EN 1090-2 Utförande och kontroll av stålkonstruktioner Professor Bernt Johansson Stålbyggnadsdagen 2009 1
Översikt EN 1090 utarbetas av CEN/TC 135 och behandlar CE-märkning (del 1), utförande av stålkonstruktioner (del 2) och utförande av aluminiumkonstruktioner (del 3). Del 2 omfattar 203 sidor med regler om tillverkning, montering och kontroll. Det finns mer än 100 val och tilläggsinformation om utförandet och kvaliteten som bör formuleras av konstruktören. Det är en ibland svår balans mellan ekonomi och säkerhet. SBI kommer att ge ut en handbok om EN 1090-2 som återger det mesta av innehållet och som ger förslag till lämpliga val och tilläggsinformation för byggnader respektive broar. Den kan användas som kontraktsdokument i de fall man inte vill specificera egna krav. Stålbyggnadsdagen 2009 2
1 Omfattning 2 Normativa referenser 3 Termer och definitioner 4. Förteckningar och dokumentation 5. Ingående produkter 6. Beredning och hopsättning 7. Svetsning 8. Mekaniska förband 9. Montage 10. Ytbehandling 11. Geometriska toleranser 12. Kontroll, provning och ändringar + 11 bilagor. Innehåll Stålbyggnadsdagen 2009 3
Utförandekrav Utförandekrav som ska förtecknas är: a) tilläggsinformation. I bilaga A.1 ges en sammanfattning av den tilläggsinformation som kan erfordras; b) val för att precisera utförandet. I bilaga A.2 ges en sammanfattning av där alternativa val kan preciseras; c) utförandeklass; d) förbehandlingsgrad; e) toleransklass; f) tekniska krav för säkerhet för arbetets utförande. Utförandekraven formuleras normalt av konstruktören och är ett kontraktsdokument vid upphandling. Stålbyggnadsdagen 2009 4
Utförandeklasser EN 1090-2 definierar fyra utförandeklasser EXC1 till EXC4 med stigande krav på tillverkning och kontroll. Val av utförandeklasser diskuteras ännu men ett förslag är: CC1 till CC3 betecknar konsekvensklass liknande säkerhetsklasser. SC1 ingen utmattning, SC2 utmattning PC1 enklare tillverkning, PC2 mer komplicerad tillverkning Utförandeklassen kan väljas lika för hela konstruktionen eller olika för olika delar. Stålbyggnadsdagen 2009 5
Två typer av toleranser ges: Toleranser Väsentliga toleranser essential tolerances. Dessa är med hänsyn till bärverkets bärförmåga och stabilitet och ska alltid innehållas. Funktionella toleranser functional tolerances. Dessa är med hänsyn till passning och utseende. Exempel på funktionell tolerans: Stålbyggnadsdagen 2009 6
Kvalitetskrav för smältsvetsning enligt EN ISO 3834 är följande: Svetsning Del 4 Elementära krav Del 3 Normala krav Del 2 Omfattande krav EXC1 EXC2 EXC 3 och EXC4 Svetsplan enligt EN ISO 3834 ska upprättas för alla utförandeklasser. Procedurprov av varierande omfattning fordras för EXC2 till EXC4. Stålbyggnadsdagen 2009 7
Svetsning Svetskoordinator med kvalifikationer enligt tabellen nedan fordras. Krav enligt EN ISO 14731, B= grundläggande, S= särskild, C= omfattande. Stålbyggnadsdagen 2009 8
Skruvförband I EN 1090-2 behandlas alla möjliga typer av skruvförband. I handboken kommer varianterna att begränsas till 8.8 och 10.9 enligt EN 14399-3 eller -10 i varmförzinkat utförande. I handboken föreslås att åtdragning av förspända förband ska göras med den kombinerade metoden. Motivet är att den metoden är mindre känslig för variationer i friktionen och man behöver inte kalibrera så noga. Regler för tunnplåtsförband ges men de är ganska allmänna och man förlitar sig på tillverkarens rekommendationer i stor utsträckning. Stålbyggnadsdagen 2009 9
Korrosionsskydd Texten hänvisar till andra standarder i stor utsträckning. Antingen kan önskat korrosiosskydd anges med funktionskrav som korrosivitetsklass och förväntad livslängd för korrosionsskyddet eller som en föreskriven lösning. Stålbyggnadsdagen 2009 10
Kontroll och provning En kontrollplan ska alltid upprättas, ingen distinktion mellan grundkontroll och tilläggskontroll. Resultat av provningar och mätningar ska dokumenteras. Som exempel visas krav på oförstörande provning av svetsar. Stålbyggnadsdagen 2009 11
Slutsatser Införandet av EN 1090-2 innebär förändringar av hittillsvarande praxis: Större ansvar för konstruktören att ställa krav på utförandet. Kan förenklas genom hänvisning till SBI:s handbok. Val av utförandeklass blir viktigt. Den styr i stor utsträckning kravnivån för såväl utförande som kontroll. Brist på svetskoordinatorer kan nödvändiggöra övergångsregler. Stålbyggnadsdagen 2009 12