Samlad strålsäkerhetsvärdering av tillsynsinsatser vid verksamheter med öppna strålkällor ( )

Transkript

1 Sida: 1/16 RAPPORT Process: Samlade strålsäkerhetsvärderingar Vår referens: SSM Arbetsgrupp: Enheten för yrkesverksamhet Författare: Richard Holzwarth Samråd: - Fastställd: Ann-Louise Eksborg Samlad strålsäkerhetsvärdering av tillsynsinsatser vid verksamheter med öppna strålkällor ( ) Sammanfattning Strålsäkerhetsmyndighetens (SSM:s) samlade strålsäkerhetsvärdering av tillståndspliktiga verksamheter med öppna strålkällor 2011 är baserad på resultatet från tolv inspektioner under perioden hösten 2009 till januari 2011, en händelserapportering samt inrapporterade värden på persondoser. De tolv inspektionerna resulterade i tre förelägganden. Dessa rörde områden som personalutbildning, rutiner och metoder för kontaminationsmätning, kategoriindelning av lokaler och arbetstagare samt läkarundersökningar. Det handlar främst om bristande regelverksefterlevnad. Den praktiska verksamheten verkar skötas från ett från strålskyddssynpunkt tillfredsställande sätt. Flertalet av de inspekterade verksamheterna (9 av 12, eller 75 procent) har en tillfredsställande eller bra strålskyddskultur. Det övergripande begreppet strålskyddskultur sammanfattar regelverksefterlevnaden och hur strålskyddsarbete genomförs inom verksamheten. Under perioden rapporterades en händelse av lättare grad inom verksamhet med öppna strålkällor. De flesta verksamheter använder öppna strålkällor i väldigt liten omfattning med bara ett fåtal personer inblandade i själva verksamheten. Det är bara ett fåtal tillståndshavare som bedriver omfattande verksamhet med öppna strålkällor. Ett faktum är att omfattningen av verksamheter med öppna strålkällor minskar (undantag finns dock) vilket innebär att även strålskyddskompetensen inom området minskar. Nya forskare är i allt större utsträckning ovana att hantera radioaktiva ämnen samtidigt som antalet erfarna handledare minskar succesivt.

2 Samlad strålsäkerhetsvärdering av verksamheter med öppna strålkällor Sida: 2/16 Generellt konstaterades att kontakten med tillståndshavaren, t.ex. genom inspektioner hade en positiv effekt. SSM bedömer att kontakt med tillståndshavare bör tas med tätare frekvens, genom tillsynsinsatser eller andra åtgärder, för att främja en sund strålskyddskultur.

3 Samlad strålsäkerhetsvärdering av verksamheter med öppna strålkällor Sida: 3/16 Innehåll Sammanfattning Bakgrund Syfte Värdering Regelverksefterlevnad Strålskyddet vid verksamheten Förutsättningar att fortsätta driva verksamheten på ett säkert sätt ur strålskyddssynpunkt Analys Tillsynsplan år 2009 och Granskade delar av verksamheten Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter (SSMFS 2008:28) om laboratorieverksamhet med radioaktiva ämnen i form av öppna strålkällor Strålskyddsorganisation och kompetens, Kvalitetssäkring och arbetsregler, Lokaler, utrustning och arbetsregler, Förvaring, transport och dokumentation, Oplanerade händelser, Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter (SSMFS 2008:51) om arbetstagare och allmänhet vid verksamhet med joniserande strålning Dosgränser, 3 kap Kategoriindelning av arbetstagare och arbetsställen, 4 kap Mätning och rapportering av persondoser, 5 kap Läkarundersökning, 6 kap Underlag Inspektioner Rapporterade händelser Slutsats... 16

4 Samlad strålsäkerhetsvärdering av verksamheter med öppna strålkällor Sida: 4/16 1 Bakgrund Denna samlade strålsäkerhetsvärdering, vilken är den första som avser verksamheter med öppna strålkällor, baseras på tolv inspektioner utförda mellan oktober 2009 och januari Inspektionerna leddes av en inspektionsledare med en grupp bestående av en eller två inspektörer. I värderingen ingår även rapportering av händelser. Inspektionerna ger först och främst en uppfattning om hur strålskyddsarbete bedrivs och vilken strålskyddsmedvetenhet som finns i olika verksamheter, men de ger även underlag för en riskvärdering för verksamhetsbedrivare som arbetar med öppna strålkällor. Alla inspekterade verksamheter använder öppna strålkällor antingen för forskning på akademisk nivå, inom industriell forskning och utveckling (FoU) eller i mätnings-/kalibreringssyfte inom industrin. De inspekterade tillståndshavarna använder sig av öppna strålkällor, närmare bestämt radionukliderna H-3, C-14, P-32, P-33, S-35, Cr-51, I- 125 och I-131 för laboratorieverksamhet samt Hg-203 och Cs-137/Ba-137m för mätning/kalibrering inom processindustrin. I Sverige finns runt 70 verksamheter som använder öppna strålkällor inom forskning, utveckling och industri. Detta innebär att vi har inspekterat omkring 17 procent av alla berörda tillståndshavare. Även sju djurkliniker använder öppna strålkällor inom nukleärmedicin. Dessa, liksom sjukhusrelaterad verksamhet, ingår dock inte i denna strålsäkerhetsvärdering. De flesta tillståndshavare använder öppna strålkällor i någon form av laboratorieverksamhet i väldigt begränsad omfattning. Vanligast är att tillståndet omfattar upp till 10 GBq öppna strålkällor av radiotoxicitetsklass C och D. I praktiken används dock mycket mindre mängder än så. Detta gäller för omkring 50 tillståndshavare (73 procent). Däremot bedriver 18 tillståndshavare (25 procent) verksamhet i en omfattning som kräver en strålskyddsexpert, tre tillståndshavare arbetar med mätnings- och kalibreringssyfte inom processindustrin, vilket innebär att arbetet utförs på varierande uppdragsspecifika platser. 2 Syfte Syftet med den samlade strålsäkerhetsvärderingen är att skapa en myndighetsgemensam/övergripande bild över strålskyddet för en tillståndspliktig verksamhet. Den samlade strålsäkerhetsvärderingen ska vidare utgöra underlag för myndighetens inriktning av kommande tillsynsverksamhet inom området strålsäkra produkter och tjänster.

5 Samlad strålsäkerhetsvärdering av verksamheter med öppna strålkällor Sida: 5/16 Begreppet strålsäkerhet avser strålskydd, säkerhet, fysiskt skydd och ickespridning. Strålskydd innefattar skydd av människa och miljö mot skadlig verkan av strålning genom berättigande av användning, optimering av skyddsåtgärder samt begränsning av stråldoser och exponeringsrisker. Denna samlade strålsäkerhetsvärdering behandlar till största del begreppet strålskydd. Den samlade strålsäkerhetsvärderingen ska resultera i en övergripande och myndighetsgemensam bedömning av - strålskyddet inom verksamheten - hur gällande regelverk inom verksamheten efterlevs, samt - förutsättningar att fortsätta driva verksamheten på ett säkert sätt ur strålskyddssynpunkt 3 Värdering Värderingen har utgått från bedömning av tre olika faktorer. Bedömningsskalan redovisas i bilaga 1. Följande faktorer har använts: 1) Regelverksefterlevnad Regelverksefterlevnaden hos olika tillståndshavare inom samma typ av verksamhet har bedömts enligt bedömningsskalan. 2) Strålskyddet vid verksamheten Strålskyddet hos olika tillståndshavare inom samma typ av verksamhet har bedömts. Bedömningen grundar sig på granskning av tillståndshavarens strålskyddsorganisation och hur strålskyddet upplevdes i praktiken. 3) Förutsättningar att fortsätta driva verksamheten på ett säkert sätt ur strålskyddssynpunkt Förutsättningarna hos olika tillståndshavare inom samma typ av verksamhet har bedömts. Bedömningen grundar sig på tillståndshavarens personalresurser, ekonomiska resurser och strålskyddskompetens. Totalt 12 inspektioner genomfördes mellan oktober 2009 och januari 2011, och vid analys av dessa har vi utgått från tre olika analysfaktorer som värderats enligt en bedömningsskala 1. Övergripande kan man säga att flertalet av inspekterade verksamheter uppfyller SSM:s krav och att strålskyddet fungerar på ett tillfredställande sätt. Myndigheten observerade dock att det finns undantag och vissa verksamheter uppvisar tydliga avvikelser, både från gällande regelverk och från en sund strålskyddskultur. Avvikelserna hängde oftast ihop med arbetsbelastning, kompetens och prioritering av strålskyddsverksamheten. 1 Samlad Strålsäkerhetsvärdering, Dokumentnr. 110, v1, Bilaga 1

6 Samlad strålsäkerhetsvärdering av verksamheter med öppna strålkällor Sida: 6/16 Nedan presenteras SSM:s samlade strålsäkerhetsvärdering av resultaten som redovisas under rubriken Analys. Värderingen fokuserar både på regelverksefterlevnad och de aspekter som SSM anser riskerar att påverka strålskyddet och därför förtjänar extra uppmärksamhet såväl från myndighetens som från verksamhetsbedrivarens sida. TH Bedömning av regelverksefterlevnad Bedömningar: O (Oacceptabel), A (Acceptabel), T (Tillfredsställande), B (Bra) Tabell 1: bedömningar enligt Bilaga 1, Samlade strålsäkerhetsvärderingar 3.1 Regelverksefterlevnad Enligt inspektionsrapporterna har tre tillståndshavare (dvs. 25 procent, en tillståndshavare som bedriver omfattande verksamhet och två tillståndshavare som bedriver icke-omfattande verksamhet) brister i regelverksefterlevnad av sådan karaktär som resulterar i föreläggande. En tillståndshavare hade ingen utbildningsplan för arbetstagare, rutiner och metoder för kontaminationskontroll, kategoriindelning av arbetstagare och skyltning. Hos två tillståndshavare observerades brister avseende läkarundersökning. Alla tre berörda tillståndshavarna bedriver omfattande arbete 2 med öppna strålkällor, 2 Definition enligt 2 SSMFS 2008:28 Bedömning av strålsäkerhet Bedömning av förutsättningar 1 Bra Bra Bra 2 Acceptabel Tillfredsställande Tillfredsställande 3 Tillfredsställande Bra Bra 4 Tillfredsställande Tillfredsställande Tillfredsställande 5 Oacceptabel Acceptabel Acceptabel 6 Bra Bra Bra 7 Tillfredsställande Bra Tillfredsställande 8 Acceptabel Tillfredsställande Tillfredsställande 9 Oacceptabel Tillfredsställande Tillfredsställande 10 Tillfredsställande Tillfredsställande Tillfredsställande 11 Oacceptabel Tillfredsställande Tillfredsställande 12 Bra Bra Bra Summa 3O, 2A, 4T, 3B 1A, 6T, 5B 1A, 7T, 4B

7 Samlad strålsäkerhetsvärdering av verksamheter med öppna strålkällor Sida: 7/16 och en av dem bedriver omfattande laboratorieverksamhet 3 (bedömning: oacceptabel). Resterande nio tillståndshavare följer regelverket till den grad att lämpliga rutiner och dokumentation finns men uppgifter är inte uppdaterade (bedömning: acceptabel), eller att rutiner och dokumentation finns, men är lite ostrukturerade och/eller svåra att hitta, vilket leder till att det är svårt att få en samlad överblick (bedömning: tillfredsställande). Till sist så finns det ett antal tillståndshavare som har välordnade och uppdaterade rutiner och dokumentation (bedömning: bra). Bedömning SSM bedömer att de flesta tillståndshavare är medvetna om gällande regelverk och försöker efterleva de krav som ställs. Dock finns det ett antal oacceptabla brister hos några av dem och SSM finner att dessa behöver hanteras på olika sätt. Det finns både förbättringsbehov avseende hur vissa tillståndshavare efterlever gällande regelverk. 3.2 Strålskyddet vid verksamheten Bedömningen grundar sig på granskning av tillståndshavares strålskyddsorganisation samt hur strålskyddskulturen upplevdes i praktiken. Hos alla tillståndshavare fanns en strålskyddsorganisation som var anpassad till verksamhetens omfattning med mestadels tydlig ansvarsfördelning och tillräcklig, eller bra, strålskyddskompetens hos medarbetarna. En utmaning är att få verksamheter med betydlig personalomsättning och/eller där arbetstagare arbetar i väldigt begränsad omfattning med öppna strålkällor, att säkerställa en lämplig nivå av praktisk strålskyddskompetens hos berörda individer. En tillståndshavare hade förbättringsbehov såtillvida att arbetstagare förvisso hade fått lämplig strålskyddsutbildning men att strålskyddsmedvetenheten hos enskilda individer behövde förbättras (bedömning: acceptabel). Hos sex tillståndshavare var arbetstagarna insatta i gällande rutiner, och förmedlade intrycket av en strålskyddskompetens och strålskyddsmedvetenhet som var anpassad till verksamhetens omfattning (bedömning: tillfredsställande). Hos fyra tillståndshavare visade strålskyddsexperter och arbetstagare ett aktivt intresse för strålskyddet. Detta skar genom att de vidareutvecklar strålskyddsutbildningsinsatser och försäkrar att lämplig strålskyddskompetens finns hos den enskilda arbetstagaren. En tillståndshavare jobbar aktivt med 3 Ibid.

8 Samlad strålsäkerhetsvärdering av verksamheter med öppna strålkällor Sida: 8/16 ett system för uppföljning av uppmätta persondoser följt av diskussioner kring arbetssätt och strålskyddet inom organisationen (bedömning: bra). Bedömning SSM bedömer att strålskyddet vid berörda verksamheter sköts på ett tillfredsställande eller bra sätt, och att de flesta arbetstagare har en lämplig strålskyddsmedvetenhet. Några få undantag finns dock och för att undvika oplanerade händelser är det av största intresse att arbeta för att uppnå eller upprätthålla en sund strålskyddskultur hos alla tillståndshavare och lämplig strålskyddskompetens hos berörda arbetstagare. SSM bedömer att i synnerhet arbetstagare som sysslar väldigt lite med öppna strålkällor bör utveckla sin praktiska strålskyddskompetens. 3.3 Förutsättningar att fortsätta driva verksamheten på ett säkert sätt ur strålskyddssynpunkt Bedömningen grundar sig på tillståndshavare personalresurser, ekonomiska resurser och strålskyddskompetens. En tillståndshavare var under omorganisation, strålskyddsorganisationen skulle implementeras i miljöorganisationen, samtidigt som strålskyddsexperten skulle ersättas. Detta innebär att strålskyddskompetens behöver förnyas hos den nye strålskyddsexperten, och organisatoriska frågor som ansvar och roller, utredas. Vid inspektionstillfället var det inte helt tydligt hur resurstilldelning ska kunna resultera i en väl fungerande strålskyddsorganisation (bedömning: acceptabel). Hos fem tillståndshavare fanns det lämplig kompetens med tillräckliga resurser tilldelat (bedömning: tillfredsställande) och hos tre tillståndshavare pågick ett aktivt arbete för att främja strålskyddet genom att strålskyddsorganisationen är inkorporerad i miljöorganisationen och regelbundna strålskyddsronder genomförs vilket bidrar till att det praktiska strålskyddsarbetet förbättras successivt (bedömning: bra). Bedömning SSM bedömer att alla inspekterade tillståndshavares hade förutsättningar för att fortsätta bedriva verksamheten på ett från strålskyddssynpunkt bra sätt. Fast det fanns vissa brister hos en tillståndshavare så var alla tillståndshavare angelägna om att dels åtgärda identifierade brister och dels förstärka strålskyddet inom verksamheten. Kontakten med SSM uppskattades oftast och själva inspektionen bidrog till att strålskyddet fick större uppmärksamhet hos verksamhetsbedrivaren.

9 Samlad strålsäkerhetsvärdering av verksamheter med öppna strålkällor Sida: 9/16 4 Analys 4.1 Tillsynsplan år 2009 och Under 2009 tog SSM fram en tillsynsplan som skulle täcka tillsynsinsatser för 2009 och Vid planeringen togs hänsyn till flera aspekter. Inspektionerna skulle täcka flera olika verksamhetsområden för att identifiera de verksamheter som hade störst förbättringsbehov avseende deras strålskyddsförhållanden. Ett ytterligare mål med tillsynens upplägg var att fokusera insatserna mot verksamheter som hade de största strålskyddsriskerna. 4.2 Granskade delar av verksamheten Vid inspektionerna tittade SSM på hela strålskyddsverksamheter med öppna strålkällor och pratade med verksamhetsansvarig eller dess företrädare och med arbetstagare i laboratorierna. Det är verksamhetsbedrivaren som ska ha insyn i och full kontroll och kunskap om att verksamheten med joniserande strålning bedrivs i enlighet med gällande regelverk. Allmänna skyldigheter för tillståndspliktiga verksamheter finns i strålskyddslagen (1988:220). De föreskrifter och villkor som inspektionerna främst gjordes mot finns i SSMFS 2008:28 (laboratorieverksamhet med radioaktiva ämnen i form av öppna strålkällor), SSMFS 2008:51 (grundläggande bestämmelser för skydd av arbetstagare och allmänhet vid verksamhet med joniserande strålning) samt verksamhetsspecifika tillståndsvillkor. Sistnämnda adresseras oftast till verksamheter som hanterar öppna strålkällor på annat sätt än i laboratorieverksamhet, eller verksamheter som utöver öppna strålkällor i laboratorieverksamhet även hanterar slutna strålkällor och/eller andra tekniska anordningar som kan utsända joniserande strålning. Innehållet av verksamhetsspecifika tillståndsvillkor som avser verksamhet med öppna strålkällor är baserat på kraven i SSMFS 2008:28 och SSMFS 2008:51. Vid inspektionerna lades mycket vikt på strålskyddsorganisationen, utbildning/kompetens och kvalitetshandboken (interna strålskyddsregler och arbetsrutiner, kontaminationskontroll, etc.) samt kategoriindelning av både arbetstagare och arbetsställen. Översikt över föreskrifter som inspektionerna genomförts mot: - Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter (SSMFS 2008:28) om laboratorieverksamhet med öppna strålkällor o 3 8 Strålskyddsorganisation och kompetens o 9 Kvalitetshandbok 4 Tillsynsplan Yrkesverksamhet enligt ML-protokoll 58/2009

10 Samlad strålsäkerhetsvärdering av verksamheter med öppna strålkällor Sida: 10/16 o Lokaler och utrustning (för omfattande verksamhet) o Arbetsregler o Förvaring, transport och dokumentation o 37 Oplanerade händelser av betydelse från strålskydds synpunkt - Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter (SSMFS 2008:51) om bestämmelser för skydd av arbetstagare o 3 kap. Dosgränser o 4 kap. Kategoriindelning av arbetstagare och arbetsställen o 5 kap. Mätning och rapportering av persondoser o 6 kap. Läkarundersökning 4.3 Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter (SSMFS 2008:28) om laboratorieverksamhet med radioaktiva ämnen i form av öppna strålkällor Strålskyddsorganisation och kompetens, 3 8 I 3 och 4 SSMFS 2008:28, regleras strålskyddsorganisationen som ska finnas beskriven i en organisationsplan, där uppgiftsfördelning till personer med lämplig kompetens framgår. Detta fungerar i stort sett bra, dock är själva strålskyddsorganisationen av varierande omfattning beroende på hur verksamheten ser ut. Stora verksamheter kan uppdelas i två grupper: de organisationer som har en ordnad och tydlig strålskyddsorganisation som framgår av en organisationsplan, och några få tillståndshavare som visserligen har en strålskyddsorganisation men där uppgiftsfördelningen är mera otydlig. För de flesta begränsade verksamheter där bara ett fåtal personer arbetar med öppna strålkällor, är begreppet strålskyddsorganisation lite abstrakt, vilket innebär att vid inspektionerna behövdes ibland själva begreppet förtydligas. I praktiken består strålskyddsorganisationen ofta av en eller två personer. Detta fungerar bra så länge den kompetenta personen är tillgänglig, samtidig är strålskyddsverksamheten beroende av just denna person utan att det finns någon ersättare. De verksamheter som kräver en strålskyddsexpert enligt 5 uppfyller detta krav och samarbetet mellan strålskyddsexpert och verksamhetsbedrivaren verkar fungera bra. De nuvarande strålskyddsexperterna har oftast gedigen erfarenhet inom sitt område och den drivkraft som behövs för att främja ett bra strålskyddsarbete. Det kan konstateras att ett flertal strålskyddsexperter

11 Samlad strålsäkerhetsvärdering av verksamheter med öppna strålkällor Sida: 11/16 kommer att ersättas så småningom och det är inte alltid lätt att rekrytera en ny strålskyddsexpert med lämplig kompetens. Det finns en tillståndshavare som just nu håller på med rekrytera en ny strålskyddsexpert vilket verkar vara en utdragen process. Kontaktpersonen som krävs enligt 6 finns hos alla tillståndshavare och det brukar också vara kontaktpersonen som är insatt i verksamheten med öppna strålkällor, gällande regelverk, interna rutiner och arbetssätt. Utbildningen av arbetstagare enligt 7 och 8 sköts för tillståndshavare med omfattande laboratorieverksamhet vanligtvis genom strålskyddsexperten. Vid dessa typer av verksamheter finns det en betydande omsättning av arbetstagare, och regelbundna strålskyddskurser ingår i rutinerna. Repetitionsutbildning sköts oftast väldigt noggrant, även om det hos några tillståndshavare finns viss utvecklingspotential. En inspektion resulterade i ett föreläggande på grund av bristande dokumentation av utbildning för enskilda arbetstagare enligt 7. Hos tillståndshavare med mindre omfattande laboratorieverksamhet är det vanligtvis den interna strålskyddsansvariga, som ofta är kontaktperson mot SSM, som sköter introduktion och utbildningen av nya arbetstagare. För alla tillståndshavare gäller att de är väl medvetna om vikten av den praktiska biten i utbildningen och att det är alltid en arbetstagare med flera års erfarenhet och gedigen kunskap som följer en ny arbetstagare vid introduktionen i laboratoriearbete med öppna strålkällor Kvalitetssäkring och arbetsregler, 9 Kvalitetshandboken som krävs enligt 9 SSMFS 2008:28, är av olika omfattning beroende på tillståndshavare och omfattningen av verksamheten med öppna strålkällor. Flera tillståndshavare har en väl strukturerad och komplett kvalitetshandbok, andra har de delar som krävs i kvalitetshandboken tillgängliga, dock inte samlade på samma ställe. Detta innebär att det kan vara svårt att få en samlad överblick. Vi kan dock konstatera att dessa tillståndshavare insåg fördelarna med en samlad kvalitetshandbok. Eftersom kvalitetshandbokens innehåll ska vara anpassat till verksamhetens omfattning, har de flesta tillståndshavare med väldigt begränsad verksamhet även begränsad dokumentation. Generellt fick vi intrycket att flera tillståndshavare gjorde ansträngningar att uppdatera bristande rutiner innan inspektionen genomfördes Lokaler, utrustning och arbetsregler, handlar om lokaler och utrustning och är tillämpliga på omfattande arbete. Här kan konstateras att de berörda tillståndshavare uppfyller de all-

12 Samlad strålsäkerhetsvärdering av verksamheter med öppna strålkällor Sida: 12/16 männa kraven som ställs avseende användandet av arbetslokaler samt inredning, utrustning och funktionalitet av arbetslokaler där omfattande arbete bedrivs. Detsamma gäller även kraven som rör ventilation av lokalerna handlar om allmänna arbetsregler och rör rutiner för arbetsflöde, skydds-, mät och kontrollutrustning, krav avseende arbetsytorna samt handskar och skyddskläder. Dessa grundläggande rutiner är väl implementerade och återspeglas i lokala arbetsrutiner hos tillståndshavare. Bestämmelserna i är tillämpliga för omfattande arbete och avser mätutrustning som är anpassad till strålslag som kan förekomma och kalibrerad, hantering av utrustning som ska tas ut från laboratoriet, kontaminationskontroll av personal och arbetsytor. Det var en tillståndshavare som fick ett föreläggande på grund av avsaknad av rutiner för kontroll av persondoser med avseende på intern kontamination och metoder för mätning och beräkning av interna doser enligt Dokumentation enligt 29 sköts överlag bra Förvaring, transport och dokumentation, Förvaring av radioaktiva ämnen sker enligt 30-34, vilket fungerar bra. Generellt kan man säga att hela flödeskedjan av radioaktiva ämnen, från beställning, via leverans, lagerhållning, användning samt avfallshantering är dokumenterad och berörda arbetstagare är väl medvetna om vilka rutiner som gäller. Interna rutiner för transport av radioaktivt material enligt 35 finns och dokumentation enligt 36 som delvis även krävs i SSMFS 2008:51 är tillgänglig och uppdaterad Oplanerade händelser, 37 Mellan 2009 och 2011 noterades endast en händelse inom verksamhetsområde med öppna strålkällor enligt 37. Det var en arbetstagare som blev kontaminerad med en liten mängd P-32 och hörde av sig till SSM för att få råd. Inspektionen av berörd tillståndshavare genomfördes innan händelsen skedde och SSM fick ett bra intryck av verksamheten. 4.4 Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter (SSMFS 2008:51) om arbetstagare och allmänhet vid verksamhet med joniserande strålning Dosgränser, 3 kap. I 3 kap. beskrivs dosgränser för olika persongrupper och omständigheter. Skydd för gravida och ammande kvinnor enligt 5 7 fungerar bra och berörda parter är medvetna om sina rättigheter och skyldigheter. Eftersom verksamheten sker enbart i professionellt syfte och i väl avgränsade lokaler, är även kraven som handlar om bestrålning av allmänheten enligt 8 en

13 Samlad strålsäkerhetsvärdering av verksamheter med öppna strålkällor Sida: 13/16 självklarhet och inga avvikelser observerades. Dosgränser för studerande och lärlingar som regleras enligt 9 är väl kända och implementerade. I hanteras dosgränser under speciella omständigheter och i nödläge och verksamheter som berörs av dessa föreskrifter kräver medgivande från SSM. I dagsläget känner vi inte till några sådana verksamheter Kategoriindelning av arbetstagare och arbetsställen, 4 kap. Kategoriindelning av arbetstagare och lokaler regleras i 4 kap. De flesta tillståndshavare som inspekterades hade en korrekt kategoriindelning enligt 1 och 2, liksom en lämplig kategoriindelning av lokaler enligt Verksamheter med mindre omfattande arbete har antingen klassat arbetstagare i kategori B och lokaler helt eller delvis som skyddat område, eller så kom de fram till slutsatsen att kategoriindelning av arbetstagare och lokaler inte behövs eftersom den årliga dosen som en arbetstagare kan erhålla understiger de värden som nämns i 1. Det var en tillståndshavare som fick föreläggande på grund av avsaknad av kategoriindelning av arbetstagare. Vid genomgång av verksamheten kom denna tillståndshavare dock fram till slutsatsen att kategoriindelning inte behövs, eftersom verksamheten med öppna strålkällor är så pass begränsad att kraven enligt 1 uppfylls och inga åtgärder behövdes. En tillståndshavare fick föreläggande avseende kategoriindelning av arbetslokaler, eftersom de berörda lokalerna har varit felaktigt klassade och föreläggande avseende skyltning enligt 7. Dessa brister är åtgärdade. Kraven om övervakning av arbetsställen som nämns i 11 och 12 efterlevs och inga brister har konstaterats Mätning och rapportering av persondoser, 5 kap. I 5 kap. hanteras olika aspekter av mätning och rapportering av persondoser. Detta sköts i stort sett bra av de berörda tillståndshavarna. En tillståndshavare hade brister avseende rutiner för mätning och dokumentation av persondoser, enligt i SSMFS 2008:28, vilket även berör 5 kap. i SSMFS 2008:51. Lämpliga åtgärder är redovisade för SSM. För övrigt kan nämnas att mätning av persondoser enligt 1 5, extern och intern bestrålning samt kontamination av hud enligt 6 8 och rapportering och arkivering enligt 9 12 sköts bra av tillståndshavarna. Däremot bör noteras att den enda gång värdena i 3 överskreds följde berörd tillståndshavare inte kraven om att informera SSM om detta. Samtidigt kan nämnas att just i detta fall var SSM medveten om den pågående verksamheten och de inrapporterade dosvärdena kan betraktas som självförklarande.

14 Samlad strålsäkerhetsvärdering av verksamheter med öppna strålkällor Sida: 14/ Läkarundersökning, 6 kap. Kraven enligt 6 kap. om läkarundersökning gäller för alla personer som sysselsätts i verksamhet med strålning i kategori A. I 3 8 regleras bl.a. kraven avseende läkarens kompetens, frekvens av läkarundersökning och periodisk kontroll (hälsodeklaration). Tre tillståndshavare kunde redovisa att de uppfyller kraven enligt 6 kap. Av dem hade en tillståndshavare, innan inspektionen genomfördes, gått igenom och uppdaterat bestående brister. En tillståndshavare fick föreläggande, eftersom det var osäkert om läkaren i fråga uppfyllde kompetenskraven enligt 3, samt läkarundersökning eller periodisk kontroll ska genomföras för externa personer innan de börjar arbetet inom kontrollerat område enligt 5 andra stycket. Ett föreläggande utfärdades till en annan tillståndshavare, eftersom han skulle säkerställa att läkarundersökning enligt 4 genomförs regelbundet. TH SSMFS 2008:28 SSMFS 2008: kap kap kap 7 6 kap 1 X X X 3 och 5 2 X 4 3 X Tabell 2: avvikelser från regelverk är markerade med X eller 5 Underlag Underlag för rapporten är uppfattningar som inspektörerna fick på plats under själva inspektionen, observationer och bedömningar som finns i inspektionsrapporten samt därifrån resulterande förelägganden och inrapporterade händelsen och mätresultat av persondoser.

15 Samlad strålsäkerhetsvärdering av verksamheter med öppna strålkällor Sida: 15/ Inspektioner Totalt 12 inspektioner ingår i denna strålsäkerhetsvärdering, och de genomfördes under 2009 (4 st.), 2010 (7 st.) och 2011 (1 st.) enligt följande lista (verksamhetsbedrivare, ort där inspektionen har genomförts samt diarienummer i kronologisk ordning): - Lunds Universitet Lund SSM2009/ GemsPet Systems AB Uppsala SSM2009/ AstraZeneca AB Mölndal SSM2009/ Uppsala Universitet, BMC Uppsala SSM2009/ Ludwiginstitutet (LICR) Stockholm SSM2010/ Ludwiginstitutet (LICR) Uppsala SSM2010/ FOI Umeå SSM2010/ Bioinvent International AB Lund SSM2010/ Göteborgs Universitet Göteborg SSM2010/ Stockholms Universitet, MMK Stockholm SSM2010/ Oy Indmeas AB Stockholm SSM2010/ Force Technology Stenungsund SSM Dessa 12 inspektioner resulterade i tre förelägganden som varierade i sin omfattning. Det mest omfångsrika föreläggandet omfattade: - rutiner för kontaminationskontroll (27 och 28 SSMFS 2008:28) - kategoriindelning av lokaler (4 kap SSMFS 2008:51) - skyltning (4 kap. 7 SSMFS 2008:51) - hälso-/läkarkontroll (6 kap. 3 och 5 SSMFS 2008:51) Det andra föreläggandet omfattade: - utbildningsrutiner för personal (7 och 8 SSMFS 2008:28) - hälso-/läkarkontroll (6 kap. 4 SSMFS 2008:51) Det tredje föreläggandet omfattade: - kategoriindelning av personal (4 kap, 1 och 2 SSMFS 2008:51) De verksamheter som ingår i denna värdering kan delas upp på följande sätt: - icke-omfattande laboratoriearbete inom FoU: 6 inspektioner - omfattande laboratoriearbete inom FoU: 4 inspektioner - mätnings-/kalibreringsverksamhet inom industri: 2 inspektioner

16 Samlad strålsäkerhetsvärdering av verksamheter med öppna strålkällor Sida: 16/ Rapporterade händelser - Uppsala Universitet, BMC Uppsala SSM2010/ Slutsats SSM ser ett fortsatt behov för att arbeta för ett utökat strålskyddsarbete samt en förbättrad regelverksefterlevnad hos tillståndshavare inom verksamheter med öppna strålkällor. Berörd personal vid verksamheter med liten omfattning, har oftast en tillfredsställande eller god strålskyddsmedvetenhet, även om förståelse för gällande regelverk bör vidareutvecklas. Verksamheter med större omfattning har oftast såväl en tillfredsställande eller god strålskyddsmedvetenhet samt en god regelverksefterlevnad, även om det också finns några få undantag som visade brister av betydelse. Generellt konstaterades att kontakten med tillståndshavaren, t.ex. genom inspektion, hade en positiv effekt. SSM bedömer att kontakter med tillståndshavare bör tas med tätare frekvens, och fortsatta tillsynsinsatser eller andra åtgärder behöver tas för att främja en sund strålskyddskultur.