästa tillgängliga kunskap en del av evidensbaserad praktik Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom 11

Vägen till rekommendationerna Formulera frågeställning Tillstånds- och åtgärdspar Samla bästa tillgängliga kunskap Systematiska översikter Enskilda studier Hälsoekonomiskt underlag Konsensus Prioritera Vetenskapligt underlag Tillståndets svårighetsgrad Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom 12

Vilka studier duger? I första hand befintliga systematiska översikter (som baseras på studier av god kvalitet). I andra hand studier genomförda med så god kvalitet som möjligt. Tillförlitlighet eller bevisvärde värderas enligt GRADE Väntelista? Studier med väntelista som kontrollgrupp ej inkluderade. Samtliga underlag finns tillgängliga på vår webbplats. Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom 13

Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom 14

Prioritera Tillståndets svårighetsgrad Kostnads- effektivitet Prioritering görs på gruppnivå Åtgärdens effekt Vetenskaplig evidens Rekommendation Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom 15

Tre typer av rekommendationer Rangordning 1 10 Åtgärder som hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör, kan eller i undantagsfall kan erbjuda. Icke-göra Åtgärder som hälso- och sjukvården och socialtjänsten inte bör erbjuda alls. FoU Åtgärder som hälso- och sjukvården och socialtjänsten endast bör erbjuda inom ramen för forskning och utveckling i form av systematisk utvärdering. Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom 16

Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom 2016 - riktlinjearbetet

Revidering av 2010 års riktlinje Tydligare fokus på vägledning till beslutsfattare Nationell utvärdering 2013 Bipolär sjukdom ingår inte Gruppen äldre har inte skiljts ut Från ca 260 till ca 100 rekommendationer (varav 43 rekommendationer är centrala) Ny metod för att granska vetenskap (GRADE) Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom 18

Projektorganisation Projektledning 7 experter, projektledare, 2 delprojektledare, Socialstyrelsen SAMVERKAN MED PATIENT- OCH BRUKARORGANISATIONER Kunskapsunderlag Ca 35 experter Prioritering och rekommendation Ca 25 experter Indikatorer 5 experter och projektledare, Socialstyrelsen Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom 19

Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom 2016 - rekommendationer

Utredning och omhändertagande vid depression eller ångestsyndrom Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom 21

Konsekvenser Ökat antal vårdkontakter och ökad samverkan mellan vårdnivåer Ökade kostnader på kort sikt avseende personalresurser och utbildningsinsatser Förväntas leda till att fler patienter får adekvat behandling vilket innebär minskade kostnader på längre sikt Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom 22

Behandling vid lindrig till medelsvår egentlig depression Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom 23

Konsekvenser Ökade kostnader på kort sikt. På längre sikt förväntas kostnaderna plana ut. Den största anledningen till att tillgången till psykologisk behandling i dag inte motsvarar behovet i tillräcklig utsträckning är brist på personal med kompetens inom området. Särskilt höga krav på primärvården. Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom 24

Från remissversion till slutversion Regionala seminarier arrangeras av regioner, landsting och kommuner Möjligt att ge synpunkter på remissversionen Inkomna synpunkter bearbetas Litteratursökningar samt prioriteringsdiskussioner Slutversion publiceras Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom 25

Adresser http://www.socialstyrelsen.se/riktlinjer/nationellariktlinjer/ nationella-riktlinjer-depression-angest Synpunkter senast 31 mars 2017 till; nr-depressionochangest@socialstyrelsen.se Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom 26

Mer information finns på: www.socialstyrelsen.se