Tematisk översiktsplan avseende strandområden i Nybro kommun

Relevanta dokument
1:2. Siggegärde 2:2 VIRKESJÖ

NATURRESERVAT OCH NATURA 2000

BILAGA 1 TILLHÖR LÄNSSTYRELSENS BESLUT Sida 1(6) Datum Samhällsbyggnad Naturvård. Arvika kommun

1.1 Arbogaån. Karta över LIS-området. övergår till björk.

ÖP STORSJÖNS STRAND ÅRE KOMMUN LIS, Landsbygdsutveckling i strandnära lägen

Strandskydd och boende vid stranden. Foto: Jana Andersson

Olika skydd för naturen

1(4) Dnr. Vid inventeringen har områdenas naturvärden har bedömts utifrån en tregradig skala enligt nedan.

Ansökan om strandskyddsdispens enligt 7 kap 18 miljöbalken

>> aktion : Mönsterås kommun

Förslag till beslut om utvidgning av strandskyddsområden i Dals-Eds kommun

Förslag på utvidgade strandskyddsområden i Kalix

Skötselplan för JONSBOL Arvika kommun, Värmlands län

Översiktlig naturvärdesbedömning med fokus på värden knutna till träd. Siggehorva, Mönsteråsbruk

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

LIS-områden Utpekande av områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen Karlstad CCC

ANTAGANDEHANDLING (Övriga handlingar) CHECKLISTA FÖR BEHOVSBEDÖMNING

Förord. Göteborg den 20 maj 2005 Sara Norlin och Sofie Nyström

Bilaga 1. Riktlinjer för kommunens hänsyn till naturvärden vid planering och tillstånd

Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning

NATURCENTRUM AB Johan Ahlén Naturvårdsbiolog

Yttrande över ansökan om strandskyddsdispens för nybyggnad av fritidshus inom fastigheten Sikeå 5:112

Yttrande över ansökan om strandskyddsdispens för ersättningsbyggnad (fritidshus) inom fastigheten Skäran 15:15

Innehållsförteckning 1 INLEDNING ORIENTERING BAKGRUND OCH SYFTE NULÄGESBESKRIVNING... 6

LANDSBYGDSUTVECKLING

25(60) Fördjupad översiktsplan, Fjällbacka 25(60)

NATURINVENTERING SKUTHAMN

Version 1.00 Projekt 7407 Upprättad Reviderad. PM vattenmiljö och botten, tillhörande detaljplaneprogram Södra Grimmstad, Kils kommun

Sällskapet för Naturskydd Sällskapet för Naturskydd 2008 NORET

LIS-bilaga. Översiktsplan 2010 Karlskoga kommun. Antagande KS-KF LIS. Landsbygdsutveckling inom strandskyddsområden

Ansökan om strandskyddsdispens inom skyddade områden enligt 7 kap miljöbalken

Naturen i Motala. Naturvårdsprogrammet faktaunderlag, strategier & åtgärder i kommunens naturvårdsarbete

Beskrivning av uppdrag, inklusive foton

Behovsbedömning av detaljplan för Hörneå 8:539, Dnr 2017/02325

Detaljplan Eds allé Naturvärden

Yttrande över ansökan om strandskyddsdispens för nybyggnad av fritidshus inom fastigheten Näs 3:33

08STA STA3571. Åtgärdsområde: Madesjösjön ID: LJUH003. Status: Vilande Bidrag: 85 % Avrinningsområde: 77 Ljungbyån Huvudman: Nybro kommun

Förord. Syfte med skötseln av området. Generella råd och riktlinjer

Översiktlig naturinventering Saltkällans säteri 1:3

PM PM - Introduktion till strandskyddslagstiftningen Dnr KS18/ Maria Cassel Miljöstrateg

Blågöl. Sjön kan inte anses ha betydelse för forskning, undervisning eller vara ett framstående exempel på någon sjötyp.

Moren. Moren har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning. Sjön är inte heller något framstående exempel på någon sjötyp.

Miljö Områden som omnäms i texten visas på kartorna på sidorna 13 och 15. Markanvändning. Kommunala planer. Fordon. Oskyddade trafikanter.

Yttrande över ansökan om strandskyddsdispens för uppförande av attefallshus inom fastigheten Klintsjön 14:5

ÖVERSIKTLIG NATURVÄRDESINVENTERING AV NATURMARK PÅ KRÅKVIK 2:2, SEGELTORP

Naturvärdesinventering E18 Töcksfors

Ansökan om dispens från strandskydd enligt 7 kap. 18 miljöbalken

Naturvårdsinventering inför detaljplan för befintliga och nya bostäder inom fastigheterna Ödsby 4:1 m.fl.

Skötselplan. Rökland 1:144. Samråd

Detaljplan för fastigheten Skruv 15:13 m.fl

Landsbygdsutveckling i strandnära läge (LIS) 2011

Upptäck lederna i. Biskopstorp!

Tillägg till tematiskt tillägg till översiktsplanen avseende strandskydd, LIS

Naturinventering och naturvärdesbedömning av planområdet Eriksbergs verksamhetsområde på Koön, Kungälvs kommun

Natur- och kulturvärdesinventering för LIS-plan 2017

Ett nytt strandskydd hur hanterar vi det?

PU 55/18. Avtal , Överenskommelse om intrångsersättning avs. upplåtelse av mark för bildande av naturreservatet Hårssjön-Rambo mosse

Kemisk/fysikaliska mätresultat. Biologisk funktion. Raritet. Biologisk mångformighet. Bedömning: Stark påverkan vilket ger 1- poäng.

Yttrande över ansökan om strandskyddsdispens för nybyggnad av fritidshus inom fastigheten Djäkneboda 1:68

Yttrande över Översiktsplan för Göteborg och Mölndal, fördjupad för Fässbergsdalen Samrådshandling april 2010

BESKRIVNING ÖVER OMRÅDESBESTÄMMELSER

Användning av mark- och vattenområden

Yttrande över ansökan om strandskyddsdispens för uppförande av attefallshus inom fastigheten Lägde 11:12

SÖDRA HYN VANDRA I VACKERT NATURLANDSKAP

Bilaga 1 Biotopkartering och naturvärdesbedömning

Bilaga. Beskrivningar av naturvärdesobjekt Björnekullarna

Inventering av allmänningar och utkast till skötselplan. Version:

Förordnande om utvidgat strandskydd i Uddevalla kommun

Yttrande över ansökan om strandskyddsdispens för nybyggnad av förråd inom Gumbodahamn, fastigheten Gumboda 31:15

Inledande inventering av planområde inom Viggbyholm

Naturvärdesinventering tillhörande detaljplaneprogram Finnshyttan och Tranbo, Filipstads kommun.

Anmälan om vattenverksamhet och dispens från strandskyddsbestämmelserna på fastigheten Hossmo 1:53, Kalmar kommun Beslut

NATURRESERVAT I VÄRMLANDS LÄN VÄSTRA LÅNGHOLMEN EN DEL AV NATURRESERVATET VÄRMLANDSSKÄRGÅRDEN

Invigning av naturreservaten. Vedåsa och Marsholm. 9 September Kl 9-15

PM DETALJPLAN KVARNBÄCK, HÖÖR. BEDÖMNING AV NATURVÄRDEN

Utvecklad talan i överklagande

Naturreservat i Hamrångeområdet

PM om detaljplanering och strandskydd på Västra Bosön

NATURVÄRDES- INVENTERING STRANDNÄRA DELAR AV MÖCKELN, ÄLMHULTS KOMMUN PÅ UPPDRAG AV

Bedömning av miljöpåverkan Detaljplan i Hogstad

Version 1.20 Projekt 7460 Upprättad Reviderad Naturvärdesinventering tillhörande detaljplan för Ny skola Hammar, Hammarö 1:90

Miljödepartementet STOCKHOLM

Naturreservat i Säffle kommun

Yttrande över ansökan om strandskyddsdispens för nybyggnad av huvudbyggnad inom fastigheten Norum 3:64

Landsbygdsutveckling i strandnära läge

4.Östra Täby. 4. Östra Täby. Skala 1:18000

Planstudie över Allarängen. Upprättad i september 2004 av PLAN & BYGG

Metod Kalkmedel Antal ton. Hkp sjö Kalkmjöl 49,0 39,0 50,0 138,0. Hkp våtm Grov 0,2-0,8 170,0 161,0 161,0 492,0

VÄSTRA SILJAN SAMRÅDSHANDLING

Bedömning av behovet att upprätta en miljökonsekvensbeskrivning enligt Plan- och bygglagen och enligt kriterierna i MKB-förordningens bilagor 2 o 4.

Tilläggsuppdrag för naturvärdesinventering Nordrona

Gåpen. Gåpen har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning och är inte heller något framstående exempel på sjötyp.

7.5.7 Häckeberga, sydväst

Granskningsredogörelse, efter andra granskningen, för förslag till ny detaljplan för Skruv 15:13 m.fl.

STRANDSKYDDSINVENTERING LEKSAND

BEHOVSBEDÖMNING SAMRÅDSHANDLING. fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde. tillhörande detaljplan för. inom Arkösund i Norrköping

Kap. 5 FRILUFTSLIV - REKREATION

Ansökan om dispens från bestämmelserna i 7 kap 15 miljöbalken om strandskydd

ANSÖKAN OM STRANDSKYDDSDISPENS FÖR UPPFÖRANDE AV AVLOPPSPUMPSTATION PÅ DEL AV FASTIGHETEN ÅGESTA 1:4 ANSÖKAN FRÅN STOCKHOLM VATTEN AB

Yttrande över ansökan om strandskyddsdispens för nybyggnad av garage inom fastigheten Sikeå hamn 1:10

Transkript:

Tematisk översiktsplan avseende strandområden i Nybro kommun 109

Inledning Översiktsplanen är en kommuntäckande plan, som i stort ska ange hur mark- och vattenområden i kommunen är avsedda att användas och hur bebyggelseutvecklingen bör ske. För vissa delar av kommunen eller utifrån ett visst tema, kan översiktsplanen göras mer detaljerad och ingående. Den tematiska översiktsplanen avseende strandområden vid sjöar som gjorts, är resultatet av ett uttalat önskemål från Nybro kommun om att finna sjöar som kan medges lättnader från strandskyddet. Den metod som använts utgår från en grupp av sjöar som anses vara intressanta för exploatering. Beroende på olika förutsättningar kan de platser som utsetts antingen lämpa sig för exploatering eller ha sådana värden att de bör skyddas med dagens lagstiftning eller få ett starkare skydd. Den tematiska översiktsplanen redovisar alla de sjöar som undersökts samt vilket skydd de bör ha. Syftet med den tematiska översiktsplanen avseende strandområden är bl a att - anvisa lämpliga områden i närheten av sjöar för framtida utbyggnad av permanentbostäder och fritidsbostäder - anvisa sjöar som förmodas kunna vara hotade av exploatering och som behöver ett starkare skydd än vad dagens lagstiftning medger för att säkras för framtiden - Ge riktlinjer för hur strandområden med olika förutsättningar och skydd bör behandlas vid förfrågningar om dispens från strandskyddet - Ge riktlinjer för hur framtida exploatering i strandnära områden bör komma till stånd 110

Den tematiska översiktsplanen redovisas i denna beskrivning med områdesbeskrivningar för varje sjö som undersökts. Områdesbeskrivningarna är av olika omfattning beroende på vilket skydd den aktuella sjön/platsen anses behöva. De platser som anses kunna medges lättnader från strandskyddet följs av förslag och riktlinjer för framtida utveckling samt förslag på åtgärder som kan säkerställa planens syfte. 111

Övergripande mål En nyansering av strandskyddet innebär både begränsningar och möjligheter som ställer krav på kommunens agerande. Sjöar och stränder är på flera sätt känsliga naturtyper och mycket attraktiva i olika avseenden. Vid en nyansering av strandskyddet är det viktigt att olika intressen tillgodoses och att kommunen försöker nå en mångsidighet avseende användandet av strandnära områden. Övergripande mål har därav formulerats utifrån tre markanvändningsintressen: Friluftsliv Sjöar som har betydelse för friluftslivet ska säkras. Tillgång till naturområden för rekreation och friluftsliv i form av närströvområden vid sjöar ska finnas. Biologisk mångfald Sjöar som har betydelse för biologisk mångfald ska säkras. Sjöar som kan komma att få betydelse för biologisk mångfald ska säkras. Bebyggelse Sjöar/platser med ringa betydelse för friluftsliv och biologisk mångfald ska kunna utgöra framtida bostadsområden. Bostäder i attraktiva lägen skall eftersträvas. Vid exploatering i strandnära områden bör andra strandområden kompenseras genom stärkt skydd eller återskapande av förstörda strandområden om det anses finnas rimliga skäl. 112

I övrigt är ett långsiktigt tänkande nödvändigt. Sjöar som idag inte har ett högt värde beträffande friluftsliv och biologisk mångfald men som förmodas kunna få det i framtiden bör sparas. Även orörda sjöar bör skyddas från all typ av påverkan eftersom de kan få stor betydelse i framtiden. Nybro kommun Nybro kommun ligger i sydöstra delen av Sverige. Den är en viktig del av Glasriket i Småland. Kommunen har ett bra läge för pendling till två av Smålands större orter, Växjö och Kalmar. Dess läge i Glasriket innebär också att många turister som tyskar, danskar m fl varje sommar besöker Nybro kommun. En del av dessa blir så fästa vid Sverige och den småländska naturen i Nybro kommun att de årligen återkommer, en del väljer t.o.m. att köpa sommarhus. Att erbjuda ett attraktivt boende i närheten av t.ex. en sjö skulle således kunna inbjuda till att fler människor flyttade till Nybro, både svenska pendlare som utländska turister. Med anledning av detta har en studie av sjöarna genomförts som utgör underlag till den tematiska översiktsplanen. Planområdets omfattning Översiktsplanen omfattar de sjöar som i kartbilden till höger markerats med en mörkare blå ton. Bild 19. Kartbilden visar de sjöar som har analyserats i TÖS-modellen. Det är dessa sjöar som behandlas i den tematiska översiktsplanen. Även kommunens övriga sjöar syns på bilden men de redovisas i en ljusare blå färg. Dessa sjöar har inte ansetts vara intressanta för kommunen att planlägga. Dagens skydd anses tillräckligt. 113

Kroksjö Tämmen Lille Hindsjön Boasjön Mjösjön Stensjön Store Hindsjön Hinsaryd göl Orrenäsasjön Virkessjön Nybro NYBRO Madesjösjön Skärsjön Örsjösjön Mosjön Dackebosjön Hultabräan 114

Nyanserat skydd Av de sjöar som undersökts har studiens inventeringar och analyser klargjort vilken form av skydd som varje sjö bör ha. Sjöarna/ platserna kan ha något av följande skydd: - Oförändrat skydd - Utökat skydd - Möjlighet till lättnader Bild 20. Kartan till höger visar endast de sjöar i Nybro kommun som inkluderats i den tematiska översiktsplanen. Färgerna visar vilken kategori sjöarna hamnat i. Oförändrat skydd Utökat skydd Möjlighet till lättnad av strandskyddet 115

Tämmen Hinsaryd göl Lille Hindsjön Boasjön Mjösjön Stensjön Kroksjö Store Hindsjön Orranäsasjön Madesjösjön Nybro Örsjösjön Virkesjön Skärsjön Dackebosjön Hultabräan Mosjön 116

Sjöar med oförändrat skydd Följande sjöar var de som efter platsanalysen ansågs behöva dagens skydd men där ett utökat skydd inte var nödvändigt. Därmed regleras de genom strandskyddslagen på samma sätt som tidigare, dvs enligt 7 kap 13 Miljöbalken. De särskilda skälen är enda möjligheten till dispens från lagen. Bedömningarna av sjöarna är gjorda utifrån TÖS-modellen. Resterande uppgifter är hämtade från kommunens Naturvärdesbedömning som gjordes 1994. Boasjön Sjön är en av kommunens största och vackraste, dessutom är den nästan helt orörd samt har stor betydelse för friluftslivet. Den anses dock inte behöva ett utökat skydd eftersom den idag har ett skydd på 200 meter. Storlek: 1,63 km 2 Kommunens värdering: Högt naturvärde Friluftsliv: Sjön har stort rekreationsvärde, vad det avser fiske och bad. Biologisk Mångfald: Boasjöan är en näringsfattig och försurningskänslig sjö som omges av barrskog och mindre våtmarker. Omgivningen kring sjön är slitagekänslig. Vattenkvalitet upprätthålls genom kalkning vart tredje år. Det ornitologiska värdet anses högt, p g a relativt stor förekomst av häckande Storlom. Fiskeförekomsten är ordinär. Flodkräftan har kommit tillbaka efter kalkningsinsatserna. Dackebosjön Den varierade vegetationen, den flikiga strandkanten samt partier av lövskog och hagmarker talar emot lättnader i strandskyddslagen. Utökat skydd anses inte behövas eftersom inga avgörande värden har påträffats. Storlek: 0,55 km 2 Kommunens värdering: Högt naturvärde 117

Friluftsliv: I sjön råder allmänt kortfiske varför fritidsfiske har stor betydelse. Detta förutsätter dock tillgång till båt. Vinterfisket är mycket populärt. Vid den östra stranden finns en badplats som nyttjas en hel del. Biologisk Mångfald: Sjön ingår i ett klass 3-område enligt översiktsplanen. Ett par åsryggar finns i den södra delen. Sju fiskarter påträffades vid provfiske. Fångstvikten ansågs hög och inga tecken på försurningspåverkan kunde utläsas. Sex arter av fåglar har setts häcka här. Kroksjö Sjön anses inte behöva utökat skydd eftersom exploatering inte tros vara ett stort hot. Ingen bebyggelse finns idag inom strandskyddat område och p g a dåliga fysiska förutsättningar för bebyggelse lämpar den sig inte heller för lättnader i skyddet. Storlek: 0,46 km 2 Kommunens värdering: Skyddsvärde i övrigt Friluftsliv: Sjön har betydelse för fritidsfisket, både sommar och vinter, trots att det ej är allmänt. Tillgång till båt är en förutsättning då stränderna bitvis är mycket snåriga. På hällarna i öster finns naturliga rastplatser, som ofta utnyttjas. Biologisk mångfald: Kroksjö är en måttligt näringsrik sjö med igenväxningsproblem, såväl i vattnet som på land. Skogen består främst av barrskog. Området söder om sjön består av ett gammalt kulturlandskap med grova lövträd som ek, asp, lönn, lind och ask samt hassel. Denna lövrika miljö har en intressant insektsfauna. Fiskeförekomsten är ordinär. Om fågelförekomsten saknas uppgifter. Lille Hindsjön Sjön är i stort sett orörd samt har stor betydelse för friluftslivet och kan därför inte medges lättnader. Den anses inte heller behöva ett utökat skydd eftersom exploatering inte utgör ett så pass stort hot. Storlek: 0,43 km 2 Kommunens värdering: Högt naturvärde Friluftsliv: Sjön utnyttjas i stor utsträckning för rekreation, främst 118

bad och fiske. Den allmänna badplatsen omfattar en gräsbevuxen yta, en brygga, rutchbana, grillmöjligheter, bord och bänkar, omklädningshytt samt toalett. Närboende har med tillstånd av markägaren fått möjlighet att fiska i sjön. Vintertid utnyttjas sjön som skridskobana. Badplats, rastplats/utsiktsplats är utsatt på karta. Biologisk mångfald: Omgivande mark består övervägande av barr- och lövskog med en del stora ekar vid badstranden. Utmed den västra stranden, som mest utgörs av granskogar, har en del skog huggits och gallrats. I strandkanten växer björk, vide och pors och bildar en bård mot barrskogen. I den södra delen av sjön är lövinslaget stort. En del av den norra stranden betas. Sjön ingår i ett av de områden inom kommunen vars berggrund och jordlager delvis utgörs av basiska grönstenar, vilket präglar vegetationens utseende till en del. Sjöns södra delar hyser ett rikt fågelliv. Även i sjön som helhet har många fågelsorter observerats. Flyttfåglar som observerats är bl a sångsvan, vigg och trana. Mjösjön Sjön är relativt svårtillgänglig och till formen mycket smal vilket gör att den inte förmodas vara attraktiv för boende. Sjöarna i denna del av kommunen är nästan helt opåverkade och kan därför i framtiden få stor betydelse för biologisk mångfald och friluftsliv, t.ex. ekoturism. Utökat skydd anses inte behövas eftersom den inte anses hotad av exploatering. Storlek: 0,38 km 2 Kommunens värdering: Högt naturvärde Friluftsliv: Sjön används i viss mån till fiske. Tillgång till båt är en fördel. Biologisk mångfald: Sjön är omgiven av barrskog och mindre myrar samt av gammal kulturmark. Den omväxlande naturen på östra sidan, med dess olika naturtyper, gamla träd och rika örtvegetation hyser en intressant skalbagges- och fjärilsfauna, samt förutsättningar för olika hackspettsarter. Fiskförekomsten är ordinär. Mosjön Befintlig bebyggelse ligger utanför strandskyddat område, men vi- 119

dare exploatering anses inte möjlig eftersom sjön är relativt liten och redan hyser ett antal större fritidshus. Exploatering anses idag inte vara ett hot eftersom det fortfarande finns ett flertal lediga tomter längs sjön. Storlek:0,35 km 2 Kommunens värdering: Skyddsvärde i övrigt Friluftsliv: Fritidsfisket är allmänt i sjön. Fiskekort kan köpas och båt kan hyras. Dackeleden startar vid sjön. Biologisk mångfald: Mosjön ingår i Hultebräanområdet som består av varierande natur. Vid provfiske återfanns fyra arter. Flodkräftan försvann med kräftpesten på 1980-talet. Storlom häckar vid sjön. Ytterligare uppgifter om naturvärden saknas. Skärsjön Sjön har höga värden och bör därmed skyddas från bebyggelse. Utökat skydd anses inte behövas eftersom de befintliga värdena inte är så höga att detta krävs. Storlek: 2,13 km 2 Kommunens värdering: Högt naturvärde Friluftsliv: Sjön utnyttjas i hög grad både som bad- och fiskesjö. Fiskekort säljs och båtar finns att hyra. Eftersom det ornitologiska värdet är stort, är Skärsjön betydelsefull som exkursionsmål. Den allmänna badplatsen i sydost utnyttjas frekvent. Bryggor, omklädningshytter och toaletter finns. Biologisk mångfald: Fyra arter av fisk har påträffats vid provfiske. Sjön har ett högt ornitologiskt värde. De grunda vegetationsrika vikarna är rika på föda och tillsammans med öarna ger de ett gott skydd för både häckande och rastande fåglar. Vid en fågelinventering fann man 49 häckande par av 5 arter. Mink har även observerats. 120

Sjöar med utökat skydd Bedömningarna av sjöarna är gjord utifrån TÖS-modellen. Resterande uppgifter är hämtade från kommunens Naturvärdesbedömning som gjordes 1994. Hultebräan 1:30 000 Hultebrän är 1,90 km2 stor och den näst största sjön i kommunen (efter Store Hindsjön) och en av de mest orörda sjöarna i den södra delen av kommunen. Kommunens värdering är att det finns höga naturvärden runt sjön. Sjön anses kunna få stort värde i framtiden för främst friluftsliv. Att utveckla sjön för att uppnå högre rekreationsvärden kan vara mer lönsamt på lång sikt än att placera ny bebyggelse här. Att hålla sjön fri från påverkan kommer även att gynna den biologiska mångfalden. 121

Friluftsliv Hultebräan används för friluftsliv i stor utsträckning. Fiske och bad är vanliga aktiviteter på sommaren. Det finns två badplatser, en i söder och en i nordost. Den i nordost har faciliteter som toalett, gungor, brygga, anlaggd gräsmatta och grillplats. Badplatsen i söder är av enklare slag. Runt sjön finns många skogsvägar som används för rekreation. Biologisk mångfald Området kring Hultebräan käraktiseras av blandad vegetation i form av löv- och barrskog samt mindre områden med betesmark och åker. I området i nordost finns tydliga rester av gammal kulturmark med enar, ekar samt ett stort inslag av hassel. Skogsbruk bedrivs på sina ställen och utmed den södra stranden är några vallar byggda för att förhindra att skog översvämmas. Den variationsrika naturen hyser ett rikt djurliv, bl a hasselmus, hasselsnok och sandödla. Sjön är också en av kommunens förnämsta fågelsjöar vad beträffar antalet arter, både vad gäller häckande som rastande fåglar. Även fiskbeståndet anses vara högt, både vad det avser antalet individer och antalet arter. Varför krävs ett högre skydd? Hultebräan har mycket höga värden avseende friluftsliv och biologisk mångfald vilket innebär att exploatering skulle motverka strandskyddets syften. Sjön är idag en råvattentäkt för Kalmar kommun och enligt kommunens naturvärdesbedömning kan detta komma i konflikt med djurlivet. Detta gäller främst lekplatser för fisk och sjöfågelhäckning. Därmed bör sjön skyddas från fortsatt påverkan så länge den används som vattenmagasin. Skogarna är relativt orörda och används sannolikt för bär- och svampplockning. Även jakt förekommer i skogarna. Kommunens längsta vandringsled (Dackeleden) passerar förbi sjön. 122

Madesjösjön 1:20 000 Sjön är 0,26 km 2 stor och en mycket grund sjö. Den är idag lätttillgänglig p g a av sitt nära läge till väg xx. Däremot är vägen ner till stugorna privatiserad genom förbudsskyltar och vägbom. Detta är mycket olyckligt eftersom sjön borde vara tillgänglig för allmänheten. Privatisering av detta slag är ett misslyckande, speciellt med tanke på att stugorna har strandtomter och helt ockuperar en stor del av sjön. Vidare utveckling av sjön måste fokusera på att göra den än mer tillgänglig och användbar för rekreation. Kommunen har angett att sjön har högt naturvärde. Friluftsliv Eftersom sjön hyser ett 20-tal sommarstugor vistas många människor där under sommarhalvåret. Sjön ligger endast fyra kilometer från Nybro tätort vilket också gör den attraktiv som badsjö för 123

boende där. I väster finns en naturlig badplats som nyttjas flitigt. Sjön används också till stor del för fiske. Biologisk mångfald Sjön är till stor del påverkad av människor eftersom ett stort fritidsområde ligger intill vattnet. Sjön är relativt liten och bebyggelsen känns påtaglig. Enligt uppgifter från kommunen är den näringsfattig och saknar väldefinierade tillflöden. Vegetationen domineras av barrskog, med en lövbård av björk närmast vattnet. Fiskbeståndet anses vara mycket högt p g a att sjön är så grund (1,43 meter i medeldjup). Vid en mätning 1992 var medelfångsten klart högst i Madesjösjön av kommunens samtliga sjöar. Någon fågelinventering har ej gjorts men sjön är främst en rastsjö även om ett fåtal arter har setts häcka här. Påverkan på sjön sker främst från stugbyn i norr och vägen i väster. Klippning av vass m m är nödvändig för att hålla sjön öppen, detta sköts av stugföreningen. Sjön anses vara känslig varför den är viktig att skydda. Det största hotet anses vara om befintliga stugor får bygga avloppsanläggningar. Varför krävs ett högre skydd? Den främsta anledningen till att utöka skyddet är att säkra de höga rekreationsvärdena som finns runt sjön. Sjön är liten och upplevs idag som exploaterad och påverkad i hög grad. Ytterligare exploatering skulle dels förstöra intrycket av den lantliga och naturliga karaktären som ändå finns kvar, men också utgöra ett hot mot tillgängligheten, vattenkvaliteten och fiskebeståndet. 124

Sjöar/platser med möjlighet till lättnader från strandskyddet Följande sjöar har en eller flera platser där det enligt TÖS-modellen kan vara möjligt att medge lättnader i skyddet. Här motiveras varför platserna kan medges lättnader från strandskyddet och vad som bör vara gällande för dessa platser. De platser runt sjöarna som inte har utsetts som möjliga för lättnader innefattas av ett oförändrat strandskydd. Bedömningarna av sjöarna är gjord utifrån metoden. Resterande uppgifter är hämtade från kommunens Naturvärdesbedömning som gjordes 1994. Beskrivningarna av dessa platser är uppdelade i två delar som visar på två olika tillvägagångssätt för hur man kan behandla strandområden som kan medges lättnader i en tematisk översiktsplan. Det första tillvägagångssättet, Del 1, visar platsens förutsättningar bl a genom en SWOT-analys, den andra, Del 2 genom att visa på riktlinjer för en framtida detaljplanering. Anledningen till dessa två presentationstekniker är att förtydliga att det finns flera möjliga sätt att behandla dessa platser och att man kan anpassa tillvägagångssättet efter behov och krav. 125