Vägarna (ll landslaget Vad vet vi om dem? Karlstad 16/3, 2017 PG Fahlström Linnéuniversitetet pergoran.fahlstrom@lnu.se DisposiEon Talang talangutveckling: Myter, tro och vetande Vägarna Ell landslaget vilka när eliten Frågor (och svar) 1
ES bredare perspekev på talang Eli(nriktning: Hög prestaeonsnivå, jämförelse med andra, as bli framgångsrik på så hög nivå som möjligt: VM, OS Individuell inriktning: Personlig prestaeon, besegra sig själv, uppnå personlig excellens: genomföra Vasaloppet Välbefinnande livslångt intresse: Deltagande för andra syxen en personlig prestaeonsutveckling: må bra, möta nya vänner Vara eller bliva?! Talang en definieon Konkurrens- /s>mulansperspek>v utveckling av medfödda kapaciteter i es evolueonärt samspel igenom konkurrens iden>fieras och utvecklas de bästa (Simonton, 1999) 2
Talang en annan definieon Vad menar vi när vi pratar om talang SynsäS på/värdering av förmågor och egenskaper i es särskilt sammanhang (kontext) vi utvecklar es synsäs på vem som kan bli något (Csikszentmihalyi, 1993) Talang en arbetsdefini>on..en medfödd poten>al som kan ge individen möjlighet >ll excep>onellt hög presta>onsnivå inom eh område som kräver speciella färdigheter och långsik>g, omfahande träning...i samverkan med en god träningsmiljö 3
Talang en arbetsdefini>on..en medfödd poten>al Med andra ord krävs som kan ge individen möjlighet >ll excep>onellt hög - främst långsik;g kvalita;v träning.. presta>onsnivå - men också medfödd talang inom - eh Talent område in not enough som kräver speciella färdigheter och långsik>g, Framgångsrika omfahande inom samma träning idroa. är och kan vara olika - Olika faktorer är olika avgörande i olika idrober - Kompensatoriska egenskaper/talanger..i samverkan med en god träningsmiljö Begrepp och definieoner: (talang- ) utveckling Specialisering as helt inrikta sig på en idrossgren eller disciplin Sampling as prova många idroser för as senare specialisera Elitsatsning krävande, specialiserad och organiserad idrossverksamhet med usalade prestaeons- och resultatmål 4
Begrepp och definieoner: (talang- ) utveckling Deliberate prac;ce välstrukturerad, målinriktad, (tränar- ) ledd träning för as höja utövarens prestaeonsförmåga 10 000 Emmar?! Deliberate play självmoeverande, självorganiserade akeviteter, så roliga som möjligt, hög akevitet 10 000 Emmar!? Begrepp och definieoner: (talang- ) utveckling Relativ ålder RAE: Kronologisk ålder Biologisk ålder Selektion: ålder, kriterier Födelsemånad Genus?! Tidiga specialiseringsidrotter idrotter där det tycks vara en fördel/nödvändigt att tidigt börja träna mera målinriktat. 5
Vägarna Ell elit kan se olika ut Sarah Sjöström Donald Thomas Rebecca Romero Jonas Blixt Chara Gionta Talangutveckling es inspel från fotboll.. Claes Eriksson, SvFF DN 111113 6
Slut på teorin Eps för vidare läsning http://www.rf.se/globalassets/riksidrottsforbundet/dokument/elitidrott/att-finna-och-utveckla-talang_sf.pdf http://www.rf.se/globalassets/riksidrottsforbundet/dokument/elitidrott/vagen-fran-landslaget.pdf Vägarna >ll landslaget http://www.rf.se/globalassets/riksidrottsforbundet/dokument/elitidrott/rapport-2015_1.-webbversion.pdf 7
Utgångspunkter olika perspekev PerspekEv 1 två vägar Ell elitprestaeon Kri;k/invändningar: Kulturella skillnader Modellen för kategorisk - > Nyanser/variaEoner (Coté, m.fl. 2007) 8
PerspekEv 2 Pyramidmodellen Intern. Nationell Regional nivå Kri;k/invändningar: Möjlighet as delta Urvalsprocesserna RAE Tillfälligheter/Tur Idrottsförening Fysisk aktivitet Lokala tävlingar Idrott och Hälsa Vägarna >ll landslaget Resultat 9
RelaEv ålder i en svensk kontext De akevas bakgrund Socioekonomisk bakgrund boende ü Bodde med båda sina föräldrar ü Födda i Sverige (97 %) Båda föräldrarna födda i Sverige (90 %) ü Bodde i hus/radhus (84 % SCB 63 %) ü Bodde i hyresräs (9 % SCB 21 %); bostadsräs (4 % SCB 8 %) ü Minst en bil i familjen 10
Familj IdroSsbakgrund ü PosiEva Ell idros ü Föräldrarna engagerade inom idros som tränare, ledare, i styrelse etc. ü Föräldrarna hade tävlat (på hög nivå) i samma idros ü Könsskillnader (?) Flickornas mammor respekeve pojkarnas pappor hade tävlat i samma idros Mammorna organisa>onsledare papporna ak>vitetsledare ü Signifikanta andra Bakgrund ReflekEon: 1 ü De bor med båda sina föräldrar ü Föräldrarna har hög utbildning ü De bor i hus eller lägenhet föräldrarna äger ü Deras föräldrar:..är idrossposieva..har (tävlings- ) erfarenhet från samma idros..är engagerade som ledare, tränare etc. Är desa es krav för as lyckas? ES urval som inte bara beror på individens poteneal? Om så hur kan desa motverkas? 11
Karriärsteg i huvudidrosen jfr andra idroser Andra idrotter Huvudidrotten Börja Sluta Icke org Tränarlett Regelb träning Org tävl Spec Elitsatsa Totalt 7.5 15.6 8.8 9.8 11.1 11.4 15.7 17.2 Kvinnor 7.6 16.0 8.3 9.4 10.7 11.0 15.6 17.1 Män 7.4 15.1 9.5 10.5 11.6 11.9 15.9 17.4 Lagidrott 7.3 15.8 7.3 8.3 9.1 9.6 14.2 16.0 Individ. idrott 7.6 14.7 9.6 10.8 12.4 12.5 16.5 18.0 Tidiga spec-idr. 7.0 10.0 4.9 6.2 7.4 8.4 11.5 14.0 Tendenser i dagens ungdomsidros!? Icke org Tränar-lett Huvudidrotten Regelb träning Org tävl Spec Elitsatsa Kvinnor 8.3 9.4 10.7 11.0 15.6 17.1 Män 9.5 10.5 11.6 11.9 15.9 17.4 Lagidrott 7.3 8.3 9.1 9.6 14.2 16.0 Individ. idrott 9.6 10.8 12.4 12.5 16.5 18.0 Totalt 8.8 9.8 11.1 11.4 15.7 17.2 Under 25 år Utvecklingen tycks gå mot tidigare specialisering/elitsatsning Lagidrott 6.9 7.9 8.7 9.3 13.9 15.5 Individ. idrott 7.6 9.0 10.5 10.5 14.3 15.7 Totalt 7.2 8.5 9.6 9.9 14.1 15.6 12
IdroS och studier Idrottsgymnasierna påverkar åren före antagning: - Idrottsklasser på högstadiet - Många flyttar tidigare till gymnasieorten MEN: Senare genombrottsålder!! GrSkola med idrottsprofil GySkola med idrottsprofil Akademiska studier Kvinnor 62 56 (52) Marginella skillnader Män 72 48 (36) Individuell idrott 15 62 58 Lagidrott 35 72 42 TOTALT 23 66 53 (43) Under 25 år Individuell idrott 21 73 Lagidrott 44 81 TOTALT 32 77 Bakgrund ReflekEon: 2 ü En stor del av landslagsutövarna har gås på idrossprofilerat gymnasium en framgångsfaktor?! ü DeSa ställer stora krav på usagningskriterier: Vilka väljer vi ut? På vilka grunder? USagningskriterierna En social konstruk>on?! Strukturella orsaker Vad händer med dem vi väljer bort? Nypås>gna? IdroBen blir eb familjeprojekt 13
Diskussion uefrån de två perspekeven Pyramidmodellen Idrottsförening Intern. Nationell Regional nivå Lokala tävlingar ES socioekonomiskt/ kulturellt glastak Fysisk aktivitet Idrott och Hälsa 14
Pyramidmodellen Intern. Idrottsförening Nationell Regional nivå Lokala tävlingar En pyramid med midja ü RIG/NIU ü Akademier Fysisk aktivitet Idrott och Hälsa Pyramidmodellen Intern. Nationell Regional nivå En pyramid med glastak och midja Idrottsförening Fysisk aktivitet Lokala tävlingar Idrott och Hälsa 15
Pyramidmodellen Bestående intresse Fysisk aktivitet En krympande pyramid?? Intern. Nationell Regional nivå Idrottsförening Fysisk aktivitet Lokala tävlingar Idrott och Hälsa Två vägar eller År 18 år Senare specialisering och elitsatsning Tidig specialisering och elitsatsning Deliberate practice Elitsatsning Specialisering Deliberate practice Elitsatsning Specialisisering Deliberate practice Elitsatsning Deliberate play Deliberate play/ Kompletterande idrotter Deliberate practice Elitsatsning Deliberate practice Idrottsval Deliberate play Specialisering Elitsatsning Sampling av flera idrotter Sampling av flera idrotter Specialisering Kort Sampling Specialisering 4-6 år Idrottsdebut 16
Utvecklingsfrågor REKRYTERING TILL IDROTT as bli intresserad av idros Kan vi nå dem som inte har idrossintresserade föräldrar? Kan vi nå dem vars föräldrar inte har möjlighet as ge räs stöd? DEN IDROTTSLIGA RESAN as börja med och pröva idroser Kan man nå utan as ha en familjemässig och socioekonomisk situaeon som kan stödja en elitsatsning med Ed/resurser? Kan man nå elit utan as ha blivit usagen Ell RIG/NiU/Akademier? USagningskriterier? Vilka vägar finns för dem som inte blivit usagna? ETT VIDARE PERSPEKTIV och i es längre perspekev Vilka effekter kan den avsmalnande pyramiden få på kort/lång sikt? För elitverksamheten triangeln? För den totala verksamheten rektangeln? Vägarna (ll landslaget Vad vet vi om dem? Karlstad 16/3, 2017 PG Fahlström Linnéuniversitetet pergoran.fahlstrom@lnu.se 17