Fördjupad bedömning Boliden Bergsöe Slutrapport

Relevanta dokument
Fördjupad bedömning Yara Slutrapport

Fördjupad bedömning Lundåkraverket Slutrapport

Tungmetallbestämning i gräskulturer. Landskrona 2012

Mätningar av tungmetaller i. fallande stoft i Landskrona

Tungmetallbestämning i gräskulturer. Landskrona 2011

Mätningar av tungmetaller i. fallande stoft i Landskrona

Mätningar av tungmetaller i fallande stoft i Landskrona 2007 LANDSKRONA KOMMUN Rapport

Tungmetallbestämning i gräskulturer. Landskrona 2010

Mätningar av tungmetaller i. fallande stoft i Landskrona

Metallbestämning. Gräskultur. Landskrona 2009

Mätningar av tungmetaller i fallande stoft i Landskrona 2001, 2002 och 2006

Mätningar av tungmetaller i. fallande stoft i Landskrona

Mätningar av tungmetaller i. fallande stoft i Landskrona

Tungmetallbestämning i gräskulturer

Tungmetaller i mossor. i Landskrona kommun. 1983, 1995 och 2006

Riskutredning för detaljplan för del av Hamnen 2:2 mfl i Ystad, Ystads kommun

RISKUTREDNING VERKSAMHETER INOM KV. GARVAREN, SIMRISHAMN

Underlag för samråd enligt miljöbalken

Årsrapport-Miljö för Forsbacka Biobränslepanna år 2009

Sammanställning av gällande villkor m.m.

SÄKERHET OCH RISK Räddningstjänst Risker Övrigt

Årsrapport-Miljö för Forsbacka Biobränslepanna år 2012

PM risk "Dallashuset"

Grönsaksundersökning Blyhalt i sallat och grönkål i Landskrona 2015

Tungmetallbestämning i gräskulturer

Översiktlig riskbedömning - Detaljplan för Fullerö Hage - Uppsala

Grönsaksundersökning. Bly i sallat och grönkål. Landskrona 2010

Riskutlåtande angående planering av äldreboende i detaljplan för Viksjö centrum, fastigheten Viksjö 3:402, del av

PM Markföroreningar inom Forsåker

FÖRTYDLIGANDE AV SKYDDSZONER

Årsrapport-Miljö för Forsbacka Biobränslepanna år 2014

Tillstånd att installera och ta idrift utrustning för rökgaskondensering och kväveoxidbegränsning vid kraftvärmeverket i Djuped, Hudiksvalls kommun

Grönsaksundersökning

PM, J D Stenqvist, Nissafors

Mätningar av tungmetaller i fallande stoft i Landskrona 2007 LANDSKRONA KOMMUN Rapport

Riskutredning detaljplan Södra Kroppkärr

Grönsaksundersökning. Bly i sallat och grönkål. Landskrona 2011

Årsrapport-Miljö för Hedesunda biobränslepanna år 2009

Miljörapport Ockelbo fjärrvärmecentral år 2009

SKRIVELSE: Förslag till författningsändringar - 40, 43 och 45 förordning (2013:253) om förbränning av avfall

Grönsaksundersökning Blyhalt i sallat och grönkål i Landskrona 2014

Nr Ekvivalensfaktorer för dibenso-p-dioxiner och dibensofuraner

Informationsmöte 25 september Huvudstudie Bysjön. Miljöteknisk markutredning för bostads- och grönområde vid Bysjön, Borlänge kommun

Vad gör Befesa Scandust?

Riskanalys avseende förändringar av detaljplan för Sandbyhov 30 (södra)

Luftkvaliteten i Trelleborg Resultat från mätningar. Året 2010

Miljörapport Ockelbo fjärrvärmecentral år 2014

Korroterm AB. Översiktlig studie av miljöpåverkan vid jämförelse mellan att byta ut eller renovera en belysningsstolpe. Envima AB.

Arntorps verksamhetsområde, Kungälvs kommun.

RAPPORT. Riskutredning för detaljplan UPPDRAGSNUMMER KÅRSTA-RICKEBY (8) Sweco En v iro n men t AB

Kompletterande PM till riskutredning Bensinstationslägen

Räddningstjänsterna i Halland informerar om. Brandfarliga och explosiva varor

Gräsundersökning 2018

Fallande stoft i Landskrona kommun

Yttrande över detaljplan för kv. Söderhällby, samråd

Objektiv skattning av luftkvaliteten samt redovisning av luftma tning i Ga llivare kommun

Årsrapport-Miljö för Norrsundet Biobränslepanna år 2014

Risk- och störningsutredning för Landskrona Slutrapport

PROJEKTRAPPORT Ekhagen 2:1, Jönköping Mätning av ljudnivåer från industriområde. Rapport doc Antal sidor: 8 Bilagor:

Årsrapport-Miljö för Norrsundet Biobränslepanna år 2012

Västra Götalandsregionens Miljömedicinska Centrum

Anmälan om miljöfarlig verksamhet

Inledande kartläggning av luftkvalitet

Grönsaksundersökning. Bly i sallat och grönkål. Landskrona 2009

Västra Götalandsregionens Miljömedicinska Centrum

BILAGA C RISKBERÄKNINGAR. Detaljerad riskanalys Lokstallet 6 1 (7) Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor , Dnr

Referens Anders Forsberg. Behovsbedömning av detaljplan för del av Kv Rotemannen

Dessutom kommer tillhörande transporterna till och från bolaget att kvantifieras.

Grönsaksundersökning. Blyhalt i sallat och grönkål i Landskrona 2016

PM Risk, del 1 YSTAD HAMNSTADEN SLUTRAPPORT

PM OLYCKSRISKER - DETALJPLAN FÖR NÄVEKVARN 3:5

GRÖNSAKSUNDERSÖKNING. Bly i sallat och grönkål. Landskrona 2007

I detta PM pressenteras därför endast resultaten från mätningarna vid Othem Ytings 404 som utförts till och med 30 september.

Västra Götalandsregionens Miljömedicinska Centrum

PM, Nettovägen 2-4, Veddesta 2:18 och 2:83 RISKUTREDNING HANTERING BRANDFARLIG GAS PÅ INTILLIGGANDE FASTIGHET

Riskanalys. Del av Sandås 2:7, Kalmar kommun. Preliminär handling. Uppdragsnummer Kalmar Norra Långgatan 1 Tel:

PM Farligt gods. Skövde Slakteri. Tillbyggnad vid farligt godsled. Aspelundsvägen Skövde kommun

Årsrapport-Miljö för Hedesunda biobränslepanna år 2014

PM-RISKUTREDNING FÖR BOSTÄDER VID SKÅRSVÄGEN I ALINGSÅS

Anmälan av miljöfarlig verksamhet

Hagsätra Rågsved. Riskutredning. Mars Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor , Dnr (14) Sweco Environment AB

Huvudstudie Vinterviken

RAPPORT. Fenix - Komplettering KLARA ARKITEKTBYRÅ AB UPPDRAGSNUMMER SWECO ENVIRONMENT MILJÖ INFRASTRUKTUR

Utsläpp och nedfall av metaller under Vattenfestivalens fyrverkerier

Naturvårdsverkets författningssamling

Yttrande över Nordkalk AB:s ansökan om tillstånd enligt miljöbalken

Handelsmannen, Glumslöv, Landskrona

Svar på Länsstyrelsens samrådsyttrande avseende risker förknippade med bensinstation och transporter av farligt gods

BULLERBERÄKNING. Översiktliga bullerberäkningar som underlag för planprogram för Bräcke diakoni. Stadsbyggnadskontoret Göteborgs Stad

HUVUDFÖR- HANDLING VATTENFALL BOLÄNDERNA

Årsrapport-Miljö för Bergby Biobränslepanna år 2009

Samrådsunderlag enligt MB 6 kap. 4

PM: Utredning av risker och störningar ifrån pågående verksamheter i områdena Budkaveln och Maden.

Anmälan om miljöfarlig verksamhet 1 (8)

Bilaga H. SSAB Tunnplåt. Förslag till slutliga villkor. Allmänna villkor

PM Översiktlig miljöteknisk utredning, förorenat område - Översiktlig beskrivning och bedömning av föroreningssituation

Detaljplan för Älvsby 1:13 m. fl. Älvsby industriområde - sydost Värmdö kommun Industribullerutredning

Sweco Environment AB Org.nr säte Stockholm Ingår i Sweco-koncernen

Hagsätra Rågsved. Bullerutredning. Mars Mars Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor , Dnr (6)

Detaljplan för del av Druvefors, Kamelian 2 Skyddsavstånd till tryckeri

Transkript:

Fördjupad bedömning Boliden Bergsöe Slutrapport 2012-02-06 Handläggare Daniel Lundberg 010-452 26 19

Sammanfattande bedömning Länsstyrelsen rekommenderar ett skyddsavstånd för Boliden Bergsöe på 1000 meter. Intrycket efter att gått igenom befintligt underlag och gjort denna sammanfattande bedömning, är att bostäder skulle kunna förekomma på ett kortare avstånd. Problematiken med utsläpp till luft av stoft kvarstår även vid längre avstånd och därför baserar sig bedömningen på skyddsavstånden med avseende på bullernivåer. För Boliden Bergsöe AB bedöms förvisso utsläpp till luft av stoft vara den dimensionerande miljöstörningen och brandgaser den dimensionerande riskstörningen, trots resonemanget ovan. Den dimensionerande miljöstörningen är bedömt att vara överordnad den dimensionerande riskstörningen. För en mer precis bedömning av nödvändigt skyddsavstånd krävs spridningsberäkningar för utsläppen till luft av stoft. Den allmänna rapporten kring nedfall av stoft i Landskrona konstaterar att det idag inte finns några bestämmelser som reglerar hur stora mängder av fallande stoft som får förekomma eller vilka koncentrationer av tungmetaller som får förekomma. Därigenom är det inte möjligt att utifrån rapportens redovisade resultat för olika mätpunkter dra några slutsatser kring skyddsavstånd och oacceptabla mängder. Klart är dock att det är en omfattande miljöstörning. Luftkvalitetsförordning (SFS 2010:477) gällande utomhusluft reglerar hur många mikrogram bly som i årsmedeltal får finnas per kubikmeter luft (0,5 µg/m3). Eftersom enheterna i den allmänna rapporten kring nedfall av stoft i Landskrona skiljer sig vad gäller mätenheterna är en jämförelse inte möjlig. Det ger dock en fingervisning om att påvisade halter av tungmetaller i det nedfallande stoftet och i luften över Landskrona är väldigt höga. När det gäller spridningen av brandgaser från en eventuell industribrand, finns det bra underlag i genomförda riskanalyser. Riskanalysen fokuserar på spridningsberäkningarna av svaveldioxid (SO 2 ), men behandlar även förekomsten av metaller och tungmetaller i aerosolform med brandgaserna och förbränningsprodukter samt nedbrytningsprodukter från platserna. Sammanfattningsvis anger riskanalysen att en framtida brand i batterilagret med nuvarande utformning och fungerande säkerhetssystem enbart kommer att medföra en begränsad miljöstörning och riskstörning, med nödvändiga skyddsavstånd på drygt 50 meter till ofarliga koncentrationer av svaveldioxid (SO 2 ). Som tidigare klargjordes blir dock konsekvenserna betydligt mer omfattande om branden inte upptäcks och insatsen inleds på ett tidigt stadium, vilket också visar sig i rekommenderade skyddsavstånd. Räddningstjänstens erfarenhet från industribranden i batterilagret år 2001, visar på en rökplym som sträckte sig ungefär 700 meter från Boliden Bergsöe AB. Någon analys av brandgaserna och dess innehåll gjordes dessvärre aldrig, men det finns ändå en sannolik riskstörning och miljöstörning på detta avstånd. Det presenterade skyddsavståndet med avseende på brandgaser i den här fördjupade bedömningen utgår från begreppet individrisk (i enlighet med grunderna i metodiken) och har därför ett mindre skyddsavstånd (< 250 meter). Det är dock viktigt att vara medveten om att både riskstörningar och miljöstörningar kan påverka omgivningen på betydligt större avstånd (ungefär 700 meter) vid en omfattande industribrand.

Resultat från bullerberäkningar hos Boliden Bergsöe AB visar att bullernivåerna vid närmaste bostadsområde (Transchellsgatan och Gränsgatan) ligger under villkoren i det gällande miljötillståndet. Dessa bostadsområden är belägna på ett avstånd av ungefär 700 meter. Som skyddsavstånd med avseende på bullernivåer som en miljöstörning används därför < 700 meter. Bullerberäkningarna preciserar dessvärre bara bullernivåerna i enstaka punkter och inte kontinuerligt över ett avstånd från verksamheten. När det gäller avstånd till industri och handel (Zon2, 60 dba), konstateras att mätpunkterna utanför verksamhetsområdet (Gasverksgatan och Varvsvägen) delvis överskrider denna bullernivå. Enligt tidigare resonemang kring utformning av bullerberäkningarna är det dock inte möjligt att dra några andra slutsatser än att skyddsavståndet med avseende på bullernivåer för denna zon överskrider 20 meter (troligen dock inte betydligt). Bakom dessa tydliga miljöstörningar och dimensionerande miljöstörningar och riskstörningar är det viktigt att vara medveten om att även utsläpp till luft kan utgöra en miljöstörning. Zon 1 Zon 2 Zon 3 Zon 4 Boliden Bergsöe AB 250 m 700 m 700 m Olycksrisk -brandfarlig vara 9 m 25 m 100 m -brandgaser < 250 m < 250 m < 250 m Miljö -utsläpp till luft av stoft??? -lukt??? -utsläpp till luft??? -buller > 20 m < 700 m < 700 m Färgschemat refererar till strategi för markanvändning. Boliden Bergsöe AB framför synpunkten att man önskar behålla det av Länsstyrelsen rekommenderade skyddsavståndet på 1000 meter för bostäder (alltså zon 3). Avstånden i tabellhuvudet (den sammanlagda bedömningen av de skilda skyddsavstånden) anges i olika stilar beroende på graden av osäkerhet. Fet stil innebär välgrundade avstånd och normalt sett inte behov av ytterligare utredning. Normal stil innebär en bedömning utan direkt stöd i underlaget och med viss osäkerhet. I dessa fall kan underlaget behöva kompletteras. De avstånd som är behäftade med mycket stor osäkerhet anges i kursiv stil och kräver definitivt ytterligare utredning för att kunna användas. Osäkerhet innebär att en utredning av störningar kan ge ett annat avstånd än vad som angetts i tabellen. För enskilda miljöstörningar eller riskstörningar (olycksrisk) kan ( - ) förekomma i tabellen för bedömningarna av skyddsavstånd. Denna pekar på att underlag kring den eventuella störningen saknas, men att den inte bedöms kunna medföra någon större störning.

Verksamhet Boliden Bergsöe AB bedriver återvinningsverksamhet, där man utvinner metaller och framställer metallegeringar. Framförallt är det metallen bly som återvinns (tenn i liten utsträckning). Bly återvinns framförallt från kasserade batterier, blyhaltigt skrot samt blyhaltig aska. Återvinningsprocessen sker i flera processteg, innefattande bland annat smältning i ugnar och gjutning till tackor. Verksamheten bedrivs dygnet runt, året runt. Boliden Bergsöe AB har nyligen lämnat in en ansökan om ett nytt miljötillstånd. Verksamheten ligger för närvarande på en produktionsmängd nära den tillståndsgivna produktionsmängden. Vid kommunikation med företaget anger man kring 90 % för år 2011 och enligt miljörapporten cirka 80 % för år 2010, med avseende på bly och blylegeringar. Genom ett förnyat miljötillstånd vill man öka produktionsmängderna från 50000 ton till 65000 ton. Fastighetsbeteckning: Bulten 1 och Bulten 2 Antalet anställda (år 2010): cirka 80 stycken Omsättning (år 2010): cirka 730 miljoner Miljöpåverkan buller: Ja Miljöpåverkan utsläpp till luft: Ja Miljöpåverkan lukt:? Miljöpåverkan utsläpp av stoft: Ja Tillstånd för brandfarliga och explosiva varor: Ja Olycksrisker (brandfarligt): Ja Olycksrisker (övrigt): Ja Tidigare skyddsavstånd/riskavstånd: 500 m/700 m/1000 m Kortaste avstånd till befintliga bostäder: cirka 550 m (båthus på 220 m) Utredning Tidigare skyddsavstånd/riskavstånd Verksamheten definieras enligt miljöbalken med huvudkoden 27.100, vilket innebär anläggningar för smältning, inklusive framställning av legeringar, av icke-järnmetaller inklusive återvinningsprodukter, (färskning, gjutning, etcetera). Detta är den definition som Boliden Bergsöe AB har valt att koppla till koden 27.100. Naturvårdsverket som ligger bakom dessa verksamhetskoder har dock också en mängd andra definitioner knutna till koden (27.100 A- 27.100 C). Rekommenderade skyddsavstånd för metallverk och metallraffinaderi och specifikt sekundära metallverk är enligt Boverkets Bättre plats för arbete 500 meter. Enligt Bättre plats för arbete bedöms miljöpåverkan för en sådan verksamhet främst komma från buller, utsläpp till luft av stoft och utsläpp till luft.

Den gällande översiktsplanen för Landskrona (år 2000) rekommenderar ett skyddsavstånd för Boliden Bergsöe AB på 500 meter. Länsstyrelsen rekommenderar ett skyddsavstånd för Boliden Bergsöe AB på 1000 meter. Räddningstjänsten rekommenderar (från sammanställningen i Riskanalys över händelser som kan föranleda räddningstjänst i Landskrona stad, år 2010) ett skyddsavstånd på 400 meter (kopplat till gashantering) och ett skyddsavstånd på 700 meter (kopplat till en långvarig batteribrand). Miljöstörning i allmänhet Miljöförvaltningen framhåller problemet med den diffusa dammningen och utsläppet till luft av stoft (bly, kvicksilver och dioxiner) som en kraftig miljöstörning som påverkar hela det södra industriområdet och stora delar av tätorten Landskrona. Med anledning av ansökan för det förnyade miljötillståndet har man också sammanfattat ett yttrande som ytterligare belyser dessa problem och kräver vidare åtgärder och utredningar för att fastställa omfattningen och sedermera begränsa denna. En ökning av produktionsmängderna kommer enbart tillåtas om utsläppen till luft av stoft och utsläppen till luft begränsas till en nivå väl under de senaste årens utsläpp. Boliden Bergsöe AB framhäver i miljörapporten och vid kontakt utsläppen av blyhaltigt stoft som den dominerande miljöstörningen, men även utsläpp till luft (SO 2 och NOx) samt bullernivåerna. Buller Befintliga bullernivåer från verksamheten går att knyta till transporter och utrustningen i verksamheten. När det gäller transporter sker merparten av alla inkommande leveranser av förbrukade batterier (83 %) med lastbil. Därtill kommer leveranser av koks, järnoxid och annat produktionsnödvändigt samt utgående leveranser av färdigt bly och blylegeringar, där merparten (80 %) sker med lastbil. Enbart inkommande leveranser av förbrukade batterier medför 15 lastbilar dagligen. Några siffror kring resterande leveranser framgick inte av miljörapporten. Viss transport sker även inom fastigheten, mellan lager, mellanlager och produktion. När det gäller utrustningen i verksamheten är det framförallt fläktar och filteranläggningar på blyproduktionsanläggningen som utgör bullerkällorna, samt till viss del tennproduktionsbyggnaden, vilken dock används väldigt sällan. Spritt över fastigheten finns även en rad mindre ventilationsaggregat och annan utrustning som bidrar till bullernivåerna. En omfattande bullerutredning genomfördes under november 2011. Vid beräkningarna av bullernivåerna antogs bullerkällorna utgöras av två punktkällor med centrum vid filteranläggningarna för blyproduktionsanläggningen och tennproduktionsbyggnaden.

Figur 1. Mätpunkternas placering i förhållande till antagna bullerkällor och verksamhetsområde Resultatet från dessa bullerberäkningar presenteras enligt underlaget nedan.

Figur 2. Beräknade bullernivåer i mätpunkterna Resultatet från dessa bullerberäkningar visar att bullernivåerna vid närmaste bostadsområde (Transchellsgatan och Gränsgatan) ligger under villkoren i det gällande miljötillståndet.

Utsläpp till luft av stoft Utsläppen av stoft till luft är sammankopplade med återvinningsprocessen (processgaser) och diffusa dammningar (interna transporter, hanteringen och lagringen blyhaltiga råvaror ). Det gällande miljötillståndet innehåller flera villkor knutna till utsläpp till luft av stoft från verksamheten. Det klargörs att Anläggningen ska drivas och underhållas så att utsläppet av stoft via processgaserna blir så litet som möjligt. Stofthalten i renade processgaser får som riktvärde inte överskrida 2 mg/nm3 (normal torr gas). Emissionsmätningar genomförts regelbundet och visar att villkoren i det gällande miljötillståndet uppfylls med avseende på utsläpp till luft av stoft. För år 2008 uppgick det totala utsläppen till luft av stoft till sammanlagt 376 kg, varav 124 kg bly. Mindre mängder kadmiun, koppar, kvicksilver och arsenik förekom, men bly dominerar bland det metallhaltiga stoftet. Boliden Bergsöe AB tillhör en av de största utsläppskällorna för bly i Sverige. Det är endast den stora gruvbrytningen och metallutvinningen i Norrland som kan konkurrera om platserna med motsvarande utsläpp. Den diffusa dammningen har Boliden Bergsöe AB på uppmaning av Länsstyrelsen vidtagit åtgärder kring. Den södra delen av verksamhetsområdet (innehållande hanteringen och lagringen av blyhaltiga råvaror ) sopas flera gånger per dag, våtläggs och verksamhetsområdet som helhet sopas en gång per vecka. Hanteringen och lagringen av blyhaltiga råvaror är till stor del inbyggd och transporter sker i täckta fordon. Den diffusa damningen är betydande och utgör minst hälften av de nuvarande totala blyutsläppen till luft. Miljökonsekvensbeskrivningen som är framtagen i samband med ansökningsprocessen för det förnyade miljötillståndet klargör att det i dagsläget inte bedöms vara nödvändigt med spridningsberäkningar kring utsläppen till luft av stoft, utan att befintliga nedfallsmätningar räcker för att avgöra påverkan. Nedfallsmätningarna som miljökonsekvensbeskrivningen hänvisar till är nedfallsmätningar som kommunen genomför. Sedan ett antal år tillbaka finns fyra mätpunkter (tre stycken på det södra industriområdet, benämnda S Bergsöe, ScanDust och Sydpunkten samt en mätpunkt i norra Landskrona, benämnd Hilleshög).

Figur 3. Mätpunkter för nedfallande stoft i Landskrona Vid mätpunkten S Bergsöe består stoftsammansättning till väldigt stor del av bly samt en noterbar andel zink. Samma stoftsammansättning har också mätpunkten ScanDust, medan vid mätpunkten Sydpunkten dominerar zink. Mätpunkten Hilleshög har klart mindre nedfall av alla tungmetaller jämfört med övriga. Nedfallsmätningarna visar att det under år 2010 i snitt på månad föll 9 mg/m 2 bly och 3mg/m 2 zink vid S Bergsöe, 20 mg/m 2 bly och 4 mg/m 2 zink vid ScanDust och 4mg/m 2 bly och 10 mg/m 2 zink vid Sydpunkten. Mängderna var betydligt lägre (< 1 mg/m 2 ) för Hilleshög. Kommunen klargör sammanfattningsvis att bly är den utmärkande tungmetallen representerad i nedfallet i Landskrona. Rapporten med nedfallsmätningar av bly liksom övriga tungmetaller konstaterar att resultaten inte förbättrats, utan snarare försämrats under senare år. Under år 2009 genomförde Boliden Bergsöe AB åtgärder för att minska den diffusa dammningen, vilket minskade mängderna av bly i nedfallet vid mätpunkten S Bergsöe. Samtidigt har dock mängderna ökat vid både ScanDust och Sydpunkten. När det gäller mängderna av zink i nedfallet varierar mängderna från år till år och det är svårt att dra några slutsatser. Boliden Bergsöe AB betecknas av kommunen som den huvudsakliga utsläppskällan för bly och Befesa ScanDust AB som den huvudsakliga utsläppskällan för zink.

Jämförelse mellan Landskrona och byn Arup tyder på att nedfallet av metaller i Landskrona är kraftigt förhöjt. Kvoten mellan maxvärdet i Landskrona och maxvärdet i Arup gällande bly är över 640. Detta ger en bild över skillnaden mellan Landskrona och bakgrundsvärdet i Skåne. Vidare finns två specifika rapporter med anknytning till nedfallet av tungmetaller i stoft. Det är dels en rapport som analyserar odlingen av grönsaker, dels en rapport som analyserar odlingen av gräs. Syftena med rapporterna är att klargöra mängderna tungmetaller i dessa. Rapporten som analyserat odlingen av grönsaker har utgått från odlingar av grönkål på ett antal platser spridda över Landskrona. Resultaten visar att det förekommer höga blyhalter i grönsakerna och rekommendationen är därför att inte odla grönkål i tätorten (oklart om enbart grönkål eller samtliga grönsaker). Rapporten som analyserat odlingen av gräs konstaterar att halterna av bly vid odlingsplatserna nära det södra industriområdet är högre än odlingsplatserna i den norra delen av Landskrona. Miljöförvaltningen konstaterat i yttrandet till ansökan om ett förnyat miljötillstånd att halterna bly i grönsaker i Landskrona överstiger riktvärdena för EU. Mätningar av halterna av bly från år 2008 visar att halter på 120 ng/m 3 (Lundåkrahamnen) och 60 ng/m 3 (Stadshuset) kunde uppkomma. Halterna ligger nära riktvärdena för blyhalter i luft. Miljöförvaltningen avslutar den allmänna rapporten med att konstatera att det är väsentligt att fortsätta med mätningarna och utredningarna samt genomföra ännu mer omfattande och precisa mätningar, dels för att kunna avgöra omfattningen av miljöstörningen och dels för att kunna se vilka resultat som miljöförbättringar för industrierna och kommunala verksamheter ger. När det gäller utsläppen till luft av kvicksilverhaltigt stoft uppgår det enligt Miljöförvaltningen vid dagens produktion till mellan 4 kg och 12 kg, med en möjlig ökning till 20 kg enligt ansökan till det förnyade miljötillståndet. Med detta är Boliden Bergsöe AB det klart största enskilda utsläppet i Landskrona och bland de tre till fyra största i hela Sverige. Företaget avser att under år 2011 göra försök med aktivt kol för att sänka utsläppen samt ska även utreda och pröva andra åtgärder som effektivt kan sänka utsläppen. Utsläpp till luft Miljörapporten för Boliden Bergsöe AB konstaterar att utsläpp till luft (SO 2 och NOx) förekommer och kan utgöra en miljöstörning. Emissionsmätningar genomförs regelbundet och visar att mängden kväveoxider (NOx) uppgår till mer än 51 ton årligen och svaveldioxid (SO 2 ) till strax över 234 ton. Vidare sker ett mindre utsläpp av dioxiner, vilket dock ligger under tillåtna allmänna riktvärden. Satta i ett sammanhang är dock utsläppen stora och utgör det största i Skåne och bland de 5 största i Sverige enligt Miljöförvaltningen. Även här avser företaget att under år 2011 göra försök med aktivt kol för att sänka utsläppen samt ska även utreda och pröva andra åtgärder som effektivt kan sänka utsläppen.

Det gällande miljötillståndet innehåller ett villkor som begränsar den utsläppta mängden koloxid (CO) från processgaserna till under 500 ppm, vilket miljörapporten anger är bekräftat genom mätningar. Lukt Några eventuella miljöstörningar sammankopplade med lukt berörs inte i miljörapporten för Boliden Bergsöe AB. Det gällande miljötillståndet innehåller dock ett villkor, Det åligger bolaget även i övrigt och i samråd med Länsstyrelsen vidta erforderliga åtgärder för att förhindra lukt från verksamheten., vilket indikerar att det tidigare funnits och möjligen finns en miljöstörning i form av lukt.

Olycksrisk i allmänhet Räddningstjänsten meddelar att Boliden Bergsöe AB ofta har mindre tillbud (behållare med smält metall som tappas eller läckage av smält metall), vilket medför mindre bränder eller explosioner. Företaget hanterar dock merparten av dessa på egen hand, eftersom det ligger en fördröjning på det automatiska brandlarmet. Vidare framhäver Räddningstjänsten den stora branden i batterilagret (behandlas närmare nedan) år 2001 och påverkan på omgivningen detta medförde och kan medföra i framtiden. Räddningstjänsten bedömer Boliden Bergsöe AB och deras verksamhet som en högriskverksamhet. Sedan åtminstone 8 år tillbaka har man ansett att Länsstyrelsen ska klassa verksamheten som en 2:4-anläggning. Något beslut från Länsstyrelsen föreligger dock inte. Miljöförvaltningen framhäver likt Räddningstjänsten riskerna med bränder i verksamheten, med efterföljande utsläpp till omgivningen. Boliden Bergsöe AB har genomfört ett antal riskanalyser kring verksamheten, framförallt med anledning av branden i batterilagret år 2001 (behandlas närmare nedan) och hur man ska kunna undvika liknande händelser i framtiden. Brandfarlig vara Tillstånd för brandfarliga och explosiva varor har beviljats enligt sammanlagt ungefär 800 liter brandfarliga gaser (bland annat gasol, acetylen och metan) samt 2.2 m 3 brandfarlig vätska klass 1 (bland anat etanol). Giltighetstiden är maj 2012. Enligt SÄIFS (2000:2), Hantering av brandfarliga vätskor renderar detta ett skyddsavstånd av 25 meter till särskilt känsliga byggnader, exempelvis sjukhus och skolor. Skyddsavståndet till bostäder är 25 meter och till övriga verksamheter 9 meter (9m/25m/25m). Enligt SÄIFS (1998:7), Brandfarlig gas i lös behållare, renderar detta ett skyddsavstånd av 100 meter till särskilt känsliga byggnader, exempelvis sjukhus och skolor. Skyddsavståndet till bostäder och övriga verksamheter är 3 meter (3m/3m/100m). Med en avskiljning i lägst brandteknisk klass EI60, behövs inget minsta avstånd. Brandgaser Mellan den 13 juli och den 15 juli år 2001 rasade en omfattande brand i batterilagret hos Boliden Bergsöe AB. Branden har analyserats både i en sammanfattande och utredande rapport (år 2001), liksom i riskanalyser och konsekvensanalyser (år 2002) för att motverka en upprepning. Branden började strax efter midnatt den 13 juli, troligen på grund av ett blixtnedslag från det åskväder som rådde under natten. På kort tid spred sig branden och snart var hela batterilagret i brand. Sammanlagt fanns det ungefär 14000 ton batterier i lager vid tidpunkten. Blixtnedslaget har troligen utgjort den tändande gnista som ledde fram till en allt snabbare process, där plasterna i batterierna smälte, bröts ned och förångades (pyrolys), vilket medförde en kraftig temperaturökning i batterilagret och en allt snabbare process och brandspridning.

Vindriktningen under branden var ursprungligen sydvästlig, men övergick senare till sydlig eller sydöstlig. Branden medförde en kraftig rökgasbildning och rökplymen svepte in över närliggande industrier och bostadsområden. Räddningstjänsten har angivit att rökplymen som mest sträckte sig 700 meter från Boliden Bergsöe AB. Batterierna innehåller såväl olika plaster som bly och andra metaller och svavelsyra. Den höga temperaturen från branden och förångningen (pyrolysen) medförde bildandet av en rad skilda giftiga nedbrytningsprodukter. Bland annat bildades svaveldioxid (SO 2 ) och det bedömdes att ungefär 10 ton av denna frätande och giftiga kemikalie följde med rökgaserna. Vidare fanns en rad giftiga nedbrytningsprodukter och förbränningsprodukter från plasterna i rökgaserna, liksom att det fanns misstankar om bildandet av såväl giftiga dioxiner som giftiga tungmetaller. Någon analys av rökplymen och dess innehåll gjorde dessvärre aldrig. Konsekvenserna från branden i batterilagret är svåra att utreda i detalj. Klart är att branden utgjorde såväl en omfattande miljöstörning som en omfattande riskstörning. Miljöförvaltningen i Landskrona och Yrkesmedicin i Lund konstaterade under hösten år 2001 små förhöjda halter av bly i blodet hos boende i vindriktningen från branden (bostadsområdet Örja). Räddningstjänstens personal och annan personal som arbetade under branden uppvisade desto större förhöjda värden. Stoftnedfallet över Landskrona hade kraftigt förhöjda värden under åtminstone 3 dagar efter branden. En efterföljande riskanalys och konsekvensanalys (år 2002) konstaterade att självantändning i batterilagret inträffat omkring 4 gånger under en tioårsperiod (år 1991-2001) och pekar även på blixtnedslag och brand i arbetsfordon som möjliga antändningskällor. Efter branden i batterilagret genomfördes ett omfattande arbete med säkerhetshöjande åtgärder, bland annat vad gäller branddetektion. Riskanalysen utgår från att branddetektionen är tillräcklig och snabb, när man beräknar spridningen av svaveldioxid (SO 2 ) i närområdet. Figur 3. Beräkningar av spridningsavståndet för svaveldioxid (SO 2 ) från en brand i batterilagret Vid den händelse att branddetektionen inte fungerar med nödvändig snabbhet eller helt felfungerar och insatstiden fördröjs till mer än en och en halv timme, konstaterar riskanalysen dock att avståndet till 5 ppm blir drygt 400 meter och till 100 ppm drygt 250 meter. Redan vid 10 ppm medför exponeringen för svaveldioxid (SO 2 ) bröstsmärtor och hosta, medan 400 ppm är dödlig redan vid en kort exponering och riktvärdet IDLH ( immediately danger for life and health ) är 100 ppm.

Konsekvensanalysen fokuserar på spridningsberäkningarna av svaveldioxid (SO 2 ), men behandlar även förekomsten av metaller och tungmetaller i aerosolform med brandgaserna och förbränningsprodukter samt nedbrytningsprodukter från plasterna. Sammanfattningsvis anger riskanalysen att en framtida brand i batterilagret med nuvarande utformning och fungerande säkerhetssystem enbart kommer att medföra en begränsad miljöstörning och riskstörning, med nödvändiga skyddsavstånd på drygt 50 meter till ofarliga koncentrationer av svaveldioxid (SO 2 ). Som tidigare klargjorde blir dock konsekvenserna betydligt mer omfattande om branden inte upptäcks och insatsen inleds på ett tidigt stadium. Underlag Utredning Brand i batterilager 13-15 juli, Boliden Bergsöe AB, 2001-07-23 Riskutredning för kvarteret Bulten 2, 2002-03-08 Mätning av externt buller för Boliden Bergsöe AB, 2011-11-21 Mätningar av tungmetaller i fallande stoft i Landskrona, 2010 Tungmetallbestämning i gräskulturer i Landskrona, 2010 Miljörapport för Boliden Bergsöe AB, 2010 Grönsaksundersökning Bly i sallat och grönkål i Landskrona, 2010 Tillstånd för hantering av brandfarliga och explosiva varor (Bulten 1), 2002-03-11 Kontakt med André Bengtsson, Räddningstjänsten i Landskrona, 2011-10-24 Kontakt med Peter Johnsson, Miljöförvaltningen i Landskrona, 2011-11-21 Kontakt med Peter Malmqvist, Länsstyrelsen i Skåne, 2011-10-27 Kontakt med Johan Ekberg, Boliden Bergsöe AB, 2011-12-23