Årsrapport strålskydd 2015

ÅRSRAPPORT, STRÅLSKYDD 2016-02-01 Medicinsk Fysik och Teknik Årsrapport strålskydd 2015 1 Inledning Tillståndshavaren (Region Kronoberg) ansvarar för att verksamheten med strålning bedrivs i enlighet med strålskyddslagens intentioner samt i överensstämmelse med strålsäkerhetsmyndighetens (SSM) föreskrifter och villkor. Tillståndshavaren har därmed ansvaret för att dimensioneringen av resurserna är tillräckliga för att lagar och föreskrifter skall kunna uppfyllas. Regionen har fem tillstånd: Medicinsk röntgendiagnostik (Am-022-09930) Radioaktiva ämnen (Cm-022-00027) Extern strålbehandling och Buckyterapi (Bm-022-00027) Odontologisk radiologi (Ao-022-02962) Sluten radioaktiv strålskälla med hög aktivitet (SSM2012-5063-2) Tillstånden hanteras av Medicinsk fysik och teknik (MFT) Sammanställning och rapportering av status för strålskyddsverksamheten görs av cheffysiker. Sammanställningen baseras på underlag från MFT och på internrevisioner genomförda vid berörda enheter. 2 Strålskyddsorganisation Strålskyddsorganisationen reviderades under 2015 med anledning av ombildningen från landsting till region. I och med detta flyttades ansvaret att vara tillståndshavarens representant från chefen för Medicinskt servicecentrum till Hälso- och sjukvårdsdirektören. I övrigt gjordes inga större förändringar. Förteckning över ledamöter i strålskyddskommitté och förteckning över personer med radiologisk ledningsfunktion har uppdaterats. Skiss över strålskyddsorganisationen redovisas i bilaga 1. 2.1 Strålskyddskommitté Strålskyddskommittén har sammanträtt vid två tillfällen. Av frågor rörande rutiner för strålskyddsarbetet och skydd av personal och patienter kan särskilt nämnas en ny rutin för uppföljning av höga huddoser vid genomlysning och en ny rutin för upphandling av personliga strålskydd. Dessutom har tre forskningsansökningar/ anmälan om nya metoder behandlats. 2.2 Dokumenthantering Sedan tidigare finns samtliga dokument i regionens Strålskyddshandbok samt Läkemedelsenhetens dokument angående radiofarmakahantering inlagda i Platina och är publicerade via intranätet. I Strålskyddshandbok finns övergripande Årsrapport strålskydd 2015.docx Sida 1 av 10

dokument beträffande organisation och rutiner för strålskydd. De flesta av MFTs metoder och rutiner inom strålning och strålskydd har också lagts in i Platina. Fortfarande återstår överföring av enhetsspecifika dokument och rutiner inom strålskyddsområdet vid andra enheter med strålningsverksamhet. Inom Bild- och funktionsmedicin har man gjort förberedelser för att kunna börja föra över dokument under 2016. I övrigt är kunskapen om systemet låg. En förutsättning för att kunna samla alla dokument inom strålningsområdet i Platina är att systemet introduceras brett inom regionen, med information och utbildning. För att få en effektiv dokumenthantering behöver också publiceringsfunktionen i Platina förbättras. Under 2015 har en sökfunktion införts som gör att alla kan söka fram regionens fastställda dokument. För att göra dem mer lättillgängliga skulle det dock behövas en mer strukturerad presentation på hemsidan. 2.3 Kännedom Befattningshavare i strålskyddsorganisationen är, enligt internrevisionen, i allmänhet kända av medarbetarna. Brett införande av Platina, med information och utbildning, inom regionen. En tydlig och lätthanterlig publiceringsfunktion för Platina-dokument på Region Kronobergs nya intranät. 3 Patientstrålskydd 3.1 Berättigande Rutiner för berättigande inom röntgen, nuklearmedicin och strålterapi är utarbetade och publicerade i landstingets Strålskyddshandbok. Frågan om hur berättigandebedömning skall hanteras vid operationsverksamheten är ännu inte hanterad, men detta planeras under 2016. 3.2 Undersökningsmetoder Nya metoder för undersökning eller behandling med joniserande strålning anmäls och hanteras i Strålskyddskommittén enligt den rutin som kommittén utarbetat. Klinikernas metodbeskrivningar för undersökning och behandling av patienter revideras varje år. Arbete med utveckling av metoder för MR undersökningar kan ge möjlighet att flytta över undersökningar från röntgenverksamheten. Undersökning med MR innefattar inte joniserande strålning och är därför en viktig del av strålskyddsarbetet för patienterna. Utvecklingsarbetet inom MR har dock fått stå tillbaka sedan hösten 2013 till förmån för andra, lagstadgade, uppgifter. Insatser för optimering av undersöknings- och behandlingsmetoder skall hanteras av arbetsgrupper med deltagande från berörda yrkeskategorier. Sammanlagt finns nio arbetsgrupper med inriktning mot röntgenverksamheten och nuklearmedicin. Den nya struktur för prioritering av optimeringsuppgifter som utarbetades under 2014 har i viss mån börjat tillämpas under 2015. Fortfarande utgör brist på personalresurser vid Bild- och funktionsmedicin (BFM) och Medicinsk fysik ett hinder för ett övergripande optimeringsarbete. Sida 2 av 10

Inom röntgenverksamheten har optimeringsarbeten framför allt genomförts i samband med installation och drifttagande av ny utrustning för angiografi i Ljungby, och justering av CT-protokoll på PET/CT-kameran. Under 2015 infördes ett system för automatisk insamling av patientdoser, DoseWatch. Detta kommer att ge förbättrade möjligheter att identifiera angelägna optimeringsområden. Redan nu har skillnader i protokollen för lungor på motsvarande utrustningar i Växjö och Ljungby kunnat identifieras och åtgärdas. Inom den nuklearmedicinska verksamheten har flera optimeringsprojekt utförts under året. De viktigaste är rutiner för PET/CT-kameran (optimering av undersökningsprotokoll, införande av Time-of-Flight funktion, utarbetande av rutin för kalibrering av instrument för mätning av FDG(F-18), utarbetande av kvartalskontroller) och översyn av rutiner och kontrollkedja för radionuklidterapi. Dessutom pågår ett projekt för att kunna göra dynamiska njurundersökningar (oftast på barn) istället för statiska med gammakamera. Ett SSM-projekt om praktiska strålskyddsåtgärder vid röntgenundersökningar genomfördes 2013, och utifrån det infördes en ny rutin för dokumentation. Den innebär att det alltid ska dokumenteras i RIS huruvida strålskyddsåtgärder (IDkontroll, kompression, användning av gonadskydd och fråga om graviditet) har vidtagits enligt metodbeskrivningen för den aktuella undersökningen. Under oktober till december 2015 gjordes samma undersökning igen, som uppföljning. Resultatet visar tyvärr att rutinen följs i alltför låg grad. Fortsatt månadsvis insamling av motsvarande data kommer frivilligt att göras under 2016 för att säkerställa att rutinen följs. Genomlysningsverksamheten i samband med operation visar en sakta ökande trend i antal procedurer de senaste åren. Dosbelastningen per patient ligger dock på ungefär samma nivå som tidigare år. Det genomförs ett ökande antal kärlprocedurer vilka har förhållandevis längre genomlysningstid per patient. En rutin för uppföljning av höga huddoser där det finns risk för akuta strålskador har arbetats fram under 2015. Hur arbete med optimering av metoder på operation, ur strålskyddssynpunkt, skall systematiseras planeras för 2016. 3.3 Registrering av standarddoser Registrering av standarddoser för undersökningar inom röntgen och nuklearmedicin fortsätter enligt föreskrifter och gällande rutiner. Standarddos är den genomsnittliga stråldosen för en normalpatient för en viss undersökning. Aktuella uppgifter finns tillgängliga i den omfattning som SSM kräver. Samtliga standarddoser är lägre än SSM:s referensvärden. Referensvärden anger vid vilken nivå åtgärder för att sänka stråldosen måste vidtas. En jämförelse med den sammanställning över inrapporterade standarddoser som kom från SSM under året visar att standarddoserna i Region Kronoberg ligger i nivå med medelvärdet för riket. Insamling av standarddoser och registrering av patientdoser vid diagnostiska undersökningar har hittills gjorts genom flera olika system, varav en del förutsätter en stor del manuellt arbete. Detta är tidskrävande och innebär en risk för felregistreringar. Under hösten 2015 automatiserades insamlingen genom att ett Sida 3 av 10

nytt system, DoseWatch, togs i bruk. Detta gör att data nu kan tas fram betydligt enklare och säkrare. Det ger också möjlighet att jämföra data från olika utrustningar och därmed ge en grund för optimering av utrustning och metoder. 3.4 Behandlingsmetoder Systematiskt arbete med optimering av metoder genomförs också inom strålbehandlingsverksamheten. Tre nya behandlingsapparater har tagits i bruk under 2014 och 2015. Dessa ger möjlighet bland annat till rotationsterapi vilket infördes i januari 2015 och nu används för ca 20% av patienterna. De nya apparaterna ger också möjlighet att ta verifikationsbilder med ett vanligt diagnostiskt röntgenrör, vilket ger både sänkt extra stråldos från bildtagningen och en betydligt bättre bildkvalitet och därmed säkrare positionering. Det kan även utnyttjas för att ge CT-bilder (s.k. cone beam CT) vilket ytterligare underlättar korrekt positionering och ger möjlighet att kontrollera förändringar inne i kroppen. Rutiner för bildtagning med de nya teknikerna har utarbetats under året. Ett projekt har också startats för att inför andningsanpassad behandling av vänstersidig bröstcancer. Inom radionuklidterapin har inga nya metoder tagits i bruk under året. Däremot har ett arbete gjorts för att förbättra rutinerna för en säkrare och mindre sårbar verksamhet. Detta arbete kommer att fortsätta även under 2016. Dokumenterade rutiner för berättigandebedömning och metodoptimering inom operationsverksamheten. Återupptagen utvecklingsverksamhet inom MR. Utökad verksamhet i de utsedda optimeringsgrupperna och förbättrad uppföljning av resultaten från dessa. Bättre följsamhet till rutinen för dokumentation av patientstrålskydd vid röntgenundersökningar. 4 Personalstrålskydd 4.1 Personaldosmätning Obligatorisk mätning av personalstråldoser för personal i kategori A genomförs enligt de rutiner som fastställts för landstinget. Resultaten visar allmänt på relativt låga stråldoser som är klart under gällande gränsvärden. Omfattningen av PETverksamheten har mer än dubblerats jämfört med tidigare år. För att hålla nere personalstråldoserna för PET-verksamheten införskaffades en injektor. Detta har tydligt minskat personaldoserna från injektionsmomentet, men det ökade antalet undersökningar gör att de totala årsdoserna ändå har ökat något. Riktade mätningar för personal i kategori B har genomförts enligt den upplagda planen för 2015. Mätning har gjorts med dosimetrar från ackrediterat laboratorium (Landauer) på den person som kan antas få högst exponering för varje procedur. Kompletterande mätningar har gjorts med regionens eget OSLsystem. De stråldoser som uppmätts är dos till bålen, händerna och ögonlinserna. Alla uppmätta värden ligger med god marginal under Strålsäkerhetsmyndighetens gräns för när personal ska flyttas upp i kategori A. Personer som utför angiografier följs upp extra noggrant, men för närvarande finns ingen anledning till att flytta upp dem. Mätningar av dosnivåer och personaldoser runt den nya PET/CT-kameran under full drift har gjorts. De bekräftar de tidigare gjorda beräkningarna att strålskyddet i Sida 4 av 10

lokalerna medger 600 PET-patienter per år. Dessa mätningar är dock komplicerade och under 2016 kommer utökade mätningar och beräkningar att göras för att utreda om produktionen kan ökas ytterligare. 4.2 Personliga strålskydd Under 2015 har en rutin för fortlöpande investeringar i strålskydd (förkläden, glasögon, sprutskydd, etc) införts. Utrustning för personligt strålskydd har kontrollerats enligt gällande rutin under 2015. Skydd som har försämrad funktion (strålskyddsmässigt eller hygienmässigt) kasseras och ersätts med nya. Under 2015 har 49 nya strålskydd införskaffats. Det finns nu 212 strålskydd som inte innehåller bly och 60 blybaserade strålskydd. Av dessa används 20 inom nuklearmedicin där de högre energierna gör att blybaserade strålskydd behövs. Övriga 40 kommer att kasseras efter hand. Antalet strålskydd har ökat något undre året eftersom man i vissa verksamheter börjat använda mer personliga förkläden för bättre passform. Idag finns ca 30 personliga förkläden i regionen. 4.3 Kategoriindelning Tidigare indelning av personal i kategori A (risk för högre dosnivå) och kategori B (lägre dosnivå) ligger fast. Enligt internrevision är kategoriindelningen väl känd av personalen vid de berörda enheterna. Inget behov av åtgärder för att uppfylla SSMs författningar. 5 Kompetens 5.1 Strålskyddsutbildning Programmet för utbildning i strålskydd omfattar introduktionsutbildning och återkommande grundutbildning. Modul för E-Learning som en introduktionskurs i strålskydd finns tillgängligt via intranätet. För den återkommande strålskyddsutbildningen (minst vart tredje år) anordnar MFT utbildningstillfällen anpassade för olika verksamhetsområden. Under 2015 har 21 utbildningstillfällen erbjudits och 14 av dessa har genomförts med totalt 107 deltagare. Enligt internrevision följer i princip all personal som ska ha strålskyddsutbildning (ca 620 personer) utbildningsrutinen. Deltagande i utbildningen registreras centralt i PA-systemet. 5.2 Handhavande av utrustning Utbildning i handhavande genomförs i huvudsak genom klinikernas interna utbildningssystem. Rutiner för hur utbildningarna skall genomföras finns dokumenterade. Genomgångna utbildningar signeras. Revision av dessa delar av verksamheten har inte genomförts. Inget behov av åtgärder för att uppfylla SSMs författningar. 6 Lokaler, utrustning 6.1 Lokaler Sida 5 av 10

Sjukhusfysiker skall delta i planering inför ny- och ombyggnad av lokaler för all strålningsverksamhet. Beräkningar och utredningar skall dokumenteras, liksom de inspektioner som utförs under pågående byggverksamhet. I vissa fall har sjukhusfysikern kommit med i ett sent skede i byggprocessen. Arbete pågår med att upprätta stabila kontakter mellan de olika inblandade parterna för att undvika detta. Under 2015 har insatser gjorts i samband med byggnation av nya lokaler för skopienheten. Vissa insatser har även gjorts i folktandvårdens nya lokaler på Teleborg, i folktandvårdens lokaler på Solrosen i Ljungby och i den nya lokalen för angiografi i Ljungby. Ett projekt pågår för att förbättra utformningen av hotlab för radionuklidterapiverksamheten. Det behövs både ur strålskyddssynpunkt och för att uppfylla hygienkraven för läkemedelshantering. Tidigare kategoriindelning av lokaler i kontrollerat område och skyddat område ligger fast. Under 2016 kommer mätningar och beräkningar av strålskyddet runt PET/CT att göras föra att utreda om det är möjligt att öka produktionen över 600 patienter per år. 6.2 Utrustning Leveranskontroll har utförts på all strålningsutrustning som tagits i bruk under året. Framför allt har omfattande kontroller, inmätningar och kalibreringar gjorts på den tredje nya strålbehandlingsapparaten. Leveranskontroller har även gjorts på utrustning för angiografi i Ljungby och på åtta nya tandröntgenutrustningar. Det finns program för periodisk kontroll av all strålningsutrustning. Programmen är baserade på SSM:s föreskrifter. Cirka 88% av de planerade periodiska kontrollerna på röntgenutrustning och alla kontroller inom nuklearmedicin och strålbehandling har utförts. De utrustningar som inte kontrollerats under året är fyra utrustningar för panoramaröntgen inom tandvården. Dessa planeras under januari-februari 2016. Kontrollprogrammen har uppdaterats och utökats under året, men det finns fortfarande vissa områden där omfattning och metoder behöver uppdateras för att komma upp i nivå med internationella rekommendationer. En genomgång av Folktandvårdens utrustningar har gjorts under 2015 och håller nu på att utvärderas. Denna kan visa på ett behov av att byta ut viss äldre utrustning. I övrigt har kontrollerna har inte visat på några problem som gör utrustning olämplig för användning. Det finns också möjlighet att förbättra strålskyddet i vissa fall genom förbättring av utrustning, till exempel uppgradering av mjukvara för bildrekonstruktion inom CT. En upphandling för att byta ut två av CT-utrustningarna pågår. Även utrustningen för gammakameran på röntgen, som är 14 år gammal, ger onödigt hög stråldos från CT-funktionen. En översyn av regionens mätutrustning för strålskyddsmätningar har gjorts och rutinerna för periodisk kontroll av dessa har uppdaterats. Utrustningarna visade sig fungera väl rent mättekniskt, men är så gamla att elsäkerheten börjar äventyras på grund av spruckna höljen, etc. De behöver bytas ut, detta är lämpligt att Sida 6 av 10

samordna med planeringen av det nya L-huset där den nuklearmedicinska verksamheten ska inrymmas. I juni 2015 kom besked från SSM om att villkoren i tillståndet för den högaktiva 137 Cs-källa som används för blodbestrålning ändras och skärps så mycket att Regionen inte kan ha kvar den efter den 1 januari 2017. Den måste alltså avyttras under 2016 och bytas mot en röntgenbaserad apparat. Fortsatt arbete för att sjukhusfysiker ska involveras från början i ny- och ombyggnad av lokaler för strålningsverksamhet. Förbättring av hotlab för radionuklidterapi. Uppdatering och utökning av rutiner för kontroll av gammakameror, hjärtkamera och gammaspektrometer. 7 Allmänhet, miljö Myndighetens föreskrifter om hantering av radioaktivt avfall (SSMFS2010:2) har beaktats genom användning av rutin för Hantering av radioaktivt avfall och Avfallsplan. Vi har några uttjänta långlivade strålkällor i förvar. Plan för överföring av dessa till slutförvar bör utarbetas och börja implementeras. Strålskyddsberäkningar för lokaler genomförs alltid så att stråldosnivåerna i lokaler där allmänhet vistas uppfyller föreskrifterna. Inget behov av åtgärder för att uppfylla SSMs författningar. 8 Icke-joniserande strålning 8.1 MR Utbildning av personal i säkerhetsfrågor har genomförts vid 9 tillfällen med totalt 53 deltagare. Vidare har säkerhetsrond vid MR-kamerorna, såväl i Växjö som i Ljungby, genomförts. 8.2 UV Under året har systematisk kontroll av utrustning för behandling med UV-ljus genomförts på 10 av regionens 19 utrustningar. Resterande utrustningar kontrolleras under januari-februari 2016. Inget behov av åtgärder för att uppfylla SSMs författningar. 9 Rapportering, kontakt SSM 9.1 Årsstatistik Rapportering av uppgifter till strålsäkerhetsmyndigheten har genomförts enligt föreskrifter och tillståndsvillkor. Förutom den årligen återkommande rapporteringen har SSM i år begärt in uppgifter om praktiskt strålskydd (dnr 15RK2142), om optimering av undersökningar med CBCT (dnr 15RK1170) samt, Sida 7 av 10

på uppgift av UNSCEAR, vissa statistiska uppgifter om antal utförda undersökningar inom konventionell röntgen och datortomografi (dnr 15RK1372). 9.2 Avvikelser Antal rapporterade avvikelser inom strålningsområdet under året är 15. De flesta rör felfunktion på utrustning eller brister i kommunikation mellan vårdenheter och vid ett par tillfällen har kommunikation med utländska patienter brustit på grund av brist på tolk. Antalet rapporterade avvikelser är mycket lågt och bedömningen är som tidigare att många avvikelser som rör strålning inte rapporteras till MFT. Rutin för avvikelserapportering bör därför revideras och en dialog med berörda kliniker genomföras. Inga ärenden har rapporterats vidare till Strålsäkerhetsmyndigheten baserat på regionens rutin för hantering av avvikelser inom strålningsområdet. 9.3 Internrevison Internrevision av strålskyddsverksamheten genomförs baserat på rutiner fastställda av strålskyddskommittén. Internrevision har genomförts vid samtliga berörda enheter utom röntgen i Växjö och operation i Ljungby. Revision av övergripande strålskyddsdokument har genomförts enligt plan inom dokumenthanteringssytemet Platina. 9.4 Inspektion Ingen inspektion har gjorts under 2015. Utveckling av, och information om, rutinerna för avvikelsehantering. 10 Sammanfattning Regionen bedöms till stora delar uppfylla gällande föreskrifter och tillståndsvillkor. Dock finns fortfarande områden där förbättringar behövs. Detta rör bland annat införande av och utbildning i dokumenthanteringssystem inom hela strålskyddsområdet, rutiner för systematisk optimering, rutiner för användning av praktiskt patientstrålskydd inom röntgen, samt rutinerna för avvikelsehanteringen. En sammanfattad bedömning görs i tabell. Sida 8 av 10

Bedömning av uppfyllandegrad i förhållande till föreskrifter och tillståndsvillkor Strålskyddsverksamhet Uppfyllandegrad (%) Strålskyddsorganisation 90 Patientstrålskydd 90 Personalstrålskydd 100 Kompetens 100 Resurser (utrustning, lokaler) 90 Allmänhet, miljö 100 Icke-joniserande strålning 100 Rapportering 95 Sara Olsson Cheffysiker Sida 9 av 10

Bilaga 1 Strålskyddsorganisation för Region Kronoberg Regionstyrelse Cheffysiker Hälso- och sjukvårdsdirektör Strålskyddskommitté Centrumchef Sjukhusfysiker Verksamhetschef Sakkunnig radiofarmaci Avdelningschef Radiologisk ledningsfunktion Medarbetare Sida 10 av 10