Läsanvisning Naturvårdsverkets branschlista Naturvårdsverkets MIFO-handbok Uppdrag Initiering av arbetet Identifiering Branschklassat objekt Inventering - uppgiftsinsamling Inventering - Riskklassning Riskklassat objekt Kommunicering Rapportera och avsluta
Uppdrag Arbetet startar med att förvaltningen får ett uppdrag från nämnden att inventera potentiellt förorenade områden. Har ni inget sådant uppdrag så finns det en presentation förberedd som riktar sig till politiker. Syftet med presentationen är att visa på nyttan med att arbeta förebyggande med förorenade områden och utifrån det föreslå att börja detta arbete med att inventera misstänkt förorenade områden. Presentationen bygger på en rapport från Sundvalls kommun som visar på de samhällsekonomiska nyttorna av förebyggande arbete med förorenade områden. Samhällsekonomiska nyttor Det finns flera samhällsekonomiska nyttor som en följd av ett förebyggande och strukturerat kommunalt arbete med förorenade områden. Det gäller både för tillsynsmyndigheten och markägare eller markexploatörer. Exempel på samhällsekonomiska nyttor: minskade risker för miljö och hälsa förorenaren betalar värdeökning av mark samt ökade rekreationsvärden minskat behov av att ta orörd mark i anspråk positiv publicitet och kunskapsuppbyggnad förtätning som gynnar näringsliv, bostadsutveckling och befintlig infrastruktur arbetstillfällen och vinster för entreprenörer minskat risktagande vid exploatering om förorening är känd och/eller åtgärdad. Läs mer Följ länken till Samhällsekonomiska nyttor för att fördjupa dig i samhällsekonomiska nyttor. Den sammanfattar det vi ansett vara det viktigaste från den ovan nämnda rapporten från Sundsvall. Vill du läsa hela rapporten så finns ävenen länk till den nedan. För att motivera en initiering av förorenade områden i din kommun kan du använda Powerpoint presentationen nedan. Presentationen riktar sig till politiker och kan användas vid presentation i nämnden. Samhällsekonomiska nyttor Powerpointpresentation för att motivera en initiering av inventering av förorenade områden i din kommun En översiktlig samhällsekonomisk analys av arbetet med förorenade områden i Sundsvalls kommun, Enveco Miljöekonomi AB och Helena Fürst, miljökonsult AB, 2011.
Initiering av arbetet Efterbehandlingsprocessen startar med information eller misstanke om att ett område kan vara förorenat. är så förorenat att det kan utgöra en oacceptabel risk för människors hälsa eller miljön. Arbetet med identifiering och inventering enligt MIFO fas 1 hör till den initiala delen efterbehandlingsprocessen. Miljömål och lagar styr arbetet Länsstyrelsen hade tidigare ett uppdrag att inventera potentiellt förorenade områden för nedlagda verksamheter och de pågående verksamheter där länsstyrelsen var tillsynsmyndighet. Detta arbete är nu avslutat. Nu återstår det arbete som kommunerna förväntas utföra. Det är i första hand de pågående verksamheter där kommunen är tillsynsmyndighet som ska inventeras. I tillsynsansvaret ingår även tillsyn av förorenad mark. I detta arbete är de nationella och regionala miljömålen viktiga styrmål. Nationella miljökvalitetsmål I det nationella miljömålet Giftfri miljö finns det en precisering som anger att förorenade områden ska vara åtgärdade i så stor utsträckning att de inte utgör något hot mot människors hälsa eller miljö. Miljökvalitetsmålet är inte tidsatt i dagsläget. Regionala miljömål Hallands län har samma regionala miljömål som de nationella miljökvalitetsmålen. För Västra Götalands län gäller nedanstående regionala miljömål för förorenade områden. Enligt de regionala miljömålen för förorenade områden ska alla områden med mycket stor risk (riskklass 1) eller stor risk (riskklass 2) för människors hälsa eller miljön åtgärdas. År 2020 har användningen ökat av annan teknik än schaktning följt av deponering, utan föregående behandling av massorna. År 2025 är minst 25 procent av områdena med mycket stor risk för människors hälsa eller miljön åtgärdade (riskklass 1). År 2025 är minst 15 procent av områdena med stor risk för människors hälsa eller miljön är åtgärdade (riskklass 2). År 2050 har alla områden med mycket stor risk eller stor risk för människors hälsa eller miljön blivit åtgärdade (riskklass 1 och 2). Lagstöd Krav ställs genom: Miljöbalken 2 kap., 9 kap. och 26 kap Miljöbalken 10 kap. vid konstaterad förorening För mer information om lagstöd följ länken längst ner på sidan. Det är möjligt för tillsynsmyndigheten att skriva ett föreläggande om inventering riktat mot en verksamhetsutövare. Lagstöd för ett sådant föreläggande kan vara: 2 kap. 2 och 7 samt 26 kap. 19, 21 och vid behov 22. I föreläggandet om inventering har, förutom hänvisningar till lagstöd, ett antal övriga motiveringar använts enligt nedan: Att kunna uppfylla miljökvalitetsmålet Giftfri miljö och den precisering som handlar om att de mest prioriterade förorenade områdena måste åtgärdas. Tillsynsmyndigheten behöver information för att kunna bedöma vilka som är de mest prioriterade områdena och därför måste alla misstänkt förorenade områden identifieras, inventeras och riskklassas. Vägledande rättsfall eller praxis Det finns några domar där föreläggande om inventering har överklagats och sedan avgjorts i Mark- och miljödomstolen samt Mark- och miljööverdomstolen. Du hittar dem på hemsidorna till Mark- och miljödomstolen samt Mark- och miljööverdomstolen eller EBH-portalen. Längst ner på sidan finns hänvisning till mer information om lagstöd och praxis. Hur kan inventeringen lämpligast genomföras? De olika arbetsmomenten i MIFO fas 1 kan kort beskrivas innehålla följande delar: Identifiering - objektet lokaliseras, registreras i EBH-stödet (nationell databas för misstänkt och förorenade områden) och tilldelas en branschklass Inventering - uppgiftsinsamling för att få underlag att göra en riskbedömning Inventering - riskklassning, d.v.s. en riskbedömning som resulterar i en riskklass Kommunicering och rapportering informera verksamheten om tilldelad riskklass samt rapportera riskklassen till EBH-stödet Tillsynsmyndigheten utför inventeringen Om ni väljer att tillsynsmyndigheten utför inventeringen kan det göras på flera sätt. En möjlighet är att inventeringen ingår i den ordinarie tillsynen och att insamling av uppgifter främst sker vid ordinarie tillsynsbesök. Ett annat alternativ är att ni utser eller anställer en eller flera personer som enbart arbetar med inventering. Verksamhetsutövaren föreläggs att utföra inventeringen Det är också möjligt att förelägga verksamhetsutövaren att utföra inventeringen. Resultatet granskas av tillsynsmyndigheten och i slutändan är det tillsynsmyndigheten som bestämmer riskklassen. Finansiering av inventeringen Vid de pågående verksamheter där kommunen har tillsynsansvar ingår även tillsyn över förorenad mark. Inventering av pågående verksamheter betalas därmed av verksamhetsutövaren genom den vanliga tillsynstaxan, dvs. årsavgift eller besöksavgift. Det kan behöva begäras ytterligare debitering om inventeringen tar längre tid. Detta förutsätter dock att kommunfullmäktige har fattat ett sådant beslut gällande den kommunala tillsynsmyndighetens verksamhet. Läs mer: Fördjupning om lagstöd Naturvårdsverkets rapport 4918, Metodik för inventering av förorenade områden. Hädanefter endast kallad rapport 4918. Ordlista finns på sidan 147. EBH-portalen
Fördjupning - lagstöd Miljöbalken Det krävs att ett område är konstaterat förorenat för att kunna ställa krav på utredningar och åtgärder enligt 10 kapitlet i miljöbalken. Om det däremot finns en misstanke att ett område är förorenat kan kapitel 26 i miljöbalken tillämpas. Exempel på detta är när det bedrivits en verksamhet eller bransch som typiskt sett orsakar föroreningar eller att det har förekommit ett känt utsläpp eller läckage. Kapitel 26 har tillämpats i samband med inventering av potentiellt förorenade områden. Det finns exempel på förelägganden och vägledande domar. Följande paragrafer i kapitel 26 har använts: 26 kap 19 Den som bedriver verksamhet eller vidtar åtgärder som kan befaras medföra olägenheter för människors hälsa eller påverka miljön ska fortlöpande planera och kontrollera verksamheten för att motverka eller förebygga sådana verkningar. Den som bedriver sådan verksamhet eller vidtar sådan åtgärd skall också genom egna undersökningar eller på annat sätt hålla sig underrättad om verksamhetens eller åtgärdens påverkan på miljön. 26 kap. 21 Tillsynsmyndigheten får förelägga den som bedriver verksamhet eller vidtar en åtgärd som det finns bestämmelser om i miljöbalken, att till myndigheten lämna de uppgifter och handlingar som behövs för tillsynen. Detsamma gäller också för den som annars är skyldig att avhjälpa olägenheter från sådan verksamhet. 26 kap 22 Den som bedriver en verksamhet eller vidtar en åtgärd som kan befaras medföra olägenheter för människors hälsa eller miljön eller den som annars är skyldig att avhjälpa olägenhet från sådan verksamhet är skyldig att utföra sådana undersökningar av verksamheten och dess verkningar som behövs för tillsynen. Tillsynsmyndigheten har därmed möjlighet att begära in uppgifter och handlingar som behövs för tillsynen enligt 26:21. Tillämpningen av denna paragraf förutsätter att det från adressaten/verksamhetsutövarens sida inte krävs någon närmare utredning för att uppgifterna ska kunna lämnas. För att kräva in mer utförliga utredningar eller undersökningar ska istället 26:22 tillämpas. Utredningsplikten går dock inte längre än vad som är nödvändigt för att tillsynen ska kunna fullgöras. Vidare framgår det av motiven/förarbeten till 26:22 att bestämmelsen även omfattar nedlagd verksamhet. Domar från Mark- och miljödomstolen Nedan följer några domar från Mark- och miljödomstolen som bedöms som vägledande. Mål M 3934-11 I denna dom överklagade ett bensinbolag miljönämndens föreläggande om inventering och riskklassning. Länsstyrelsen fastställde nämndens beslut som överklagades vidare till Mark-och miljödomstolen. I mark och miljödomstolen fastställdes nämndens föreläggande. I föreläggandet hänvisade nämnden till MB 2 kap 2 och MB 26 kap 19, 21. Mål 6867-12 Mark och miljödomstolen fastställde nämndens föreläggande om inventering och riskklassning riktat mot ett kalkindustriföretag. Nämnden hänvisar till MB 2 kap 2 och MB 26 kap 19, 21 i sitt föreläggande. Mål M4381-14 Nämndens föreläggande om inventering och riskklassning riktat mot ett tryckeriföretag fastställdes av Mark- och miljödomstolen. I föreläggandet hänvisning till lagrum MB 2 kap 2,7 och MB 26 kap 9,19, 21,22. Mål M 1930-16 Till skillnad från domarna ovan handlar denna dom om vem som är adressat av föreläggandet. I detta fall hade nämnden riktat föreläggandet om att utföra inventering och riskklassning mot ett numera upplöst bolag. Därmed bedömdes att föreläggandet förfallit och Mark- och miljödomstolen undanröjde underinstansernas beslut. Dom från Mark- och miljööverdomstolen I Mark- och miljööverdomstolens dom från 2012 (2012-01-11, Mål nr M 3662-11) fastställdes miljö- och byggnämndens föreläggande om att ett bolag ska inventera och riskklassa en fastighet där bolaget bedrev en truckdieselanläggning. Inventering och riskklassning skulle utföras enligt Naturvårdsverkets MIFO-metodik. Bolaget överklagade till länsstyrelsen som avslog överklagandet. Därefter överklagade bolaget till Mark- och miljödomstolen (dåvarande Miljödomstolen). Mark- och miljödomstolen undanröjde underinstansernas beslut och återförvisade ärendet till nämnden för vidare handläggning. I domen hänvisades bland annat till att vissa utredningar genomförts tidigare och att de efterfrågade uppgifterna gick utöver vad som kunde anses skäligt. Nämnden överklagade till Mark- och miljööverdomstolen. Mark- och miljööverdomstolen konstaterade att det framgick såväl av bolagets som nämndens talan i målet att de uppgifter som efterfrågades fanns lätt tillgängliga för bolaget. Mark- och miljööverdomstolen fann att de efterfrågade uppgifterna behövdes för tillsynen samt att det var rimligt att de sammanställdes enligt den metodik som nämnden bestämt. Den olägenhet som uppkom för bolaget var inte oproportionerlig i förhållande till nyttan med inventeringen. Mark- och miljödomstolens dom upphävdes därför och nämndens beslut fastställdes. (Referat från JP Infonet.) Läs mer: Fler domar finns att hitta på EBH-portalen under rubriken Vägledande rättsfall. Mark- och miljödomstolen Mark- och miljööverdomstolen
Identifiering För att veta vilka objekt som ska inventeras behöver objekten först identifieras. Det betyder att området registreras i EBH-stödet samt ges en branschklass, dvs en klassning som baseras på generella bedömningar utifrån verksamhetens branschtillhörighet. Hur vet jag vilka branscher som ska identifieras eller inventeras? Vilka branscher som är utpekade som prioriterade av Naturvårdsverket framgår av den så kallade Branschlistan. Denna visar d e branscher som ska identifieras och inventeras med hjälp av bidragsmedel från Naturvårdsverket. Listan har använts av Naturvårdsverket och länsstyrelsernas vid prioritering av vilka branscher som ska inventeras eller endast identifieras. Ett identifieringsarbete har således redan gjorts av länsstyrelserna men då med huvudfokus på nedlagda verksamheter. Dock är det vanligt att det även finns pågående verksamhet på samma objekt. Är kommunen då tillsynsmyndighet över den pågående verksamheten så har området inte inventerats. I Naturvårdsverkets branschlista finns en uppdelning i tre kategorier: 1. branscher där objekten ska inventeras 2. branscher där objekten endast ska identifieras och branschklassas 3. branscher där inventering och identifiering i första hand ska utföras av andra aktörer t.ex. Försvarsinspektören för hälsa och miljö. Det är alltså objekten under punkt 1 som vi kommer att fokusera på i detta handläggarstöd. Även kommunen behöver göra en prioritering över vilka verksamheter som ska inventeras, varpå Naturvårdsverkets branschlista kan vara en bra utgångspunkt. Det kan dock finnas ytterligare skäl och aspekter för andra prioriteringar i kommunens arbete. För att veta vilka objekt som redan är identifierade i din kommun kan du efterfråga ett utdrag ur EBH -stödet. Utdraget kan du dels använda som underlag för vilka objekt du ska börja inventera, dels ger det dig information som redan finns registrerad på objekten. EBH-stödet ett nationellt register EBH-stödet är ett nationellt register med information om potentiellt och konstaterat förorenade områden samt sanerade områden i Sverige. Informationen i registret är uppbyggd utifrån den branschlista som Naturvårdsverket har tagit fram med branscher som kan vara förorenande. Att ett område är med i registret behöver inte betyda att det är förorenat, utan det betyder endast att en verksamhet som kan ha förorenat området finns eller har funnits på platsen. Ett område som lagts in i EBH-stödet kallas för ett objekt och tilldelas ett unikt Id-nummer. Objekten är varierande i sin karaktär, både vad gäller storlek på verksamheten, storlek på det geografiska område som ingår i objektet och vilken risk det finns för föro rening. Ett objekt kan bestå av en eller flera olika verksamheter inom ett område och omfattar en eller flera fastigheter inom ett område. I vissa fall kan samma fastighet ingå i flera olika objekt. Detta förekommer framförallt på mycket stora fastigheter. Registret innehåller uppgifter om objekt genom alla faser inom arbetet med förorenade områden, från identifiering utifrån branschlistan och inventering enligt MIFO-modellen till undersökningar och åtgärder. Begär ut uppgifter ur EBH-stödet För att få en överblick av vilka objekt som redan är identifierade i din kommun kan du få en rapport av samtliga objekt i kom munen. Utdraget kan du använda som underlag för prioritering av vilka objekt du ska börja inventera. Du kan även begära ut information om enskilda objekt för att se vilken information som redan finns registrerad på objekten. Klicka på länken nedan för att få mer information om hur du går tillväga för att göra uttag ur EBH-stödet. Har du identifierat nya objekt? Om du har objekt som inte är med i EBH-stödet så fyller du i en excellista som lämnas ut av länsstyrelsen. På detta sätt kan kommunerna uppdatera och skapa nya objekt utan att ha tillgång till EBH-stödet. Nya objekt i EBH-stödet bör som utgångspunkt kunna kopplas till en bransch i branschlistan. Läs mer Naturvårdsverkets branschlista Här finns information om hur du gör utdrag ur EBH-stödet
Samhällsekonomisk analys av arbete med förorenade områden Sundsvalls kommun utförde 2011 en samhällsekonomisk analys av arbetet med förorenade områden. Studien utfördes av Enveco Miljöekonomi och Helena Furst Miljökonsult AB. Analysen visar att det finns flera samhällsekonomiska nyttor till följd av ett förebyggande och strukturerat kommunalt arbete med förorenade områden. Det gäller både för tillsynsmyndigheten, markägare och markexploatörer. Nytta Exempel på samhällsekonomiska nyttor är: minskade risker för miljö och hälsa förorenaren betalar värdeökning av mark samt ökade rekreationsvärden minskat behov av att ta orörd mark i anspråk positiv publicitet och kunskapsuppbyggnad förtätning som gynnar näringsliv, bostadsutveckling och befintlig infrastruktur arbetstillfällen och vinster för entreprenörer minskat risktagande vid exploatering om förorening är känd och/eller åtgärdad. Förorenade områden som en resurs Förorenade områden kan ses som en ledig resurs som efter lämplig efterbehandling kan användas för någonting annat och därigenom bli nyttig. Samtidigt sparas orörd mark. Om infrastrukturella investeringar redan är gjorda vid det förorenade området leder det till ytterligare besparingar. I gamla industriområden kan det exempelvis innebära att stora investeringar i form av vattenoch avloppsnät, vägar och elnät, redan finns på plats och kan användas i nya verksamheter. Om ett tidigare förorenat område omvandlas till parkområde kan nyttorna överstiga kostnaderna för omvandlingen genom ökade rekreationsvärden och minskade miljö- och hälsorisker. Att omvandla förorenade områden till andra användningsområden kan leda till betydande positiva samhällsekonomiska effekter i en kommun. Attraktiva områden och trovärdighet För att omvandlingen av förorenade områden ska kunna vara ett led i att skapa en god lokal utvecklingsspiral behöver det förorenade området vara attraktivt för exploatörer. Därför behöver områdets projektrisker minimeras så mycket som möjligt. En negativ överraskning, som t.ex. upptäckten av en tidigare okänd markförorening eller större utbredning av föroreningen, kan leda till en mer omfattande och dyrare efterbehandling. Det kan även innebära förseningar av projektet. Om kommunen brister i hanteringen av förorenade områden kan det även få negativa effekter på kommunens allmänna trovärdighet. Det kan t.ex. ske ifall kommunen har detaljplanelagt mark för bostäder som senare visar sig vara förorenad. Kommunens arbete med förorenade områden En kommun har olika roller i arbetet med förorenade områden. Därför är det viktigt att det finns rätt kompetens och resurser inom alla berörda förvaltningar. I rollen som tillsynsmyndighet bör kommunen ställa krav på undersökningar mot de objekt som utgör störst risk för människa och miljö, nämligen riskklass 1 och 2. Om det är nödvändigt ställs sedan krav på åtgärder. En mycket stor del av ärendena som tillsynsmyndigheten arbetar med är oplanerade händelser genom inkommande ärenden. Med ökad styrande planering kan kommunen på ett bättre sätt arbeta med förorenade områden och på så vis fokusera resurser till de områden med störst risk. Exempelvis kan man ta fram en handlingsplan för att skapa ett mer förebyggande arbete. I Sundsvalls kommun har det varit betydelsefullt att sätta tydliga mål och de har även beräknat hur mycket resurser som behövs för att klara målet. Genom att i ett tidigt skede utreda ansvarsförhållanden för kommunens MIFO-objekt så får kommunen betänketid för framtida planeringsinsatser. Det finns goda möjligheter att finansiera delar av arbetet genom tillsynsavgifter. Det är också viktigt att kommunen utnyttjar sin möjlighet enligt plan- och bygglagen. I rollen som fysisk planerare är det viktigt att belysa förekomsten av förorenade områden i olika planer. Enligt plan- och bygglagen ska varje kommun ha en översiktsplan som bland annat ger vägledning för beslut om hur mark- och vattenområden ska användas och hur den bebyggda miljön ska användas och utvecklas. Översiktsplanen är ett centralt instrument för att nå en hållbar utveckling i kommunen. När man kommer till detaljplaneringen kan man använda bestämmelsen om att bygglov ej får ges förrän markens lämplighet för bebyggande har säkerställts genom att markföroreningar har avhjälpts. Föroreningen ska då vara sanerad innan ansökan om bygglov lämnas in. I Sundsvalls kommun arbetar även stadsbyggnadskontoret förebyggande med förorenade områden. Det kan gälla objekt där privat ansvar sannolikt saknas eller där det finns exploateringstryck I rollen som utförare kan kommunen ansöka om statsbidrag för att åtgärda förorenad mark inför bostadsbyggande. Då kommunen är markägare är det relevant att arbeta strategiskt med förorenade områden. Konsekvenser av olika arbetssätt Rapporten från Sundsvalls kommun presenterar två scenarier för kommunens arbete med förorenade områden: 1. Det första scenariot utgör ett referensalternativ och är ett business-as-usual-scenario. 2. Det andra är ett scenario där kommunen arbetar bredare och mer systematiskt med förorenade områden. I scenario 1 är andelen händelsestyrt arbete fortsatt dominerande på bekostnad av det egeninitierade arbetet. I princip genomförs inget inventeringsarbete på kommunal nivå. Mycket arbete drivs utifrån exploateringsintressen. I scenario 2 dominerar den egeninitierade tillsynen samt frågan om förorenade områden kommer in mycket tidigt i samhällsplaneringen. Om de egeninitierade tillsynsinsatserna får ta en större del av arbetet innebär det att kommunen har möjlighet att arbeta mer mot de nationellt och regionalt prioriterade områdena, d.v.s ett mer systematiskt arbete med riskklass 1- och 2-objekt. Det i sin tur skulle kunna innebära att kommunen kunde dra nytta av möjligheten till statliga bidrag för efterbehandlingsåtgärder eftersom detta endast gäller de nationellt högst prioriterade objekten. I scenario 2 är kunskapsläget hos berörda aktörer god och kvaliteten på anmälningshandlingar och utredningar som lämnas till kommunen är hög. Detta ger bättre underlag för exploatörer och fastighetsägare, vilket resulterar i minskade projektrisker såsom förseningar eller fördyringar. Ett bra underlag leder också till kortare handläggningstider, effektivare arbetsprocess och bättre underbyggda åtgärdsval. Om man väljer att aktivt driva frågorna om förorenade områden enligt scenario 2 läggs mer fokus på de områden som utgörs störst risk för människa och miljö. Därmed torde detta scenario minska föroreningsmängderna mer än scenario 1 och därmed arbeta effektivare mot att nå miljömålet Giftfri miljö. Minskade föroreningsmängder skulle kunna öka möjligheten för biologis k mångfald på sikt samt gynna utbudet av ekosystemtjänster som t.ex. rent grundvatten och större rekreationsmöjligheter för kommuninnevånarna. Ett bredare och systematiskt arbetssätt ökar troligen även allmänhetens förtroende för myndigheternas arbete med förorenade områden. En översiktlig samhällsekonomisk analys av arbetet med förorenade områden i Sundsvalls kommun, Enveco Miljöekonomi AB och Helena Fürst, miljökonsult AB, 2011.
Förfrågan om uppgifter ur EBH-stödet Allt som finns registrerat i EBH-stödet är offentliga uppgifter som vem som helst har rätt att ta del av. Innan länsstyrelsen lämnar ut uppgifter görs en sekretessprövning. Ett uttag från EBH-stödet utgörs av de uppgifter som fanns inskrivna vid uttagstillfället. Både information och riskklassning kan ändras fortlöpande. Arbetet med att hålla EBH-stödet uppdaterat pågår kontinuerligt. För uttag av information om enskilda objekt När du har bestämt dig för vilka objekt du ska inventera kan det vara bra att veta vad som redan finns registrerat på de aktuella objekten. Då kan det vara bra att göra ett utdrag ur EBH-stödet för de objekten. En förfrågan om enskilda objekt i Västra Götaland görs enklast via e-post till vastragotaland@lansstyrelsen.se skriv Uttag ur EBH-stödet i ämnesraden. I e-posten uppger du: Vilken kommun det gäller Vilken fastighet eller vilket Id-nummer det gäller (Object_Id med sex siffror kan hittas via Länsstyrelsens Karttjänst) Om du begär utdrag för ett begränsat antal objekt som du ska börja inventera kan det även vara bra att begära ut MIFOblanketterna då dessa redan kan innehålla information. För uttag av en rapport för en hel kommun Det finns olika typer av rapporter som kan lämnas ut beroende på vilket syfte som finns. Det finns exempelvis rapporter med en lista på alla objekt i kommunen eller en rapport som kan användas för granskning av uppgifterna som finns registrerade i EBHstödet. Det finns även andra typer av rapporter som kan användas för att skapa nya objekt, om det finns objekt i kommunen som inte finns registrerade i EBH-stödet. En förfrågan om uttag av en rapport över objekt i en hel kommun görs enklast via e-post till vastragotaland@lansstyrelsen.se. Skriv Uttag ur EBH-stödet i ämnesraden. Utdraget skickas till dig som en excelfil och den innehåller uppgifter om bland annat objektets status, tillsynsmyndighet, bransch, geografisk information och riskklass. Utdraget kan användas som underlag för bedömning och prioritering av vilka objekt som du ska börja inventera. Det ger dig också information som redan finns registrerat på objektet. Här hittar du Länsstyrelsens Karttjänst
Nu har objektet tilldelats en branschklass. Branschklassen kan användas för att prioritera vilka objekt du ska inventera. Inventering bör i första hand ske på de objekt som tilldelats branschklass 1 och 2.
Inventering - uppgiftsinsamling Naturvårdsverkets MIFO-handbok Ta in uppgifter vid tillsynsbesök Ja Prioritering MIFOmodellen Finns pågående verksamhet? Ja Förelägg företaget om uppgifter Nej Nej Tillräckligt underlag? Ja Objekt klart för riskklassning Samla in uppgifter via arkiv och intervjuer Nej Nej
MIFO-modellen Syfte Syftet med inventering är dels att fungera som prioriteringsverktyg och underlag för efterbehandlingsarbete, dels att öka kunskapen om platsen och vilken markanvändning som kan vara lämplig. Metodik Naturvårdsverket har utarbetat en Metodik för Inventering av Förorenade Områden (MIFO) och den finns beskriven i Naturvårdsverkets rapport nummer 4918. Metodiken är ett verktyg för bedömning av föroreningssituationen och den generella risk denna medför för människors hälsa och miljön inom ett förorenat eller misstänkt förorenat område. Handläggarstödet fokuserar på MIFO fas 1 MIFO-modellen består av två faser, fas 1 och fas 2. Fas 1 är en orienterande studie och inom fas 1 ingår ingen provtagning utan studien bygger på muntliga och skriftliga uppgifter. I fas 2 ingår en översiktlig undersökning av föroreningssituationen på platsen. Syftet är främst att kontrollera om det finns föroreningar och i vilka halter dessa förekommer för att kunna göra en säkrare riskklassning än i fas 1. I detta handläggarstöd kommer enbart MIFO fas 1 att behandlas. MIFO fas 1 består av identifiering s amt inventering av objekt. Inventering - insamling av information och riskklassning Vilka objekt som ska inventeras framgår av Naturvårdsverkets branschlista. Inventering bör i första hand ske på de objekt som tilldelats branschklass 1 och 2 under identifieringen. Inventeringen bör göras enligt MIFO-modellen. I inventeringens första del fördjupas kunskapen om objektet genom att samla in historisk information. Det är området som inventeras, inte en specifik verksamhet. Därför ska information samlas in från både nuvarande och tidigare verksamheter. Anledningen till att ett objekt inventeras kan vara att man har identifierat en viss verksamhet på platsen med en viss branschklass. Vid själva inventeringen kan det sedan visa sig att en annan verksamhet med en högre branschklass har funnits på platsen. Branschklassen kan ge en indikation av vilken verksamhet man ska fokusera mest tid på tills man vet mer. Information om alla verksamheter som har funnits på platsen sammanställs i blanketterna. Därefter görs en samlad riskbedömning och objektet får en riskklass. Det finns fyra riskklasser: Klass 1 - Mycket hög risk Klass 2 - Hög risk Klass 3 - Måttlig risk Klass 4 - Liten risk Ett objekts riskklass hjälper sedan till att prioritera vilka objekt du bör jobba vidare med. Objekt i riskklass 1 och 2 bör prioriteras. Informationen sammanställs i blanketter All relevant information som framkommer under identifieringen och inventeringen sammanställs i blanketter. Det finns sex olik a blanketter: Blankett A administrativa uppgifter Blankett B verksamhets-, områdes-, och omgivningsbeskrivning Blankett C föroreningsnivå Blankett D spridningsförutsättningar Blankett E samlad riskbedömning Blankett F kommunicering Inom MIFO fas 1 används främst blanketterna A, B och E då ingående information om föroreningsnivå och spridningsförutsättningar ofta kräver någon form av provtagning eller undersökning. I blankett F skrivs information in om vilka objektet har kommunicerats till. I MIFO-blanketter som ska laddas upp i EBH-stödet bör det undvikas att skriva in personuppgifter eller uppgifter med sekretess. Detta med hänsyn till dataskyddsförordningen samt att uppgifterna i EBH-stödet lämnas ut på begäran. I kommunernas ärendehanteringssystem kan ni hantera personuppgifter enligt kommunens riktlinjer. Istället för att skriva namn på fastighetsägare eller någon som arbetat vid verksamheten så skriv enligt fastighetsägare och enligt tidigare anställd. Personnamn i själva verksamhetsnamnet bör inte heller skrivas in om det är en enskild firma. Välj arbetssätt Det finns olika arbetssätt för att få in uppgifter vid inventering av förorenade områden. Vi presenterar de vanligaste, nämligen att tillsynsmyndigheten genomför inventeringen vid ordinarie tillsynsbesök eller att tillsynsmyndigheten förelägger verksamheten att inkomma med uppgifter. Handlar det om ett område där verksamheten är nedlagd blir det av naturliga skäl tillsynsmyndigheten som får genomföra inventeringen men det krävs andra källor för att få in information. De insamlade uppgifterna läggs in i blankett A och B. Fyll i så mycket som det går utifrån det underlag som kommit fram. Osäkra uppgifter markeras med (?). Läs mer Att tänka på vid inventering Tomma MIFO-blanketter Mall MIFO-blanketter Exempel på ifyllda MIFO-blanketter Instruktion för ifyllnad av MIFO-blanketter
Att tänka på vid inventering Urvalet av vilka objekt man ska börja inventera kan exempelvis göras utifrån en prioriterad bransch eller områden där det är viktigt att skaffa sig inblick i föroreningssituationen (planer, vattenskydd, närhet till förskolor, skolor m.m.) Börja med att välja ut och inventera klart ett mindre antal, t.ex. 5-10, prioriterade objekt och dra lärdom av arbetet med dessa. Det är en plats som inventeras med alla tänkbara branscher och verksamheter som funnits där, glöm inte historiken. Var övertydlig och ange datum för när något är tillagt och källa på uppgifterna. Var dock noga med att inte skriva in personuppgifter eller uppgifter med sekretess. Om flera olika verksamheter har bedrivits på samma plats eller om olika processer har bedrivits vid olika år bör det vara tydligt vilken information som gäller för vilken verksamhet eller process. Även om man inte hittar någon information om tex brunnar, så bör det ändå anges i blanketten med datum, så att det framgår att det har kollats. Man kan med fördel skriva in kända stora källor som gåtts igenom utan resultat, tex kommunens arkiv osv. Fyll i detta under Andra källor Glöm inte bort uppgifter som kan ha kommit in inom den ordinarie tillsynen, t ex, olyckor, spill och ovarsam hantering.
Prioritering När du har gjort ett utdrag ur EBH-stödet över alla objekt i kommunen så har du en bra överblick. När du vet vilka av dessa som ska inventeras behöver du bestämma vilka du ska inventera först. Objekt som tilldelats branschklass 1 och 2 bör prioriteras enligt miljömålen. Det kan även finnas andra skäl och aspekter för prioriteringar i kommunens arbete.
Tillsynsmyndigheten tar in uppgifter vid tillsynsbesök Inför tillsynsbesök hos verksamheten Utdrag ur EBH-stödet Kontakta Länsstyrelsen och begär ut befintliga MIFO-blanketter från EBH-stödet. Där kan det redan finnas information ifylld. Arkivstudie Undersök vad som finns på fastighetsbeteckningen i kommunens befintliga ärendehanteringssystem eller kommunens egna arkiv. Tänk på att fastighetsbeteckningen kan ha ändrats under åren. Sök efter vilka verksamheter som har funnits på fastigheten, vilka processer som har utförts, vilka kemikalier som har använts samt eventuella utsläpp och olyckor. Innan besöket bör du även förbereda viktiga frågor som du behöver få svar på Kontakta verksamhetsutövaren Skicka informationsbrev samt MIFO-blanketter till verksamhetsutövaren, så att verksamhetsutövaren förstår varför inventeringen ska utföras och vad som kommer att ske framöver. Då kan även verksamhetsutövaren ta fram uppgifter och förbereda sig inför tillsynsbesöket. Informationsbrev Informationsbrevet ska vara en hjälp inför tillsynsbesöket så att verksamhetsutövaren förstår varför inventeringen ska utföras och vad som kommer att ske framöver Det finns en mall där det är möjligt att anpassa innehållet efter vilket arbetssätt man valt. Grön färg betyder att inventering utförs av tillsynsmyndigheten och blå färg betyder att inventering utförs genom begäran/föreläggande om uppgifter från verksamhetsutövaren. Blanketter Skicka ut blanketterna till verksamhetsutövaren tillsammans med informationsbrevet. Om du har begärt ut MIFO-blanketter från EBHstödet där det redan finnas information ifylld, be verksamhetsutövaren att kontrollera befintliga uppgifter. För att hålla in formationen om objektet samlad rekommenderar vi att skicka ut alla blanketterna, även om det främst är blankett A, B och E som fylls i vid inventering i fas 1. Platsbesök Vid själva tillsynsbesöket ges verksamhetsutövaren möjlighet att bidra med uppgifter och kunskap. Du kan även få synpunkter på uppgifter som framkommit från det förberedande arbetet, t.ex. arkivsökning. Gå igenom blanketterna tillsammans med verksamhetsutövaren under platsbesöket. Därefter är det bra att gå runt och titta och diskutera var olika moment som lossning, lastning, beredning och liknande har skett och sker. Glöm inte att ta kort och notera kringliggande skyddsobjekt eller möjligheter till vidare information t.ex. skyltar. Du kan också fråga efter andra personer som kan ha intressant information såsom tidigare ägare eller medarbetare. Broschyr Broschyren ger kortfattad information om MIFO-inventering och är framtaget för att skriva ut och delas ut på plats. Vid behov finns instruktion för utskrift så att marginaler och vändning blir rätt. Se handläggarstödets läsanvisning. Efter tillsynsbesöket Efter tillsynsbesöket kan informationen behöva kompletteras och valideras genom att jämföra med andra källors information. Mall för informationsbrev Mall MIFO-blanketter Instruktion för ifyllnad av MIFOblanketter Broschyren för utskrift, publisher Broschyren för utskrift, PDF
Förelägg verksamhetsutövaren att utföra inventeringen Skicka ett föreläggande om att verksamhetsutövaren ska utföra inventering till verksamhetsutövaren. Antingen gäller föreläggandet enbart att lämna in eller fylla i uppgifter för blankett A och B eller så fyller verksamhetsutövaren även i blankett E och föreslår en riskklass. Har verksamhetsutövaren inte kompetensen för riskklassning kan en konsult utföra motsvarade arbete. Tillsynsmyndigheten granskar sedan uppgifterna och bedömer om det är tillräckligt med information för att kunna göra en riskklassning. I slutändan är det tillsynsmyndigheten som bestämmer riskklassen. I de fall där det har funnits tidigare verksamheter på platsen behöver dessa beaktas i riskklassen för området. Enligt Mark- och Miljödomstolen (Mål nr M 6867-12) bör krav kunna ställas på en nuvarande verksamhetsutövare att översiktligt beskriva de verksamheter som historiskt har funnits på platsen. Stöd för hur du kan göra detta presenteras i Miljösamverkan Skånes rapport om Inventering av kommunala tillsynsobjekt enligt Naturvårdsverkets MIFO fas 1. Se länk nedan. Där finns även exempel på föreläggande. Bifoga Informationsbrev Till föreläggandet kan du bifoga informationsbrevet, så att verksamhetsutövaren förstår varför inventeringen ska utföras och vad som kommer att ske framöver. Det finns en mall där det är möjligt att anpassa innehållet efter vilket arbetssätt man valt. Grön färg betyder att inventering utförs av tillsynsmyndigheten och blå färg betyder att inventering utförs genom begäran/föreläggande om uppgifter från verksamhetsutövaren. Blanketter Bifoga även blanketterna till verksamhetsutövaren. Om du har begärt ut MIFO-blanketter från EBH-stödet där det redan finnas information ifylld, be även verksamhetsutövaren att kontrollera befintliga uppgifter. För att hålla informationen om objektet samlad rekommenderar vi att skicka ut alla blanketterna, även om det främst är blankett A, B och E som fylls i vid inventering i fas 1. Miljösamverkans Skånes rapport om att inventera m.h.a föreläggande Mall för informationsbrev inför inventering Exempel på föreläggande Mall MIFO-blanketter Instruktion för ifyllnad av MIFO-blanketter
Nedlagd verksamhet - samla in uppgifter via arkiv och intervjuer Om verksamheten har lagt ner krävs andra källor för att få uppgifter om verksamheten. Börja med att undersöka vad som finns på fastighetsbeteckningen i kommunens befintliga ärendehanteringssystem eller kommunens egna arkiv. Sök efter vilka verksamheter som har funnits på fastigheten, vilka processer som har utförts, vilka kemikalier som har använts samt eventuella utsläpp och olyckor. Glöm inte byggnadsförvaltningens arkiv då tidigare bygglov kan ge intressant information. Tänk på att fastighetsbeteckningen kan ha ändrats under åren. Det brukar ofta finnas en arkivarie eller kunnig administratör som kan vara till hjälp för sökning tillbaka i tiden. Mycket information kan fås vid intervjuer med nyckelpersoner t.ex. tidigare anställda vid företaget, anställda som arbetat länge på kommunen, medlemmar i hembygdsföreningar och personer som bott lång tid på den aktuella platsen. Exempel på källor för ytterligare information: Arkiv på länsstyrelse, landsarkiv, museer, fackföreningar och hembygdsföreningar. Kartmaterial och flygbilder från olika år kan visa vad som funnits på platsen tidigare. Böcker på bibliotek t.ex. Sveriges bebyggelse, Sveriges privata företagare och historiska böcker om olika orter. Leta efter hembygdslitteratur. Branschorganisationer.
Tillräckligt med information? Har du fått in tillräckligt med uppgifter för att kunna göra en riskklassning? Om ja, gå vidare med riskklassning. Om nej, ta in ytterligare information.
Objektet är nu klart för riskklassning. Gå vidare till steget om riskklassning.
Inventering - riskklassning Naturvårdsverkets MIFO-handbok Bedöma föroreningarnas farlighet Objekt klart för riskklassning Alla efterföljande delar ska utföras och bedömas separat Bedöma föroreningsnivå Bedöma spridningsförutsättningar Gör en samlad bedömning Objektet har fått en riskklass Bedöma känslighet och skyddsvärde
Objektet är nu klart för riskklassning.
Riskklassning När du har tillräckligt med underlag är det dags att göra en s.k. samlad riskbedömning av föroreningssituationen på objektet. Bedömningens resultat är en riskklass i en fyrgradig skala. De huvudsakliga förhållandena som du ska bedöma är: Farligheten hos förekommande föroreningar Föroreningsnivån Risken för spridning av föroreningarna Känslighet och skyddsvärde Riskklassningen görs med stöd av blankett E. Fyll i så mycket som det går utifrån vilket underlag som fåtts fram. Osäkra uppgifter markeras med (?). Information om vanliga föroreningar för olika branscher Att tänka på vid riskklassning Se exempel på ifyllda MIFO-blanketter Läs mer om riskklassning i rapport 4918
Att tänka på vid riskklassning Tänk på att det kan finnas tidigare verksamheter än den som bedrivs på platsen idag. Det är området som tilldelas en riskklass, inte en enskild verksamhet. Muntliga uppgifter och kännedom om platsen, rivna och befintliga byggnader och verksamheten i äldre tid är viktiga underlag både för inventeringen och inför kommande utredningssteg Hantering av miljöfarliga ämnen i vätskeform på icke hårdgjord yta utgör alltid en risk för markförorening. Hantering av stora mängder kemikalier och ämnen utgör en förhöjd risk då även små spill över tid blir stora mängder totalt. Risken för förorening är större om hantering av miljöfarliga ämnen har skett under en lång tidsperiod jämfört med en kort. Har hantering av miljöfarliga ämnen skett innan Miljöskyddslagen (1969) innebär detta oftast en förhöjd risk. Mark har dock förorenats även efter 1969. Rör och ledningsgravar är viktiga källor till eventuell spridning. Glöm inte att tänka på klimatförändringar, t.ex. höjt vattenstånd, ökad skredrisk etc Tidsperspektivet är 100-tals till 1000-tals år. Detta är Naturvårdsverkets utgångspunkter för riskbedömningar av förorenade områden. I riskbedömningen tas hänsyn till det område som är påverkat idag och det område som kan komma att påverkas till följd av spridning. Utgå alltid från ett troligt men dåligt fall.ett objekts riskklass kan komma att ändras om ytterligare information som är relevant för bedömningen tillkommer. Riskklassningsmöten kan vara ett bra sätt för att diskutera och kvalitetssäkra riskklasser. Då kan ni dela erfarenheter, få tips för att komma vidare och tillsammans bedöma så att riskklasserna hamnar på lämplig nivå.glöm inte att syftet med riskklassningen är att få ett underlag för prioritering av vidare tillsynsinsatser. Riskklass 1 och 2 bör prioriteras för vidare undersökningar. Dock kan även ett riskklass 3- objekt (innebär en måttlig risk) och ett riskklass 4-objekt (innebär en liten risk) bli aktuellt för vidare insatser. Gör en uppskattning om vilken tid som behövs för att genomföra inventering, riskklassning, kommunicering samt administrativt arbete för diarieföring etc. Planera för fortsatt inventering utifrån tidsåtgång och andra erfarenheter vid den inledande inventeringen
Föroreningarnas farlighet Första steget i att bedöma föroreningarnas farlighet är att försöka få fram vilka ämnen som har hanterats. Förutom uppgifter om den aktuella verksamheten baseras bedömningen på branschkunskap och erfarenheter från andra liknande verksamheter då detta kan ge en misstanke om förorening. Det kan även göras med hjälp av bilaga 8 i rapport 4918 som listar branschtypiska föroreningar för ett antal branscher. Det är dock viktigt att visa om uppgifterna är osäkra. Detta markeras med (?). Var så tydlig som möjligt i blanketterna och om flera olika processer har förekommit där olika ämnen har hanterats bör detta stolpas upp. Principer för indelning av föroreningarnas farlighet utifrån kemikalieinspektionens faroklasser finns i tabell 2 i rapport 4918. Farligheten är redan bedömd för ett antal vanliga ämnen och kemikalier, vilka finns i tabell 3 i rapport 4918. Information kan även hittas på kemikalieinspektionens webbplats som ger tillgång till bland annat PRIO-databasen*, ämnesregister och bekämpningsmedelregistret. Även varuinformationsblad för kemikalier kan ge information. Vid bedömning av farlighet tas ingen hänsyn till samverkanseffekter mellan föroreningarna. För naturligt förekommande ämnen anges bara de ämnen där halterna tros kunna överskrida riktvärden eller naturliga bakgrundsnivåer. När det gäller metaller bedöms de som om de föreligger i den mest toxiska förekomstformen. För in informationen i blankett E. Ta hjälp av MIFO-handboken: Tabell 3 i rapport 4918 - bedömd farlighet för vanliga ämnen och kemikalier Tabell 2 i rapport 4918 - principer för indelning av föroreningars farlighet Bilaga 8 i rapport 4918 listar branschtypiska föroreningar för ett antal branscher Sidorna 20-22 i rapport 4918 *PRIO-databasen Prioriteringsguiden. Guiden är framtagen av kemikalieinspektionen och är ett webbaserat verktyg för att minska riskerna för hälsa och miljö. Kan vara till hjälp för att bland annat identifiera ämnen som har klassificerats.
Föroreningsnivå Föroreningsnivån bestäms av vilka halter, mängder och volymer föroreningar som finns på objektet. Då det i MIFO fas 1 sällan finns undersökningar på området uppskattas föroreningsnivån med hjälp av information om mängd hanterade kemikalier, hur hanteringen skett, om spill eller olyckor har eller kan ha skett. Även kunskap och erfarenheter om branschens föroreningsrisker samt syn- och luktintryck vid fältbesök kan vara viktigt. Ju högre farlighet desto mindre mängd behövs för att föroreningsnivån ska bedömas som stor. Om ämnet är extremt toxiskt och ej ska finnas naturligt kan blotta förekomsten göra att föroreningsnivån ska bedömas som mycket stor. Tabell 6 i rapport 4918 hjälper till att uppskatta mängd förorening. Att uppskatta föroreningsnivån i MIFO fas 1 är svårt och det innebär ofta en stor osäkerhet. Är dina antaganden rimliga? Ha som utgångspunkt ett troligt men dåligt fall. För in informationen i blankett E. Ta hjälp av MIFO-handboken: Tabell 6 i rapport 4918 Sidorna 24-32 i rapport 4918
Spridningsförutsättningar Här bedöms hur snabbt föroreningarna kan sprida sig i olika medier. Den vanligaste spridningen som bedöms är i mark och grundvatten och till ytvatten. Alla spridningsvägar som är relevanta ska dock försöka bedömas. Ett första antagande är att föroreningar sprids med samma hastighet som grundvattnet. Om man har en förorening med specifika egenskaper som inte sprids på detta sätt får man justera för det. Ta hjälp av SGU:s jordartskarta för att bestämma jordarten på objektet. Använd sedan figur 2 i rapport 4918 för att få fram strömningshastighet för vatten i olika jordar. Indelning av spridningsförutsättningar kan sedan göras med hjälp av tabell 7 i rapport 4918. Spridningsförutsättningarna beaktas för det område som är påverkat idag eller som kan komma att påverkas i framtiden. Hur snabbt föroreningen transporteras beror främst på markens genomsläpplighet, topografi, grundvattenförhållande och om föroreningen är trögflytande eller lättflytande. Om föroreningen ligger ytligt kan spridningen påverkas av om marken har vegetationstäcke, är utsatt för vind och om det är torrt. Det är viktigt att väga in förhållanden som kan öka eller minska spridningshastigheten, till exempel tätande lager, ledningsgravar, pålar, fyllningsmaterial eller sprickzoner i berg. Andra aspekter som kan påverka spridningen är naturolyckor såsom skred, ras, erosion och översvämningar. SGI har tagit fram en publikation Riskbedömning av förorenade områden med hänsyn till sårbarhet för naturolyckor som ska ge stöd för hur dessa aspekter kan beaktas vid riskklassning av förorenade områden. Länsstyrelsen i Västra Götaland har, enligt en GIS-metod i ovanstående rapport, identifierat förorenade områden i länet där det även kan finnas sårbarhet för naturolyckor. Det viktigaste vid riskklassning är att beakta att det finns en risk för naturolyckor. Du hittar informationen genom att gå till geodatakatalogen på Länsstyrelsens hemsida. Där hittar du GIS-lagren genom att söka på: LstO EBH. Du får fram fyra olika lager. En rapport finns kopplad till lagren. Därtill kommer Miljösamverkan Sverige att publicera en rapport om klimatanpassning i tillsynen våren 2018. För in informationen i blankett E. Ta hjälp av MIFO-handboken: Figur 2 i rapport 4918 - strömningshastighet för vatten i olika jordar. Tabell 7 i rapport 4918 - indelning av spridningsförutsättningar Sidorna 33-44 i rapport 4918 Läs mer: SGI:s rapport (2016) Riskbedömning av förorenade områden med hänsyn till sårbarhet för naturolyckor Geodatakatalogen på Länsstyrelsens hemsida
Känslighet och skyddsvärde Känslighet på ett objekt bedöms genom att titta på vilken exponering som människor kan utsättas för idag och i framtiden och vilken känslighet eventuellt exponerade grupper av människor har. Något som styr exponeringen och därmed känsligheten är markanvändningen. Känsligheten bedöms som mycket stor där människor bor permanent medan ett inhägnat område där ingen verksamhet pågår bedöms ha liten känslighet, se tabell 8 i rapport 4918. I MIFO-modellen tas ej hänsyn till antalet personer som kan exponeras, det vill säga bedömningen är lika oavsett om det är en person som exponeras eller om det är flera. Skyddsvärde handlar om att bedöma vilken exponering som miljön kan utsättas för idag och i framtiden och vilket skyddsvärde den exponerade miljön har, se tabell 9 i rapport 4918. Som exempel kan nämnas att ett naturreservat eller ett område där hotade arter bedöms ha mycket stort skyddsvärde. Ett område där det naturliga ekosystemet har förstörts, till exempel en deponi, bedöms ha ett litet skyddsvärde. För in informationen i blankett E. Ta hjälp av MIFO-handboken: Tabell 8 i rapport 4918 - känslighet Tabell 9 i rapport 4918 skyddsvärde Sidorna 45-47 i rapport 4918
Samlad riskbedömning Nu ska alla uppgifterna om föroreningars farlighet, föroreningsnivå, spridningsförutsättningar samt känslighet och skyddsvärda vara inlagda i blankett E och de fyra parametrarna har bedömts var för sig. Då är det dags att göra en samlad riskbedömning av det aktuella objektet genom att väga samman föroreningarnas farlighet, föroreningsnivån, spridningsförutsättningarna och känsligheten och skyddsvärdet. Objektet placeras i den riskklass som är lämpligast med försiktighetsprincipen i åtanke, det vill säga riskerna ska inte underskattas utan objektet ska hellre placeras i den högre riskklassen om det är på gränsen mellan två riskklasser. Utgångspunkten för MIFO-modellen ska vara ett troligt men dåligt fall. Ju större osäkerhet i underlaget desto strängare bedömning. Valet av riskklass motiveras i blankett E. Utgå gärna från de fyra ovan parametrarna när du skriver motiveringen. Riskklassningsdiagrammet som finns i slutet av blankett E kan användas som stöd för att bedöma vilken riskklass ett objekt ska tilldelas. Ta hjälp av MIFO-handboken: Sidorna 48-51 i rapport 4918 Läs mer: Instruktion till riskklassningsdiagram