Detaljerad riskbedömning för detaljplan. Myren, Strömstad kommun Reviderad:

Transkript

1 Detaljerad riskbedömning för detaljplan Myren, Strömstad kommun Reviderad:

2 Uppdragsgivare Startsidan i Strömstad AB WSP kontaktperson Wilhelm Sunesson WSP Sverige AB Box Linköping Tel: Fax: Dokumenthistorik och kvalitetskontroll Utgåva/revidering Utgåva 1 Revision 1 Revision 2 Revision 3 Anmärkning Datum Handläggare Wilhelm Sunesson Wilhelm Sunesson Wilhelm Sunesson Wilhelm Sunesson Signatur Granskare Johan Lundin Katarina Herrström Katarina Herrström Katarina Herrström Signatur Godkänd av Henrik Selin Henrik Selin Henrik Selin Henrik Selin Signatur Projektnummer Rapportnummer Filnamn Riskbedömning Detaljplan Myren, Strömstad kommun Riskbedömning Detaljplan Myren, Strömstad kommun, rev1 Riskbedömning Detaljplan Myren, Strömstad kommun, rev2 Riskbedömning Detaljplan Myren, Strömstad kommun, rev3 Datum:

3 Sammanfattning WSP har av Startsidan i Strömstad AB fått i uppdrag att göra en riskbedömning i samband med upprättande av detaljplan för området Myren i Strömstad kommun. Syftet med denna riskbedömning är att undersöka lämpligheten att ur risksynpunkt genomföra planerad detaljplan samt att uppfylla de krav och rekommendationer som finns på beaktande av riskhanteringsprocessen vid markanvändning intill farligt gods-led. Målet är att fastställa om riskreducerande åtgärder krävs för att kunna genomföra de markanvändningsförslag som utreds, samt vid behov ge förslag på tillrådliga riskreducerande åtgärder. Riskkällor som beaktas är farlig verksamhet på eller i anslutning till planområdet, transportleder med farligt gods i form av Uddevallavägen och Trädgårdsgatan samt persontrafik på Bohusbanan i anslutning till planområdet. För farlig verksamhet på eller i anslutning till planområdet genomförs en kvalitativ riskbedömning och för farligt gods-transport samt järnvägstransport utförs riskbedömningen kvantitativt. I den kvantitativa analysen används riskmåtten individrisk och samhällsrisk för att uppskatta risknivån för planområdet med avseende på identifierade risker. Depå Strömstad kommer vara avvecklad inom 10 år och utgör inte några betydande risker för planområdet Myren horisontåret Den kvalitativa analysen visar även att de risker som Bohus Biotech medför för övriga planområdet utgör en hanterbar risk. Föreslagen riskreducerande åtgärd för att hantera risken med brandfarlig vara på Bohus Biotech innefattar skyddsavstånd till cisterner. Den kvantitativa analysen visar att individrisken för planområdet år 2035 med avseende på transport av farligt gods på Trädgårdsgatan är acceptabel. Risknivån genererad av Uddevallavägen går aldrig över oacceptabla kriterier men ligger inom ALARP-området fram till 25 meter från vägkant. Detta innebär enligt värderingskriterierna att risker där kan tolereras om alla rimliga åtgärder är vidtagna. Risknivån genererad av Bohusbanan är oacceptabelt hög fram till 15 meter från spåret och ligger inom ALARP-området fram till 25 meter från spåret. Detta innebär enligt värderingskriterierna att riskreducerande åtgärder ska genomföras. Samhällsrisken för planområdet år 2035 med avseende på farligt gods-olycka på Uddevallavägen och Trädgårdsgatan ligger inom ALARP-området. Detta innebär enligt värderingskriterierna att risker där kan tolereras om alla rimliga åtgärder är vidtagna. WSP anser att följande riskreducerande åtgärder medför en acceptabel risknivå inom planområdet: Befintligt skyddsavstånd och skyddsbarriär mellan Uddevallavägen och bebyggelse på planområdet bibehålls. Skyddsavstånd på 25 meter alternativt skyddsbarriär utförs mellan Bohusbanan och bebyggelse på planområdet. För att ytterligare sänka risknivån på planområdet kan även följande åtgärder genomföras: Hastigheten på planområdet är i dagsläget satt till 30km/h. Denna hastighet bör bibehållas alternativt sänkas ytterligare genom att göra området till gångfartsområde. Skyddsavstånd på 50 meter mellan cistern och byggnad, på planområdet utanför Bohus Biotechs fastighet bör upprätthållas. Detta avstånd kan minskas om åtgärder vidtas som genom riskutredning påvisar att acceptabel risknivå fortfarande bibehålls. Exempel på åtgärder kan vara brandvägg, invallning, flamspärr och tryckavlastningsventil. Datum:

4 Innehållsförteckning 1 Inledning Bakgrund Syfte och mål Avgränsningar Styrande dokument Underlagsmaterial Internkontroll Revideringar Områdesbeskrivning Planområdet Infrastruktur Verksamheter Omfattning av riskhantering och metod Begrepp och definitioner Metod för riskidentifiering Metod för riskuppskattning Riskmått Metod för identifiering av riskreducerande åtgärder Riskidentifiering Identifiering och beskrivning av riskkällor Transportleder för farligt gods Verksamheter Urspårning Bohusbanan Kvalitativ riskuppskattning och riskvärdering Farligt gods på Uddevallavägen Farligt gods på Trädgårdsgatan Bohus Biotech Urspårning Bohusbanan Kvantitativ riskuppskattning och riskvärdering Individrisknivå Samhällsrisknivå Osäkerhet och känslighetsanalys Osäkerheter Känslighetsanalys Riskreducerande åtgärder WSP:s förslag på åtgärder för planområdet Slutsatser Bilaga A. Statistiskt underlag Bilaga B. Frekvensberäkningar Bilaga C. Konsekvensberäkningar Bilaga D. Känslighetsanalys Bilaga E. Referenser Datum:

5 1 Inledning WSP har av Startsidan i Strömstad AB fått i uppdrag att göra en riskbedömning i samband med upprättande av detaljplan för området Myren i Strömstad kommun. Riskbedömningen avser beskriva riskbilden för planområdet, och därmed utgöra en grund för att bedöma lämpligheten med detaljplanen, samt vid behov ge förslag på tillrådliga riskreducerande åtgärder. 1.1 Bakgrund Ny detaljplan är under utveckling för Myren, med syfte att möjliggöra för etablering av handel och äventyrsbadsanläggning inom planområdet. Krav på hantering av risker i samband med en detaljplan återfinns både i Plan- och bygglagen och Miljöbalken, vilka kräver redovisning av hur riskaspekterna ska hanteras. Länsstyrelserna i Skåne, Stockholms och Västra Götalands län har dessutom tagit fram en allmänt vedertagen rekommendation som anger att riskhanteringsprocessen ska beaktas i framtagandet av detaljplaner inom 150 meter från farligt gods-led (1). Med anledning av ovanstående krav och rekommendationer upprättas denna riskbedömning. 1.2 Syfte och mål Syftet med denna riskbedömning är att undersöka lämpligheten med att ur risksynpunkt genomföra planerad detaljplan samt att uppfylla de krav och rekommendationer som finns på beaktande av riskhanteringsprocessen vid markanvändning intill farligt gods-led. Målet är att fastställa om riskreducerande åtgärder krävs för att kunna genomföra de markanvändningsförslag som utreds, samt vid behov ge förslag på tillrådliga riskreducerande åtgärder. Riskkällor som beaktas är farlig verksamhet på eller i anslutning till planområdet, transportleder med farligt gods i form av Uddevallavägen och Trädgårdsgatan samt persontrafik på Bohusbanan i anslutning till planområdet. 1.3 Avgränsningar De risker som har beaktats är uteslutande sådana som är förknippade med plötsligt inträffade skadehändelser (olyckor) kopplade till spårtrafik på järnväg, transporter av farligt gods samt farliga verksamheten som finns på eller i anslutning till planområdet. Enbart risker som kan innebära livshotande konsekvenser för tredje man, d.v.s. risker som påverkar personsäkerheten på området beaktas. Detta innebär att ingen hänsyn har tagits till exempelvis egendomsskador, eventuella skador på naturmiljön eller skador orsakade av långvarig exponering för avgaser, buller eller liknande. Det horisontår som används i riskbedömningen är år Ingen hänsyn tas till eventuell kapacitet hos den lokala räddningstjänsten i genomförd riskbedömning, då denna kapacitet kan förändras över tid. De verksamheter inom området som beaktas är verksamheter som omfattas av Sevesolagstiftningen 1 och/eller är klassade som farliga verksamheter enligt 2 kap. 4 i LSO 2 och/eller är tillståndspliktiga för hantering av brandfarliga varor enligt LBE 3. 1 Lagen (SFS 1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor och Förordningen (SFS 1999:382) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor. 2 Lag (2003:778) om skydd mot olyckor. 3 Lag (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor. Datum:

6 1.4 Styrande dokument Plan- och bygglagen (2010:900) anger följande: Vid planläggning och i ärenden om bygglov eller förhandsbesked enligt denna lag ska bebyggelse och byggnadsverk lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till: 1. människors hälsa och säkerhet, (2 kap. 5 ) Vid planläggning och i ärenden om bygglov enligt denna lag ska bebyggelse och byggnadsverk utformas och placeras på den avsedda marken på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till: 2. skydd mot uppkomst och spridning av brand och mot trafikolyckor och andra olyckshändelser, (2 kap. 6 ). I Miljöbalken (1998:808) anges att den ska tillämpas så att: Människors hälsa och miljön skyddas mot skador och olägenheter oavsett om dessa orsakas av föroreningar eller annan påverkan (1 kap. 1 ) Länsstyrelsernas i Skånes, Stockholms samt Västra Götalands län gemensamma dokument Riskhantering i detaljplaneprocessen (1) anger att riskhanteringsprocessen ska beaktas vid markanvändning inom 150 meter från en transportled för farligt gods. I Figur 1 illustreras lämplig markanvändning i anslutning till transportleder för farligt gods. Zonerna har inga fasta gränser, utan riskbilden för det aktuella planområdet är avgörande för markanvändningens placering. En och samma markanvändning kan därmed tillhöra olika zoner. Figur 1. Zonindelning för riskhanteringsavstånd. Zonerna representerar lämplig markanvändning i förhållande till transportled för farligt gods (1). Datum:

7 1.5 Underlagsmaterial Följande underlagsmaterial har funnits till förfogande vid upprättande av analysen: Riskutredning - Förstudie avseende transporter och hantering av farligt gods Myren (2) Säkerhetsrapport för Depå Strömstad (Statoils depå på oljeberget ) (3) Riskutredning för Bohus Biotech (4) Ritningsunderlag för tänkt detaljplan och placering av byggnader från Schultz arkitekter (5) Miljöteknisk inventering av Myren (6) Trafikutredning för området Myren (7) Utlåtande från MSB angående oljedepå samt Bohus Biotech (8) 1.6 Internkontroll Rapporten är utförd av Wilhelm Sunesson (Brandingenjör) med Henrik Selin (Civilingenjör Riskhantering, Ekosystemteknik) som uppdragsansvarig. I enlighet med WSP:s miljö- och kvalitetsledningssystem, certifierat enligt ISO 9001 och ISO 14001, omfattas denna handling av krav på internkontroll. Detta innebär bland annat att en från projektet fristående person granskar förutsättningar och resultat i rapporten. Ansvarig för denna granskning har varit Johan Lundin (Teknologie doktor, Brandingenjör) och Katarina Herrström (Civilingenjör Riskhantering och Brandingenjör). 1.7 Revideringar Denna handling utgör en tredje revidering på grund av att trafikmängden ändrats samt att Skipnes Flexibles flyttat från planområdet och därmed utgått ur utredningen. Alternativ till skyddsavstånd mellan byggnad och cistern på Bohus Biotech har även tillkommit. Revideringar har markerats med kursiv stil samt vertikalt sträck i vänstermarginalen. Datum:

8 2 Områdesbeskrivning I detta kapitel ges en översiktlig beskrivning av planområdet med omgivning. Därefter beskrivs de närliggande transportlederna för farligt gods samt de farliga verksamheter som finns i närområdet. 2.1 Planområdet Planområdet är beläget vid Myren i Strömstads kommun. Området är ca 400 meter långt och 200 meter brett, totalt ca 8 hektar. Söder om planområdet löper Uddevallavägen samt Bohusbanan och genom området löper Trädgårdsgatan. Norr och nordost om området ligger ett villaområde och mindre än 50 meter väster om planområdet ligger havet. Figur 2 är en översiktsbild av planområdet med intilliggande transportleder och farliga verksamheter. Figur 2. Aktuellt område i Strömstad. Området, som idag utgör industritomter, planeras bli ett aktivitetsområde med en blandning av funktioner såsom vattenland, hotellverksamhet, handel samt kontor. Industrier, exempelvis Bohus Biotech, kommer dock att finnas kvar på området. Persontätheten samt beskrivning av föreslagen utformning av planområdet redovisas i Bilaga C. Plankarta över området med föreslagen etablering visas i Figur 3 nedan. Datum:

9 Centrum Bostäder Industri Figur 3. Plankarta över området med föreslagen etablering 2.2 Infrastruktur Uddevallavägen Uddevallavägen är en landsväg med hastighetsbegränsning 50 km/h och en sekundär transportled för farligt gods. Det kortaste avståndet mellan vägen och planområdet är ca 20 meter. Mellan planområdet och Uddevallavägen ligger Bohusbanan som är placerad på en järnvägsvall. Järnvägsvallen utgör en barriär mellan vägen och planområdet som hindrar avåkning från Uddevallavägen in på planområdet Trädgårdsgatan Trädgårdsgatan utgör en lokal gata som i dagsläget löper rakt genom planområdet med en hastighetsbegränsning på 30 km/h. Vid horisontår 2035 kommer Trädgårdsgatan inte kunna nyttjas för genomfart. Vägen delas av och genomfart hindras i höjd med Vatulandsgatan (gång och cykelväg). Se Figur 4 nedan. Datum:

10 Figur 4. Årsmedeldygnstrafik på Trädgårdsgatan vid horisontår På Trädgårdsgatan transporteras endast farligt gods till de verksamheter som finns inom planområdet Bohusbanan Bohusbanan är en järnvägssträckning mellan Göteborg och Strömstad. Förbi planområdet trafikeras banan i dagsläget endast av persontrafik. Tillstånd finns för att transportera farligt gods på banan. (9) Förbi planområdet är Bohusbanan placerad på en järnvägsvall och ligger ca 2 meter högre än marknivån på planområdet och Uddevallavägen. Bohusbanan avgränsar planområdet i söder Sjötransporter Till sjöss transporteras farligt gods idag via Color Line och Fjordline som avgår från kaj nordväst om Myren. Kortast avstånd mellan kajen och planområdet uppgår till ca 200 meter. 2.3 Verksamheter I detta avsnitt beskrivs verksamheter inom området som omfattas av Sevesolagstiftningen och/eller är klassade som farliga verksamheter enligt 2 kap. 4 i LSO och/eller är tillståndspliktiga för hantering av brandfarliga varor enligt LBE Depå Strömstad, Svensk Statoil AB Svensk Statoil ABs depå i Strömstad nyttjas för lagring av bensin i bergrum. Verksamheten omfattas av den högre kravnivån enligt Sevesolagstiftningen. I dagsläget har avveckling av depån påbörjats och depån kommer vara helt avvecklad inom en tioårsperiod. Hur avveckling kommer genomföras beskrivs i Tömning och avgasning av bensincisterner tillhörande Statoils depå i Strömstad, daterad , framtagen av LUMAX AB. Depån är belägen ca 300 meter från planområdet. Datum:

11 2.3.2 Bohus Biotech Bohus Biotech är en läkemedelsindustri belägen inom planområdet. Tillstånd LBE har ansökts för förvaring av 5 m 3 aceton och 20 m 3 etanol inomhus samt 70 m 3 etanol utomhus. Verksamheten är inte klassad som en farlig verksamhet enligt LSO och berörs inte av Sevesolagstiftningen. Då verksamheten ligger på planområdet bedöms den ändå som en relevant verksamhet i denna riskbedömning Övriga verksamheter Fjordline och Colorlines färjeterminaler har även identifierats som riskkällor i anslutning till planområdet. De risker som dessa färjeterminaler medför för planområdet utgörs av olycka i samband med farligt gods-transport till och från färjeterminalen. Dessa risker inkluderas i transporten av farligt gods på väg och sjötransport. Färjeterminalerna behandlas därmed inte vidare i denna analys. Efter samråd med räddningstjänsten samt säkerhetssamordnare i Strömstad har inga övriga relevanta verksamheter kunnat identifieras i anslutning till området Myren. Datum:

12 3 Omfattning av riskhantering och metod Detta kapitel innehåller en beskrivning av begrepp och definitioner, arbetsgång och omfattning av riskhantering i projektet samt de metoder som använts. 3.1 Begrepp och definitioner Begreppet risk avser kombinationen av sannolikheten för en händelse och dess konsekvenser. Sannolikheten anger hur troligt det är att en viss händelse kommer att inträffa och kan beräknas om frekvensen, d.v.s. hur ofta något inträffar under en viss tidsperiod, är känd. Riskanalys omfattar, i enlighet med de internationella standarder som beaktar riskanalyser i tekniska system (9) (10), riskidentifiering och riskuppskattning, se Figur 5. Riskidentifieringen är en inventering av händelseförlopp (scenarier) som kan medföra oönskade konsekvenser, medan riskuppskattningen omfattar en kvalitativ eller kvantitativ uppskattning av sannolikhet och konsekvens för respektive scenario. Sannolikhet och frekvens används ofta synonymt, trots att det finns en skillnad mellan begreppen. Frekvensen uttrycker hur ofta något inträffar under en viss tidsperiod, t.ex. antalet bränder per år, och kan därigenom anta värden som är både större och mindre än 1. Sannolikheten anger istället hur troligt det är att en viss händelse kommer att inträffa och anges som ett värde mellan 0 och 1. Kopplingen mellan frekvens och sannolikhet utgörs av att den senare kan beräknas om den första är känd. Riskhantering Riskbedömning Riskanalys Avgränsning Identifiera risker Riskuppskatting Riskvärdering Acceptabel risk Analys av alternativ Riskreduktion / -kontroll Beslutsfattande Genomförande Övervaking Figur 5. Riskhanteringsprocessen. Efter att riskerna analyserats görs en riskvärdering för att avgöra om riskerna kan accepteras eller ej. Som en del av riskvärderingen kan det även ingå förslag till riskreducerande åtgärder och verifiering av olika alternativ. Det sista steget i en systematisk hantering av riskerna kallas riskreduktion/- kontroll. I det skedet fattas beslut mot bakgrund av den värdering som har gjorts av vilka riskreducerande åtgärder som ska vidtas. Riskhantering avser hela den process som innehåller analys, värdering och reduktion/-kontroll, medan riskbedömning enbart avser analys och värdering av riskerna. 3.2 Metod för riskidentifiering Som ett första steg i denna riskbedömning genomförs en riskidentifiering i syfte att övergripande bedöma vilka olycksscenarier som kan tänkas påverka personsäkerheten inom planområdet, Riskidentifieringen har skett genom att omgivningen studerats samt genom samtal med Räddningstjänsten och säkerhetssamordnaren i Strömstad. Datum:

13 3.3 Metod för riskuppskattning De riskkällor som identifierats för planområdet behandlas vidare i riskuppskattningen där riskkällorna studeras närmare med avseende på konsekvensområden som kan uppstå vid en eventuell olycka. Konsekvensområdena benämns riskområden och avser de avstånd från riskkällan till det avstånd där dödliga skador kan uppstå för olika scenarier. Utanför de utpekade riskområdena bedöms dödliga konsekvenser inte uppstå, varför risken för dessa scenarier bedöms vara noll. Att dödsfall, snarare än skadade, utgör kriterium för var det föreligger förhöjd risk beror framför allt på att de förslag till värderingskriterier som tillämpas i Sverige utgår från riskmått baserade på antalet döda i samband med en olycka. Det finns därmed en underförstådd andel skadade inbakat i riskvärderingskriterierna. I de fall där ett kvalitativt riskresonemang ej bedöms tillräckligt kommer riskerna att hanteras kvantitativt. Med hjälp av Räddningsverkets (nuvarande Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) skrift Farligt gods riskbedömning vid transport (11) beräknas frekvensen för att en trafikolycka, med eller utan farligt gods, inträffar på aktuellt vägavsnitt. För beräkning av frekvenser/ sannolikheter för respektive skadescenario används händelseträdsanalys, se Bilaga A. Konsekvenserna av olika skadescenarier uppskattas utifrån litteraturstudier, datorsimuleringar och handberäkningar. Konsekvensuppskattningar redovisas mer omfattande i Bilaga B. 3.4 Riskmått I denna detaljerade riskbedömning har riskmåtten individrisk och samhällsrisk använts för att uppskatta risknivån med avseende på identifierade risker förknippade med farligt gods-transporter. Det är nödvändigt att använda sig av båda riskmåtten, individrisk och samhällsrisk, vid uppskattning av risknivån i ett område så att risknivån för den enskilde individen tas i beaktande (individperspektiv), samtidigt som hänsyn tas till hur stora konsekvenserna kan bli med avseende på antalet personer som samtidigt påverkas (samhällsperspektiv) Individrisk Individrisken är sannolikheten att omkomma för en person som kontinuerligt vistas på en specifik plats, t.ex. på ett visst avstånd från en industri eller transportled, oftast utomhus (12). Individrisken är platsspecifik och är oberoende av hur många personer som vistas i det givna området. Syftet med riskmåttet är att se till att enskilda individer inte utsätts för oacceptabla risknivåer. Individrisken kan redovisas i form av en individriskprofil, som visar frekvensen att omkomma per år som funktion av avståndet från riskkällan, se Figur 6. Figur 6. Exempel på individriskprofil. Datum:

14 3.4.2 Samhällsrisk Riskmåttet samhällsrisk beaktar även hur stora konsekvenserna kan bli med avseende på antalet personer som påverkas vid olika skadescenarier. Hänsyn kan därmed tas till befolkningssituationen inom det aktuella området, i form av befolkningsmängd och persontäthet. Hänsyn tas även till eventuella tidsvariationer, som t.ex. att persontätheten i området kan vara hög under en begränsad tid på dygnet eller året och låg under andra tider. Samhällsrisken redovisas ofta med en F/N-kurva (Frequency/Number), se Figur 7, som visar den ackumulerade frekvensen för N eller fler omkomna till följd av de antagna olycksscenarierna. Figur 7. Exempel på F/N-kurva för beskrivning av samhällsrisk. I F/N-kurvan illustreras hur ofta olyckor sker med ett givet antal omkomna personer, och det går således att särskilja på frekvensen av olyckor med en liten konsekvens och olyckor med stor konsekvens. 3.5 Metod för riskvärdering I Sverige finns inget nationellt beslut om vilket tillvägagångssätt eller vilka kriterier som ska tillämpas vid riskvärdering inom planprocessen. Praxis vid riskvärderingen är att använda Det Norske Veritas (DNV) förslag på riskkriterier (12) gällande individ- och samhällsrisk. Risker kan kategoriskt indelas i tre grupper; acceptabla, acceptabla med restriktioner eller oacceptabla, se Figur 8. Datum:

15 Figur 8. Princip för värdering av risk vid fysisk planering. Följande förslag till tolkning rekommenderas (12): Risker som klassificeras som oacceptabla värderas som oacceptabelt höga och tolereras ej. Dessa risker kan vara möjliga att reducera genom att åtgärder vidtas. De risker som bedöms tillhöra den andra kategorin värderas som acceptabla om alla rimliga åtgärder är vidtagna. Risker i denna kategori ska behandlas med ALARP-principen (As Low As Reasonably Practicable). Risker som ligger i den övre delen, nära gränsen för oacceptabla risker, accepteras endast om nyttan med verksamheten anses mycket stor, och det är praktiskt omöjligt att vidta riskreducerande åtgärder. I den nedre delen av området bör inte lika hårda krav ställas på riskreduktion, men möjliga åtgärder till riskreduktion skall beaktas. Ett kvantitativt mått på vad som är rimliga åtgärder kan erhållas genom kostnads-nyttoanalys. De risker som kategoriseras som låga kan värderas som acceptabla. Dock ska möjligheter för ytterligare riskreduktion undersökas. Riskreducerande åtgärder, som med hänsyn till kostnad kan anses rimliga att genomföra, ska genomföras. För individrisk föreslog DNV (12) följande kriterier: Övre gräns för område där risker, under vissa förutsättningar, kan accepteras: 10-5 per år Övre gräns för område där risker kan kategoriseras som låga: 10-7 per år För samhällsrisk föreslog DNV (12) följande kriterier: Övre gräns för område där risker under vissa förutsättningar kan tolereras: F=10-4 per år för N=1 med lutning på F/N-kurva: -1 Övre gräns för område där risker kan kategoriseras som låga: F=10-6 per år för N=1 med lutning på F/N-kurva: -1 Ovanstående kriterier återfinns i riskvärderingen för bedömning av huruvida risknivån år acceptabel eller ej. Den övre gränsen markeras med röd streckad linje, och den undre med grön, se Figur 9. Datum:

16 Figur 9. Föreslagna kriterier på individrisk samt samhällsrisk enligt DNV (12). Acceptanskriterierna för individ- och samhällsrisk är anpassade för ett 1 km 2 stort område där vägen passerar rakt igenom planområdet. För att anpassa vårt planområde till dessa kriterier har planområdets persontäthet antagits gälla för hela kvadratkilometern. Detta är ett konservativt antagande som medför att risknivån inte underskattas. 3.6 Metod för identifiering av riskreducerande åtgärder Om risknivån bedöms som ej acceptabel ska riskreducerande åtgärder identifieras och föreslås. Exempel på vanligt förekommande riskreducerande åtgärder anges i Boverkets och Räddningsverkets (nuvarande Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) rapport Säkerhetshöjande åtgärder i detaljplaner (13), vilken är lämplig att använda som utgångspunkt. Datum:

17 4 Riskidentifiering I detta kapitel redogörs för identifierade riskkällor. 4.1 Identifiering och beskrivning av riskkällor De riskkällor som identifierats inom och i anslutning till planområdet är: Transportleder för farligt gods Olycka vid transport av farligt gods på väg. Olycka vid transport av farligt gods på järnväg. Olycka vid transport av farligt gods till sjöss. Farlig verksamhet Olycka vid Depå Strömstad. Olycka vid Bohus Biotech. Persontrafik på järnväg Urspårning Bohusbanan 4.2 Transportleder för farligt gods Farligt gods är ett samlingsbegrepp för farliga ämnen och produkter som har sådana egenskaper att de kan skada människor, miljö och egendom om det inte hanteras rätt under transport. Transport av farligt gods omfattas av regelsamlingar (14) som tagits fram i internationell samverkan. Farligt gods delas in i nio olika klasser enligt de så kallade RID-S/ADR-S-systemen som baseras på den dominerande risken som finns med att transportera ett visst ämne eller produkt. I Tabell 1 nedan redovisas klassindelningen av farligt gods och en beskrivning av vilka konsekvenser som kan uppstå vid olycka. Tabell 1. Kortfattad beskrivning av respektive farligt gods-klass samt konsekvensbeskrivning. ADR-S Klass Kategori Beskrivning Konsekvenser 1 Explosiva ämnen och föremål Sprängämnen, tändmedel, ammunition, etc. Maximal tillåten mängd explosiva ämnen på väg är 16 ton (14). 2 Gaser Inerta gaser (kväve, argon etc.) oxiderande gaser (syre, ozon, etc.), brandfarliga gaser (acetylen, gasol etc.) och giftiga gaser (klor, svaveldioxid etc.). Orsakar tryckpåverkan, brännskador och splitter. Stor mängd massexplosiva ämnen ger skadeområde med 200 m radie (orsakat av tryckvåg). Personer kan omkomma båda inomhus och utomhus. Övriga explosiva ämnen och mindre mängder massexplosiva ämnen ger enbart lokala konsekvensområden. Splitter och annat kan vid stora explosioner orsaka skador på uppemot 700 m (15). Förgiftning, brännskador och i vissa fall tryckpåverkan till följd av giftigt gasmoln, jetflamma, gasmolnsexplosion eller BLEVE. Konsekvensområden över 100-tals m. Omkomna både inomhus och utomhus. Datum:

18 3 Brandfarliga vätskor 4 Brandfarliga fasta ämnen 5 Oxiderande ämnen, organiska peroxider 6 Giftiga ämnen, smittförande ämnen 7 Radioaktiva ämnen 8 Frätande ämnen 9 Övriga farliga ämnen och föremål Bensin och diesel (majoriteten av klass 3) transporteras i tankar som rymmer maximalt 50 ton. Kiseljärn (metallpulver), karbid och vit fosfor. Natriumklorat, väteperoxider och kaliumklorat. Arsenik-, bly- och kvicksilversalter, bekämpningsmedel, etc. Medicinska preparat. Vanligtvis små mängder. Saltsyra, svavelsyra, salpetersyra, natriumoch kaliumhydroxid (lut). Transporteras vanligtvis som bulkvara. Gödningsämnen, asbest, magnetiska material etc. Brännskador och rökskador till följd av pölbrand, värmestrålning eller giftig rök. Konsekvensområden för brännskador utbreder sig vanligtvis inte mer än omkring 30 m från en pöl. Rök kan spridas över betydligt större område. Bildandet av vätskepöl beror på vägutformning, underlagsmaterial och diken etc. Brand, strålning och giftig rök. Konsekvenserna vanligtvis begränsade till närområdet kring olyckan. Tryckpåverkan och brännskador. Självantändning, explosionsartat brandförlopp om väteperoxidlösningar med koncentrationer > 60 % eller organiska peroxider som kommer i kontakt med brännbart organiskt material. Konsekvensområden för tryckvågor uppemot 120 m. Giftigt utsläpp. Konsekvenserna vanligtvis begränsade till kontakt med själva olycksfordonet eller dess omedelbara närhet. Utsläpp radioaktivt ämne, kroniska effekter, mm. Konsekvenserna begränsas till närområdet. Utsläpp av frätande ämne. Dödliga konsekvenser begränsade till närområdet (16). Personskador kan uppkomma på längre avstånd. Utsläpp. Konsekvenserna vanligtvis begränsade till kontakt med själva olycksfordonet eller dess omedelbara närhet. Utifrån beskrivningarna i Tabell 1 samt statistik över transporterade mängder bedöms följande farligt gods-kategorier vara relevanta för den fortsatta riskbedömningen; klass 1, 2, 3 och 5. Övriga klasser transporteras i begränsad mängd, eller bedöms inte ge signifikanta konsekvenser förutom vid olycksfordonets omedelbara närhet Transport av farligt gods på Uddevallavägen Årsmedeldygnstrafiken (ÅDT) är ett medelvärde av trafiken under ett genomsnittsdygn under ett visst år och för ett visst vägavsnitt och anges i fordon per dygn. Årsmedeldygnstrafiken på Uddevallavägen år 2035 har erhållits från Trafik PM (7)-Konservativt har ett sommarmedeldygn då trafiken antas bli som störst använts. Trafikmängden år 2035 antas bli ca fordon per dygn varav 965 utgörs av tung trafik. Ingen prognos finns för andel farligt gods-transport på Uddevallavägen. Konservativt antas andelen på Uddevallavägen vara lika hög som medelvärdet på alla Sveriges primära transportleder för farligt gods trots att Uddevallavägen är en sekundär transportled för farligt goda. Av den tunga trafiken har andelen farligt gods antagits utgöra 2,5 %. Detta medför totalt 23 farligt gods-transporter. Detta är mycket konservativt antaget. I riskbedömning framtagen i samband med etablering av Fjord Lines färjeterminal beräknas endast 3 farligt godstransporter ske per dygn på Uddevallavägen (18). Datum:

19 För att uppskatta andel av respektive farligt gods-klass för resterande transporter har riksgenomsnittet från åren använts (17). Fördelningen av farligt gods-transporter på Uddevallavägen visas i Tabell 2 nedan. Tabell 2. Andel av respektive gods-klass på Uddevallavägen. Antal ADR-S klassade transporter per dygn Uddevallavägen 24,125 ADR-S klass 1 1,16% 2.1 5,94% 2.3 0,04% 3 86,37% 5 1,74% Övriga 4,75% Transport av farligt gods på Trädgårdsgatan Trafikmängden, ÅDT, på Trädgårdsgatan år 2035 har erhållits från Trafik PM (7), konservativt har ett sommarmedeldygn då trafiken antas bli som störst använts. Trafikmängden år 2035 antas bli fordon per dygn varav 300 utgörs av tung trafik. Dessa värden är baserade på trafiken precis efter avfart från Uddevallavägen men används för beräkning av hela Trädgårdsgatan vilket är väldigt konservativt då trafikmängden blir mindre längre in på gatan. På Trädgårdsgatan trafikeras endast farligt gods till avnämare inom planområdet. Enda avnämnaren inom planområdet är Bohus Biotech. Enligt verksamhetens riskutredning (4) sker endast en farligt gods-transport per månad till verksamheten. Denna transport utgörs av ADR-klass 3. Enligt yttrande från Bohus Biotech (20) finns planer på att fördubbla mängden brandfarlig vara inom en femårsperiod. För att ta höjd för detta, samt eventuell ytterligare utökningar av produktionen, bedöms en transport av ADR-klass 3 ske per vecka på Trädgårdsgatan år Transport av farligt gods på Bohusbanan Inget farligt gods transporteras i dagsläget på Bohusbanan (18). Följande punkter talar emot att transport kommer bli aktuell i framtiden: En rangergård för uppställning och omlastning av farligt gods måste anläggas i centrala Strömstad. Nya sträckningen av Bohusbanan vid Skee medför en tunnelpassage med lutning på 2,5 % vilket skulle innebära att ett extra lok behövs för att orka dra godstransport. (19) Farligt gods-transport på Bohusbanan bedöms med anledning av ovanstående punkter inte aktuellt. Transport av farligt gods på Bohusbanan studeras därför inte vidare i denna riskbedömning. Datum:

20 4.2.4 Sjötransport av farligt gods Sjötransportled för farligt gods ligger mer än de 150 meter från planområdet som bör beaktas vid detaljplaneprocessen enligt Riskhantering i detaljplaneprocessen Riskpolicy för markanvändning intill farligt gods-led (1). Sjötransport av farligt gods studeras därför inte vidare i denna riskbedömning. 4.3 Verksamheter Depå Strömstad, Statoil Sverige AB Depå Strömstad är under avveckling och kommer vara helt avvecklad vid horisontår Depå Strömstad studeras därför inte vidare i denna riskbedömning. Riskbedömning för avvecklingsfasen tas fram av LUMAX AB. Risker förekommer främst vid avgasning och riskerna är som störst vid den första avgasningen då koncentrationen av bensin i luften är som störst. Avgasning ska därför ske under perioder då personintensiteten i anslutning till området är låg samt att vindriktning är ut över vattnet (20) Bohus Biotech Bohus Biotech är beläget på planområdet. Samtliga risker som kan inträffa här påverkar således planområdet. 4.4 Urspårning Bohusbanan Bohusbanan trafikeras enligt Trafikverket av 8-10 persontåg per dag. Inga godståg trafikerar sträckan. Enligt trafikverkets basprognos för 2035 för persontrafik kommer ingen ökning av trafikflödet att uppstå, alltså 10 tåg även år (18) År 2035 antas därmed tio persontåg per dag trafikera Bohusbanan förbi planområdet. En urspårning kan leda till negativa konsekvenser för omgivningen. Huruvida personer i omgivningen skadas eller ej beror på hur långt ifrån rälsen en vagn hamnar efter urspårning. Datum:

21 5 Kvalitativ riskuppskattning och riskvärdering I detta kapitel redovisas en kvalitativ riskbedömning för planområdet med avseende på identifierade risker. 5.1 Farligt gods på Uddevallavägen Med tillgänglig information om riskkällan och riktlinjer från myndigheterna går det ej att avfärda risken utan att den utreds kvalitativt. En kvantitativ riskuppskattning är nödvändig, vilken presenteras i kapitel Farligt gods på Trädgårdsgatan Med tillgänglig information om riskkällan och riktlinjer från myndigheterna går det ej att avfärda risken utan att den utreds kvalitativt. En kvantitativ riskuppskattning är nödvändig, vilken presenteras i kapitel Bohus Biotech Bohus Biotech är inte klassad som en farlig verksamhet enligt LSO och berörs inte av Sevesolagstiftningen. Då verksamheten ligger på planområdet och hanterar betydande mängder brandfarlig vara bedöms verksamheten ändå som en riskkälla i denna riskbedömning. Endast hanteringen av brandfarlig vara bedöms medföra en risk som kan påverka planområdet utanför verksamhetens fastighetsgräns. Tillstånd enligt LBE har sökts för förvaring av 5 m 3 aceton och 20 m 3 etanol inomhus samt 70 m 3 etanol utomhus. Tillstånd för förvaring av totalt 95 m 3 brandfarlig vätska klass 1 och 2a har därmed sökts av Bohus Biotech. Enligt yttrande från Bohus Biotech (20) finns planer på att fördubbla mängden brandfarlig vara inom en femårsperiod. Inga uppgifter finns på att andra ämnen än brandfarlig vätska kommer nyttjas på Bohus Biotech även i framtiden. Rekommenderat avstånd mellan cistern för brandfarlig vätska klass 1 och 2a, med en volym mellan m 3, och A-byggnad är 50 meter enligt Sprängämnesinspektionens föreskrifter (SÄIFS 2000:2) om hantering av brandfarlig vätska. Med A-byggnad avses byggnad där människor bor samt byggnad i vilken vanligen vistas människor som saknar anledning att känna till förekommande hantering av brandfarliga gaser eller vätskor. Detta avstånd kan minskas om åtgärder vidtas som genom riskutredning påvisar att acceptabel risknivå fortfarande bibehålls. Åtgärder kan tillexempel utgöras av tryckavlastningsventil på cisternen, framspärr på cisternen, invallning av cistern samt brandvägg som placeras mellan cistern och byggnad. Tryckavlastningsventil och flamspärr minskar sannolikheten för explosion medans invallning och brandvägg minskar konsekvensen av en brand. Brandväggen har även en viss effekt mot explosion. I samband med tillståndsansökan genomförde Bohus Biotech en riskutredning för att bedöma hur förvaring av brandfarlig vara påverkar riskbilden för intilliggande fastighter samt järnväg. (4) I denna riskutredning behandlas endast den brandfarliga vara som förvaras i cisterner utomhus. Enligt riskutredningen är stor pölbrand det scenario som ger störst konsekvensavstånd. Konsekvensområde på 20 meter erhålls vid detta scenario. Vidare anges i riskutredningen att skyddsavståndet kan sänkas från 20 till 15 meter om riskreducerande åtgärder genomförs. Den brandfarliga vätska som förvaras inomhus ska med avseende på typ och mängd enligt Sprängämnesinspektionens föreskrifter (SÄIFS 2000:2) om hantering av brandfarlig vätska förvaras i cisternrum. Vidare ska cisternrum utformas med väggar i brandteknisk klass EI60, invallat så hela den förvarade mängden kan hållas kvar i rummet samt ventileras på ett sådant sätt att explosiv atmosfär ej Datum:

22 kan uppstå. Cisternrummet förutsätts vara utformat enligt gällande lagstiftning och riskpåverkan till närområdet vid en olycka i cisternrummet bedöms därmed som begränsad. Vid ansökan om utökat tillstånd för brandfarlig vara krävs enligt SÄIFS 2000:2 att ny riskutredning påvisar hur hanteringen påverkar riskbilden för människor i omgivningen. Kan verksamheten orsaka allvarliga skador på människor i omgivningen ska den omfattas av bestämmelserna i 2 kap 4 i lagen om skydd mot olyckor. Bestämmelserna anger att verksamhetsutövaren är skyldig att vidta vissa åtgärder för att hindra eller begränsa sådana skador samt i skälig omfattning hålla eller bekosta beredskap med personal och utrustning. Risken som Bohus Biotechs verksamhet utgör för övriga planområdet bedöms därmed som hanterbar och medför inte att föreslagen detaljplan blir olämplig ur riskhänseende. 5.4 Urspårning Bohusbanan Med tillgänglig information om riskkällan och riktlinjer från exempelvis Länsstyrelsen går det ej att avfärda risken utan att den utreds kvantitativt. En kvantitativ riskuppskattning kommer därför att genomföras i avsnitt 6. Endast individrisken vid en urspårning beräknas. Samhällsrisken för planområdet vid en urspårning bedöms som försumbar. Följdeffekter av en urspårning i form av att cistern med brandfarlig vara på Bohus Biotech träffas bedöms kunna leda till att brandfarlig vätska rinner ut på planområdet och att en stor pölbrand uppstår. Detta scenario har behandlats i den kvalitativa bedömningen av Bohus Biotech. Datum:

23 6 Kvantitativ riskuppskattning och riskvärdering I detta kapitel redovisas individ- och samhällsrisknivån för planområdet med avseende på identifierade scenarier förknippade med farligt gods-transport på Uddevallavägen och Trädgårdsgatan samt persontrafik på Bohusbanan. Individ- och samhällsrisknivå värderas sedan med hjälp av de acceptanskriterier som angivits i avsnitt 3.5. Underlag för beräkningar återfinns i Bilagorna A-C. 6.1 Individrisknivå 1,E-04 Frekvens att omkomma [per år] 1,E-05 1,E-06 1,E-07 1,E-08 Övre kriterie Undre kriterie Uddevallavägen Trädgårdsgatan Bohusbanan 25 m 1,E Avstånd [m] Figur 10. Individrisknivå med avseende på farligt gods-transporter på Uddevallavägen, Trädgårdsgatan samt persontrafik på Bohusbanan. I Figur 10 ovan illustreras individrisknivån för planområdet med avståndet mätt från vägkanter och järnvägsspår. Risknivån genererad av Trädgårdsgatan ligger inom acceptabelt område. Risknivån genererad av Uddevallavägen går aldrig över oacceptabla kriterier men ligger inom ALARP-området (se avsnitt 3.5) fram till 25 meter från vägkant. Detta innebär enligt värderingskriterierna att risker där kan tolereras om alla rimliga åtgärder är vidtagna. Risknivån genererad av Bohusbanan är oacceptabelt hög fram till 15 meter från spåret och ligger inom ALARP-området fram till 25 meter från spåret. Detta innebär enligt värderingskriterierna att riskreducerande åtgärder ska genomföras. Datum:

24 6.2 Samhällsrisknivå 1,E-02 Övre kriterie 1,E-03 Frekvens för N eller fler omkomna per år 1,E-04 1,E-05 1,E-06 1,E-07 1,E-08 1,E-09 1,E Antal omkomna (N) Undre kriterie Uddevallavägen Trädgårdsgatan Sammanslagen sammhällsrisk för planområdet 2035 Figur 11. Samhällsrisknivå med avseende på farligt gods-transporter på Uddevallavägen och Trädgårdsgatan. Enligt Figur 11 ovan ligger den sammanslagna samhällsrisknivån för planområdet, baserad på farligt gods-olycka på Uddevallavägen och Trädgårdsgatan, inom ALARP-området. Detta innebär enligt värderingskriterierna att risker där kan tolereras om alla rimliga åtgärder är vidtagna. Datum:

25 7 Osäkerhet och känslighetsanalys 7.1 Osäkerheter Riskbedömningar av detta slag är alltid förknippade med osäkerheter, om än i olika stor utsträckning. Osäkerheter som kan påverka resultatet kan vara förknippade med bl.a. det underlagsmaterial och de beräkningsmodeller som analysens resultat är baserat på. De beräkningar, antaganden och förutsättningar som generellt är belagda med störst osäkerheter är: Personantal inom området och i närområdet. Utformning och disposition av etableringar. Farligt gods-transporter förbi planområdet. Schablonmodeller som har använts vid sannolikhetsberäkningar Antal personer som förväntas omkomma vid respektive skadescenario. De antaganden som genomförts har varit konservativt gjorda så att risknivån inom området inte ska underskattas. För att verifiera hur stor inverkan gjorda antaganden ger på resultatet har en känslighetsanalys genomförts. Vid analyser av detta slag råder ibland brist på relevanta data, behov av att göra antaganden och förenklingar, svårigheter att få fram tillförlitliga uppgifter samt mer eller mindre osäkra. Dessa svårigheter innebär att olika riskanalyser/riskanalytiker ibland kan komma fram till motstridiga resultat på grund av skillnader i antaganden, metoder och/eller ingångsdata. (20) Det finns flera skäl till varför systematiska riskanalyser är att föredra framför andra mer informella eller intuitiva sätt att hantera den stora, men långt ifrån fullständiga, kunskapsmassa som finns beträffande riskerna med farligt gods. Användning av riskanalysmetoder av den typ som presenteras i VTI Rapport 389:1 och som använts i detta projekt innebär att befintlig kunskap insamlas, struktureras och sammanställs på ett systematiskt sätt så att kunskapsluckor kan identifieras. Detta medför att analysens förutsättningar kan prövas, ifrågasättas och korrigeras av oberoende. Metoden innebär också att de antaganden och värderingar som ligger till grund för olika skattningar tydliggörs för att undvika missförstånd vid information, diskussion och förhandling mellan beslutsfattare, transportrörer och allmänhet. Riskanalyser utgör därigenom ett viktigt led i den demokratiska process som omger transporter av farligt gods i samhället. (20) 7.2 Känslighetsanalys Känslighetsanalysen genomförs för att verifiera hur stor inverkan de antaganden som genomförts har på resultatet. Känslighetsanalys genomförs för andel farligt gods-transporter samt för personantalet på planområdet. I den första känslighetsanalysen antas antalet farligt gods-transporter öka med en tredjedel. I den andra känslighetsanalysen antas personanatalet i området öka med en fjärdedel. Resultatet av känslighetsanalysen redovisas i Bilaga D och visar att beräkningarna är robusta mot ökning av både antal farligt gods-transporter och persontätheten på området. Datum:

26 8 Riskreducerande åtgärder I detta kapitel redogörs för de åtgärder som föreslås för att sänka risknivån för det aktuella området. Resultatet visar att riskreducerande åtgärder ska genomföras med avseende på individrisknivån på området orsakad av persontrafik på Bohusbanan. Vidare bör riskreducerande åtgärder övervägas med hänsyn till både individrisknivån och samhällsrisknivån för planområdet, orsakat av farligt godstransport. Riskreducerande åtgärder skall också övervägas för planområdet med anledning av den risknivå som orsakas av Bohus Biotech. Riskreducerande åtgärder kan antingen vara sannolikhetsreducerande eller konsekvensbegränsande. I samband med fysisk planering är det utifrån Plan- och bygglagen svårt att reglera sannolikhetsreducerande åtgärder, eftersom riskkällorna och åtgärderna i regel är lokaliserade utanför området, eller regleras med andra lagstiftningar. De åtgärder som föreslås kommer därför i första hand vara av konsekvensbegränsande art. Åtgärdernas lämplighet och riskreducerande effekt baserar sig i huvudsak på bedömningar gjorda i Säkerhetshöjande åtgärder i detaljplaner (13). De kostnader som är förknippade med de olika åtgärderna varierar kraftigt liksom dess riskreducerande effekt. Det är därför viktigt att rimligheten mellan kostnaden för åtgärden och hur mycket åtgärden verkligen påverkar risken utreds. Vid val av riskreducerande åtgärd bör man dessutom beakta riskbidraget för de skadescenarier som åtgärden syftar till att reducera. De skadescenarier som främst bör beaktas vid vidtagande av åtgärder är de scenarier som utgör den huvudsakliga orsaken till att risknivån ligger högt. 8.1 WSP:s förslag på åtgärder för planområdet I detta avsnitt redovisas de riskreducerande åtgärder som WSP föreslår ska genomföras för att få en acceptabel risknivå på planområdet. Åtgärderna redovisas för respektive riskkälla. För de risker som orsakas av farligt gods-transport på Uddevallavägen förbi planområdet föreslås följande riskreducerande åtgärder: Skyddsavstånd och skyddsbarriär - Skyddsavstånd som riskreducerande åtgärd har hög tillförlitlighet och fungerar oberoende av andra åtgärder. Åtgärden är mest effektiv på korta avstånd och effektiviteten avtar med avståndet. Skyddsbarriär som riskreducerande åtgärd har syftet att vid en olycka hindra fordon från att hamna på planområdet. Detta antas vara den åtgärd som är bäst lämpad att minska konsekvensen av en farligt gods-olycka som inträffar på vägen. Enligt planritning är bebyggelse på planområdet placerade ca 20 meter från Udevallavägen och dessutom finns en skyddsbarriär i form av järnvägsvall mellan vägen och planområdet. Skyddsavstånd och skyddsbarriär är således redan utfört och inget ytterligare åtgärder för Uddevallavägen bedöms nödvändigt. För de risker som orsakas av farligt gods-transport på Trädgårdsgatan genom planområdet föreslås följande riskreducerande åtgärd. Då individrisknivån orsakad av farligt gods-transport på Trädgårdsgatan enligt angivna kriterierna är att beakta som acceptabel anses dessa åtgärder dock ej nödvändiga. Hastighetsbegränsning på planområdet Hastigheten på planområdet är i dagsläget satt till 30km/h. Denna hastighet bör bibehållas alternativt sänkas ytterligare genom att göra området till gångfartsområde. Tidsstyrning av farligt gods-transporter Styrning av farligt gods-transporterna på Trädgårdsgatan till de tider på dygnet då persontätheten på området är som lägst medför att konsekvensen av en farligt gods-olycka skulle minska. Datum:

27 I yttrande från Bohus Biotech (20) anges att det är det viktigt för Bohus Biotechs verksamhet att transporter till industrin kan ske närsomhelst på dygnet. Denna riskreducerande åtgärd bedöms därmed inte aktuell. För de risker som orsakas av urspårning av persontåg på Bohusbanan föreslås följande riskreducerande åtgärder: Skyddsavstånd - Skyddsavstånd som riskreducerande åtgärd har hög tillförlitlighet och fungerar oberoende av andra åtgärder. Risknivån är inom ALARP-områdets till och med 25 meter från spårkant. Hela detta område bör behållas bebyggelsefritt. Som alternativ till skyddsavstånd kan skyddsbarriär förläggas mellan Bohusbanan och bebyggelse på planområdet. Skyddsbarriär - En vall eller mur mellan Bohusbanan och planområdet innebär en fysisk barriär som skulle skydda byggnaderna vid urspårning av tåg. En vall eller mur är en robust lösning med hög tillförlitlighet och lång livslängd. Den ska dimensioneras så att den hindrar att fordon hamnar nära byggnaderna. Den ska vidare utformas och placeras så att den på ett mjukt sätt fångar upp urspårade fordon. Vallen/muren bör förläggas längs hela planområdet där skyddsavstånd på 25 meter till byggnad eller plats för stadigvarande vistelse ej är möjligt. För de risker som orsakas av Bohus Biotech föreslås följande riskreducerande åtgärd: Skyddsavstånd - Skyddsavstånd som riskreducerande åtgärd mot olycka med brandfarlig vara har hög tillförlitlighet och fungerar oberoende av andra åtgärder. Enligt SÄIFS 2000:2 erfordras ett skyddsavstånd om 50 m till aktuella cisterner om inte en riskutredning påvisar att mindre avstånd kan accepteras. Enligt verksamhetens riskutredning skulle ett skyddsavstånd om 20 meter från cistern vara tillräckligt i dagsläget. Till följd av eventuella förändringar på verksamheten bör ett skyddsavstånd om 50 meter mellan cistern och byggnad, på planområdet utanför Bohus Biotechs fastighet, ändå upprätthållas. Datum: