Sammanträdesdatum Miljö- och byggnämnden

TJÖRNS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 Blad Plats och tid Kommunkontoret. Tid kl. 17.00 19.40 Beslutande Jan Fredriksson (s), ordf. Berne Petersson (kd), 1:e vice ordf., fr o m 109 Karl-Erik Persson (ka), 2:e vice ordf. Lennart Thorvaldsson (fp) Inga Olsson (c), jäv 129 Mikael Andersson (m), Morgan Englund (m) Lars Mattsson (sb), fr o m 111 Gunilla Larsson (s) Peter Schmidtke (s) Heino Medin (s) Morgan Bråse (sb), t o m 110, jäv 110 Jörgen Myrberg (kd) t o m 110 Tomas Kristiansson (ka), 129 Övriga deltagande Gullan Eriksson sekr.,tore Järvengren stadsarkitekt, Britt-Inger Rydh arkitekt, Lars-Erik Feuk 1:e byggnadsinspektör, Urban Nilsson byggnadsinspektör, Kennet Jonsson miljöchef. Maria Hübinette miljö och hälsoskyddsinspektör t o m kl. 17.10, Gabriella Köhler planarkitekt och Bo Harlén arkitekt, GF Konsult AB t o m kl. 17.45. Daniel Hjerpe (fp), Tomas Kristiansson (ka), Jörgen Myrberg (kd), Morgan Bråse (sb), Jan Thorin (s) och Tord Lyrstrand (mp). Utses att justera Morgan Englund (m) Justeringens plats och tid Kommunkontoret 2005-04-25 Underskrifter Sekreterare Paragraf 106-137 Gullan Eriksson Ordförande Jan Fredriksson (s) Justerande Morgan Englund (m) BEVIS Justeringen har tillkännagivits genom anslag Organ Miljö- och byggnämnden 2005-04-18 Datum för Datum för anslagets uppsättande 2005-04-26 anslagets nedtagande 2005-05-17 Förvaringsplats för protokollet Miljö- och byggförvaltningen Gullan Eriksson

106 Fastställande av dagordning Miljö- och byggnämndens beslut Dagordningen fastställdes med följande tillägg och ändringar: Extra ärende Olsnäs Samfällighetsförening

Handläggare: Stadsarkitekt Tore Järvengren 107 Aktuella budgetfrågor Prognos 1/2005 Ärendebeskrivning Stadsarkitekt Tore Järvengren redovisar prognos 1/2005. Miljö- och byggnämnden beslutar Informationen noteras.

Handläggare: Miljöchef Kennet Jonsson Kommunfullmäktige 108 Tobakslagen - fördelning av tillsynsansvar Ärendebeskrivning Tobakslagen ändras from den 1 juni 2005 genom att krav på rökfria serveringslokaler införs. Respektive kommun har att bestämma hur tillsynsansvaret inom kommunen för Tobakslagen skall vara fördelat. Miljöavdelningens utredning och synpunkter Inom Tjörns kommun bedrivs tillsynen enligt Tobakslagen idag genom Socialnämnden och dess Socialförvaltning. Alkohol- och tobakshandläggaren sköter samordnad tillsyn inom alkohol- och tobaksområdet. När det gäller tobakstillsyn så handlar det dels om tillsyn över försäljning av tobaksvaror så att inte försäljning sker till minderåriga under 18 år (12 Tobakslagen ) och dels om att handlägga anmälningsärenden gällande tobaksförsäljning ( 12 a Tobakslagen). Genom kampanjer inom försäljningsledet såsom visaleg.nu så har tillsynsobjekten själva aktivt arbetat med den frågan. Socialnämnden har fastställda tillsynsavgifter för detta arbete enligt Tobakslagen. Det tillkommande tillsynsarbetet avseende rökfrihet i serveringslokaler bygger på att verksamhetsansvariga tar ansvar för att uppnå rökfrihet i serveringslokalerna. Staten har gjort bedömningen att avgifter för den tillkommande tillsynen över serveringslokaler inte skall få tas ut. Indirekt innebär det att detta inte ses som en tillsynsfråga att högprioritera för kommunerna. Miljöavdelningen anser att all tillsynsverksamhet utifrån gällande lagstiftning skall kunna avgiftsbeläggas och inte bli ytterligare en arbetsbörda att bära utan kostnadstäckning. Rökfria serveringslokaler är viktigt, men i förhållande till andra tillsynsuppgifter som miljöavdelningen har är det ingen högprioriterad fråga.

108 forts. I en helhetsbedömning för Tjörns kommun som helhet är det nog trots allt lämpligast att tillsynsansvaret för serveringslokalerna ligger hos miljö- och byggnämnden med tanke på dels hälsoskyddsaspekterna och dels på att besöksfrekvensen vid restauranger och andra serveringslokaler torde vara större från miljöavdelningens sida än från alkohol- och tobakshandläggaren. Miljö- och byggnämnden beslutar Miljö- och byggnämnden föreslår Kommunfullmäktige besluta om tillsynsansvaret enligt följande: Socialnämnden fortsätter att bedriva tillsyn enligt Tobakslagen avseende försäljning av tobaksvaror samt att miljö- och byggnämnden bedriver tillsyn enligt Tobakslagen avseende serveringslokaler. För kännedom: Socialnämnden

Handläggare: Miljö- och hälsoskyddsinspektör Annika Johansson Miljöchef Kennet Jonsson 109 Dnr 2003-1122 Riktlinjer för återvinning av asfalt med stenkolstjära i Tjörns kommun Tidigare behandling Miljö- och byggnämnden beslutade enligt 3/2004-01-19 följande: 1. Tillsätta en arbetsgrupp för framtagande av policy för hantering och användning av fyllnadsmassor vid vägbyggnation etc inom Tjörns kommun. 2. Som politisk representation i arbetsgruppen tillsätts Karl-Erik Persson (ka) och Peter Schmidtke (s). 3. Från tjänstemannasidan tillsätts två personer varav den ena är Annika Johansson som också är sammankallande för arbetsgruppen och Mikael Mårtensson. 4. Förslag till policy skall redovisas vid miljö- och byggnämndens sammanträde 19 april alt. 17 maj 2004. Miljö- och byggnämndens gjorde enligt 142/2004-06-14 följande bedömning: Miljö- och byggnämnden föreslås besluta att godta rutiner vid återvinning av asfaltbeläggning innehållande stenkolstjära i Tjörns kommun daterad 2004-05-04 Miljö- och byggnämnden beslutade enligt 142/2004-06-14 följande: Återremittera policydokumentet till arbetsgruppen för redigering av textmaterialet. Miljö- och byggnämnden beslutade enligt 187/2004-08-23 följande: Återremittera policydokumentet till arbetsgruppen. Ärendebeskrivning I samband med vägbyggnation av väg 160 vid Myggenäs - Almösund användes äldre asfaltsmassor som utfyllnadsmaterial. Miljö- och byggnämnden lämnade råd och anvisningar för hur denna hantering skall ske (MBN 227/2002-08-25).

109 forts. I samband med att väg 723 kommer att byggas om inom ett par år är det stor risk att återanvändning av återuppbrutna massor kommer att aktualiseras. Återanvändning av olika avfall kommer troligen att öka i framtiden. För närvarande arbetar Naturvårdverket med att ta fram allmänna råd för återanvändning av olika avfallsslag i samband med vägbyggen. Dessa råd beräknas komma i slutet på 2004. Några centrala riktlinjer för återvinning/återanvändning av tjärhaltiga asfaltsmassor finns inte i dag. I avvakta på centrala riktvärden har arbetsgruppen för utfyllnadsmassor tagit fram förslag på rutiner för hantering av asfaltsmassor innehållande stenkolstjära. Reviderande rutiner vid återvinning av asfaltbeläggning innehållande stenkolstjära i Tjörns kommun daterade 2004-08-23 har framtagits. Miljö- och byggnämnden beslutar Miljö- och byggnämnden fastställer riktlinjerna.

2004-08-23 Riktlinjer för återvinning av asfalt med stenkolstjära i Tjörns kommun Fastställd av Miljö- och byggnämnden, Tjörns kommun 2005-04-18 109 Bakgrund Stora mängder asfaltbeläggningar, 1,5-2 miljoner ton, tas årligen bort från svenska vägar och gator och återvinns till ny asfalt eller placeras i obundna lager. Äldre asfaltbeläggningar kan innehålla stenkolstjära, som sedan år 2002 klassas som farligt avfall om halten av cancerogena ämnen i materialet överstiger 0,1 procent. I Sverige avtog användningen av stenkolstjära successivt under början av 1970-talet för att upphöra helt 1973. Men eftersom stenkolstjära har använts i över 50 år som bindemedel i asfaltbeläggningar, så innehåller många äldre vägbeläggningar ett eller flera lager med inslag av stenkolstjära. Centrala riktvärden för hantering av tjärhaltiga asfaltsmassor saknas idag. En dialog pågår dock mellan kommuner, Vägverket och statliga miljömyndigheter. I avvaktan på centrala riktvärden har Tjörns kommuns miljö- och byggnämnd enats om följande rutin för hantering av asfaltsmassor innehållande stenkolstjära. I samband med att rutinen tagits fram har diskussioner förts med Naturvårdsverket, Vägverket och Göteborgs kommun. Kontinuerlig utvärdering och översyn kommer att ske av rutinen.

Inventering och provtagning Vid planerade vägprojekt, där man avser återvinna den ursprungliga asfaltsbeläggningen, skall provtagning ske med borrkärna. Borrkärnan skall tas genom alla bundna lager. Ett prov skall tas per 100 meter eller per 1500 m 2 asfalterad yta, dock måste minst 2 prover tas. Antal provpunkter kan reduceras efter samråd med miljö- och byggnämnden. För övriga projekt sker provtagning genom uttag på mellanupplag. Ett prov skall tas per 300 ton eller per 150 m 3 asfaltbeläggning, dock måste minst 2 prover tas. Metoder vid provberedning och analys Asfaltsbeläggningen skall analyseras med avseende på 16-PAH (polyaromatiska kolväten). Provberedning: Uttaget prov (borrkärna eller från mellanupplag) skall krossas till en kornstorlek på max 20 mm. Provmängden, krossgranulatet, bör vara mellan 3-5 kg. Provtagning och provberedning enligt norm SSEN 932-1 Granulatet extraheras därefter enligt någon metod enligt FAS (Föreningen för asfaltbeläggningar i Sverige) metodbeskrivningar. Val av metod och lösningsmedel skall anges. Extraktet förvaras i glasflaskor tillhandahållna av analyslaboratorium. Om inget annat anges kan enkelprov utföras. Extraktionen kan göras av ett asfaltlaboratorium. Analys: Extraktet kan analyseras genom gaskromatografisk masspektrometri, GC- MS, med avseende på 16 PAH. Halten PAH räknas om utifrån hela provets vikt och anges i mg/kg TS (torrsubstans) (=ppm). Riktvärden och användningsområden vid återvinning av tjärhaltig asfaltbeläggning <50 ppm 16-PAH material får användas fritt i vägkonstruktionen som förstärknings-, bär- eller slitlager. 50 150 ppm 16-PAH material får användas i vägkonstruktionen som bundet bärlager under ny tät slitlagerbeläggning. 150 300 ppm 16-PAH material får användas i vägkonstruktionen som bundet bärlager under ny tät slitlagerbeläggning, dock inte i vattenskyddsområden eller känsliga områden.

>300 ppm 16-PAH materialet bedöms som farlig avfall och skall fraktas till klass 1 deponi för vidare hantering eller till anläggning som är tillståndsprövad för t ex bakteriell nedbrytning, termisk avdrivning, mellanlagring eller tillståndsprövad återvinning. Användning Det återvunna tjärhaltiga beläggningsmaterialet skall i första hand användas inom samma vägprojekt. Val av återvinningsmetod - obundet, kall eller halvvarm - skall ske utifrån teknisk/ekonomisk bedömning med beaktande av riktvärdena ovan. Väghållaren skall i sina tekniska specifikationer och vid upphandling ange möjlighet till återvinning enligt riktvärden ovan. Väghållaren tecknar avtal med ett antal anläggningar för hantering av tjärhaltiga massor på mellanupplag. Anläggningarna skall ha tillstånd eller vara anmälda i enlighet med Miljöbalken samt Förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Återvinningsmetoder Vid samtliga återvinningsmetoder av tjärhaltiga beläggningsmaterialet skall bästa möjliga teknik och utrustning användas. materialet packas effektivt och noggrant. materialet placeras så att grundvatten inte kan komma i kontakt med de återvunna massorna, alltså på god nivå ovan den högsta grundvattennivån. materialet placeras så att dricksvattentäkter inte riskera att förorenas. materialet placeras så att inte känsliga områden förorenas. Vid återvinning av tjärhaltiga beläggningsmaterial till bundet bärlager skall dessutom: kall eller halvvarm återvinningsmetod med inblandning av bindemedel användas mycket bindemedel och vid behov stenmaterial som ger bra inkapsling av tjärpartiklarna tillsättas det tjärhaltiga beläggningsmaterialet. I första hand skall bitumenemulsion användas som bindemedel. återvinningsbeläggningen (bärlagret) täckas med en ny, tjock och tät slitlagerbeläggning. Täckningen skall ske så snart det är tekniskt möjligt.

Samråd Återvinning av tjärhaltiga beläggningsmaterial med PAH-halter mellan 50 och 300 ppm skall ske efter samråd med miljö- och byggnämnden. Dokumentation Vid samtliga PAH-intervall skall väghållaren registrera de objekt och var i objektet (vilket lager) de återvunna massorna placerats. Vidare skall objektets geografiska placering, mängd återvunna massor, återvinningsmetod samt massornas PAH-halt dokumenteras. Dokumentationen skall sparas och en kopia med uppgifterna skall inlämnas till Miljö- och byggnämnden så snart arbetet slutförts. Verksamhetsutövaren med entreprenörer och konsulter skall hålla väghållaren informerad. Väghållaransvar och underhåll Väghållaren ansvarar för att den väg där återvunnen asfaltsmassa placerats underhålls så att sprickbildning i vägen förhindras samt att tätskiktet (ny asfaltbeläggning) och dess funktion bibehålls. Vid vägarbeten när det återvunna beläggningsmaterialet kan komma att tas upp/tas bort (t ex vid grävningsarbeten) skall Miljö- och byggnämnden informeras om hur eventuella överskottsmassor skall hanteras och vart de skall transporteras. Vid byte av väghållare skall information och dokumentation om mängd återvunnet tjärhaltigt beläggningsmaterial, återvinningsmetod och dess PAH-halt samt placering i vägkroppen (vilket lager) och var de placerats geografiskt, överlämnas till den nya väghållaren. Väghållaren ansvarar i övrigt för att vägen anläggs, underhålls och sköts så att störning för människor hälsa och miljön inte uppstår. Referenser: Jacobsson, T & Larsson, L: Kall och halvvarm återvinning av tjärhaltiga beläggningsmassor - påverkan på omgivningsmiljö. Uppföljning av provvägar och kontrollsträckor 2002, VTI notat 45-2002. Jacobsson, T & Granvik (red): Stenkolstjära i asfaltsmassor. Lägesrapport med råd och rekommendationer för hantering, mellanlagring och återvinning, Svenska kommunförbundet och Vägverket, maj 2003. Stockholms, Göteborgs och Malmös kommun: Tjära i asfaltsbeläggningar. Gemensamma rutiner för Stockholm, Göteborg och Malmö, 2003-09-01. Vägverket & SGI: Konsekvensbeskrivning för hantering av tjärhaltiga beläggningsmaterial, 2003-10-06

Handläggare: Arkitekt Bo Harlén Klädesholmen Seafood Rytterholmen 1 471 51 KLÄDESHOLMEN 110 Dnr 2003-0524 Rytterholmen 1:2 Detaljplan Detaljplanens innehåll Föreslagen detaljplaneändring avser att pröva möjligheten till förändringar och utveckling m m. för Klädesholmens Seafood AB. Förslaget innebär en omfattande utfyllnad av vattenområde norr om den nuvarande verksamheten. Ett kyllager föreslås på skäret söder om allmänna vägen. Vidare ingår en omdisponering av parkering och bussvändplats. Planförutsättningar Området ligger i huvudsak inom detaljplanelagt område (P11). Aktuell plats för kyllager är belägen utanför detaljplanelagt område. För denna del råder strandskydd (RN1). Jäv Morgan Bråse (sb) anmäler jäv och deltar inte i ärendehantering eller beslut i ärendet. Jörgen Myrberg (kd) går in som tjänstgörande ersättare. Tidigare behandling Miljö- och byggnämnden bedömde, enligt 177/2003-06-16, det viktigt att planarbetet inleds med att pröva alternativa lokaliseringar för det önskade kyllagret. Förslaget innebär ett intrång i ett orört naturområde.

110 forts. Miljö- och byggnämnden beslutade enligt 177/2003-06-16 följande: 1. Miljö- och byggnämnden tillstyrker att plantillstånd lämnas enligt miljö- och byggnämndens bedömning ovan. 2. När plantillståndet ges bör följande upplysningar tas med i beslutet. Plantillståndet innebär ingen garanti för att detaljplanen kan antas. Fastighetsägaren får själv anlita och bekosta konsult för planarbetet. Miljö- och byggnämnden tar ut en planadministrationsavgift. Plantillståndet begränsas till att gälla under 2 år. Tillgängliga resurser är avgörande för när och i vilken takt kommunen kan medverka i planarbetet. Miljö- och byggnämnden bedömde, enligt 238/2003-09-22, att programhandlingarna analyserade lokaliseringsfrågan och beskrev de viktigaste konsekvenserna. Miljö- och byggnämnden bedömde att handlingarna även i övrigt kunde ligga till grund för programsamråd. Miljö- och byggnämnden beslutade, enligt 238/2003-09-22, att för programsamråd godkänna program daterat 2003-09-22, upprättat av Kustens arkitektkontor AB, planarkitekt Stig Holmstrand. Programmet redovisar bl a alternativa lokaliseringar av kylanläggningen. Programmet var ute på samråd. Inkomna synpunkter sammanfattades i redogörelse för programsamråd, daterad 2003-12-15. Byggavdelningens bedömde i detta sammanhang att lokaliseringsfrågan får belysas utförligare i det fortsatta planarbetet. Dock ter sig alternativ 1, udden på södra sidan av vägen, som enklast från genomförandesynpunkt. Alternativ 2, en utvidgning av verksamhetsområdet åt norr, ger en större planberedskap och bör också ingå i det fortsatta arbetet. I övrigt måste beaktas områdets entréfunktion, parkeringsmöjligheterna mm. Miljö- och byggnämnden delade byggavdelningens bedömning. Vidare påtalades möjligheten att samordna utfyllnaden vid Rytterholmen med den planerade bergstäkten på Springholmen.

110 forts. Miljö- och byggnämnden godkände Redogörelse för programsamråd, daterad 2003-12-15, kompletterad med ovanstående bedömning samt tillstyrkte utarbetande av samrådshandlingar med beaktande av de rekommendationer som lämnas i redogörelsen, innebärande i huvudsak: Lokaliseringsalternativ 1 som huvudalternativ men fortsatt arbete med även alternativ 2. Riskutredning och MKB skall utföras. Inför fortsatt arbete med alternativ 2 skall undervattensarkeologisk undersökning utföras. Samordning med bergtäkt på Springholmen. Nämnden informerades successivt om planarbetets utveckling fram till iordningställandet av samrådshandlingarna. Miljö- och byggnämnden delade, 2004-12-13, byggnadsavdelningens bedömning inför samrådsbeslutet, vilket innebar följande: Den föreliggande utformningen ger stora utvecklingsmöjligheter, särskilt genom utfyllnaden mot norr. Det är naturligtvis inte helt avgjort om den kommer till stånd. Därför har valts att inte överarbeta ärendet med kostsam geoteknisk undersökning eller marinarkeologisk undersökning inför plansamrådet. Det har alltså varit viktigast att utröna de marina miljöeffekterna, såsom ändrade strömningsförhållanden och hur grundbottnen kommer att påverkas. En slutsats verkar vara att den föreslagna utfyllnaden till och med skulle kunna förbättra produktionskapaciteten i vattenområdet. En nyanlagd sprängstensslänt medför alltid en inflyttning av organismer. Planens förslag till en ny kaj ger möjligheter för varutransport per båt. Seafood beräknar kunna ta in råvara på detta naturliga sätt. Idag sker all transport per lastbil. En kaj kan dessutom nyttjas även för andra behov. Entréområdet till Klädesholmen är idag i stort behov av organiserad tydlighet. Planförslaget anvisar en bättre differentiering. Det får förutsättas att detta följs upp genom en förtydligande markbehandling. Illustrationskartans redovisning av bussvändslinga behöver prövas ytterligare, än vad som har bedömts nödvändigt inför samrådet.

110 forts. När det gäller placeringen av kyllagret så är den föreslagna det enda läget som kan genomföras inom kort. Här fordras en begränsad sprängning. Strandkanten består. Påverkan på landskapsbilden bedöms som rimlig med tanke på den omgivande exploateringen, industri och vägbank. En god utformning kan dessutom innebära ett trivsamt tillskott. Vill man se det verkligt positivt så förstärks faktiskt entrén till Klädesholmen. Ett tillstyrkande av läget för kyllager baseras dock främst på det aktuella behovet och genomförbarheten. Planen föreslår möjligheter för nya båtplatser för mindre båtar, dels på norra sidan både allmänna och privata, dels på sydsidan en brygga längs vägbanken. Det senare är visserligen något utsatt men skulle faktiskt försköna området. I ett fortsatt planarbete får realismen i åtagandet och omfattningen prövas. Det är viktigt att intresseorganisationer på Klädesholmen reagerar i detta samråd, det gäller såväl utökade bryggmöjligheter som entréområdets utformning. Miljö- och byggnämnden tillstyrkte enligt 305/2004-12-13, att planförslag daterat 2004-12-13 kunde lämnas för samråd. Ärendebeskrivning Planförslaget har nu varit föremål för samråd. Samrådsredogörelse föreligger i konceptform. Byggavdelningens bedömning Avdelningen bedömer att planen kan utvecklas i huvudsak efter de principer som samrådsförslaget innebär. Dock fordras ett antal betydande kompletteringar såsom geoteknisk undersökning, marinarkeologisk undersökning, tydligare klarläggande av vattenströmningsförhållandena mm. Byggavdelningen föreslår miljö- och byggnämnden att låta vidareutveckla detaljplaneförslaget enligt de anvisningar som framgår av sammanfattningen i samrådredogörelsen. Detta innebär utredningar enligt föregående stycke, kompletteringar av planhandlingarna, vissa samråd mm.

110 forts. Med tanke på projektets omfattning så torde krävas några avstämningar innan det är lämpligt att ge tydliga direktiv till upprättandet av utställningshandlingar. Därför vill avdelningen föreslå att nämnden principgodkänner samrådredogörelsen, men att avvakta beslut om godkännande till dess att handlingarna är kompletterade. Samrådet kan inte anses helt avslutat förrän vissa kompletterande samråd har skett. Miljö- och byggnämndens bedömning Miljö- och byggnämnden delar avdelningens bedömningar som framgår av den preliminära samrådsredogörelsen, inklusive de kompletteringar som Bo Harlén föredrar i OH-form. Nämnden diskuterar även möjligheten att dela upp planområdet i två delar för att kunna komma snabbare fram med det akuta behovet av kylanläggningen på Strömholmen. Miljö- och byggnämndens beslut 1. Miljö- och byggnämnden godkänner den preliminära samrådsredogörelsen, daterad 2005-04-18 och konstaterar att det kvarstår vissa samråd innan själva samrådsprocessen kan avslutas. 2. Fördjupade samråd skall ske med Vägverket, Sjöfartsverket, företrädare för yrkesfisket, Räddningstjänsten och hamnföreningen.

Handläggare: Planarkitekt Gabriella Köhler 111 Detaljplan för del av Toftenäs 1:75 Detaljplanens innehåll Detaljplanen föreslår en förtätning och avstyckning av en befintlig tomt. Planförutsättningar I kommunens översiktsplan (ÖP 03) redovisas planområdet som helårsbebyggelse. I gällande fördjupad översiktsplan från 1987, är området markerat som bostadsområde för helårsändamål. Föreslaget planområdet är tidigare detaljplanelagt. Området där en ny fastighet avses är i befintlig plan prickmark, dvs. mark som ej får bebyggas. Tjörns kommun omfattas av särskilda hushållningsbestämmelser 4 kap 2 Miljöbalken. Utöver särskilda bestämmelser gäller grundläggande hushållningsbestämmelser för användning av mark och vatten (3 kap MB). Tidigare behandling Miljö- och byggnämnden beslutade enligt 244/2004-04-18 att godkänna detaljplanen för samråd. Ärendebeskrivning Planområdet ligger i Skärhamns centrala delar. Planområdet ligger insprängt bland befintlig bebyggelse. Planförslaget innehåller en ny fastighet på ca 1000 kvm.

111 forts. Miljö- och byggnämnden beslutar Miljö- och byggnämnden godkänner särskilt utlåtande för detaljplan Toftenäs 1:75 samt antar detaljplan Toftenäs 1:75.

Handläggare: Arkitekt Britt-Inger Rydh xxxxxxx xxxxxxxxx xxxxxxxxx 112 Dnr 2005-0179 Aröd 1:172 Ansökan om förhandsbesked för om-/tillbyggnad samt ändrad användning för del av byggnad från förråd till bostad Ansökans innehåll Ansökan avser om- och tillbyggnad samt ändrad användning för del av byggnad från förråd till bostad. Planförutsättningar Fastigheten är belägen utanför detaljplanelagt område. I områdesplan för Rönnäng-Bleket 1979 är befintlig byggnad betecknad som område för handel. Ärendebeskrivning Sökande önskar få omdisponera och samordna befintliga verksamheter. Förslaget innebär att: maskinhall rivs ersättningsbyggnad för båtförvaring och lager uppförs (intill bilverkstaden) övervåningen till trävarulagret inreds med lägenheter (ca 4-5 lgh) en översyn av byggnaden exteriört i samband med ombyggnad. Specifikt för ärendet I befintlig byggnad används redan idag vissa delar i övervåning till bostadsändamål. Förslaget är inte tillräckligt preciserat att bereda tillfälle att höra grannar.

112 forts. Miljö- och byggnämndens bedömning Då grannar inte är hörda kan miljö- och byggnämnden inte meddela ett positivt förhandsbesked. Miljö- och byggnämnden är däremot beredd att uttala att positivt pröva ärendet vidare i bygglovprocessen. Miljö- och byggnämnden beslutar 1. Miljö- och byggnämnden är beredd att pröva ärendet vidare genom bygglov. Grannar kommer att höras i bygglovförfarandet. 2. Ansökan om bygglov skall inlämnas till miljö- och byggnämnden senast 2007-04-18.

Handläggare: Arkitekt Britt-Inger Rydh xxxxxxxxxx xxxxxxxxxx xxxxxxxxxxx 113 Dnr 2004-0704 Gåseknöde 1:6 Ansökan om förhandsbesked för uppförande av bostadshus och ladugård Ansökans innehåll Ansökan avser uppförande av bostadshus och ladugård för djurhållning. Planförutsättningar Aktuell plats är belägen utanför detaljplanelagt område. Aktuellt område är i kommunens översiktsplan (ÖP 03) redovisat som övrigt område på rekommendationskartan och som oförändrat område på markanvändningskartan. Tidigare behandling Miljö- och byggnämnden gjorde enligt 95/2002-04-15 följande bedömning: I ansökan redovisas ett önskemål att uppföra bostadshus i närheten av sin son med familj. I ansökan har redovisats var sonen med familj bor endast i form av adress. Denna uppgift måste kompletteras med placering på karta. Ärendet återremitteras därför till byggavdelningen. Miljö- och byggnämnden beslutade enligt 95/2002-04-25 följande: Ärendet återremitteras till byggavdelningen för ytterligare utredning. Miljö- och byggnämnden gjorde enligt 133/2002-05-15 följande bedömning: Det finns inte behov av bebyggelse för att tillgodose pågående verksamhet inom eller i anslutning till fastigheten. Det finns inte skäl att medge undantag från kravet på detaljplan.

113 forts. Miljö- och byggnämnden beslutade enligt 133/2002-05-15 följande: 1. Ansökan avslås. 2. Prövning av ansökan skall ske genom detaljplan. 3. Miljö- och byggnämnden är med motivering enligt ovan inte bredd att medverka till upprättande av sådan detaljplan. Miljö- och byggnämnden gjorde enligt 249/2004-10-18 följande bedömning: Miljö- och byggnämnden godtar de skäl sökande redovisar i ansökan. Frågan om fastighetens användning för jordbruksändamål skall utredas av miljö- och byggförvaltningen. Därefter skall ärendet på nytt prövas av miljö- och byggnämnden. Miljö- och byggnämnden beslutade enligt 249/2004-10-18 följande: Ärendet återremitteras till miljö- och byggförvaltningen för vidare utredning. Miljö- och byggnämnden gjorde enligt 49/2005-02-21 följande bedömning: Miljö- och byggnämnden godtar skälen bakom ansökan för vidare prövning av ärendet. Den vidare prövningen innebär att avloppsfrågan prövas av miljöavdelningen. Därefter remitteras ärendet till länsmuseet. I detta fall finns skäl att medge undantag från kravet på detaljplan. Miljö- och byggnämnden beslutade enligt 49/2005-02-21 följande: 1. Avloppsfrågan skall prövas av miljöavdelningen. 2. Ärendet remitteras därefter till länsmuseet. 3. Detta beslut är endast ett delbeslut. I nästa prövning avgörs om ansökan skall avslås eller om positivt förhandsbesked skall meddelas. Ärendebeskrivning Allmänt Tjörn är belägen inom en expansiv tätortsregion. Läget vid havet gör att efterfrågan på mark för olika anspråk är stor. Tjörn har en begränsad yta och en känslig landskapsbild. Såväl landskap som bebyggelse har ofta stora värden ur kulturhistorisk synpunkt.

113 forts. Utgångspunkten för den översiktliga planeringen och kommunens bostadsbyggnadsprogram är att ny bebyggelse huvudsakligen ska lokaliseras i anslutning till kommunens tätorter. Därmed blir den nya bebyggelsen lokaliserad nära tätortens serviceutbud. Samtidigt kan det traditionella bebyggelsemönstret bibehållas och delar av landskapet förbli fri från bebyggelse. Ett mindre antal nya bostadshus förutsättes dock lokaliseras utanför tätorterna utanför detaljplanelagt område. Ny bebyggelse som stödjer eller underlättar pågående markanvändning bör därvid prioriteras framför ansökan utan anknytning till fastigheten. Ny bebyggelse bör lokaliseras i anslutning till befintlig bebyggelse och anpassas till landskapsbild och bebyggelsetradition. Mot bakgrund av bebyggelsetrycket och kommunens planerade utveckling av bebyggelse och service är det nödvändigt att varje enskild ansökan sätts in i sitt sammanhang. Den samlade effekten av det stora bebyggelsetrycket utanför planlagt område får därför konsekvens vid bedömning av det enskilda ärendet. Enligt 2 kap plan- och bygglagen ska planläggning och prövning av bygglov och förhandsbesked ske, så att en från allmän synpunkt lämplig utveckling främjas. Mark- och vattenområden skall användas för det ändamål för vilka områdena är mest lämpade med hänsyn till beskaffenhet och läge samt föreliggande behov. Vidare stadgas bland annat att bebyggelse skall lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till bland annat möjligheterna att ordna trafik, vattenförsörjning och avlopp samt annan samhällsservice. I det fall föreslaget husläge inte berättigar till skolskjuts är det viktigt att vägen till skolan är trafiksäker. Enligt 3 kap plan- och bygglagen skall byggnader bland annat placeras och utformas på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till stads- och landskapsbild och till natur- och kulturvärdena på platsen.

113 forts. Enligt 5 kap plan- och bygglagen skall prövning av markens lämplighet för bebyggelse och reglering av bebyggelsemiljöns utformning ske genom detaljplan bland annat vid ny sammanhållen bebyggelse och ny enstaka byggnad som skall förläggas inom ett område, där det råder stor efterfrågan på mark för olika anspråk. Prövning av markens lämplighet för ny bebyggelse skall därför ske genom detaljplan inom kommunen. Möjlighet till undantag finns för enstaka byggnad, bland annat om bygglovet avser bebyggelse med anknytning till verksamhet på platsen. Den 13 mars 2003 antogs översiktsplanen ÖP 03 för Tjörns kommun. I översiktsplanen redovisas kommunens inställning till plan- och bygglovsfrågor inom olika kommundelar. Specifikt för ärendet Sökande har i ansökan daterad 2004-07-27 närmare redovisat skälen bakom ansökan. Den nu aktuella byggplatsen är belägen på fastigheten väster om Gåseknöde 1:21. Byggavdelningen har undersökt om fastighetens användning är för jordbruksändamål. Enligt uppgift är fastigheten klassad som jordbruk utan byggnader Sökande har inkommit med nytt förslag daterat 2005-01-11, där stallets tänkta placering är inritad. Sökande har också redovisat placeringen för berörda grannar. Fastighetsägaren på fastigheten Gåseknöde 1:21 har genom sökande fått svar muntligt hur många djur som stallet skall innehålla. Övriga berörda grannar har inga erinringar. I meddelandeblad från Socialstyrelsen daterat juni 2004 samt Miljömedicinskt yttrande angående bostadsområden i anslutning till hästhagar daterat 2003-05-20 angående hästhållning hänvisas till ett skyddsavstånd till 200 m.

113 forts. Länsstyrelsen i Skåne län har i rapport 2004:17, hästar och bebyggelse kommit fram till att när det gäller mindre anläggningar (1-10 hästar) bör som regel alltid ett skyddsavstånd på minst 100 m från stall och gödselhantering och minst 50 m från område där hästar vistas upprätthållas. Bohusläns museum har i yttrande daterat 2005-03-21 inget att erinra. Miljöavdelningens synpunkter Miljöavdelningen har i yttrande daterat 2005-02-28 svarat att en VAanläggning typ RONA borde gå att lösa. Byggavdelningens förslag till beslut Byggavdelningen föreslår miljö- och byggnämnden att bevilja positivt förhandsbesked enligt 8 kap 34 plan- och bygglagen, PBL. Miljö- och byggnämndens bedömning Miljö- och byggnämnden godtar skälen bakom ansökan. I detta fall finns skäl att göra undantag från kravet på detaljplan. Miljö- och byggnämnden beslutar 1. Positivt förhandsbesked meddelas enligt 8 kap 34 plan- och bygglagen, PBL för uppförande av bostadshus/ladugård. 2. Bostadshuset bör ges traditionell volym med ljusmålade (helst vita) träfasader och sadeltak med röda takpannor. Ladugården bör ges ett traditionellt utseende med faluröd tråfasad. 3. Ansökan om bygglov skall inlämnas till miljö- och byggnämnden senast 2007-04-18.

Handläggare: Arkitekt Britt-Inger Rydh xxxxxxxxx xxxxxxxxx xxxxxxxxxxxx 114 Dnr 2004-0757 Hövik 3:7 Ansökan om förhandsbesked för uppförande av ett bostadshus Ansökans innehåll Ansökan avser uppförande av ett bostadshus. ( I tidigare ansökan avsågs uppföras tre bostadshus). Planförutsättningar Aktuell plats är belägen utanför detaljplanelagt område. I kommunens översiktsplan (ÖP 03) är aktuellt område betecknat R 5 (utvecklingsområde för bebyggelse). Tidigare behandling Miljö- och byggnämnden gjorde enligt 7/2005-01-24 följande bedömning: Miljö- och byggnämnden godtar skälen bakom ansökan för vidare prövning av ärendet. Den vidare prövningen innebär att avloppsfrågan prövas av miljöavdelningen. Därefter remitteras ärendet till länsmuseet och berörda grannar/fastighetsägare. I detta fall finns skäl att medge undantag från kravet på detaljplan. Föreslagna tre tomter kan inte genomföras utan sökande ombeds inkomma med nytt förslag rörande en fastighet och ett bostadshus. Miljö- och byggnämnden beslutade enligt 7/2005-02-14 följande: 1. Avloppsfrågan skall prövas av miljöavdelningen. 2. Ärendet remitteras därefter till länsmuseet och berörda grannar/fastighetsägare. 3. Detta beslut är endast ett delbeslut. I nästa prövning avgörs om ansökan skall avslås eller om positivt förhandsbesked skall meddelas.

114 forts. Ärendebeskrivning Allmänt Tjörn är belägen inom en expansiv tätortsregion. Läget vid havet gör att efterfrågan på mark för olika anspråk är stor. Tjörn har en begränsad yta och en känslig landskapsbild. Såväl landskap som bebyggelse har ofta stora värden ur kulturhistorisk synpunkt. Utgångspunkten för den översiktliga planeringen och kommunens bostadsbyggnadsprogram är att ny bebyggelse huvudsakligen ska lokaliseras i anslutning till kommunens tätorter. Därmed blir den nya bebyggelsen lokaliserad nära tätortens serviceutbud. Samtidigt kan det traditionella bebyggelsemönstret bibehållas och delar av landskapet förbli fri från bebyggelse. Ett mindre antal nya bostadshus förutsättes dock lokaliseras utanför tätorterna utanför detaljplanelagt område. Ny bebyggelse som stödjer eller underlättar pågående markanvändning bör därvid prioriteras framför ansökan utan anknytning till fastigheten. Ny bebyggelse bör lokaliseras i anslutning till befintlig bebyggelse och anpassas till landskapsbild och bebyggelsetradition. Mot bakgrund av bebyggelsetrycket och kommunens planerade utveckling av bebyggelse och service är det nödvändigt att varje enskild ansökan sätts in i sitt sammanhang. Den samlade effekten av det stora bebyggelsetrycket utanför planlagt område får därför konsekvens vid bedömning av det enskilda ärendet. Enligt 2 kap plan- och bygglagen ska planläggning och prövning av bygglov och förhandsbesked ske, så att en från allmän synpunkt lämplig utveckling främjas. Mark- och vattenområden skall användas för det ändamål för vilka områdena är mest lämpade med hänsyn till beskaffenhet och läge samt föreliggande behov. Vidare stadgas bland annat att bebyggelse skall lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till bland annat möjligheterna att ordna trafik, vattenförsörjning och avlopp samt annan samhällsservice. I det fall föreslaget husläge inte berättigar till skolskjuts är det viktigt att vägen till skolan är trafiksäker.

114 forts. Enligt 3 kap plan- och bygglagen skall byggnader bland annat placeras och utformas på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till stads- och landskapsbild och till natur- och kulturvärdena på platsen. Enligt 5 kap plan- och bygglagen skall prövning av markens lämplighet för bebyggelse och reglering av bebyggelsemiljöns utformning ske genom detaljplan bland annat vid ny sammanhållen bebyggelse och ny enstaka byggnad som skall förläggas inom ett område, där det råder stor efterfrågan på mark för olika anspråk. Prövning av markens lämplighet för ny bebyggelse skall därför ske genom detaljplan inom kommunen. Möjlighet till undantag finns för enstaka byggnad, bland annat om bygglovet avser bebyggelse med anknytning till verksamhet på platsen. Den 13 mars 2003 antogs översiktsplanen ÖP 03 för Tjörns kommun. I översiktsplanen redovisas kommunens inställning till plan- och bygglovsfrågor inom olika kommundelar. Specifikt för ärendet Sökande har i ansökan daterad 2004-08-15 närmare redovisat skälen bakom ansökan. Sökande har inkommit med nytt förslag daterat 2005-02-25 gällande en fastighet och ett bostadshus. Bohusläns museum har i yttrande daterat 2005-03-15 inget att erinra. Fastighetsägare på Hövik 3:133 har inkommit med synpunkter daterade 2005-03-15. Fastighetsägaren önskar en dialog om den tänkta vägdragningen och placering av byggnad. Fastighetsägare på Hövik 3:230 har inkommit med synpunkter daterade 2005-03-15. Fastighetsägaren önskar en annan placering av byggnaden samt är helt emot den tänkta vägdragningen. Fastighetsägarna på Hövik 3:231 har inkommit med synpunkter daterade 2005-03-21. Fastighetsägarna kan inte acceptera att deras väg ev. kan bli en framtida väg till byggplatsen. Fastighetsägare på Hövik 3:170 har inkommit med synpunkter daterade 2005-03-29. Markområdet behöver röjas, förfallen byggnad rivas samt att föreslagen väg inte är önskvärd.

114 forts. Sökande har i yttrande daterat 2005-04-01 kommenterat inkomna synpunkter. Övriga berörda grannar har inga erinringar. Miljöavdelningens synpunkter Miljöavdelningen har i yttrande daterat 2005-03-08 påvisat att VA-frågan kan lösas genom kommunal anslutning. Byggavdelningens synpunkter Placering av enbostadshus, ev. garage och anslutning till fastigheten bör ske i samråd med berörda fastighetsägare. Miljö- och byggnämndens bedömning Miljö- och byggnämnden godtar skälen bakom ansökan. I detta fall finns skäl att göra undantag från kravet på detaljplan. Vid ansökan om bygglov redovisas ny placering av bostadshus och väganslutning i samråd med grannarna. Byggnaden bedöms inte medföra fara eller betydande olägenhet för omgivningen. Därmed uppfylls kraven i 3 kap 2 PBL. Även i övrigt bedöms lagstiftningens krav uppfyllas. Miljö- och byggnämnden beslutar 1. Positivt förhandsbesked meddelas enligt 8 kap 34 PBL för uppförande av bostadshus. 2. Vid ansökan om bygglov redovisas ny placering av bostadshus och väganslutning i samråd med grannarna. 3. Bygganden bör ges traditionell volym med ljusmålade (helst vita) träfasader och sadeltak med röda takpannor. 4. Ansökan om bygglov skall inlämnas till miljö- och byggnämnden senast 2007-04-18. Detta beslut kan överklagas hos länsstyrelsen, se bilagd skrivelse.

Handläggare: Arkitekt Britt-Inger Rydh xxxxxxxxxxx xxxxxxxxxx xxxxxxxxxxx 115 Dnr 2005-0315 Koholmen 1:1 (1:20) Ansökan om förhandsbesked för uppförande av sjöbod Ansökans innehåll Ansökan avser uppförande av sjöbod. Planförutsättningar För fastigheten gäller fastställd detaljplan för Klädesholmen (39) och Koholmen 1:20 (92/4). Aktuellt område har i kommunens kulturminnesvårdsprogram utpekats som särskilt värdefullt ur kulturmiljösynpunkt. I kommunens översiktsplan (ÖP 03) är aktuellt område betecknat R 3 (utvecklingsområde för bebyggelse). I kommunens översiktsplan (ÖP 03) är aktuellt område betecknat RK 16 (kulturmiljö). Ärendebeskrivning Sökande önskar uppföra en sjöbod. Sjöboden är placerad på mark som är avsedd för allmän platsmark (natur). Föreslagen byggnad avviker från fastställd detaljplan beträffande läge på tomt. Byggavdelningens synpunkter Föreslagen byggnad strider mot detaljplanens bestämmelser beträffande placering (allmän platsmark) och kan inte betraktas som en mindre avvikelse. Avvikelsen är inte förenlig med syftet med planen. Förutsättningar för att bevilja förhandsbesked föreligger ej.

115 forts. Miljö- och byggnämndens bedömning Föreslagen byggnad strider mot detaljplanens bestämmelser beträffande placering (allmän platsmark) och kan inte betraktas som en mindre avvikelse. Avvikelsen är inte förenlig med syftet med planen. Kraven i 2 kap 1 och 2 samt 3 kap 2 PBL bedöms inte uppfyllas. Miljö- och byggnämnden beslutar 1. Ansökan avslås. 2. Avvikelse bedöms inte vara mindre och inte heller i överensstämmelse med fastställd detaljplans syfte. Detta beslut kan överklagas till länsstyrelsen, se bilagd skrivelse.

Handläggare: Arkitekt Britt-Inger Rydh xxxxxxxxxxxx xxxxxxxxxxx xxxxxxxxxxx 116 Dnr 2004-0522 Långekärr 1:2 Ansökan om förhandsbesked för uppförande av bostadshus Ansökans innehåll Ansökan avser uppförande av bostadshus. Planförutsättningar Aktuell plats är belägen utanför detaljplanelagt område. Aktuellt område är i kommunens översiktsplan (ÖP 03) redovisat som övrigt område på rekommendationskartan och som oförändrat område på markanvändningskartan. Tidigare behandling Miljö- och byggnämnden gjorde enligt 8/2005-01-24 följande bedömning: Miljö- och byggnämnden godtar skälen bakom ansökan för vidare prövning av ärendet. Den vidare prövningen innebär att avloppsfrågan prövas av miljöavdelningen. Därefter remitteras ärendet till länsmuseet och berörda grannar/fastighetsägare. I detta fall finns skäl att medge undantag från kravet på detaljplan. Den föreslagna vägen är inte relevant för byggplatsen. Befintlig väg genom bostadsområdet skall användas. Miljö- och byggnämnden beslutade enligt 8/2005-01-24 följande: 4. Avloppsfrågan skall prövas av miljöavdelningen. 5. Ärendet remitteras därefter till länsmuseet och berörda grannar/fastighetsägare. 6. Detta beslut är endast ett delbeslut. I nästa prövning avgörs om ansökan skall avslås eller om positivt förhandsbesked skall meddelas.

116 forts. Ärendebeskrivning Allmänt Tjörn är belägen inom en expansiv tätortsregion. Läget vid havet gör att efterfrågan på mark för olika anspråk är stor. Tjörn har en begränsad yta och en känslig landskapsbild. Såväl landskap som bebyggelse har ofta stora värden ur kulturhistorisk synpunkt. Utgångspunkten för den översiktliga planeringen och kommunens bostadsbyggnadsprogram är att ny bebyggelse huvudsakligen ska lokaliseras i anslutning till kommunens tätorter. Därmed blir den nya bebyggelsen lokaliserad nära tätortens serviceutbud. Samtidigt kan det traditionella bebyggelsemönstret bibehållas och delar av landskapet förbli fri från bebyggelse. Ett mindre antal nya bostadshus förutsättes dock lokaliseras utanför tätorterna utanför detaljplanelagt område. Ny bebyggelse som stödjer eller underlättar pågående markanvändning bör därvid prioriteras framför ansökan utan anknytning till fastigheten. Ny bebyggelse bör lokaliseras i anslutning till befintlig bebyggelse och anpassas till landskapsbild och bebyggelsetradition. Mot bakgrund av bebyggelsetrycket och kommunens planerade utveckling av bebyggelse och service är det nödvändigt att varje enskild ansökan sätts in i sitt sammanhang. Den samlade effekten av det stora bebyggelsetrycket utanför planlagt område får därför konsekvens vid bedömning av det enskilda ärendet. Enligt 2 kap plan- och bygglagen ska planläggning och prövning av bygglov och förhandsbesked ske, så att en från allmän synpunkt lämplig utveckling främjas. Mark- och vattenområden skall användas för det ändamål för vilka områdena är mest lämpade med hänsyn till beskaffenhet och läge samt föreliggande behov. Vidare stadgas bland annat att bebyggelse skall lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till bland annat möjligheterna att ordna trafik, vattenförsörjning och avlopp samt annan samhällsservice. I det fall föreslaget husläge inte berättigar till skolskjuts är det viktigt att vägen till skolan är trafiksäker.

116 forts. Enligt 3 kap plan- och bygglagen skall byggnader bland annat placeras och utformas på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till stads- och landskapsbild och till natur- och kulturvärdena på platsen. Enligt 5 kap plan- och bygglagen skall prövning av markens lämplighet för bebyggelse och reglering av bebyggelsemiljöns utformning ske genom detaljplan bland annat vid ny sammanhållen bebyggelse och ny enstaka byggnad som skall förläggas inom ett område, där det råder stor efterfrågan på mark för olika anspråk. Prövning av markens lämplighet för ny bebyggelse skall därför ske genom detaljplan inom kommunen. Möjlighet till undantag finns för enstaka byggnad, bland annat om bygglovet avser bebyggelse med anknytning till verksamhet på platsen. Den 13 mars 2003 antogs översiktsplanen ÖP 03 för Tjörns kommun. I översiktsplanen redovisas kommunens inställning till plan- och bygglovsfrågor inom olika kommundelar. Specifikt för ärendet Sökande har i ansökan daterad 2004-05-16 närmare redovisat skälen bakom ansökan. Sökande har i yttrande daterat 2004-12-03 kompletterat skälen för byggnationen. Bohusläns museum har i yttrande daterat 2005-03-31 ansett att inga antikvariska hinder finns, men vill påminna om att exploatören är skyldig att informera länsstyrelsen om okända formlänningar skulle komma idagen. Vägverket har i yttrande daterat 2005-03-08 bl a den uppfattningen att tillfart till önskad byggplats i första hand skall prövas via befintlig väg, varför ny väganslutning avstyrkes. Fastighetsägaren Långekärr 1:2 har i yttrande daterat 2005-03-17 meddelat att någon överenskommelse angående avstyckning inte är gjord. Övriga berörda grannar har inga erinringar.

116 forts. Miljö- och byggnämndens bedömning Miljö- och byggnämnden godtar skälen bakom ansökan. I detta fall finns skäl att göra undantag från kravet på detaljplan. Miljö- och byggnämnden beslutar 1. Positivt förhandsbesked enligt 8 kap 34 PBL meddelas för uppförande av bostadshus. 2. Byggnaden bör ges traditionell volym med ljusmålade (helst vita) träfasader och sadeltak med röda takpannor. 3. Ansökan om bygglov skall inlämnas till miljö- och byggnämnden senast 2007-04-18. Detta beslut kan överklagas hos länsstyrelsen, se bilagd skrivelse.

Handläggare: Arkitekt Britt-Inger Rydh xxxxxxxxxx xxxxxxxxxxx xxxxxxxxxx 117 Dnr 2005-0239 Långekärr 2:4 Ansökan om förhandsbesked för uppförande av bostadshus Ansökans innehåll Ansökan avser uppförande av bostadshus. Planförutsättningar Aktuell plats är belägen utanför detaljplanelagt område. Aktuellt område är i kommunens översiktsplan (ÖP 03) redovisat som övrigt område på rekommendationskartan och som oförändrat område på markanvändningskartan. Ärendebeskrivning Allmänt Tjörn är belägen inom en expansiv tätortsregion. Läget vid havet gör att efterfrågan på mark för olika anspråk är stor. Tjörn har en begränsad yta och en känslig landskapsbild. Såväl landskap som bebyggelse har ofta stora värden ur kulturhistorisk synpunkt. Utgångspunkten för den översiktliga planeringen och kommunens bostadsbyggnadsprogram är att ny bebyggelse huvudsakligen ska lokaliseras i anslutning till kommunens tätorter. Därmed blir den nya bebyggelsen lokaliserad nära tätortens serviceutbud. Samtidigt kan det traditionella bebyggelsemönstret bibehållas och delar av landskapet förbli fri från bebyggelse. Ett mindre antal nya bostadshus förutsättes dock lokaliseras utanför tätorterna utanför detaljplanelagt område. Ny bebyggelse som stödjer eller underlättar pågående markanvändning bör därvid prioriteras framför ansökan utan anknytning till fastigheten. Ny bebyggelse bör lokaliseras i anslutning till befintlig bebyggelse och anpassas till landskapsbild och bebyggelsetradition.

117 forts. Mot bakgrund av bebyggelsetrycket och kommunens planerade utveckling av bebyggelse och service är det nödvändigt att varje enskild ansökan sätts in i sitt sammanhang. Den samlade effekten av det stora bebyggelsetrycket utanför planlagt område får därför konsekvens vid bedömning av det enskilda ärendet. Enligt 2 kap plan- och bygglagen ska planläggning och prövning av bygglov och förhandsbesked ske, så att en från allmän synpunkt lämplig utveckling främjas. Mark- och vattenområden skall användas för det ändamål för vilka områdena är mest lämpade med hänsyn till beskaffenhet och läge samt föreliggande behov. Vidare stadgas bland annat att bebyggelse skall lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till bland annat möjligheterna att ordna trafik, vattenförsörjning och avlopp samt annan samhällsservice. I det fall föreslaget husläge inte berättigar till skolskjuts är det viktigt att vägen till skolan är trafiksäker. Enligt 3 kap plan- och bygglagen skall byggnader bland annat placeras och utformas på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till stads- och landskapsbild och till natur- och kulturvärdena på platsen. Enligt 5 kap plan- och bygglagen skall prövning av markens lämplighet för bebyggelse och reglering av bebyggelsemiljöns utformning ske genom detaljplan bland annat vid ny sammanhållen bebyggelse och ny enstaka byggnad som skall förläggas inom ett område, där det råder stor efterfrågan på mark för olika anspråk. Prövning av markens lämplighet för ny bebyggelse skall därför ske genom detaljplan inom kommunen. Möjlighet till undantag finns för enstaka byggnad, bland annat om bygglovet avser bebyggelse med anknytning till verksamhet på platsen. Den 13 mars 2003 antogs översiktsplanen ÖP 03 för Tjörns kommun. I översiktsplanen redovisas kommunens inställning till plan- och bygglovsfrågor inom olika kommundelar. Specifikt för ärendet Sökande har i ansökan daterad 2005-03-03 närmare redovisat skälen bakom ansökan.

117 forts. Miljö- och byggnämndens bedömning Miljö- och byggnämnden godtar skälen bakom ansökan för vidare prövning av ärendet. Den vidare prövningen innebär att avloppsfrågan prövas av miljöavdelningen. Därefter remitteras ärendet till länsmuseet och berörda grannar/fastighetsägare. I detta fall finns skäl att medge undantag från kravet på detaljplan. Miljö- och byggnämnden beslutar 1. Avloppsfrågan skall prövas av miljöavdelningen. 2. Ärendet remitteras därefter till länsmuseet och berörda grannar/fastighetsägare. 3. Detta beslut är endast ett delbeslut. I nästa prövning avgöres om ansökan skall avslås eller om positivt förhandsbesked skall meddelas.

Handläggare: Arkitekt Britt-Inger Rydh xxxxxxxxxxxx xxxxxxxxxxxxxx xxxxxxxxxxxxx 118 Dnr 2005-0235 Mellanröd 1:4 Ansökan om förhandsbesked för uppförande av bostadshus Ansökans innehåll Ansökan avser uppförande av bostadshus. Planförutsättningar Aktuell plats är belägen utanför detaljplanelagt område. I kommunens översiktsplan (ÖP 03) är aktuellt område betecknat RK 5 (kulturmiljö). I kommunens översiktsplan (ÖP 03) är aktuellt område betecknat RJ (brukbar jordbruksmark). Ärendebeskrivning Allmänt Tjörn är belägen inom en expansiv tätortsregion. Läget vid havet gör att efterfrågan på mark för olika anspråk är stor. Tjörn har en begränsad yta och en känslig landskapsbild. Såväl landskap som bebyggelse har ofta stora värden ur kulturhistorisk synpunkt. Utgångspunkten för den översiktliga planeringen och kommunens bostadsbyggnadsprogram är att ny bebyggelse huvudsakligen ska lokaliseras i anslutning till kommunens tätorter. Därmed blir den nya bebyggelsen lokaliserad nära tätortens serviceutbud. Samtidigt kan det traditionella bebyggelsemönstret bibehållas och delar av landskapet förbli fri från bebyggelse.