Detaljplan för del av TORSBY 1:265 M. FL. (ENEN)

Detaljplan för del av TORSBY 1:265 M. FL. (ENEN) LAGAKRAFTHANDLING TORSBY 1:334, TORSBY 1:346, TORSBY 1:347 samt delar av TORSBY 1:265 och VASSERUD 1:9 TORSBY KOMMUN VÄRMLANDS LÄN innehåll: behovsbedömning fastighetsförteckning planbeskrivning samrådsredogörelse granskningsutlåtande separata handlingar: grundkarta plankarta med bestämmelser UPPRÄTTAD 2016-10-19 ANTAGEN MBRN 2016-10-26 LAGA KRAFT 2016-11-23

Detaljplan för del Torsby 1:265 m. fl. (Enen) (Torsby 1:334, Torsby 1:346, Torsby 1:347 samt delar av Torsby 1:265 och Vasserud 1:9) BEHOVSBEDÖMNING HANDLINGAR Behovsbedömning Grundkarta (separat kartblad) Fastighetsförteckning Plankarta med bestämmelser (separat kartblad) Planbeskrivning Samrådsredogörelse Granskningsutlåtande ALLMÄNT I behovsbedömningen tas ställning till om plangenomförandet kan antas leda till betydande miljöpåverkan. Om så är fallet ska en miljöbedömning göras. Det primära syftet med miljöbedömningen är att miljöhänsynen ska integreras i planeringen under hela processen så att en hållbar utveckling främjas. Miljöbedömning är ett samlingsnamn för den arbetsprocess som behövs för att nå syftet och ska omfatta samråd, analyser och dokumentation. Dokumentationen görs i en miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Följande modell för behovsbedömning av planförslaget har tillämpats. I ett första skede avgörs, utifrån en särskilt framtagen checklista, om en miljöbedömning enligt 4 kap. 34 plan- och bygglagen, 6 kap. 11 miljöbalken eller 4 förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar behöver göras. Görs bedömningen att någon miljöbedömning inte behöver göras kan det ändå finnas behov av undersökningar eller utredningar som särskilt belyser någon eller några frågor. För upprättandet av en MKB eller för att göra undersökningar eller utredningar kan extern experthjälp behöva anlitas. Bilaga 1 utgörs av checklistan med kommentarer för det aktuella projektet. Slutsatsen är att planen inte bedöms medföra någon sådan betydande miljöpåverkan som lagstiftningen avser. Någon miljöbedömning/mkb behöver därför inte göras. Däremot gjordes bedömningen att det bör tas fram en trafikbullerutredning. Utredningen har nu tagits fram. Bilaga 2 utgörs av en bullerberäkning gjord av Miljömonitor, daterad 2016-05-09, kompletterad 2016-09-16. Bilaga 3 utgörs av den riskbedömning det hänvisas till i planbeskrivningen, Fördjupad riskbedömning tillhörande detaljplan för Västanvik 1:396 m.fl. (Konsum), transport av farligt gods på E45.

BILAGA 1 Detaljplan för del Torsby 1:265 m. fl. (Enen) (Torsby 1:334, Torsby 1:346, Torsby 1:347 samt delar av Torsby 1:265 och Vasserud 1:9) CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING PLANDATA Berörda fastigheter Markägare Planens syfte Torsby 1:334, Torsby 1:346, Torsby 1:347 samt delar av Torsby 1:265 och Vasserud 1:9 Torsby kommun, Torsby Bostäder AB samt en privatperson Planläggningen ska möjliggöra uppförandet bostäder med en högre exploatering än nu gällande detaljplan tillåter REGLERINGAR OCH SKYDDSVÄRDEN Kan planförslaget medföra betydande påverkan på/på grund av: 3-4 kap. grundläggande hushållningsbestämmelser och riksintressen kommentar JA ( ) NEJ (X) Planläggningen bedöms uppfylla de grundläggande hushållningsbestämmelserna i miljöbalken. Planområdet ligger i anslutning till europaväg 45/16 som är av riksintresse för kommunikationer enligt 3 kap. 8 miljöbalken. Planläggningen berör inte europavägen. Vidare ligger planområdet inom Frykensjöarnas avrinningsområde som avvattnas via Vänern. Vänern är bl.a. av riksintresse för yrkesfisket enligt 3 kap. 5 miljöbalken. Under förutsättning att avloppsvattnet kan omhändertas på ett betryggande sätt bedöms inte planläggningen hota detta riksintresse. Även järnvägen Fryksdalsbanan finns inom närområdet och är av riksintresse för kommunikationer men berörs inte av den nu aktuella planläggningen. Vidare omfattas Fryksdalen från Kil till Torsby av särskilda bestämmelser för hushållning med mark- och vatten enligt miljöbalkens 4 kap. med hänsyn till områdets samlade natur- och kulturvärden. Gränsen för detta område ligger dock en dryg kilometer söder respektive öster om det nu aktuella planområdet.

2 5 kap. MB miljökvalitetsnormer och miljökvalitetsförvaltning kommentar JA ( ) NEJ (X) Planområdet ligger inom kommunalt verksamhetsområde för VA. Spillvatten och förorenat dagvatten kommer att omhändertas på ett betryggande sätt innan det når recipient. Ett plangenomförande kommer att innebära en viss ökning av biltrafiken i området. Ökningen bedöms dock inte bli av den omfattningen att det påverkar möjligheterna att uppfylla miljökvalitetsnormerna för utomhusluft. Sammantaget görs alltså bedömningen att ett plangenomförande inte kommer att påverka förutsättningarna för att uppfylla gällande miljökvalitetsnormer i nämnvärd grad. 7 kap. MB skydd av områden JA ( ) kommentar - - - - NEJ (X) 2-4 kap. KML fornminnen, byggnadsminnen och kyrkliga kulturminnen kommentar Nationella miljökvalitetsmål, regionala miljömål eller lokala miljömål kommentar JA ( ) NEJ (X) Det finns, enligt Riksantikvarieämbetets Fornsök, inga kända forn- eller kulturlämningar inom planområdet. JA ( ) NEJ (X) Ett plangenomförande bedöms inte komma att påverka förutsättningarna för att uppnå nationella miljökvalitetsmål eller regionala och lokala miljömål. Internationella konventioner JA ( ) kommentar - - - - NEJ (X) Högt naturvärde kommentar JA ( ) NEJ (X) Det finns inga kända höga naturvärden inom området.

3 kommentar JA ( ) NEJ (X) Inget känt sådant område berörs. MILJÖN Kan planförslaget medföra betydande påverkan på/på grund av: Geologiska förhållanden kommentar Ekologiskt känsligt område Markföroreningar kommentar JA ( ) NEJ (X) Enligt SGU:s översiktliga jordartskartor utgörs jorden inom planområdet av berg och morän. JA ( ) NEJ (X) Det finns, enligt länsstyrelsens WebbGIS, inga noteringar om potentiellt förorenad mark inom planområdet. Det finns heller ingen lokal kunskap om att det skulle ha funnits verksamheter inom området som kunnat förena marken. Luft eller klimat JA ( ) kommentar - - - - NEJ (X) Grund- eller ytvatten kommentar JA ( ) NEJ (X) Området kommer att anslutas till det kommunala nätet. Spill- och förorenat dagvatten kommer att omhändertas och renas på ett betryggande sätt innan det når recipient. Växt- eller djurliv kommentar JA ( ) NEJ (X) Det finns inga dokumenterade naturvärden inom planområdet. Området ligger utsatt nära vägar och bebyggelse. Stora delar av planområdet kommer dock att kvarstå som naturmark även efter ett plangenomförande. Bebyggelse JA ( ) NEJ (X) kommentar Den föreslagna bebyggelsen utgör en naturlig utveckling tätorten med närhet till såväl service som rekreationsområden av hög kvalitet. Stads- eller landskapsbild kommentar JA ( ) NEJ (X) Planområdet ligger i högre terräng i nordvästra kanten av tätorten. En exploatering med högre bebyggelse följer den gamla stadsbyggnadsprincipen att bygga högre på höjderna. Omgivningspåverkan bedöms bli liten och utsikten bra.

4 Miljöpåverkan från omgivningen kommentar JA ( ) NEJ (X) Europaväg 16/45, nordväst om planområdet, är primär transportväg för farligt gods. Hänsyn till detta kan behöva tas i den fortsatta processen. HÄLSAN Kan planförslaget medföra betydande påverkan på/på grund av: Buller eller vibrationer kommentar JA ( ) NEJ (X) Bostäderna skulle kunna störas av trafikbuller från trafiken på europaväg 16/45. Viss hänsyn till detta kan behöva tas vid bebyggelsens placering och utformning. Det bör göras en trafikbullerutredning som belyser bullersituationen i området. Ljus, skarpt sken eller skugga JA ( ) kommentar - - - - NEJ (X) Utsläpp av miljö- eller hälsofarliga ämnen kommentar Elektriska eller magnetiska fält kommentar JA ( ) NEJ (X) Ett plangenomförande innebär en viss ökning av trafiken. Dock inte av den omfattningen att utsläppen av miljö- eller hälsofarliga ämnen ökar nämnvärd grad. JA ( ) NEJ (X) Det finns en elnätstation inom planområdet. Kring sådana anläggningar alstras s.k. elektromagnetisk strålning i någon omfattning. Eftersom det rör sig om en boendemiljö där människor kan förväntas vistas mer än tillfälligt kan viss hänsyn behöva tas till behovet av skyddsavstånd till elnätstationen. Radon JA ( ) NEJ (X) kommentar I den översiktliga radonundersökning som gjorts i kommunen klassas det aktuella området som ett lågriskområde. Transporter eller hantering av farligt gods kommentar JA ( ) NEJ (X) Europaväg 45/16 är primär transportväg för farligt gods. Hänsyn till detta kan behöva tas i den fortsatta planeringen.

5 HUSHÅLLNINGEN MED MARK, VATTEN ELLER ANDRA RESURSER Kan planförslaget medföra betydande påverkan på/på grund av: Avsevärd förändring av markeller vattenanvändningen kommentar JA ( ) NEJ (X) Planområdet är redan idag detaljplanelagt för bostadsändamål men endast till en mindre del utbyggt. Ett plangenomförande innebär att området byggs vidare men med en något högre exploatering än den tidigare planen tillät. JA ( ) kommentar - - - - NEJ (X) Naturresurser Kommunikationer kommentar JA ( ) NEJ (X) Planområdet ligger i direkt anslutning till kommunalt gatunät som bedöms klara den ökade trafikbelastningen som ett plangenomförande innebär. Rekreation JA ( ) NEJ (X) kommentar Planområdet bedöms ha ett visst värde som rekreationsområde. Dels ligger det bostadsnära och dels sträcker det sig asfalterade vägar genom området som används för rullskidsåkning. Hänsyn till detta måste tas i den fortsatta processen. Närheten till rekreationsområden med hög kvalitet är dock god inom närområdet. Naturmiljö JA ( ) NEJ (X) kommentar Det finns inga dokumenterade naturmiljövärden inom planområdet. Kulturmiljö JA ( ) NEJ (X) kommentar Planområdet ligger alldeles norr om den kulturhistoriskt värdefulla miljön Torsby tätort så som den definierats i länsstyrelsens regionala kulturmiljöprogram för Värmland. Energi JA ( ) NEJ (X) kommentar - - - -

6 SLUTSATSER OCH REKOMMENDATION- ER SAMT BEHOV AV UNDERSÖKNING- AR/UTREDNINGAR Planen bedöms inte medföra någon sådan betydande påverkan på miljön, hälsan eller hushållningen med mark och vatten eller andra resurser som avses i 4 kap. 34 plan- och bygglagen, 6 kap. 11 miljöbalken eller 4 förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar att den behöver föregås av en miljöbedömning/mkb. Däremot görs bedömningen att det behöver göras en trafikbullerutredning. Den bör tas fram innan planen går ut på samråd. Karlstad 2016-03-23 Jan Erik Engström planförfattare

Miljömonitor Sven Odén 2016-05-09, reviderad 2016-10-18 Klara Arkitekter Södra Kyrkogatan 6, 652 24 Karlstad Bullerberäkning för kv. Enen i Torsby En beräkning har gjorts av trafikbuller från E45 vid de två mest bullerutsatta bostadshus som planeras i kv. Enen i Torsby. Beräkningen har gjorts med Naturvårdsverkets modell i rapport 4653 och med Trivectors program Buller Väg II, version 1.2.7. Indata visas i bilaga. Förslag till detaljplanekarta för kv. Enen.fl. i Torsby visas nedan. Röda punkter markerade A och B är beräkningspunkter för ljudnivå. Punkterna A och B bedöms vara de mest bullerutsatta. Avstånden till mitten på E45 är 87 resp. 60 m. B A 1(3)

Ekvivalent ljudnivå i dba Maximal ljudnivå i dba Punkt A, plan 1 48 58 Punkt A, plan 2 52 67 Punkt A, plan 3 52 62 Punkt A, plan 4 55 65 Punkt A, plan 5 55 66 Punkt B, plan 1 44 52 Punkt B, plan 2 45 52 Punkt B, plan 3 47 55 Punkt B, plan 4 51 62 Punkt B, plan 5 48 56 Beräknade ljudnivåer ligger under gällande riktvärden. Vid plan 4 och 5 vid punkt A tangeras dock riktvärdet för ekvivalent ljudnivå. För att erhålla högst 55 dba inräknat beräkningsmetodens onoggrannhet(2 db) behöver avståndet från mitten på E45 och tillbostadshuset vara 105-106 m vad avser plan 4 och 113 m vad avser plan 5. Inom övriga delar av planområdet bedöms ljudnivån bli lägre än vad som anges i tabellen ovan. Trafikflödet på E45 är ganska stort och avstånden till planområdet är relativt kort. Att ljudnivåerna trots det ändå inte blir särskilt höga beror på att E45 i en bred sektor passerar genom en bullerdämpande skärning. En ny förordning om trafikbuller trädde i kraft 2015-06-01 och reglerar acceptabla ljudnivåer vid nybyggnad av bostäder(sfs 2015:216). Enligt förordningen bör buller från trafik inte överskrida 55 dba ekvivalent ljudnivå vid fasad. Vid anordnad uteplats bör ekvivalenta ljudnivån inte överstiga 50 dba och maximala ljudnivå inte överstiga 70 dba. Ljudnivåerna är av typen riktvärden som kan frångås i enskilda fall. Om ekvivalent ljudnivå 55 dba vid fasad överskrids bör minst hälften av rummen i en bostad vara vända mot en sida med ljudnivå lägre än 55 dba ekvivalent ljudnivå och samtidigt minst hälften av rummen vara vända mot en sida med maximal ljudnivå lägre än 70 dba under natt(kl. 22-06). Om maximala ljudnivån 70 dba vid anordnad uteplats överskrids bör ljudnivån inte överskridas med mer än 10 dba och högst fem gånger per timme mellan kl. 22:00 och 06:00. Indata till beräkning av ljudnivå Trafikflöde E45: 4420 fordon /dygn, + 9 %, 2014(Trafikverket) Andel tung trafik: 11 %(Trafikverket) Hastighet: 90 km/h(skyltat) Bredd E45: 10 m(primärkartan) Lutning E45: i genomsnitt 23 promille(primärkartan) Markhöjder: A = +123 m, B = +121 m(primärkartan) Avstånd: A = 87 m, B = 60 m Avstånd vägmitt till skärning: A = 20 m(40-120 0 ), B = 20 m(40-145 0 ) Markhöjd överkant skärning: A= +125 till +128 m, B = +125 till +127 m Mottagarhöjd: A = 2-12 m, B = 5-12 m(plan 2-4) 2(3)

Transport av farligt gods på E45 Enligt en undersökning som gjordes av Trafikverket 2006 så passeras E45 i det aktuella området av 100 till 33000 fordon med farligt gods per år. Osäkerheten är alltså stor. Av dessa transporter dominerar gods med brandfarlig vätska(bensin, diesel m.m.). Men det förekommer också gods med frätande ämnen och brännbar gas m.m. Kv. Enen har trots sin närhet ett skyddat läge gentemot E45. Det beror på att vägen passerar en relativt djup skärning. Olyckor med utsläpp av vätskeformigt farligt gods kommer samlas upp i vägdiken och kan saneras där. Utsläpp av gasformigt farligt gods kan dock påverka kv. Enen och kräva insats från räddningstjänsten. Transport av farliga gaser tycks dock förekomma dock i liten omfattning. Några särskilda åtgärder till skydd mot olyckor med farligt gods bedöms inte behövas. Sven Odèn MILJÖMONITOR Fensbol 92 685 93 Torsby 070-304 58 18 3(3)

FÖRDJUPAD RISKBEDÖMNING TILLHÖRANDE DETALJPLAN FÖR VÄSTANVIK 1:396 M.FL. (KONSUM) Transport av farligt gods på E45 Slutgiltig handling 2008-12-17, reviderad 2009-08-24 Upprättad av: Katarina Malmkvist/Kim Wikberg Granskad av: Daniel Sirensjö Godkänd av: Kim Wikberg

Dokumentinformation Process: Skede: Uppdragsgivare: Fysisk planering Detaljplan Torsby kommun Uppdragsnummer: 1011 0416 Upprättad av: Kontrollerad av: Godkänd av: Katarina Malmkvist/Kim Wikberg Daniel Sirensjö Kim Wikberg (uppdragsansvarig) Datum Rev. dat. Status Upprättad av Kontrollerad av 08-12-17 09-08-24 Slutgiltig handling Katarina Malmkvist/ Kim Wikberg Daniel Sirensjö Konsult WSP Brand & Risk Box 13033 402 51 Göteborg Besök: Rullagergatan 4 Tel: +46 31 727 25 00 Fax: +46 31 727 25 01 WSP Sverige AB-org nr: 556057-4880 Styrelsens säte: Stockholm www.wspgroup.se Revidering En revidering av befintlig handling har utförts 2009-08-25. Detta på grund av att ändringar skett i layouten på området. Reviderad text markeras med ett streck i vänstermarginalen. Uppdragsnummer: 1011 0416 2 (31)

Sammanfattning WSP Brand & Risk har fått i uppdrag att göra en fördjupad riskbedömning för två planområden i Torsby. Detta dokument omfattar planområde Konsum. Bedömningen avser belysa riskbilden för planområdena, och därmed utgöra en grund för att bedöma behov av riskreducerande åtgärder, samt vid behov ge förslag på lämpliga sådana. I anslutning till planområdena löper E45, som är en primär transportled för farligt gods. Länsstyrelsen i Värmland tillämpar Länsstyrelserna i Skånes, Stockholms samt Västra Götalands läns gemensamma dokument som förespråkar att riskhanteringsprocessen ska beaktas inom 150 meter från en transportled för farligt gods. Med anledning av länsstyrelsens krav upprättas denna riskbedömning. Riskbedömningen omfattar både planområdet Västanvik 1:396 mf.l. (Konsum) och Torsby 1:345 m.fl. (Infocenter), där den senaste behandlas i ett annat dokument. Planområdet Konsum ligger öster om Toriarondellen, och har E45 och Gräsmarksvägen i söder respektive norr. På området planeras en Konsumbutik med parkeringar mot rondellen. Kortast avstånd från E45 till parkeringar är ca 30 meter och motsvarande avstånd till butiksbyggnaden är ca 50 meter. Området närmst vägen är huvudsakligen gräsbevuxet och sluttar i riktning från vägen ner mot planområdet. Höjdskillnaden uppgår till ca 5 meter. Hänsyn till detta har tagits vid riskbedömningarna då det anses påverka sannolikheten för att ett läckage/utsläpp uppstår mycket nära byggnaden (< 20 meter) exempelvis vid en avkörning i riktning mot byggnaden. Individrisknivån för planområde Konsum är högre än att den kan anses vara direkt tolerabel fram till ca 30 meter från vägen. Längre än 30 meter från vägen ligger risknivån under nivåerna för direkt tolerabla risknivåer, vilket gör att risken bortom detta avstånd är så låg att krav på riskreducerande åtgärder inte kan ställas. Samhällsrisknivån för planområde Konsum ligger under nivåerna för direkt tolerabel risk. Enligt valda kriterier innebär detta att risken anses så låg att inga riskreducerande åtgärder behöver vidtas. Individrisknivån leder dock till den sammantagna bedömningen att inga byggnader eller parkeringar bör uppföras på planområde Konsum närmre än ca 30 meter från vägen. De parkeringar som planeras ca 28 meter från vägen bör dock betraktas som acceptabla, eftersom personantalet på dessa är litet och man endast förväntas vistas där mycket tillfälligt. Med aktuellt utförande anser WSP att risknivån på planområdet är att betrakta som tolerabel. Byggnaden är som närmst ca 50 meter från E45, och de närmsta parkeringarna ligger ca 28 meter från E45. Med dessa avstånd till vägen bedöms risknivån på planområde Konsum vara tolerabel utan att andra riskreducerande åtgärder vidtas. Uppdragsnummer: 1011 0416 3 (31)

Innehållsförteckning REVIDERING...2 1 INLEDNING...5 1.1 BAKGRUND...5 1.2 SYFTE OCH MÅL...5 1.3 AVGRÄNSNINGAR...5 1.4 STYRANDE DOKUMENT...5 1.5 UNDERLAGSMATERIAL...6 1.6 KVALITET...6 1.7 ARBETSGÅNG...6 2 OMRÅDESBESKRIVNING...7 2.1 OMRÅDET...7 2.2 VÄGNÄT...7 3 OMFATTNING AV RISKHANTERING...8 3.1 BEGREPP OCH DEFINITIONER...8 3.2 METOD FÖR RISKINVENTERING...8 3.3 METOD FÖR RISKUPPSKATTNING...9 3.4 METOD FÖR RISKVÄRDERING...10 3.5 METOD FÖR IDENTIFIERING AV MÖJLIGA RISKREDUCERANDE ÅTGÄRDER...11 4 RISKIDENTIFIERING...12 4.1 IDENTIFIERING AV RISKKÄLLOR OCH RISKSCENARIER...12 5 RISKUPPSKATTNING OCH RISKVÄRDERING...14 5.1 RISKNIVÅ...14 6 DISKUSSION OCH SLUTSATSER...16 6.1 RISKNIVÅ...16 6.2 OSÄKERHETER...16 6.3 KÄNSLIGHETSANALYS...17 6.4 SLUTSATSER...17 REFERENSER...18 BILAGA A FREKVENS- OCH SANNOLIKHETSBERÄKNINGAR...19 BILAGA B KONSEKVENSBERÄKNINGAR...26 BILAGA C RISKBERÄKNINGAR...31 Uppdragsnummer: 1011 0416 4 (31)

1 Inledning WSP Brand- och Riskteknik har fått i uppdrag att göra en fördjupad riskbedömning för två planområden i Torsby i samband med förändrad markanvändning. Detta dokument omfattar planområde Konsum. Bedömningen avser belysa riskbilden för planområdena, och därmed utgöra en grund för att bedöma behov av riskreducerande åtgärder, samt vid behov ge förslag på lämpliga sådana. I följande kapitel redogörs för bakgrunden till föreliggande analys samt syfte, mål och avgränsningar för bedömningen. Dessutom beskrivs de begrepp och definitioner som används i analysen samt sammanställningar av bakgrundsmaterial och styrande dokument. 1.1 Bakgrund I anslutning till planområdena löper E45, som är en primär transportled för farligt gods [1]. Länsstyrelsen i Värmland tillämpar Länsstyrelserna i Skånes, Stockholms samt Västra Götalands läns gemensamma dokument [2] som förespråkar att riskhanteringsprocessen ska beaktas inom 150 meter från en transportled för farligt gods. Med anledning av länsstyrelsens krav upprättas denna riskbedömning. 1.2 Syfte och mål Syftet med denna detaljerade riskbedömning är att studera risknivån på båda planområdena med avseende på farligt gods-transporter på E45. Målet med riskbedömningen är att identifiera risker som kan komma att påverka planområdena, uppskatta riskernas storlek, värdera riskerna samt ange eventuellt behov av och ge förslag på riskreducerande åtgärder. 1.3 Avgränsningar De risker som har beaktats är uteslutande sådana som är förknippade med plötsligt inträffade händelser (olyckor) med livshotande konsekvenser för tredje man, d.v.s. risker som påverkar personsäkerheten, på och utanför planområdet. Detta innebär att ingen hänsyn har tagits till exempelvis egendomsskador, eventuella skador på miljön eller skador orsakade av långvarig exponering för avgaser, buller eller liknande. 1.4 Styrande dokument Det finns styrande dokument i form av lagar och förordningar (PBL, MB m.fl.) som anger att riskanalys (eller motsvarande) ska genomföras. Däremot anges inte i detalj hur riskanalyser ska utföras eller vad de ska innehålla. För att möta behovet av mer detaljerade specifikationer på innehållet i riskanalyser, har det under senare tid kommit ut riktlinjer på området som ger rekommendationer beträffande vilka typer av riskanalyser som bör utföras i olika sammanhang, och vilka krav som bör ställas på dessa analyser. I samband med upprättande av detaljplaner ställer bl.a. Plan- och Bygglagen [3] krav på att olycksrisker ska belysas, för att avgöra om tilltänkt bebyggelse är lämplig med hänsyn till de boendes och övrigas hälsa eller till skydd mot olyckshändelser. Som tidigare nämnts tillämpar Länsstyrelsen i Värmland Länsstyrelserna i Skånes, Stockholms samt Västra Götalands läns gemensamma dokument Riskhantering i detaljplaneprocessen [4], vilket förespråkar att riskhanteringsprocessen ska beaktas i detaljplaneprocessen inom 150 meter från en transportled för farligt gods. Uppdragsnummer: 1011 0416 5 (31)

1.5 Underlagsmaterial Följande underlagsmaterial har funnits till förfogande vid upprättande av analysen: Samrådshandling, detaljplan för Torsby 1:345 m.fl. [5] Samrådshandling, detaljplaneprogram för Västanvik 1:396 m.fl. [6] 1.6 Kvalitet Rapporten är utförd av Katarina Malmkvist (Brandingenjör och Civilingenjör Riskhantering) med Kim Wikberg (Brandingenjör och Civilingenjör Riskhantering) som uppdragsansvarig. I enlighet med WSP:s miljö- och kvalitetsledningssystem, certifierat enligt ISO 9001 och ISO 14001, omfattas denna handling av krav på internkontroll. Detta innebär bland annat att en från projektet fristående person granskar förutsättningar och resultat i rapporten. Ansvarig för denna granskning har varit Daniel Sirensjö (Brandingenjör och Civilingenjör Riskhantering). 1.7 Arbetsgång Riskbedömningen har genomförts på följande sätt: 1. Identifiering av risker orsakade av transporter av farligt gods på E45. 2. Riskuppskattning enligt följande: a. Kvantitativ uppskattning av sannolikheten för riskerna (baserat på bl.a. statistik för vägtransporter av farligt gods). b. Kvantitativ uppskattning av konsekvensen för riskerna (beräkningar med bl.a. datormodeller). 3. Beräkning av individ- och samhällsrisk enligt planerad etablering för planområdet. 4. Värdering av riskerna (riskerna jämförs med etablerade kriterier för värdering av risk). 5. Känslighetsanalys där indata har varierats inom rimliga ramar. 6. Internkontroll enligt ovan. Uppdragsnummer: 1011 0416 6 (31)

2 Områdesbeskrivning I detta kapitel ges en översiktlig beskrivning av planområdet med omgivning. 2.1 Området Området är beläget i Torsby kommun i norra Värmland. Riskbedömningen omfattar två planområden, dels Västanvik 1:396 m.fl. (Konsum) och Torsby 1:345 m.fl. (Infocenter), se Figur 1. Planområde Infocenter behandlas i ett annat dokument. Marken sluttar neråt mot rondellen och mot planområdet. Höjdskillnaden mellan vägbanan och asfaltsplanen vid Konsum är ca 4-5 meter. Området närmst vägen är huvudsakligen gräsbevuxet fram till den asfalterade ytan vid byggnaden. E45 Figur 1. Skiss över området [7]. 2.1.1 Konsum Planområdet ligger öster om Toriarondellen och har E45 och Gräsmarksvägen i söder respektive norr. På området planeras en Konsumbutik för dagligvaruhandel med parkeringar mot rondellen. Entrén planeras vinkelrätt mot E45och varumottagning längre från E45. Kortast avstånd från E45 till parkeringar är ca 28 meter och motsvarande avstånd till butiksbyggnaden är ca 50 meter. Med ledning av antalet parkeringsplatser i anslutning till butiken (ca 163 st) görs uppskattningen att ca 326 personer maximalt kan antas befinna sig i butiken samtidigt (antaget 2 personer/bil och full parkering). 2.2 Vägnät Planområdena delas av Gräsmarksvägen som går in mot Torsby centrum. Väster om planområdet Konsum löper E45, som efter Toriarondellen fortsätter väster om planområdet Infocenter. E45 är en primär transportled för farligt gods [1]. Trafikmängden, ÅDT, på E45 var 5 320 fordon på aktuell sträcka år 2007 [8]. Uppdragsnummer: 1011 0416 7 (31)

3 Omfattning av riskhantering Detta kapitel innehåller en beskrivning av begrepp och definitioner, arbetsgång och omfattning av riskhantering i projektet samt de metoder som används i rapporten. 3.1 Begrepp och definitioner I samband med hantering av risker används olika begrepp. Riskanalys finns omnämnt i ett flertal rekommendationer och riktlinjer, utan närmare förtydligande vad begreppet innebär. Nedan görs en genomgång av begrepp som kommer att användas, samt vilken innebörd de kommer att ha i detta dokument. Med risk avses kombinationen av sannolikheten för en händelse och dess konsekvenser. Riskanalys omfattar, i enlighet med de internationella standarder som beaktar riskanalyser i tekniska system [9,10], dels riskidentifiering och dels riskuppskattning. Riskidentifieringen är en inventering av händelseförlopp (scenarier) som kan medföra oönskade konsekvenser, medan riskuppskattningen omfattar en kvalitativ eller kvantitativ uppskattning av sannolikhet och konsekvens för respektive scenario. Begreppen sannolikhet och frekvens används ofta synonymt, trots att det finns en skillnad mellan dem. Frekvensen uttrycker hur ofta något inträffar under en viss tidsperiod, t.ex. antalet bränder per år, och kan därigenom anta värden som är både större och mindre är 1. Sannolikheten anger istället hur troligt det är att en viss händelse kommer att inträffa och anges som ett värde mellan 0 och 1. Kopplingen mellan frekvens och sannolikhet utgörs av att den senare kan beräknas om den första är känd. Figur 2. Riskhanteringsprocessen samt omfattning av riskhantering i projektet (punktstreckad linje). Efter att riskerna analyserats görs en riskvärdering för att avgöra om riskerna kan accepteras eller ej. Som en del av riskvärderingen kan även ingå förslag till riskreducerande åtgärder och verifiering av olika alternativ. Det sista steget i en systematisk hantering av riskerna kallas riskreduktion/kontroll. Här fattas beslut mot bakgrund av den värdering som har gjorts av vilka riskreducerande åtgärder som ska vidtas. I bästa fall kan riskerna elimineras helt, men oftast är det endast möjligt att reducera dem. En viktig del i riskreduktion/kontroll är att se till att föreslagna riskreducerande åtgärder genomförs och följs upp. Uppföljningen ska göras för att kontrollera om de genomförda åtgärderna reducerar riskbilden tillräckligt. Riskhantering avser hela den process som innehåller analys, värdering och reduktion/kontroll, se Figur 2, medan riskbedömning normalt enbart avser analys och värdering av riskerna. 3.2 Metod för riskinventering För att ta reda på vilka risker som finns i planområdet har området och närliggande områden studerats. Uppdragsnummer: 1011 0416 8 (31)

3.3 Metod för riskuppskattning I denna detaljerade riskbedömning har riskmåtten individrisk och samhällsrisk använts för att uppskatta risknivån med avseende på identifierade risker. Med individrisk avses sannolikheten (frekvensen) att enskilda individer ska omkomma inom eller i närheten av ett system, d.v.s. frekvensen för att en person som befinner sig på en specifik plats omkommer eller skadas. Individrisken är platsspecifik och tar ingen hänsyn till hur många personer som kan påverkas av skadehändelsen. Syftet med riskmåttet är att se till så att enskilda individer inte utsätts för icke tolerabla risker. Individrisken är oberoende av hur många människor som vistas i området. Individrisken kan redovisas i form av så kallade riskkonturer, som visar den förväntade frekvensen för en händelse som orsakar en viss nivå av skada i ett specifikt område eller i form av individriskprofil som visar individrisken som funktion av avståndet från riskkällan, se Figur 3. 1,00E-03 1,00E-04 Individrisk (per år) 1,00E-05 1,00E-06 1,00E-07 1,00E-08 1,00E-09 0 20 40 60 80 100 120 140 160 180 200 Avstånd (m) Figur 3. T.v. Exempel på individriskkonturer, t.h. exempel på individriskprofil. Vid användande av riskmåttet samhällsrisk beaktas även hur stora konsekvenserna kan bli, till följd av skadescenarier, med avseende på antalet personer som påverkas. Då beaktas befolkningssituationen inom det aktuella området, i form av befolkningsmängd och persontäthet. Till skillnad från vid beräkning av individrisk tas även hänsyn till eventuella tidsvariationer, som t.ex. att persontätheten i området kan vara hög under en begränsad tid på dygnet eller året. Samhällsrisken redovisas ofta med en F/N-kurva, se Figur 4, som visar den ackumulerade frekvensen för ett visst utfall, t.ex. antal omkomna till följd av en eller flera olyckor. Figur 4. Exempel på F/N-kurva för beskrivning av samhällsrisk. Uppdragsnummer: 1011 0416 9 (31)

Fördelen med att använda sig av både individrisk och samhällsrisk vid uppskattning av risknivån i ett område är att risknivån för den enskilde individen tas i beaktande, samtidigt som det tas hänsyn till hur stora konsekvenserna kan bli med avseende på antalet personer som påverkas. Vanligtvis bedöms det dock endast vara lämpligt att nyttja samhällsrisk för områden där bebyggelsestrukturen är relativt bestämd, eftersom det då finns en relativt god uppfattning om befolkningsmängd och persontäthet i det aktuella området. Att använda samhällsrisk för ett område som är i ett tidigt skede av planeringsstadiet kan medföra omfattande osäkerheter i bedömningen av konsekvenser (d.v.s. antal omkomna eller svårt skadade) till följd av respektive skadescenario, då det oftast enbart är möjligt att utföra en grov uppskattning av befolkningssituationen. I denna handling görs en bedömning av samhällsrisk, eftersom förslag på byggnads- och parkeringsyta samt verksamhet finns tillgängligt. För uppskattning av individrisk och samhällsrisk, avseende farligt gods-trafiken på E45, har årsmedeldygnstrafik (ÅDT), vägkvalitet, hastighetsbegränsning etc. för aktuella vägavsnitt använts som indata. Med hjälp av Räddningsverkets Farligt gods riskbedömning vid transport [11] beräknas frekvensen för att en trafikolycka, med eller utan farligt gods, inträffar på aktuellt vägavsnitt. För beräkning av frekvenser/sannolikheter för respektive skadescenario används händelseträdsanalys. Frekvensberäkningarna redovisas i bilaga A. Konsekvenserna av olika skadescenarier uppskattas utifrån litteraturstudier, datorsimuleringar och handberäkningar. Konsekvensuppskattningar redovisas mer omfattande i bilaga B. 3.4 Metod för riskvärdering Värdering av risker har sin grund i hur risker upplevs. Som allmänna utgångspunkter för värdering av risk är följande fyra principer vägledande: Rimlighetsprincipen: Om det med rimliga tekniska och ekonomiska medel är möjligt att reducera eller eliminera en risk ska detta göras. Proportionalitetsprincipen: En verksamhets totala risknivå bör stå i proportion till den nytta, i form av exempelvis produkter och tjänster, verksamheten medför. Fördelningsprincipen: Risker bör, i relation till den nytta verksamheten medför, vara skäligt fördelade inom samhället. Principen om undvikande av katastrofer: Om risker realiseras bör detta hellre ske i form av händelser som kan hanteras av befintliga resurser än i form av katastrofer. 3.4.1 Riskkriterier I Sverige finns inget nationellt beslut över vilka kriterier som skall tillämpas vid riskvärdering inom samhällsbyggnadsprocessen. Det Norske Veritas (DNV) har på uppdrag av Räddningsverket tagit fram förslag på riskkriterier [12] gällande individ- och samhällsrisk, som kan användas vid riskvärdering. Riskkriterierna berör liv, och uttrycks vanligen som sannolikheten för att en olycka med given konsekvens skall inträffa. Risker kan kategoriskt indelas i tre grupper; acceptabla, tolerabla med restriktioner eller oacceptabla, se Figur 5. Figur 5. Princip för värdering av risk. Uppdragsnummer: 1011 0416 10 (31)

Följande förslag till tolkning rekommenderas [12]: Risker som klassificeras som oacceptabla värderas som oacceptabelt stora och tolereras ej. För dessa risker behöver mer detaljerade analyser genomföras och/eller riskreducerande åtgärder vidtas. De risker som bedöms tillhöra den andra kategorin värderas som tolerabla om alla rimliga åtgärder är vidtagna. Risker i denna kategori ska behandlas med ALARP-principen (As Low As Reasonably Practicable). Risker som ligger i den övre delen, nära gränsen för oacceptabla risker, tolereras endast om nyttan med verksamheten anses mycket stor, och det är praktiskt omöjligt att vidta riskreducerande åtgärder. I den nedre delen av området bör kraven på riskreduktion inte ställas lika hårda, men möjliga åtgärder till riskreduktion skall beaktas. Ett kvantitativt mått på vad som är rimliga åtgärder kan erhållas genom kostnad-nytta-analys. De risker som kategoriseras som små kan värderas som acceptabla. Dock ska möjligheter för ytterligare riskreduktion undersökas. Riskreducerande åtgärder, som med hänsyn till kostnad kan anses rimliga att genomföra, ska genomföras. För individrisk föreslår Räddningsverket [12] följande kriterier: Övre gräns för område där risker, under vissa förutsättningar, kan tolereras: 10-5 per år Övre gräns för område där risker kan kategoriseras som små: 10-7 per år För samhällsrisk föreslår Räddningsverket [12] följande kriterier: Övre gräns för område där risker under vissa förutsättningar kan tolereras: F=10-4 per år för N=1 med lutning på F/N-kurva: -1 Övre gräns för område där risker kan anses vara små: F=10-6 per år för N=1 med lutning på F/N-kurva: -1 Ovanstående kriterier används senare i riskvärderingen, för att jämföra med resultatet av riskanalysen för planområdet och bedöma om risknivån är acceptabel. Kriterierna är dock avpassade för sträckor på 1 km, och därför skalas kriterierna om vid riskbedömningen, och anpassas till planområdets sträckning längs vägen, som för båda planområdena är ca 0,09 km. 3.5 Metod för identifiering av möjliga riskreducerande åtgärder Om risknivån bedöms som oacceptabel, ska riskreducerande åtgärder identifieras och föreslås. Riskreducerande åtgärder identifieras vid behov utifrån Boverkets rapport Säkerhetshöjande åtgärder i detaljplaner [13]. Åtgärder redovisas som kan eliminera eller begränsa effekterna av de identifierade scenarier som ger störst bidrag till risknivån. Först förs ett kvalitativt resonemang om de olika åtgärdernas riskreducerande effekter på risknivån. Därefter genomförs beräkningar av samhällsrisken, där effekterna av de föreslagna riskreducerande åtgärderna beaktas. Uppdragsnummer: 1011 0416 11 (31)

4 Riskidentifiering I detta kapitel beskrivs de risker som vid riskinventeringen bedömdes kunna påverka planområdena. 4.1 Identifiering av riskkällor och riskscenarier Transport av farligt gods på E45 har identifierats som potentiell riskkälla för planområdena. 4.1.1 Transportleder för farligt gods Farligt gods är ett samlingsbegrepp för ämnen och produkter, som har sådana farliga egenskaper att de kan skada människor, miljö, egendom och annat gods, om det inte hanteras rätt under transport. Transport av farligt gods omfattas av regelsamlingar [14,15] som tagits fram i internationell samverkan. Det finns således regler för vem som får transportera farligt gods, hur transporterna ska ske, var dessa transporter får färdas och hur godset ska vara emballerat och vilka krav som ställs på fordon för transport av farligt gods. Alla dessa regler syftar till att minimera risker vid transport av farligt gods, d.v.s. för att transport av farligt gods inte ska innebära farlig transport. Farligt gods delas in i nio olika klasser med hjälp av de så kallade ADR/RID-systemen [14,15] som baseras på den dominerande risken som finns med att transportera ett visst ämne eller produkt. I Tabell 1 redovisas klassindelningen av farligt gods och en beskrivning av vilka konsekvenser som kan uppstå vid olycka. Tabell 1. Kortfattad beskrivning av respektive farligt gods-klass samt konsekvensbeskrivning [16,17]. Klass Kategori ämnen Beskrivning Konsekvensbeskrivning, liv 1 Explosiva ämnen och föremål Sprängämnen, tändmedel, ammunition, etc. Maximal tillåten mängd explosiva ämnen på väg är 16 ton [14]. 2 Gaser Inerta gaser (kväve, argon etc.) oxiderande gaser (syre, ozon, etc.), brandfarliga gaser (acetylen, gasol etc.) och giftiga gaser (klor, svaveldioxid etc.). 3 Brandfarliga vätskor 4 Brandfarliga fasta ämnen Bensin och diesel (majoriteten av klass 3) transporteras i tankar rymmandes upp till 50 ton. Kiseljärn (metallpulver) karbid och vit fosfor. Tryckpåverkan och brännskador. Stor mängd massexplosiva ämnen ger skadeområde med uppemot 200 m radie (orsakat av tryckvåg). Personer kan omkomma båda inomhus och utomhus. Övriga explosiva ämnen och mindre mängder massexplosiva ämnen ger enbart lokala konsekvensområden. Splitter och annat kan vid stora explosioner ge skadeområden med uppemot 700 m radie [18]. Förgiftning, brännskador och i vissa fall tryckpåverkan till följd av giftigt gasmoln, jetflamma, gasmolnsexplosion eller BLEVE. Konsekvensområden över 100-tals m. Omkomna både inomhus och utomhus. Brännskador och rökskador till följd av pölbrand, strålningseffekt eller giftig rök. Konsekvensområden vanligtvis inte större än 40 m för brännskador. Rök kan spridas över betydligt större område. Bildandet av vätskepöl beror på vägutformning, underlagsmaterial och diken etc. Brand, strålning, giftig rök. Konsekvenserna vanligtvis begränsade till närområdet kring olyckan. 5 Oxiderande ämnen, organiska peroxider 6 Giftiga ämnen, smittförande ämnen 7 Radioaktiva ämnen Natriumklorat, väteperoxider och kaliumklorat. Arsenik-, bly- och kvicksilversalter, bekämpningsmedel, etc. Medicinska preparat. vanligtvis små mängder. Tryckpåverkan och brännskador. Självantändning, explosionsartade brandförlopp om väteperoxidslösningar med koncentrationer > 60 % eller organiska peroxider kommer i kontakt med brännbart, organiskt material. Konsekvensområden för tryckvågor uppemot 150 m. Giftigt utsläpp. Konsekvenserna vanligtvis begränsade till närområdet. Utsläpp radioaktivt ämne, kroniska effekter, mm. Konsekvenserna begränsas till närområdet. Uppdragsnummer: 1011 0416 12 (31)

Klass Kategori ämnen Beskrivning Konsekvensbeskrivning, liv 8 Frätande ämnen Saltsyra, svavelsyra, salpetersyra, natrium- och kaliumhydroxid (lut). Transporteras vanligtvis som bulkvara. 9 Övriga farliga ämnen och föremål Gödningsämnen, asbest, magnetiska material etc. Utsläpp av frätande ämne. Dödliga konsekvenser begränsade till närområdet [19] (LC50). Personskador kan uppkomma på längre avstånd (IDLH). Utsläpp. Konsekvenser begränsade till närområdet. 4.1.2 Transport av farligt gods på E45 Baserat på farligt gods-transporter på E 45 enligt Räddningsverket [20] och konsekvensbeskrivningarna i Tabell 1 har följande riskscenarier med farligt gods identifierats: Farligt gods-olycka med gasutsläpp (klass 2). Farligt gods-olycka med brandfarlig vätska (klass 3) Farligt gods-olycka med oxiderande ämnen, organiska peroxider (klass 5). Ovanstående farligt gods-klasser bedöms kunna påverka området längs vägen och studeras vidare i detalj. Resterande klasser transporteras antingen inte på eventuell sträcka eller bedöms enbart påverka närområdet kring olyckan (<20 meter) och diskuteras inte vidare i analysen. Vid uppskattning av fördelning mellan olika ADR-klasser har statistik från SRVs mätningar gjorda under tre månader 1998 samt september 2006 använts [20] se vidare bilaga A. Enstaka transporter av brandvarlig vätska (klass 3) till bensinstationer kan förekomma på övriga vägar i området. Sådana transporter bedöms dock inte påverka riskbilden nämnvärt och beaktas därför inte vidare i bedömningen. Uppdragsnummer: 1011 0416 13 (31)

5 Riskuppskattning och riskvärdering I detta kapitel redovisas individ- och samhällsrisknivån för planområde Konsum med avseende på farligt gods-transporter på E45. Dessa nivåer värderas därefter med hjälp av de acceptanskriterier som angivits i avsnitt 3.4.1. För beräkningar se bilaga A och B. 5.1 Risknivå Individrisknivån redovisas med en individriskprofil och samhällsrisknivån med en F/N-kurva som jämförs med riskkriterier. 5.1.1 Individrisk Konsum 1,00E-03 1,00E-04 Individrisk (per år) 1,00E-05 1,00E-06 1,00E-07 1,00E-08 1,00E-09 0 20 40 60 80 100 120 140 Avstånd (m) Figur 6. Individriskprofil för planområde Konsum med avseende på farligt gods-transporter på E45. Individrisknivån för planområdet där Konsum planeras är inom ALARP-området fram till ca 30 meter från vägen. Detta innebär att för att bebyggelse eller parkeringar ska accepteras inom ca 30 meter från vägen ska rimliga riskreducerande åtgärder vidtas för att individrisknivån ska betraktas som tolerabel. Längre än 30 meter från vägen ligger risknivån under nivåerna för ALARP-området, vilket gör att risken betraktas som tolerabel bortom detta avstånd, utan att riskreducerande åtgärder vidtas. Uppdragsnummer: 1011 0416 14 (31)

5.1.2 Samhällsrisk Konsum 1,00E-03 1,00E-04 1,00E-05 Frekvens (per år) 1,00E-06 1,00E-07 1,00E-08 1,00E-09 1,00E-10 1,00E-11 1 10 100 1000 Antal omkomna Figur 7. Samhällsrisk för planområde Konsum med avseende på farligt gods-transporter på E45. Samhällsrisknivån för området där Konsum planeras ligger under nivån för direkt tolerabla risker (undre, gröna, streckade linjen i Figur 7). Enligt valda kriterier innebär detta att risken anses vara så låg att riskreducerande åtgärder inte behöver vidtas. Hur acceptansnivåerna (parallella streckade linjerna) bestäms beskrivs mer utförligt i avsnitt 3.4.1. Uppdragsnummer: 1011 0416 15 (31)

6 Diskussion och slutsatser Detta kapitel omfattar en diskussion kring risknivån på planområdet Konsum, de osäkerheter som finns förknippade med riskbedömningen samt de slutsatser som dras. 6.1 Risknivå Individrisknivåerna på planområde Konsum ligger i mitten eller något högre inom ALARP-området fram till 30 meter från vägen. Samhällsrisknivån indikerar att risknivån på planområdet är tolerabel utan att riskreducerande åtgärder vidtas. Individrisknivån leder dock till den sammantagna bedömningen att inga byggnader eller parkeringar bör tillåtas på planområdet närmre än ca 30 meter från vägen. De parkeringar som planeras som närmst 28 meter från vägen accepteras, eftersom personantalet där kan förväntas vara litet och personerna endast vistas där kortvarigt på väg till och från bilen. Närmre än 28 meter från E45 ska alltså inga byggnader eller parkeringar uppföras. Hänsyn har tagits till att marken mellan vägen och byggnaden sluttar kraftigt ner mot planområdet. Detta innebär att det bedömts mer troligt att en lastbil som är inblandad i en olycka hamnar betydligt närmare byggnaden än vägkant. Konsekvenserna för människor i byggnaden kan därmed bli stora även vid mindre typer av läckage eller utsläpp. Det faktum att ytan mellan väg och parkeringarna är gräsbevuxen är positivt, eftersom en större pöl som kan antändas sannolikt inte bildas. Diket mellan vägen och parkeringarna är också positivt ur risksynpunkt, eftersom eventuella utsläpp bör samlas i diket och inte närmre parkeringar eller bebyggelse. Byggnadens utformning, med entréer och andra publika ytor placerade vid fasader som inte är riktade direkt mot E45 innebär att konsekvenserna för personer i byggnaden i många fall bedöms bli begränsade även vid olyckor nära fasaden. I de flesta fall har antalet omkomna bedömts gälla oavsett om läckaget uppstår på vägen eller vid de asfalterade ytorna nära byggnaden (exempelvis då en avkörande lastbil hamnar på planområdet). Exempel på detta är då konsekvensområdet från olyckan är så stort att det ändå täcker in hela planområdet, oavsett var bilen hamnar. Alternativt att byggnadens skydd i form av tät vägg mot vägen bedömts ge samma skyddande effekt i båda fallen, se även resonemang kring antal omkomna i bilaga B, avsnitt B.3. 6.2 Osäkerheter Riskbedömningar är alltid förknippade med osäkerheter i olika stor utsträckning. Osäkerheter som kan påverka resultatet kan vara förknippade med bl.a. det underlagsmaterial och de beräkningsmodeller som analysens resultat är baserat på. De beräkningar, antaganden och förutsättningar som främst är belagda med osäkerheter är: Personantal och persontätheter inom planområdet. Byggnadstyp, utformning och disposition av byggnader. Farligt gods-transporter på E45. Schablonmodeller som har använts vid frekvensberäkningar. Händelseförlopp vid en trafikolycka med farligt gods inblandat Antalet personer som förväntas omkomma vid respektive skadescenario. Det har gjorts ett flertal antaganden där det saknats fakta. De antaganden som gjorts har därför gjorts konservativt för att vara på den säkra sidan vid exempelvis riskvärdering och förslag till riskreducerande åtgärder. På grund av att de antaganden som gjorts är konservativa bedöms osäkerheterna i analysen inte påverka värderingen av riskerna så att de undervärderas. Uppdragsnummer: 1011 0416 16 (31)

6.3 Känslighetsanalys Enligt planbeskrivningen för Infocenter kommer ett genomförande av planen innebära att området görs mer attraktivt och tillgängligt för fler människor, och trafiken kommer att öka [5]. I de ursprungliga beräkningarna, se bilaga A, har hänsyn tagits till nationella trafikprognoser, men ingen övrig trafikökning. För att ta hänsyn till att trafiken i området kan öka till följd av ny bebyggelse ökades ÅDT från 7 394 till 10 000 fordon. Trafikökningen resulterade dock inte i någon förhöjd risknivå. 6.4 Slutsatser Med aktuellt utförande anser WSP att risknivån på planområdet är att betrakta som tolerabel. Byggnaden är som närmst ca 50 meter från E45, och de närmsta parkeringarna ligger ca 28 meter från E45. Med dessa avstånd till vägen bedöms risknivån på planområde Konsum vara tolerabel utan att andra riskreducerande åtgärder vidtas. Uppdragsnummer: 1011 0416 17 (31)

Referenser [1] Räddningsverkets hemsida, Väginformation om farligt gods, http://www.srv.se/templates/srv_filelisting 19163.aspx, kontrollerad 2008-10-27. [2] Riskhantering i detaljplaneprocessen Riskpolicy för markanvändning intill transportleder för farligt gods, Länsstyrelserna i Skåne län, Stockholms län & Västra Götalands län, 2006. [3] Plan- och Bygglagen (1987:10). Utfärdad 1987-01-08, med ändringar till och med SFS 2005:1212. [4] Riskhantering i detaljplaneprocessen Riskpolicy för markanvändning intill transportleder för farligt gods, Länsstyrelserna i Skåne län, Stockholms län & Västra Götalands län, 2006. [5] Samrådshandling, detaljplan för Torsby 1:135 m.fl. (Info-center), Torsby kommun, Värmlands län, upprättad 2008-10-21. [6] Samrådshandling, Programskiss för Västanvik 1:396 m.fl. (Konsum), Situationsplan, 2008-08-20. [7] Planskiss, 08046 Konsum Torsby, Klara arkitektbyrå, erhållen 2009-08-17. [8] Vägverket: http://gis.vv.se/tfk2/tfk/, kontrollerad 2008-10-27. [9] International Electrotechnical Commission (IEC). International Standard 60300-3-9, Dependendability management Part 3: Application guide Section 9: Risk analysis of technological systems, Genéve, 1995. [10] International Organization for Standardization (ISO). Risk management Vocabulary Guidelines for use in standards. Guide 73, Geneva, 2002. [11] Farligt gods riskbedömning vid transport, Räddningsverket Karlstad, 1996. [12] Värdering av risk, Räddningsverket Karlstad, 1997. [13] Säkerhetshöjande åtgärder i detaljplaner, Boverket och Räddningsverket, 2006. [14] RID-S, Statens räddningsverks föreskrifter (SRVFS 2006:8) om transport av farligt gods på järnväg, Statens Räddningsverk, 2006. [15] ADR-S, Statens räddningsverks föreskrifter (SRVFS 2006:7) om transport av farligt gods på väg och i terräng, Statens Räddningsverk, 2006. [16] Översiktplan för Göteborg, fördjupad för sektorn TRANSPORTER AV FARLIGT GOD, Stadsbyggnadskontoret, 1997. [17] Handbok för riskanalys, Statens Räddningsverk, 2003. [18] Förvaring av explosiva varor, Statens Räddningsverk, dec 2006, handbok. [19] Konsekvensanalys av olika olycksscenarier vid transport av farligt gods på väg och järnväg, VTI-rapport 387:4, Väg- och transportforskningsinstitutet, 1994. [20] Trafikflödet på väg, Räddningsverkets hemsida: http://www.srv.se/templates/srv_page 1180.aspx, kontrollerad 2008-10-27. Uppdragsnummer: 1011 0416 18 (31)

Bilaga A Frekvens- och sannolikhetsberäkningar För att kunna kvantifiera risknivån i området behövs först ett mått på frekvensen för de skadescenarier som identifierats kunna inträffa på studerad vägsträcka. A.1 Trafikolycka I Räddningsverkets Farligt gods riskbedömning vid transport [1] ges metoder för beräkning av frekvens för trafikolycka samt trafikolycka med farligt gods-transport. Denna riskanalysmetod för transporter av farligt gods på väg och järnväg (VTI-metoden) analyserar och kvantifierar riskerna med transport av farligt gods mot bakgrund av svenska förhållanden. Vid uppskattning av frekvensen för farligt gods-olycka på en specifik vägsträcka finns det två alternativ, dels att använda olycksstatistik för sträckan, dels att skatta antalet olyckor med hjälp av den så kallade olyckskvoten för vägavsnittet. I denna riskanalys används det senare av dessa alternativ. Olyckskvotens storlek samvarierar med ett antal faktorer såsom vägtyp, hastighetsgräns, siktförhållanden samt vägens utformning och sträckning. A.1.1 Trafikolycka med transport av farligt gods på E45 Nedan redovisas beräkningar för planområde Konsum. För att beräkna det totala trafikarbetet på sträckan används följande formel: ÅDT ( fordon / dygn) 365( dygn) Vägsträcka( km) Trafikarbete, totalt( fordonskilometer / år) Trafikmängden, ÅDT, på E45 var 5 320 fordon på aktuell sträcka år 2007 [2]. Med hänsyn till prognoser för 2025 [3] antas trafiken öka till ca 7 394 fordon. Bedömningen har gjorts att olyckor som inträffar på en vägsträcka på ca 0,22 km av E45 förbi planområdet bedöms kunna påverka området (baserat på vägens sträckning längs studerat område och längsta konsekvensområde för olycksscenario) Studerad sträcka ansätts därför till 0,22 km. Ovanstående indata används i formeln för att beräkna det totala trafikarbetet på sträckan: 7394( fordon / dygn) 365( dygn) 0,22( km) 593738 fordonskilometer / år Vid beräkning av antal förväntade fordonsolyckor används följande ekvation: Olyckskvot Trafikarbete, totalt( fordon / dygn) 10 6 O Fordonsolyckor( olyckor / år) Sträckningen av E45 förbi Konsum utgörs av gata/väg i tätort med hastighetsbegränsning 70 km/h. Detta ger olyckskvot = 0,65 [1]. Nedan beräknas det förväntade antalet fordonsolyckor med avseende på ovanstående trafikarbete. (På vägavsnittet förbi Infocentret har istället hastighetsbegränsning 50 km/h antagits.) Ovanstående indata används i formeln för att beräkna förväntat antal fordonsolyckor på sträckan: 0,65 593738 10 6 0,4 olyckor/år Vid beräkning av antal fordon skyltade med farligt gods i trafikolyckor används följande formel: Antal fordon skyltade med farligt gods itrafikolyckor O (( X Y ) (1 Y) (2X där X = Andelen transporter skyltade med farligt gods Y = Andelen singelolyckor på vägdelen Andelen transporter skyltade med farligt gods (X) = 29/7394 = 0,004 X 2 )) Uppdragsnummer: 1011 0416 19 (31)

där 29 är antal farligt gods-transporter per dygn Uppskattad andel singelolyckor (Y) för E45 är 0,25 [1]. Ovanstående indata används i formeln för att beräkna förväntat antal fordon skyltade med farligt gods i trafikolyckor: 2 0,4 ((0,004 0,25) (1 0,25) (2 0,004 )) 2,6 10 3 per år Index för farligt gods-olyckor innebär sannolikheten för att ett fordon skyltat med farligt gods i en trafikolycka orsakar en farligt gods-olycka med läckage, och används senare för respektive farligt gods-klass. Index för farligt gods-olyckor är 0,11 för E45 [1]. Mängden transporterad farligt gods och föredelningen olika klasser utläses ur Räddningsverkets mätningar från 1998 och 2006. Ett medelvärde av från de olika mätningarna har använts, se Tabell 2 nedan. Medelvärdet har sedan räknats upp med hänsyn till prognoser för godstransporter år 2025 [3] och använts för att räkna ut antalet farligt gods-transporter per dygn. Tabell 2. Mängd och fördelning mellan farligt gods-klasser på E45. Klass Godsklass Medel 1998 Andel 1998 (%) Medel 2006 Andel 2006 (%) Medelvärde andelar 1 Explosiva ämnen 0-0 - - 2 Gaser 105 1,7% 900 3,4% 2,6% 3 Brandfarliga vätskor 6 250 86,2% 8 300 31,0% 58,6% 4 Brandfarliga fasta ämnen 0-155 0,6% 0,3% 5 Oxiderande ämnen, 105 1,7% 0-0,9% organiska peroxider 6 Giftiga ämnen 105 1,7% 11 600 21,8% 11,7% 7 Radioaktiva ämnen 0-0 - - (antal kollin) 8 Frätande ämnen 525 8,6% 5 800 21,8% 15,2% 9 Övriga farliga ämnen 0-5 750 21,6% 10,8% Totalt 7 090 33 405 Totalt, år 28 360 400 860 Utifrån den övergripande beskrivningen i avsnitt 4.1.1 av konsekvenserna för olycka med transport av respektive ADR-klass och inventering av farligt gods-transporter på E 45 bedöms det enbart vara olycka med tre av klasserna inblandade som är relevanta att beakta vid uppskattning av risknivån i det aktuella området. Konsekvenserna av olycka med resterande klasser uppskattas vara begränsade till närområdet kring olycksplatsen. De ADR-klasser som har beaktats mer detaljerat i riskuppskattningen är därför gaser (klass 2), brandfarliga vätskor (klass 3) samt oxiderande ämnen och organiska peroxider (klass 5). I händelseträden, se Figur 8 redovisas frekvenserna för trafikolycka med transport av respektive aktuell farligt gods-klass inblandad utifrån uppskattad andel av respektive klass enligt Tabell 1. Hänsyn tas till respektive godsklass konsekvensområde och spridningsvinkel. Uppdragsnummer: 1011 0416 20 (31)

E45 Reducerat m.a.p. Reducerat m.a.p. konsekvensområde spridningsvinkel Giftiga gaser 0,26% 6,64E-06 1,03E-05 3,42E-06 Trafikolycka med farligt gods 2,61E-03 Brandfarliga gaser 2,30% 5,98E-05 9,24E-05 3,08E-05 Brandfarlig vätska Oxiderande ämnen Övriga ADR-klasser 58,58% 1,53E-03 4,16E-04 4,16E-04 0,86% 2,25E-05 1,43E-05 1,43E-05 38,01% 9,90E-04 9,90E-04 9,90E-04 Figur 8. Olycksfrekvens för respektive farligt gods-klass på aktuell vägsträcka (individrisk, Konsum). A.2 Olyckscenarier händelseträdsmetodik I denna del av bilagan redovisas frekvensberäkningar som genomförts med hjälp av händelseträdsmetodik. A.2.1 Gaser Sannolikheten för att en trafikolycka med farligt gods-transport inblandad leder till läckage antas på E45 vara 0,11 (index för farligt gods-olyckor) [1]. Gaser transporteras i regel under tryck i tankar med stor tjocklek och därmed stor tålighet. Erfarenheter från utländska studier visar att sannolikheten för utsläpp av det transporterade godset då sänks till 1/30 av den ursprungliga [1], vilket ger en sannolikhet för läckage av gas på 0,11 1/30 = 0,004 för E45. Farligt gods-klass 2 kan grovt delas in i två olika typer av skadliga gaser: brännbara gaser samt giftiga gaser. I statistiken från 1998 saknas uppgifter om fördelning, och i mätningen från 2006 förekommer endast brandfarliga gaser på sträckan. För att ta hänsyn till möjligheten att transport av giftiga gaser ändå förekommer, antas 10 % av transporterna av klass 2 utgöras av giftiga gaser. Ett läckage till följd av farligt gods-olycka med gas i lasten antas till litet, medelstort eller stort. Beroende på hur gaserna transporteras, och vilka typer som förekommer, varierar läckagestorlekarna. Vid läckage från tjockväggiga tankbilar bedöms fördelningen för respektive läckagestorlek vara 0,62, 0,21 och 0,17 [1]. Vidare påverkar vindriktningar och vindstyrkor utsläppets konsekvenser på omgivningen. Vanligtvis finns det en vindriktning inom ett område som är dominerande. Statistik om rådande vindriktningar har dock inte beaktats, utan antagandet görs istället att spridning påverkar en person på en viss plats i 1/3 av fallen. Brandfarlig gas För brandfarliga gaser bedöms konsekvenserna för människor bli påtagliga först sedan utsläppet antänts. Tre scenarier kan antas uppstå beroende av typen av antändning. Om den, under tryck, läckande gasen antänds omedelbart uppstår en jetflamma. Om gasen inte antänds direkt kan det uppstå ett brännbart gasmoln som sprids med vinden och kan antändas senare. Det tredje scenariot är mycket osannolikt, och kan endast inträffa om tankbilen saknar säkerhetsventil och tanken utsätts för utbredd brand. En BLEVE (Boiling Liquid Expanding Vapour Explosion) kan då uppstå, men detta inträffar endast om tanken också utsätts för kraftig brandpåverkan under en längre tid, t.ex. då en jetflamma från släpet riktas mot tankbilen. För ett litet utsläpp brännbar gas (20 mm hål) gäller att sannolikheterna för omedelbar antändning (jetflamma), fördröjd antändning (brinnande gasmoln) och ingen antändning är 0,1, 0,5 respektive 0,4 och för ett stort utsläpp (100 mm hål) är motsvarande siffror 0,2, 0,8 och 0 [4]. Motsvarande tal för ett medelstort utsläpp (50 mm hål) antas vara medeltal av ovanstående sannolikhet, d.v.s. 0,15, 0,65 och 0,2. Uppdragsnummer: 1011 0416 21 (31)

En BLEVE antas enbart kunna uppstå i intilliggande tank om eventuell jetflamma är riktad direkt mot tanken under en lång tid. Sannolikheten för att en BLEVE ska uppstå till följd av jetflamma är mycket liten, uppskattningsvis mindre än 0,01. I figuren nedan redogörs för frekvenserna som beräknats för olycka med klass 2.1 (brännbar gas). Läckagestorlek Antändning Mot oskyddad tank Ja = BLEVE 0,01 2,10E-10 Omedelbar = jetflamma 0,10 Nej 0,99 6,93E-09 Litet 0,62 Fördröjd = gasmoln Ingen 0,50 3,50E-08 0,40 2,80E-08 Gasläcka 0,004 Ja = BLEVE 0,01 1,07E-10 Omedelbar = jetflamma 0,15 Nej 0,99 3,52E-09 Mellan 0,21 Fördröjd = gasmoln Ingen 0,65 1,54E-08 0,20 4,74E-09 Ja = BLEVE 0,01 1,15E-10 Omedelbar = jetflamma 0,20 Nej 0,99 3,80E-09 Stort 0,17 Fördröjd = gasmoln Ingen 0,80 1,53E-08 0,00 0,00E+00 Olycka Brandfarliga gaser 3,08E-05 Ej gasläcka 0,996 3,07E-05 Figur 9. Händelseträd för farligt gods-olycka med brännbar gas (ADR-klass 2) i lasten. Uppdragsnummer: 1011 0416 22 (31)

Giftig gas Giftiga gaser förväntas endast påverka området om de sprids mot det aktuella området. Konsekvenserna beror därför på utsläppets storlek samt vindens riktning och styrka. Ett litet utsläpp uppskattas för giftig gas till ett packningsläckage (0,45 kg/s), medelstort utsläpp är brott på anslutningsrör (3,6 kg/s) och ett stort läckage är en stor punktering av tanken (112 kg/s). Vindstyrkan antas vara antingen hög (cirka 4-6 m/s) eller låg (cirka 2 m/s) och sannolikheten uppskattas grovt till 0,5 för respektive alternativ, se figur nedan. Läckage Läckagestorlek Vindstyrka 0,50 3,89E-09 Svag Litet 0,62 Stark 0,50 3,89E-09 Gasläckage 0,004 Svag 0,50 1,32E-09 Mellanstort 0,21 Stark 0,50 1,32E-09 Svag 0,50 1,07E-09 Stort 0,17 Stark 0,50 1,07E-09 Olycka Giftiga gaser 3,42E-06 Ej gasläckage 0,996 3,41E-06 Figur 10. Händelseträd för farligt gods-olycka med giftig gas (ADR-klass 2). A.2.2 Brandfarliga vätskor För att leda till större konsekvenser för människor måste utsläpp och antändning ske av den brandfarliga vätskan, alternativt att fordonet fattar eld till följd av olyckan. Antändning av bensin och E85 antas ske med en sannolikhet på ca 0,033 [1,4], oberoende av om det är litet eller stort läckage. Sannolikheten för antändning av ett läckage med diesel eller eldningsolja på väg är mycket låg om ens befintlig. Som ett konservativt antagande kommer dock all flytande bränsle beaktas som bensin. Sannolikheten för att en trafikolycka med farligt gods-transport inblandad leder till läckage antas för E45 vara 0,11 (index för farligt gods-olyckor) [1]. Vid läckage från tankbil antas fördelningen för respektive läckagestorlek (pölarea) vara 0,25, 0,25 och 0,50 [1]. Sannolikheten för att en trafikolycka leder till brand i fordon är cirka 0,004 [5,6]. Sannolikheten för spridning till last vid fordonsbrand antas till 0,5. Konsekvenserna vid scenariot brandspridning till last antas motsvara de för stor pölbrand. I figuren nedan redovisas samtliga scenarier och beräknade frekvenser. Uppdragsnummer: 1011 0416 23 (31)

Läckage Läckagestorlek Antändning Antändning 0,03 3,78E-07 Litet 0,25 Ej antändning 0,97 1,11E-05 Läckage 0,11 Antändning 0,03 3,78E-07 Mellanstort 0,25 Ej antändning Antändning 0,97 1,11E-05 0,03 7,55E-07 Stort 0,50 Ej antändning 0,97 2,21E-05 Olycka Brandfarliga vätskor 4,16E-04 Fordonsbrand 0,004 Spridning till last 0,50 7,41E-07 Ej spridning till last 0,50 7,41E-07 Ej läckage 0,89 Ej fordonsbrand fordosbrand 0,996 3,69E-04 Figur 11. Händelseträd för farligt gods-olycka med brandfarlig vätska (ADR-klass 3) i lasten. Uppdragsnummer: 1011 0416 24 (31)

A.2.3 Oxiderande ämnen Oxiderande ämnen är brandbefrämjande ämnen som vid avgivande av syre (oxidation) kan initiera brand eller understödja brand i andra ämnen, t. ex. gräsbrand invid vägen. Explosion kan inträffa i vissa fall. Oxiderande ämnen brukar vanligtvis inte leda till personskador, förutom om de kommer i kontakt med brännbart, organiskt material (t.ex. bensin, motorolja etc.). Blandningen kan då självantända och leda till kraftiga explosionsförlopp. Det är dock inte samtliga oxiderande ämnen som kan självantända. Oftast blandas en stabilisator, flegmatiseringsmedel, i det oxiderande ämnet för att minska reaktionsbenägenheten hos det farliga godset. Vattenlösningar av väteperoxider med över 60 % väteperoxid bedöms kunna leda till kraftiga brand- och explosionsförlopp, och detsamma gäller för organiska peroxider. Vattenlösningar av väteperoxider med mindre än 60 % väteperoxid bedöms däremot inte kunna leda till explosion. Andelen oxiderande ämnen och organiska peroxider som bedöms kunna självantända explosionsartat vid kontakt med organiskt material antas konservativt utgöra 1/3 av den totala mängden av farligt gods-klass 5 som transporteras. Sannolikheten för att en trafikolycka med farligt gods-transport inblandad leder till läckage antas för E45 vara 0,11 (index för farligt gods-olyckor) [1]. Sannolikheten för att det utläckta ämnet ska komma i kontakt med brännbart material bedöms vara relativt hög (antaget 0,50), men förbränning bedöms endast uppkomma i 10 % av fallen. Utav dessa förbränningar antas konservativt en andel om 0,1 kunna ge upphov till explosionsartade förlopp, se figur nedan. Vattenlösningar > 60 % Läckage Kontakt med Förbränning väteperoxid eller org. mat. org. peroxider Explosionsartat förlopp, 25 ton 0,01 2,6E-09 Ja 0,50 0,09 2,3E-08 Gräsbrand el liknande Nej 0,90 2,3E-07 Ja 0,11 Nej 0,50 2,6E-07 Ja 0,33 Nej 0,89 4,2E-06 Olycka Oxiderande ämnen 1,4E-05 Nej 0,67 9,6E-06 Figur 12. Händelseträd för farligt gods-olycka med oxiderande ämne (ADR-klass 5) i lasten. Referenser Bilaga A [1] Farligt gods riskbedömning vid transport, Räddningsverket Karlstad, 1996. [2] Vägverket: http://gis.vv.se/tfk2/tfk/, kontrollerad 2008-10-27. [3] Prognoser för godstransporter år 2020, 2005:9, SIKA Rapport. [4] Risk analysis of the transportation of dangerous goods by road and rail, Purdy, Grant, Journal of Hazardous materials, vol 33, 1993. [5] Vägtrafikskador 2001, Statens institut för kommunikationsanalys, 2001. [6] Vägverkets informationssystem för trafiksäkerhet (VITS), uppgifter erhållna av Arne Land, Statens Väg- och Transportforskningsinstitut, 2003-05-27. Uppdragsnummer: 1011 0416 25 (31)

Bilaga B Konsekvensberäkningar I denna bilaga redogörs för de antaganden och beräkningar som gjorts för att uppskatta de konsekvenser som identifierade risker kan orsaka. Uppskattningen görs med hjälp av konsekvensområden för respektive scenario. B.1 Bedömda konsekvensområden Eftersom egenskaper hos ämnena i de olika farligt gods-klasserna skiljer sig mycket från varandra har olika metoder använts för att uppskatta konsekvenserna för de scenarier som beskrivs i bilaga A. Litteraturstudier, simuleringsprogram och handberäkningar är exempel på olika metoder som har använts. B.1.1 Gaser Brännbar gas Vid beräkning av konsekvenserna av en farligt gods-olycka med utsläpp av brännbar gas uppskattas det grovt att samtliga gastransporter utgörs av tankbilar och att mängden gas i en tankbil är 25 ton. Konservativt kommer det antas att det är tryckkondenserad gasol i samtliga tankbilar eftersom gasol har en låg brännbarhetsgräns vilket antas medföra att antändning kommer att kunna inträffa på ett längre avstånd från olycksplatsen. Utsläppsstorlekarna (för jetflamma och gasmoln) antas till: punktering (hålstorlek 20 mm), medelstort hål (hålstorlek 50 mm), och stort hål (hålstorlek 100 mm). För respektive utsläppsstorlek beräknas, med simuleringsprogrammet Gasol [1], dels eventuell jetflammas längd vid omedelbar antändning, dels det brännbara gasmolnets volym. Det skadedrabbade området vid en eventuell BLEVE beräknas också för tank med 25 ton gasol. För jetflamma och brinnande gasmoln varierar skadeområdet med läckagestorlek, direkt alternativt fördröjd antändning samt vindhastighet, men den totala mängden gas i tanken påverkar inte skadeområdet. Beroende på om läckage inträffar i tanken i gasfas, i gasfas nära vätskefas eller i vätskefas kan utsläppets storlek och konsekvensområde variera. De värsta konsekvenserna bedöms uppstå om utsläppet sker nära vätskeytan, och därför antas det konservativt att detta är fallet. Utsläppet antas vara i ca 30 minuter, varefter räddningstjänsten antas kunna vidta åtgärder. Vindstyrkan varieras från 3-8 m/s. Indata som använts i Gasol [1] för att simulera konsekvensområden för jetflamma och gasmoln presenteras nedan: Lagringstemperatur: 15 C Lagringstryck: 7 bar övertryck Utströmningskoefficient (Cd): 0,83 (Rektangulärt hål med kanterna fläkta utåt) Tankdiameter: 2,0 meter Tanklängd: 18 meter Tankfyllnadsgrad: 80 % Tankens vikt tom: 50 000 kg Designtryck: 15 bar övertryck Bristningstryck: 4*designtrycket Lufttryck: 760 mmhg Omgivningstemperatur: 15 C Relativ fuktighet: 50 % Molnighet: Dag och klart Omgivning: Tätortsförhållanden (många fordon, barriärer etc.) Nedan visas de avstånd, inom vilka personer antas omkomma, för respektive scenario vid olika typer av utsläpp. De avstånd som anges är de från utsläppspunkten i jetriktningen till tredje gradens brännskador. För jetflamma och brinnande gasmoln blir inte skadeområdet cirkulärt runt olycksplatsen utan mer plymformat, varför dess bredder även presenteras. För brinnande gasmoln antas det att gasmolnet antänds då det fortfarande befinner sig vid tankbilen och inte har hunnit spädas ut ytterligare. Det är i anslutning till vägen som Uppdragsnummer: 1011 0416 26 (31)

de mest sannolika tändkällorna finns i form av bilars motorer osv. I detta sammanhang avses antändning och flamförbränning av ett gasmoln, utan efterföljande explosion och tryckuppbyggnad. Enligt beräkningsverktyget Gasol [1] kan inte fördröjd gasmolnsexplosion uppkomma vid studerade scenarier. För att detta skall ske krävs stora momentana utsläpp av gasol, eller motsvarande totala tankbrott, vilket är mycket osannolikt i sammanhanget, se även avsnitt A.3.2. Vid brinnande gasmoln (flamförbränning) uppskattas det skadedrabbade området, vara molnets storlek plus avståndet inom vilket tredje gradens brännskada kan uppnås från gasmolnsfronten. Vid jetflamma och brinnande gasmoln beror skadeområdet på läckagestorlek, direkt alternativt fördröjd antändning samt vindhastighet. Tabell 3. Skadedrabbat område för olika scenarier vid farligt gods-olycka med brännbar gas i lasten. Scenario Läckagestorlek Antändning Vindstyrka [m/s] Skadedrabbat område BLEVE Hål i tank nära vätskeyta Punktering (2,4 kg/s) Jetflamma Gasmoln (flamförbränning) - 3 5 8 Cirkulärt 170 m radie Plym 18,1 m * 16 m Moln 18,2 m * 13,7 m Moln 18 m * 11,5 m Moln 15,9 m * 11 m Medelstort hål (15 kg/s) Jetflamma - Plym 46,3 m * 40 m Gasmoln 3 Moln 18,9 m * 18,2 m (flamförbränning) 5 Moln 18,5 m * 17 m 8 Moln 19,2 m * 19,4 m Stort hål (60 kg/s) Jetflamma - Plym 91,5 m * 80 m Gasmoln 3 Moln 21 m * 26,4 m (flamförbränning) 5 Moln 20,7 m * 25,6 m 8 Moln 21,2 m * 24,4 m Ovanstående tabell visar att vindstyrkan inte medför någon markant skillnad med avseende på skadeområde vid fördröjd antändning. Konsekvenser uppstår inte på avstånd mer än ca 20 meter. Detta gäller även jetflamma vid litet hål i tank. Däremot kan BLEVE samt medelstor och stor jetflamma förväntas få konsekvenser för området. Giftig gas Valet av giftig gas som beaktas vidare i analysen baseras på det s.k. IDLH-värdet (Immediately Dangerous to Life and Health), vilket avser den koncentration som vid exponering innebär omedelbar fara för människors liv eller som ger upphov till irreversibla skador. Mot bakgrund av denna ansats framgår att de gaser som är mest toxiska och därigenom medför de största konsekvenserna vid ett eventuellt utsläpp på väg utgörs av svaveldioxid och ammoniak, vars IDLH-värden uppgår till 100 respektive 300 ppm. Klor transporteras enligt uppgift inte på väg. Till följd av att svaveldioxid är mer toxiskt än ammoniak beaktas fortsättningsvis konsekvenser av en olycka med svaveldioxid på väg. Spridningsberäkningar som genomförts visar att ett utsläpp av svaveldioxid medför dödliga konsekvenser inom avstånd av 15, 85 och 170 meter, för litet, medelstort och stort utsläpp [2]. B.1.2 Brandfarliga vätskor För brandfarliga vätskor gäller att skadliga konsekvenser kan uppstå först när vätskan läcker ut och antänds. Det avstånd, inom vilket personer förväntas omkomma direkt alternativt som följd av brandspridning till byggnader, antas vara fram till där värmestrålningsnivån överstiger 15 kw/m 2, vilket är en strålningsnivå Uppdragsnummer: 1011 0416 27 (31)

som orsakar outhärdlig smärta efter kort exponering (ca 2-3 sekunder) samt den strålningsnivå som bör understigas i minst 30 minuter utan att särskilda åtgärder vidtas i form av brandklassad fasad [3,4]. De pölstorlekar som antas kunna bildas vid läckage av brandfarlig vätska har för olycka på väg antagits till 50, 200 respektive 400 m 2. Strålningsberäkningar har genomförts med hjälp av handberäkningar. De formler som använts är baserade på den forskning inom brandområdet som bedrivits under lång tid. Använda formler och samband är etablerade och har använts under många år vid bedömning av olika typer av brandförlopp [3]. I Tabell 4 redovisas skadeområden inom vilka personer kan omkomma vid olika pölareor. Eftersom strålningsberäkningarna utgår från pölens kant är det viktigt att även räkna med pölradien för att få det aktuella avståndet med utgångspunkt från olycksplatsen eftersom den brandfarliga vätskan kan spridas över ett relativt stort område beroende på topografi med eventuella diken osv. Vid beräkningarna har i detta fall antagits att pölen breder ut sig cirkulärt med centrum i respektive olycksplats. Tabell 4. Avstånd till kritisk strålningsnivå på halva flammans höjd (15 kw/m 2 ) för olika pölstorlekar. Pölbrand av varierande storlek Infallande strålning > 15 kw/m 2 från pölkant 50 m 2 12 m 16 m 200 m 2 22,5 m 30,5 m 400 m 2 30 m 41 m Maximalt skadeområde (cirkulär pöl) B.1.3 Oxiderande ämnen Vid olycka med oxiderande ämne antas inte några personer inom planområdet omkomma, om inte det oxiderande ämnet kommer i kontakt med organiskt material och ger upphov till förbränning. Förbränning har i avsnitt A.2.4 delats in i explosionsartade förlopp, där lasten kommer i kontakt med t.ex. bilens drivmedel, samt i gräsbränder eller liknande där det utläckta ämnet understödjer förbränning av det organiska material det kommer i kontakt med. En explosiv oxidatorbränsleblandning innehåller ca 13 % bränsle. Lasten vid en farligt gods-olycka på väg kan blandas med fordonets smörj- och drivmedel (organiskt material) och skapa cirka 3 ton explosiv blandning. Tryck över 180 kpa (direkt dödligt tryck) kan då uppstå inom en radie på 30 meter från olycksplatsen och fasader kan antas rasa (tryck på 40 kpa för ny betongbyggnad) inom 70 meter [3]. B.2 Personantal Konsum Enligt tillgängliga skisser planeras för ca 163 platser i anslutning till butiken [5]. Vid beräkningar antas att ca 1 person/10 parkeringsplatser och någon enstaka ytterligare vistas utomhus. För personantal inomhus har det antagits att ca 2 personer/bil besöker butiken, totalt ca 326 personer. Personantalet är säkerligen lägre vid många tillfällen, men eftersom något personantal inte angivits görs detta konservativa antagande. Uppdragsnummer: 1011 0416 28 (31)

B.3 Bedömning av antal omkomna Nedan redogörs för resonemang angående bedömning av antal omkomna på planområde Konsum. Vid bedömningen av antal omkomna har personantalen enligt avsnitt B.2 använts, tillsammans med konsekvensavstånden för de olika farligt gods-olyckorna enligt avsnitt B.1. Generellt har endast personer inom planområdena inom respektive olyckas konsekvensområde antagits omkomma, vilket innebär att scenarier med konsekvensområden mindre än 20 meter (Konsum) inte antas orsaka några omkomna. Hänsyn har även tagits till om scenarierna har sfäriska eller plymformade konsekvensområden. I samtliga fall har olyckorna antagits ske på sämsta tänkbara ställe, med avseende på exponerade personer, längs E45. Dessutom har ytterligare några antaganden, som beskrivs nedan, gjorts vid olika scenarier: Pölbrand mellan (20 m) sammanfaller endast mycket lite med planområdet, och ingen antas omkomma vid detta scenario. Det tas även hänsyn till att letala strålningsnivåer inte uppstår momentant, utan personer inom pölbränders konsekvensområden har en viss tid att ta sig till säkerhet. I händelse av flamförbränning av gasmoln (25 m) antas endast någon enstaka utomhus drabbas, eftersom varken parkeringar eller byggnad är inom scenariots konsekvensområde. Även vid läckage på de asfalterade ytorna (om avkörande lastbil hamnar på planområdet) kommer människor inne i byggnaden vara väl skyddade i och med den täta fasaden mot vägen. Vid pölbrand stor och gräsbrand oxiderande (30 m) antas också endast någon enstaka utomhus omkomma enligt samma resonemang som i föregående scenario. Scenariot jetflamma mellan (45 m) antas endast några enstaka utomhus på parkeringen omkomma, eftersom personer inomhus antas vara relativt väl skyddade av byggnaden. Vid explosion oxiderande (70 m) antas ett antal omkomma utomhus på parkeringen, och ca dubbelt så många inomhus till följd av rasande byggnadsdelar. Fler antas omkomma inomhus, eftersom persontätheten där är större. Oavsett om olyckan inträffar på vägen eller på de asfalterade ytorna nära byggnaden (exempelvis då en avkörande lastbil hamnar på planområdet) bedöms konsekvensen bli ungefär densamma. Detta eftersom de delarna av byggnaden som är belägen närmst vägen förutsätts rasa i ungefär samma omfattning i båda fallen. Ett giftigt gasutsläpp mellan (85 m) antas drabba ett knappt tiotal både utomhus och inomhus. Här är skillnaden i antal mindre, eftersom färre vistas utomhus men oskyddat, medan det större antalet personer inomhus tillskrivs visst skydd av byggnaden. Resonemanget bedöms gälla oavsett om läckaget uppstår på vägen eller vid de asfalterade ytorna nära byggnaden (exempelvis då en avkörande lastbil hamnar på planområdet). Jetflamma stor (90 m) antas drabba några utomhus på parkeringen och några enstaka inomhus till följd av värmestrålning. Resonemanget bedöms gälla oavsett om läckaget uppstår på vägen eller vid de asfalterade ytorna nära byggnaden (exempelvis då en avkörande lastbil hamnar på planområdet). Giftigt gasutsläpp stort (170 m) antas drabba samtliga på parkeringen och ett relativt stort antal inomhus, eftersom hela byggnaden är inom scenariots konsekvensområde. Resonemanget bedöms gälla oavsett om läckaget uppstår på vägen eller vid de asfalterade ytorna nära byggnaden (exempelvis då en avkörande lastbil hamnar på planområdet). En BLEVE (170 m) har ett relativt stort konsekvensområde, men med hänsyn till tidsaspekten bedöms endast någon enstaka omkomma utomhus till följd av detta scenario. Under den tid som krävs för att en BLEVE ska kunna uppstå antas personer på området kunna utrymmas till säkerhet. Resonemanget bedöms gälla oavsett om läckaget uppstår på vägen eller vid de asfalterade ytorna nära byggnaden (exempelvis då en avkörande lastbil hamnar på planområdet). Uppdragsnummer: 1011 0416 29 (31)

Referenser Bilaga B [1] Gasol 2001 version 2.5, handbok, Räddningsverket 2005. [2] Carlsson, T., Riskanalys av farligtgodstransporter i Borlänge kommun, Rapport 5129, Brandteknik, Lunds universitet, Lund, 2003. [3] Översiktsplan för Göteborg Fördjupad för sektorn transport av farligt gods, bilaga 2, Stadsbyggnadskontoret i Göteborg, december 1997. [4] BBR, Boverkets Byggregler, BFS 1993:57 med ändringar t o m BFS 2006:12, Boverket 2006. [5] Samrådshandling, Programskiss för Västanvik 1:396 m.fl. (Konsum), Situationsplan, 2008-08-20. Uppdragsnummer: 1011 0416 29 (31)

Bilaga C Riskberäkningar Konsum Tabell 5. Riskbidrag från respektive scenario på E45 för planområde Konsum. Scenario I Tabell 5 redovisas det riskbidrag som respektive scenario genererar på planområde Konsum. Den sträcka som E45 löper längs planområdet har uppskattats till 220 meter, vilket innebär att en olycka som inträffar längs denna sträcka drabbar någon del av planområdet. Frekvensen för ett visst scenario anpassas med hänsyn till del av studerad sträcka, och för samtliga scenarier halveras frekvensen med hänsyn till verksamheternas öppettider. För somliga skadescenarier, t.ex. gasutsläpp, kan skadeområdet inte förväntas bli cirkulärt. Detta leder till att det inte är givet att en person som befinner sig inom kritiskt avstånd från E45 omkommer vid olycka, och den totala frekvensen för scenariot reduceras därför även med avseende på spridningsvinkeln. Konsekvensområde Sannolikhet Sannolikhet dag Inomhus omkomna Utomhus omkomna Totalt omkomna Giftigt gasutsläpp litet 15 9,83E-09 4,92E-09 - - - Pölbrand liten 15 2,80E-06 1,40E-06 - - - Jetflamma liten 18 8,76E-09 4,38E-09 - - - Pölbrand mellan 20 9,44E-07 4,72E-07 0 0 0 Flamförbränning, gasmoln 25 8,31E-08 4,16E-08 0 1 1 Pölbrand stor 30 1,89E-06 9,44E-07 0 1 1 Gräsbrand oxiderande 30 3,84E-08 1,92E-08 0 1 1 Jetflamma mellan 45 4,45E-09 2,23E-09 0 2 2 Explosion oxiderande 70 4,26E-09 2,13E-09 15 6 21 Giftigt gasutsläpp mellan 85 3,33E-09 1,66E-09 6 8 14 Jetflamma stor 90 4,80E-09 2,40E-09 2 5 7 Giftigt gasutsläpp stort 170 2,70E-09 1,35E-09 30 16 46 BLEVE 170 5,46E-10 2,73E-10 1 1 2 Uppdragsnummer: 1011 0416 29 (31)

Detaljplan för del av Torsby 1:265 m. fl. (Enen) (Torsby 1:334, Torsby 1:346, Torsby 1:347 samt delar av Torsby 1:265 och Vasserud 1:9) FASTIGHETSFÖRTECKNING HANDLINGAR Behovsbedömning Grundkarta (separat kartblad) Fastighetsförteckning Plankarta med bestämmelser (separat kartblad) Planbeskrivning Samrådsredogörelse Granskningsutlåtande Fastighetsägarna enligt förteckningen nedan har bedömts ingå i samrådskretsen, avgränsning se kartbilaga.

SWECO 1 (2) FASTIGHETSFÖRTECKNING 2016-06-08 Projektnr 2337069 Fastighetsförteckning tillhörande detaljplan för del av Torsby 1 :265 m f1 (Enen) i Torsby kommun, Värmlands län. Beteckning på grundkartan Avdelning A Fastigheter l. Inom planområdet Torsby 1:265 1:334 1 :346 1 :347 4:33 Vasserud 1 :9 2. Utanför planområdet Torsby 1 :267 Fastighetsägare, adress Torsby kommun 685 80 TORSBY Anna Maria Lovisa Olsson Skarsjövägen 3 459 32 LJUNGSKILE Torsby kommun Torsby kommun Torsby kommun Torsby kommun Torsby Bostäder AB Norra Industrigatan 4, 685 34 TORSBY Anm 4:37 Torsby kommun Vasserud 1 :149 1 :150 1: 151 3:2 Torsby Bostäder AB adress, se ovan Torsby Bostäder AB adress, se ovan Torsby Bostäder AB adress, se ovan Torsby kommun

Detaljplan för del av Torsby 1:265 m. fl. (Enen) (Torsby 1:334, Torsby 1:346, Torsby 1:347 samt delar av Torsby 1:265 och Vasserud 1:9) PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Behovsbedömning Grundkarta (separat kartblad) Fastighetsförteckning Plankarta med bestämmelser (separat kartblad) Planbeskrivning Samrådsredogörelse Granskningsutlåtande PLANENS SYFTE OCH HUVUDDRAG Planens syfte är möjliggöra uppförandet av bostäder i tre till fem våningar inom området. Platsen bedöms strategiskt för den tänkta användningen och ska ses som en utbyggnad av tätorten. Området är detaljplanelagt för bostadsändamål redan idag men planen innehåller otidsenliga begränsningar av utnyttjandegraden som nu kommer att tas bort. Vidare justeras kvartersmarkens utbredning något. Planen är förenlig med översiktsplanen och bedöms inte vara av betydande intresse för allmänheten eller i övrigt av stor betydelse. Den bedöms inte heller medföra någon betydande miljöpåverkan. Planen upprättas med standardplanförfarande enligt PBL 2010:900. AVVÄGNING ENLIGT MILJÖBALKEN Markens lämplighet Värdefulla områden Enligt miljöbalkens 3 kap. 1 ska mark- och vattenområden användas, för det eller de ändamål för vilka områdena är mest lämpade med hänsyn till beskaffenhet och läge samt föreliggande behov. Företräde ska ges sådan användning som medför en från allmän synpunkt god hushållning. Det aktuella området ligger strategiskt till för den tänkta användningen och med närhet till fungerande infrastruktur. Etableringen är av allmänt intresse och bedöms vara förenlig med intentionerna i 3 kap. 1 miljöbalken. Enligt 3 kap. 2-5 miljöbalken ska stora opåverkade områden, ekologiskt känsliga områden, åker och skog av nationell betydelse samt fiskevatten skyddas mot påtaglig skada.

2 Områden med värden som har betydelse från allmän synpunkt på grund av deras natur- eller kulturvärden eller med hänsyn till friluftslivet ska, enligt 3 kap. 6 miljöbalken, så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan medföra påtaglig skada. Behovet av grönområden i närheten av tätorter ska särskilt beaktas. Den aktuella planeringen tar inte i anspråk något sådant område som avses i 3 kap. 2-5. Planen tar inte heller i anspråk något kärnområde för natur- och kulturvården enligt 3 kap. 6. Tillgången till grönområden är god inom närområdet. Riksintressen Vidare omfattas Fryksdalen från Kil till Torsby av särskilda bestämmelser för hushållning med mark- och vatten enligt miljöbalkens 4 kap. med hänsyn till områdets samlade natur- och kulturvärden. Gränsen för detta område ligger dock några hundra meter öster om det nu aktuella planområdet. Miljökvalitetsnormer utomhusluft Enligt 3 kap. 5-8 och 4 kap. miljöbalken kan områden av särskild betydelse ur ett nationellt perspektiv vara av riksintresse. Områden av riksintresse ska skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra, skada eller motverka dem. Staten kan ingripa mot exploateringsföretag eller andra ingrepp som kan påtagligt skada riksintressen. Planområdet ligger i anslutning till europaväg 16/45 som är av riksintresse för kommunikationer enligt 3 kap. 8 miljöbalken. Vidare ligger planområdet inom Frykensjöarnas avrinningsområde som avvattnas via Vänern. Vänern är bl.a. av riksintresse för yrkesfisket enligt 3 kap. 5 miljöbalken. Även Fryksdalsbanan finns inom närområdet och är av riksintresse för kommunikationer men berörs inte av den nu aktuella planläggningen. Bedömningen görs att ett plangenomförande inte kommer att hota något av riksintressena. Miljökvalitetsnormer är ett juridiskt bindande styrmedel som regleras med stöd av 5 kap. miljöbalken. I dag finns miljökvalitetsnormer (MKN) för utomhusluft, för olika föroreningar i fisk- och musselvatten, omgivningsbuller samt för vattenförvaltningen. I dag finns miljökvalitetsnormer (MKN) för utomhusluft vad gäller kvävedioxid, kväveoxider, svaveldioxid, kolmonoxid, ozon, bensen, partiklar, bens(a)pyren, arsenik, kadmium, nickel och bly. När det gäller utomhusluft brukar det vara minst skillnad mellan normer och uppmätta halter av luftföroreningar, i miljöer likt denna, för partiklar, bensen och kvävedioxid. Dimensionerande är oftast normerna för partiklar och bensen och i andra hand för kvävedioxid. Det har gjorts mätningar i Torsby centrum under perioden november 2004 till och med maj 2005. När det gäller partiklar (PM10) överskreds inte MKN men däremot den s.k. övre utvärderingströskeln, vilket enligt förordningen innebär att fortsatta mätkrav föreligger. För övriga parametrar ligger mätvärdena under gällande MKN.

3 Trafikmängden har stor betydelse för luftkvaliteten och är den enskilda faktor som är lättast att påverka. De nya bostäder som tillförs området har ett transportbehov som till del kommer att lösas med bil. Plangenomförandet innebär därför att trafikmängden inom området kommer att öka jämfört med dagens situation. Den bedöms dock inte bli av den omfattningen att det påverka möjligheterna att uppfylla miljökvali-. tetsnormerna. Bakgrundsgrundsnivåerna bedöms vidare vara låga inom det nu aktuella området jämfört med centrummiljön. Genomförandet medför inga andra förändringar som innebär ökade utsläpp till luft. fisk- och musselvatten omgivningsbuller vattenförvaltning Värdefulla fisk- och musselvatten är utpekade i naturvårdsverkets författningssamling NSF 2002:6. I Torsby kommun är förordningen tillämplig på Klarälven med biflödena Höljan och Femtån. Flodpärlmussla finns även i Varån. Inget av dessa vatten berörs av ett plangenomförande. Vidare ligger planområdet inom Vänerns avrinningsområde. Även Vänern ingår i Naturvårdsverkets förteckning över fiskvatten som ska skyddas. Vänern klassas som laxfiskvatten och då avser miljökvalitetsnormerna parametrarna temperatur, upplöst syre, ph-värde, uppslammade fasta substanser, syreförbrukning, nitriter, fenolföreningar, mineraloljebaserade kolväten, ammoniak, ammonium, restklor, zink och upplöst koppar. Ett plangenomförande bedöms inte medföra någon risk för att gällande miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvatten kommer att överskridas. Området kommer att anslutas till de kommunala ledningsnäten. Miljökvalitetsnormer för omgivningsbuller, såsom de i dag är formulerade, gäller egentligen bara skyldigheten att kartlägga och upprätta åtgärdsprogram för kommuner med fler än 100 000 invånare. Planläggning bedöms dock under alla omständigheter inte märkbart komma att försämra bullersituationen i området. Inom ramen för det s.k. vattendirektivet behandlas alla yt- och grundvatten. Inom vattenförvaltningen har en klassning av alla vattens kemiska och ekologiska status gjorts och miljökvalitetsnormer har antagits. Planområdet avvattnas via Röjdälven som i sin tur rinner ut i Övre Fryken. För Röjdälven gäller miljökvalitetsnorm enligt Vattenmyndighetens föreskrifter om kvalitetskrav beslutade 2009-12-15. Vattendraget har i dag måttlig ekologisk status och med kvalitetsnorm god ekologisk status år 2021. I dag uppnås inte heller en god kemisk ytvattenstatus, normen är även här att vattenförekomsten ska ha god kemisk status. Området kommer att anslutnas till de kommunala ledningsnäten. Ett plangenomförande bedöms inte påverka möjligheterna att uppnå god kemisk och ekologisk status vattnen.

4 PLANDATA Läge Areal Området avgränsas i nordväst av europaväg 16/45, i öster av befintlig bostadsbebyggelse, i söder av Lindenvägen och sydväst av Valbergsvägen. Markägoförhållanden Planområdet ligger i den nordvästra delen av Torsby tätort, knappt en kilometer nordväst om centrum. Planområdets areal är ca sju hektar. Marken inom det berörda området ägs av Torsby kommun, Torsby Bostäder AB samt en privatperson. Kommunen är den enskilt största markägaren. TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN Mål och riktlinjer Översiktliga planer Detaljplaner, områdesbestämmelser, förordnanden m.m. detaljplaner Kommunfullmäktige antog 2012-01-23 Vision och mål 2020. Den övergripande visionen är att I Torsby kommun är det möjligt att förverkliga drömmar. Ett av tre delmål är att Torsby är en framgångsrik och attraktiv kommun, för invånare, företag och besökare. Som delmål anges också att ha Hög planberedskap för expansion och nyetableringar. Kommunen säger vidare när det gäller bostäder att man vill ha Attraktiva boenden och goda boendemiljöer. Detaljplanen bidrar till att nå dessa mål. Gällande översiktsplan för Torsby kommun, Översiktsplanen 2010, antogs 2011-02-22. Planområdet ingår här i utredningsområde 15 Torsby/ Oleby. För området finns en äldre fördjupning. Rekommendationen är att en ny fördjupning av översiktsplanen bör arbetas fram för området då den nu gällande i flera fall blivit otidsenlig. För det nu aktuella området anges att det omfattas av detaljplan för bostadsändamål samt att åtgärder som påverkar markanvändningen inte får vidtas. Den aktuella planeringen har stöd i gällande översiktsplan. Det aktuella området omfattas av detaljplan idag, Detaljplan för del av Torsby 1:265 och 4:33 m.fl. (Valbergsgården m.m.), laga kraft 1993-10- 26. Planen anger bostäder och ledningscentral för den berörda kvartersmarken. Genomförandetiden är utgången.

5 I norr ansluter planområdet till Detaljplan för Vasserud 3:2 m.fl. (Valbergets skidstadion), laga kraft 2005-02-21, i väster till Detaljplan för kv Aspen m.m., ändring laga kraft genom beslut 1997-03-07 samt Förslag till ändring av stadsplanen för fastigheten Vasserud 1:9 m.fl., fastställd 1970-09-14. tillståndsplikt vid vägar Tillståndspliktig zon intill allmänna vägar regleras i 47 väglagen. Vid europaväg 16/45 är den tillståndspliktiga zonen 30 meter från vägområdet. Inom dessa avstånd får inte, utan länsstyrelsens tillstånd, uppföras byggnader eller vidtas andra åtgärder som kan inverka menligt på trafiksäkerheten. hinderfri zon Program för planområdet Behovsbedömning Planområdet ligger inom den hinderfria zonen runt Torsby flygplats och helikopterlandningsplattan vid sjukhuset. Den planerade bebyggelsen kommer dock genom sin höjd inte att utgöra något flyghinder. Bedömningen har gjorts att något detaljplaneprogram inte behöver upprättas för att underlätta detaljplanearbetet. Den aktuella planläggningen utgör en naturlig utveckling av tätorten och strider inte mot översiktsplanen. Detaljplanen bedöms inte medföra någon sådan betydande påverkan på miljön, hälsan eller hushållningen med mark och vatten eller andra resurser som avses i 5 kap. 18 plan- och bygglagen, 6 kap. 11 miljöbalken eller 4 i förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar att den behöver föregås av en miljöbedömning/miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Däremot görs bedömningen att det bör göras en trafikbullerutredning. Utredningen har nu tagits fram och kunskaperna härifrån har inarbetats i planhandlingarna.

6 FÖRUTSÄTTNINGAR / FÖRÄNDRINGAR Natur topografi Planområdets marknivåer varierar mellan ca +113,5 och +127,7 meter (RH 2000). De lägsta nivåerna finns i söder, i anslutning till Lindenvägen, och de högsta i den nordvästra delen av planområdet. De lägsta nivåerna i söder ligger betydligt lägre än gatan. Detta område håller dock delvis på att fyllas ut nu i samband med att ett flerbostadshus uppförs inom området med stöd av nu gällande detaljplan. Ny bebyggelse bör i möjligaste mån anpassas till befintliga marknivåer. Mindre justeringar i anslutning till gator och för klara tillgängligheten i övrigt kommer dock givetvis att behöva göras. vegetation Trädvegetationen utgörs i huvudsak av granskog. Närmast Lindenvägen i söder är skogen avverkad. Buskskiktet är relativt gles och fältskiktet utgörs i huvudsak av bärris. Kring det befintliga bostadshuset i söder finns en trädgårdsanläggning av typiskt slag.

7 Ett plangenomförande innebär att det kommer att uppföras ytterligare bostadsbyggnader inom planområdet. Närmast bostadshusen kommer marken att iordningställas och trädgårdsanläggningar i någon form att anordnas. Vid val av växter bör i första hand arter som naturligt hör hemma i området väljas. Träd har rent generellt många miljöfördelar, de fungerar som luftrenare, bullerdämpare, vindskydd, solskydd, regnskydd och berikar miljön med sina årstidsvariationer. Ett träd avger lika mycket syre som en människa tar upp och upptar samma mängd koldioxid som en människa avger. 25 träd fordras för samma jämviktsförhållande vid en bil. Mycket vegetation är alltså en förutsättning för frisk luft i våra tätorter. Det är önskvärt att naturmarksstråk kan behålls mellan byggnaderna som länkar till den omgivande naturmarken. Det gynnar både det rörliga friluftslivet och fungerar som spridningskorridorer för djur och växter. Karaktären hus i skog bör eftersträvas och skulle ge området unika kvaliteter. Med naturmark menas ett naturområde som inte förutsätter någon annan skötsel än en viss städning. landskaps-/ stadsbild geotekniska förhållanden markradon Det aktuella området utgörs av ett skogsparti i den nordvästra delen av samhället Torsby. Området syns framförallt från de omgivande gatorna, Valbergsvägen och Lindenvägen. Europaväg 16/45 är nerschaktad i avsnittet förbi planområdet varför skogspartiet inte är lika synligt härifrån. Ett plangenomförande innebär att skog kommer att tas ner och att ny bebyggelse i upp till 5 våningar kommer att uppföras i norra delen av området och upp till 3 våningar i den södra delen närmast Valbergsvägen och Lindenvägen. Det innebär att området kommer att ändra karaktär och att den bebyggelsen kommer att bli ett nytt inslag som syns på långt håll. Läget i tätortens randzon gör dock att påverkan på landskaps- och stadsbild blir begränsad. Sammantaget ses ett plangenomförande som naturlig utbyggnad av tätorten och en förädling av marken jämfört med dagens situation. Enligt SGU:s översiktliga jordartskartor utgörs jorden i området av berg och morän. Grävningar som gjorts på platsen bekräftar dessa förhållanden. Byggnader bedöms kunna grundläggas med normala grundläggningsmetoder. Kunskaperna bedöms tillräckliga för planskedet. I samband med bygglovsprövningar, när byggnaders exakta lägen och markbelastningar är kända, kommer krav att ställas på mer objektsspecifika geotekniska undersökningar. Enligt kommunens översiktliga radonriskkarta utgör området ett s.k. lågriskområde. Det bör påpekas att mätningarna är mycket översiktliga och stora variationer kan förekomma inom begränsade geografiska områden. Rekommenderat radonskydd för nybyggnad finns formulerat i Statens planverks rapport 59:1982. Byggnader inom lågriskområden kan normalt uppföras utan särskilt radonskydd.

8 Ansvaret för att bedöma den faktiska radonrisken på varje byggplats och att vidta de skyddsåtgärder som erfordras åligger den som ska bygga. Detta kommer att bevakas i samband med bygglovsprövningar. stabilitet förorenad mark höga vattenstånd fornlämningar Verksamheter inom planområdet Totalstabiliteten inom området bedöms som tillfredsställande mot bakgrund av de geotekniska förhållandena. I samband med bygglovsprövningar, när byggnaders exakta lägen och markbelastningar är kända, kan krav komma att ställas på mer objektsspecifika stabilitetsutredningar. Det finns inga registreringar eller andra belägg för att marken i planområdet skulle vara förorenad. Om det i samband med exploatering eller andra arbeten trots allt skulle påträffas markföroreningar eller misstänkta markföroreningar ska kontakt tas med tillsynsmyndigheten, dvs. miljö-, bygg- och räddningsnämnden, för samråd om hur hantering av schaktmassor och sanering ska ske. Planområdet ligger så till att det inte bedöms kunna påverkas av höga vattenstånd. Det finns, enligt Riksantikvarieämbetets Fornsök, inga kända fornlämningar inom planområdet. Alla fornlämningar, såväl kända som okända, är skyddade enligt kulturmiljölagen. Skulle det i samband med exploatering eller andra arbeten påträffas fornlämningar eller misstänkta fornlämningar ska kontakt tas med tillsynsmyndigheten, dvs. länsstyrelsen. Planområdet utgörs av ett delvis exploaterat bostadsområde. Idag finns det ett mindre gruppboende i den södra delen och en utrangerad underjordisk ledningscentral i den västra delen av planområdet. Exploatering för ytterligare ett nytt bostadshus pågår med stöd av befintlig detaljplan. Den nu aktuella planen bekräftar, bortsett från ledningscentralen, pågående verksamheter och anger samma markanvändning som idag, dvs. bostäder.

9 Med användningen bostäder menas områden för olika former av boende av varaktig karaktär. Även bostadskomplement av olika slag såsom tvättstugor, garage/parkering, förråd och liknande ingår i användningen. Vid annan verksamhet i en bostadslägenhet gäller att huvudsyftet alltid ska vara boendet. Enstaka arbetsrum i en stor bostad ska kunna accepteras. Även den avvecklade ledningscentralen har i planen getts användningen bostäder vilket innebär att det blir möjligt att även ta denna mark i anspråk för framtida bostadsbebyggelse. Centralt i planområdet har plats reserverats för en elnätstation (teknisk anläggning). Generellt gäller för alla verksamheter att de så långt möjligt ska anpassas till ett uthålligt system som ger så liten påverkan på människor och miljö som möjlig. utom planområdet Bebyggelse inom planområdet Sydväst om planområdet ligger bostadsområdet Aspen och i nordöst bostadsområdet Alstigen. I söder ligger äldreboendet Linden, trygghetsboendet Valbergsgården, rehabiliteringsanläggningen FrykCenter samt en förskola. Inom planområdet finns idag ett mindre gruppboende i en våning med tillhörande komplementbyggnader.

10 I västra delen av planområdet finns en nedgrävd ledningscentral som bara annonserar sig i terrängen genom en stödvägg i betong. Ett nytt flerbostadshus i tre våningar med drygt tjugotalet smålägenheter är under uppförande i den sydöstra delen av planområdet. Syftet med den nu aktuella planläggningen är att öka utnyttjandegraden. Den befintliga detaljplanen innehåller otidsenliga begränsningar som innebär att endast 50 % av lägenheterna får uppföras i trevåningshus med hiss. Övriga lägenheter ska finnas i envånings- och/eller tvåvåningshus. Torsby, liksom de flesta andra kommuner, har ett behov av ytterligare lägenheter med god tillgänglighet. Områdets höjdläge i utkanten av tätorten bedöms lämpa sig för en högre bebyggelse som tar till vara utblicksmöjligheterna och som möjliggör att mer naturmark kan sparas. Ambitionen i den nu aktuella planläggningen är att göra en flexibel plan som står sig över tid. Den har därför getts en enkel struktur med stora bostadskvarter där i princip all kvartersmark är byggbar bortsett från zoner ut mot omgivande gator och vägar. Det ger en frihet att placera byggnaderna för bästa terränganpassning. I planen föreslås bebyggelse i lägst tre och högst fem våningar i den norra delen av planområdet och högst tre våningar i söder och väster närmast Lindenvägen respektive Valbergsvägen. Att det även satts ett lägsta antal våningar för den norra kvartersmarken är för att undvika en situation där man skulle kunna få lägre bebyggelse i norr som visuellt skulle motverka den naturliga topografin. Ambitionen i planen är istället att accentuera terrängförhållandena genom principen att bygga högt på berget och lågt i dalen. Utnyttjandegraden sätts till 30 procent vilket innebär att högst 30 procent av fastighetsarean får upptas av byggnader. Med tanke på anpassningen av den relativt höga bebyggelsen i terrängen är det önskvärt att naturen och skogen ges möjlighet att letas sig in bland husen både från norr och från öster. Även med tanke på dagvattenhantering och infiltration är det bra att spara naturmark och begränsa andelen hårdgjorda ytor. Av dessa anledningar införs även en bestämmelse om att minst 30 procent av fastighetsarean ska vara genomsläpplig och inte får hårdgöras. Ut mot gator och omgivande vägar finns zoner som inte får bebyggas. Zonerna bredd varierar och styrs av vilken funktion de har. Ut mot Valbergsvägen, Lindenvägen och Enstigen är området som inte får bebygggas sex meter brett för att säkra sikten i gaturummet vid in- och utfart. Mot de stickgator för servicetrafik som utgår från norra delen av Enstigen är området tre meter brett på vardera sidan. Europaväg 16/45 är rekommenderad transportväg för farligt gods varför bedömningen gjorts att en zon inom 70 meter från vägen inte får bebygggas med annat än uthus och garage. Detta med hänsyn till riskerna kring transporter av farligt gods. För teknikbyggnader har inga särskilda utformnings- och utseendebestämmelser bedömts nödvändiga.

11 utom planområdet Sydväst om planområdet på andra sidan Valbergsvägen ligger ett bostadsområde bestående av tvåvånings flerfamiljshus uppförda i ljusgult tegel. Mellan bebyggelsen och Valbergsvägen finns en zon på cirka 30 meter med gräsmattor och parkeringar. I sydöst ligger äldreboendet Linden. Det är en tvåvåningsbyggnad i rött tegel uppförd i form av ett T. tillgänglighet Service samhällelig Bostäder och tillhörande tomter ska i princip utformas så att det medger tillgänglighet för personer med funktionshinder. Om det är befogat med hänsyn till terrängen behöver inte kravet på tillgänglighet till byggnaden uppfyllas när det gäller en- och tvåbostadshus. Sjukhus och vårdcentral finns vid Torsby sjukhus ca 500 meter sydöst om planområdet. Förskolor, skolor, äldreboenden, räddningstjänst och annan samhällsservice finns i Torsby tätort.

12 kommersiell Kommersiell service finns i Torsby centrum ca en kilometer sydöst om planområdet och i anslutning till den s.k. Toriarondellen, ca en kilometer söder ut. Friytor rekreation naturmiljö strandskydd Genom den del av planområdet som kommer att bebyggas går en asfalterad gång- och cykelväg som bland annat används av de boende på äldreboendet Linden. Gång- och cykelvägen utgör också ett förbindelsestråk mellan idrottsanläggningarna kring Björnevi och friluftsområdet vid Valberget. Möjligheterna att gå och cykla genom planområdet bekräftas i planen. I nordöstra delen av planområdet, upp mot befintlig bebyggelse strax utanför planområdet, sparas en cirka 100 meter bred skogsremsa vilken redovisas som naturmark i planen. Närheten till rekreationsområden med hög kvalitet är mycket god inom närområdet. Det finns inga dokumenterade höga naturvärden inom själva planområdet. Den cirka 100 meter breda skogsremsan som sätts av som naturmark i nordöstra delen av planområdet utgör dock en viktig grön kil från Valbergets friluftsområde in mot centrala Torsby. Det är önskvärt att större träd sparas och att delar av kvartersmarken kring den planerade bebyggelsen utformas som naturtomt där delar av den ursprungliga vegetationen sparas. På så vis uppstår en gradvis övergång från bebyggelsen till skogsmarken längre upp på berget. Att spara grupper av större träd bland bebyggelsen gör också att denna smälter in bättre och inte upplevs lika iögonfallande som den skulle göra om alla träd tas bort. Genom planomområdet i nord-sydlig riktning rinner en bäck som fångar upp vatten från sluttningen i norr och leder vattnet ner till sydöstra hörnet av planområdet där bäcken rinner i en kulvert under Lindenvägen. Bäcken påverkas inte av ett plangenomförande. Den bäck som går genom planområdet omfattas inte av strandskydd.

13 Trafik biltrafik parkering kollektivtrafik varutransporter gång- och cykeltrafik Planområdet ligger omedelbart sydöst om europaväg 16/45, nordöst om Valbergsvägen och norr om Lindenvägen. På europavägen råder hastighetsbegränsning på 90 km/h förbi planområdet. Trafikverket är väghållare. E16 sträcker sig västerut genom Norge och österut mot Gävle. E45 sträcker sig hela vägen från Karesuando i norra Sverige och söderut genom hela landet och avslutas på Sicilien. Trafikverkets senaste mätningar på E16/45 från 2014 visar en årsmedeldygnstrafik (ÅDT) på 5 265 fordon varav ca 10 % var tung trafik. Trafiken på E16/45 bedöms variera under året med toppar under påsk och under sommarsemestern. E16/45 ingår i huvudnätet och klassas som infart/genomfart i kommunens Trafiknätsanalys från 2000. Valbergsvägen och Lindenvägen tillhör lokalnätet och på dessa gäller hastighetsbegränsningen 50 km/h. Valbergsvägen trafikförsörjer främst bostadsområdet sydväst om planområdet men utgör även länk från Valbergsängens sporthotell på norra sidan om E16/45 in mot centrala Torsby. Lindenvägen förbinder Lindens äldreboende med Valbergsvägen. Den planerade bebyggelsen kommer att kunna trafikförsörjas från Valbergsvägen och Lindenvägen. Från Lindenvägen går en stickgata, Enstigen, norr ut in i den centrala delen av planområdet. I anslutning till korsningen Valbergsvägen - Lindenvägen har i planen införts förbud mot att anordna körbar förbindelse med hänsyn till trafiksäkerheten. Motsvarande förbud fanns i den tidigare planen. Det finns inget direkt parkeringsbehov inom planområdet idag. Personal och besökare till gruppboendet parkerar inom den egna fastigheten. Även för tillkommande bostadsbebyggelse gäller att parkering skall ske inom den egna fastigheten. Torsby har tagit fram förslag till Riktlinjer för beräkning av bilplatsbehov som avser Torsby centrum. Här anges bl.a. genomsnittliga behovstalet för bostäder till en parkeringsplats per bostad. Dessa riktlinjer bör tillämpas även inom det nu aktuella området. Fullt utbyggt skulle området kunna komma att rymma omkring 200 nya lägenheter beroende på storlek. Det ger alltså ett parkeringsbehov på motsvarande antal platser. Anslutning till buss eller tåg finns vid Torsby resecentrum, ca 700 meter söder om planområdet. Värmlandstrafik svarar för trafiken. Gruppboendet ger upphov till vissa varutransporter. All inlastning sker från den egna fastigheten. Planområdet ligger väl till utifrån den övergripande gång- och cykelvägstrukturen. Gång- och cykelvägar finns mot nordväst till Valbergets friluftsområde, öster ut mot Björnevi och Stjerneskolan samt in mot centrala Torsby längs Valbergsvägens södra sida. Det planeras även för en gång- och cykelväg parallellt med E16/45 från Valbergsvägen och norr ut.

14 Störningar buller vägtrafik Västra delarna av planområdet påverkas av trafikbuller från europaväg 45/16. Riksdagen godkände 2010 en ny målstruktur för det nationella miljöarbetet med ett generationsmål, miljökvalitetsmål och etappmål. Regeringen beslutade 2012 om preciseringar av miljökvalitetsmålen och etappmål i miljömålssystemet, bl.a. för miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö. En del av miljökvalitetsmålet precisering handlar om att människor inte ska utsättas för skadliga ljudnivåer såsom trafikbuller. Vidare är besvär av trafikbuller en av flera indikatorer som används för uppföljning av miljökvalitetsmålet. I Förordningen om trafikbuller vid bostadsbyggnader finns bestämmelser om riktvärden för buller utomhus från spår- och vägtrafik vid bostadsbyggnader. Enligt 3 förordningen bör buller från spår- och vägtrafik inte överskrida: 1. 55 dba ekvivalent ljudnivå vid en bostadsbyggnads fasad, och 2. 50 dba ekvivalent ljudnivå samt 70 dba maximal ljudnivå vid en uteplats om en sådan ska anordnas i anslutning till byggnaden. För en bostad om högst 35 kvadratmeter gäller i stället för vad som anges i första stycket 1 att bullret inte bör överskrida 60 dba ekvivalent ljudnivå vid bostadsbyggnadens fasad. Om den ljudnivå som anges i 3 första stycket 1 ändå överskrids bör: 1. minst hälften av bostadsrummen i en bostad vara vända mot en sida där 55 dba ekvivalent ljudnivå inte överskrids vid fasaden, och 2. minst hälften av bostadsrummen vara vända mot en sida där 70 dba maximal ljudnivå inte överskrids mellan kl. 22.00 och 06.00 vid fasaden. Om den ljudnivå om 70 dba maximal ljudnivå som anges i 3 första stycket 2 ändå överskrids, bör nivån dock inte överskridas med mer än 10 dba maximal ljudnivå fem gånger per timme mellan kl. 06.00 och 22.00. Med bostadsrum avses i förordningen rum för daglig samvaro, utom kök, och rum för sömn. En bullerberäkning, Bullerberäkning för kv. Enen i Torsby, med avseende på bullernivåer från europaväg 16/45 har utförts av Miljömonitor. Nivåerna har beräknats i två punkter, en i norra hörnet av byggrätten längst i norr (A) och en i nordväst vid den före detta ledningscentralen (B).

15 Baserat på terrängförhållandena bedöms bullernivåerna vara som högst kring dessa två punkter. Beräknade bullernivåer presenteras i tabellen nedan. Ekvivalent ljudnivå i dba Maximal ljudnivå i dba Punkt A, plan 1 48 58 Punkt A, plan 2 52 67 Punkt A, plan 3 52 62 Punkt A, plan 4 55 65 Punkt A, plan 5 55 66 Punkt B, plan 1 44 52 Punkt B, plan 2 45 52 Punkt B, plan 3 47 55 Punkt B, plan 4 51 62 Punkt B, plan 5 48 56 Som framgår av tabellen överskrids varken den ekvivalenta eller den maximala bullernivån trots närheten till E16/45. En viss osäkerhet i beräkningsmetoden (+/- 2 db) gör att det krävs en motsvarande säkerhetsmarginal för att garantera fullgoda bullerförhållanden. Detta innebär att det i punkt A krävs ett avstånd på 105-106 meter vinkelrät mot E16/45 för att klara nivåerna på plan fyra och ca 113 meter för att klara nivåerna på plan fem. I och med att terrängen mellan bostadsmarken och E16/45 är högre längre söder ut gäller inte avståndet 113 meter generellt utan minskar snabbt mot söder när terrängen blir högre och skärningen för E16/45 blir djupare, se illustration från Miljömonitor nedan.