Metallbestämning. Gräskultur. Landskrona 2009

Relevanta dokument
Tungmetallbestämning i gräskulturer. Landskrona 2010

Tungmetallbestämning i gräskulturer. Landskrona 2012

Tungmetallbestämning i gräskulturer. Landskrona 2011

Tungmetallbestämning i gräskulturer

Tungmetallbestämning i gräskulturer

Gräsundersökning 2018

Tungmetaller i mossor. i Landskrona kommun. 1983, 1995 och 2006

Miljönämnden sammanträde. Pressinformation fredagen den 16 mars 2012, kl

Mätningar av tungmetaller i. fallande stoft i Landskrona

Mätningar av tungmetaller i. fallande stoft i Landskrona

Grönsaksundersökning. Bly i sallat och grönkål. Landskrona 2010

Grönsaksundersökning. Bly i sallat och grönkål. Landskrona 2011

Mätningar av tungmetaller i. fallande stoft i Landskrona

Mätningar av tungmetaller i. fallande stoft i Landskrona

GRÖNSAKSUNDERSÖKNING. Bly i sallat och grönkål. Landskrona 2007

Mätningar av tungmetaller i. fallande stoft i Landskrona

Grönsaksundersökning. Bly i sallat och grönkål. Landskrona 2009

Grönsaksundersökning Blyhalt i sallat och grönkål i Landskrona 2014

Grönsaksundersökning

Grönsaksundersökning Blyhalt i sallat och grönkål i Landskrona 2015

Grönsaksundersökning. Blyhalt i sallat och grönkål i Landskrona 2016

Provfiske med nät. Foto Fiskeriverket Abborrar. Foto Dan Blomqvist. Metaller i kustabborre. Uppdaterad

METALLER I HUSMOSSA 2012:1

Mätningar av tungmetaller i fallande stoft i Landskrona 2007 LANDSKRONA KOMMUN Rapport

Abborrfångst från provfiske. Foto Fiskeriverket Brännträsket. Foto Lisa Lundstedt. Metaller i insjöabborre. Uppdaterad

Sammanfattning. Inledning

Abborre i Runn Metaller i vävnader 2013

SANERING AV OSKARSHAMNS HAMNBASSÄNG

GRÖNSAKSUNDERSÖKNING. Bly i sallat och grönkål. Landskrona 2005

Mätningar av tungmetaller i fallande stoft i Landskrona 2007 LANDSKRONA KOMMUN Rapport

Slamspridning på åkermark

MILJÖTEKNISK MARKUNDERSÖKNING

PM F Metaller i vattenmossa

Kommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd Klippans läderfabrik, kvartal 3, juli-september 2017

Biogödsel Kol / kväve Kväve Ammonium- Fosfor Kalium TS % 2011 kvot total kväve total av TS %

I detta PM pressenteras därför endast resultaten från mätningarna vid Othem Ytings 404 som utförts till och med 30 september.

MÄLARENS VATTENVÅRDSFÖRBUND. Fisk från Mälaren - bra mat

TILLSTÅNDET I SMALSJÖN (BERGVIKEN) OCH MARMEN

BILAGA 5:5 JÄMFÖRELSE MELLAN RESULTAT AV METALLANALYSER UTFÖRDA MED XRF OCH PÅ LABORATORIUM

Metaller i ABBORRE från Runn. Resultat 2010 Utveckling

Undersökning av sediment i Malmö hamnområden

Nr Ekvivalensfaktorer för dibenso-p-dioxiner och dibensofuraner

Metaller i vattendrag Miljöförvaltningen R 2012:11. ISBN nr: Foto: Medins Biologi AB

Metaller i luft och nederbörd

Bilaga nr 8. Analys av mätdata i Telge Återvinning AB:s miljörapporter Mätpunkt YV3

Metallundersökning Indalsälven, augusti 2008

Halter av 60 spårelement relaterat till fosfor i klosettvatten - huvudstudie SVU-rapport

Vad innehåller klosettavloppsvatten?

Undersökning av metaller och PCB med hjälp av sedimentprovtagning och passiv provtagning (Ecoscope).

Vattenkvalité i Ensjön och Ljura bäck

Bilaga 1. Analysdata Dag och ytvatten Go teborg Landvetter Airport Dokumenttyp Datum Ver.rev Dokumentnummer Sida

Kommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd Klippans läderfabrik, kvartal 1, januari-mars 2017

Mätningar av tungmetaller i fallande stoft i Landskrona 2001, 2002 och 2006

METALLER I GÖTA ÄLVS AVRINNINGSOMRÅDE. En undersökning av metallhalter i vattenmossa vid tretton provpunkter. Medins Sjö- och Åbiologi AB

Miljögifter i fisk från Västeråsfjärden

Kommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd Klippans läderfabrik, kvartal 2, april-juni 2017

Östgöta slamslamträff Provtagning av hushållsspillvatten i Östgöta kommuner

MOTALA STRÖMS VATTENVÅRDSFÖRBUND 2014 Bilaga 10 BILAGA 10

På väg mot en hållbar återföring av fosfor Catarina Östlund, Naturvårdsverket

PM Kompletterande markundersökning Plinten 1, Karlstad

Inledning Inför planändring har provtagning utförts av dagvatten i två dagvattenbrunnar i Hunnebostrand i Sotenäs kommun.

MOTALA STRÖMS VATTENVÅRDSFÖRBUND 2014 Bilaga 9 BILAGA 9

Översiktlig miljöteknisk markundersökning, Mölletorp 11:4, Karlskrona kommun

Tungmetallanalys Jämförelse av ICP-MS-resultat från ofiltrerade, konserverade prov och filtrerade prov

Vad innehåller klosettavloppsvatten?

Sweco Environment AB Org.nr säte Stockholm Ingår i Sweco-koncernen

METALLER I GÖTA ÄLVS AVRINNINGSOMRÅDE. En undersökning av metallhalter i vattenmossa vid tretton provpunkter. Medins Sjö- och Åbiologi AB

Provtagning med passiva provtagare vid konstnärlig verksamhet

Utlåtande angående miljöprovtagning på fastigheten Kärna 8:25 i Malmslätt, Linköping

METALLER OCH ORGANISKA FÖRORENINGAR I SEDIMENT FRÅN MÄLAREN

Förslag till nya regler om slam. Linda Gårdstam Naturvårdsverket

Metaller i väggmossa och hänglav i Haparanda Mätkampanj. Resultatblad Diarienummer

ENVIPRO MILJÖTEKNIK. Projekt Gusum

Kommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd Klippans läderfabrik, kvartal 3, juli-september 2016

Tematisk månadsrapport av indikatorer i strategisk plan

METALLER I VATTENDRAG 2005.

Provtagningar i Igelbäcken 2006

Fördjupad bedömning Boliden Bergsöe Slutrapport

UNDERSÖKNINGAR AV SEDIMENT I MALMÖ HAMNOMRÅDEN - ANALYS AV TUNGMETALLER. Rapport 135/01

UNDERSÖKNINGAR AV SEDIMENT I MALMÖ HAMNOMRÅDEN - ANALYS AV TUNGMETALLER. Rapport

Riktvärden och riktlinjer för utsläpp till dagvatten

Ateljéprojektet. Gryaab Rapport 2005:1

PM Provtagning av matjordsupplag 9:47 samt 9:49 och dispensanaökan på föreläggande

Rapport om slaggsand och järnsand på Scharinsområdet

RAPPORT. Halter av metaller och organiska föreningar i avloppsslam från reningsverk i Södermanlands län Nr 2010:8 ISSN

Kommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd Klippans läderfabrik, kvartal 4, oktober-december 2016

Riktvärden och riktlinjer för utsläpp till dagvatten

På väg mot en hållbar återföring av fosfor Catarina Östlund Naturvårdsverket

Medins METALLER I GÖTA ÄLVS AVRINNINGSOMRÅDE. En undersökning av metallhalter i vattenmossa vid sexton provpunkter. Rapport

Metaller i ABBORRE från Runn. Resultat 2011 Utveckling

Åsbro nya och gamla impregneringsplats Fiskundersökning i Tisaren

Halter av 60 spårelement relaterat till fosfor i klosettvatten

Metaller och miljögifter i Aspen resultat från en sedimentundersökning Dan Hellman och Lennart Olsson Länsstyrelsen i Västra Götalands län

Kallelse och föredragningslista till miljönämnden sammanträde. Pressinformation fredagen den 5 november 2010, kl

Miljömärkning Sverige AB - En ledande miljömärkning


Metaller och miljögifter i Stockholms sediment

Dagvattnets föroreningsinnehåll. fältstudier. Heléne Österlund Forskare, Stadens vatten LTU

VÄG 56 KVICKSUND-VÄSTJÄDRA. PM och MUR - Markmiljö Upprättad av: Malin Brobäck Granskad av: Jenny Seppas Godkänd av: Andreas Leander

Naturvårdsverkets författningssamling

Transkript:

Miljöförvaltningen Metallbestämning Gräskultur Landskrona 29 Emilie Jönsson & Victoria Andersson Miljöförvaltningen 261 8 Landskrona Rapport 21:2

Sammanfattning Som ett mått på nedfallet av metaller har halterna av bly, kadmium, krom, koppar, zink och nickel analyserats i gräsodlingar. Gräsodlingar placerades ut på sju olika platser i Landskrona. Under tiden maj till september 29 har gräset har klippts ner var 14:e dag och lämnats för analys. Nedfallet av krom och nickel är i förhållande till övriga provplatser högst vid Hydro, för bly och kadmuim är halterna i förhållande till övriga provplaster högst vid Reningsverket. Jämfört med 28 har medelvärdena för alla metaller i gräs minskat, förutom för koppar. Medelvärdena för bly och kadmium under 29 är de lägsta sedan mätningarna började. Om man jämför reslutaten av mätningarna av bly från till 199 och hur det ser ut under de senaste mätåren förutom 29, så är halterna i samma nivå eller t.o.m.något högre under de senaste åren. Att värdena i stort ligger på samma nivå 25-28 som för tjugo år sedan tyder på att de utsläppsbegränsande åtgärder som industrin dittills hade vidtagit inte varit tillräckliga för att ge ett minskat blynedfall. Den kraftigt sänkta blyhalten 29 kan dock utgöra ett trendbrott. Om sänkningen är tillfällig eller bestående får kommande mätningar utvisa.

Bakgrund Miljöförvaltningen har sedan haft odlingar av gräs på ca 7 olika provplatser i Landskrona. Anledningen till att man en gång startade med gräsodlingar var att man ville undersöka miljöpåverkan av utsläpp från Bergsöe och ScanDust hade. Man utförde redan mätningar av bly i grönkål samt mätningar av metaller i fallande stoft och ansåg att man behövde komplettera med mätningar av metaller i gräs och i mossa. Undersökningen av metallförekommst i gräs ansåg man vara en förhållandevis billig och enkel mätning, med givande resultat. Metod I mars- april börjar odlingen av gräs, italienskt rajgräs, i s.k. självvattnande krukor. Gräset dras upp i växthus och krukorna sätts ut i slutet av maj eller i början på juni. Gräskrukorna placeras i ställningar på 1,5 meters höjd ovan mark. Gräset klipps ner var 14:e dag. Detta sker så att samma höjd på gräset erhålls efter varje klippning. Växtnäring tillsätts var 14:e dag och gräset vattnas vid behov med destillerat vatten. Efter klippningen tvättas och torkas gräset. Tvättning sker två gånger med kranvatten och en gång med destillerat vatten. Torkningen sker i ugn i ca. 55 C i 12-2 timmar. Gräsproverna är analyserade av Växtekologiska avd. Ekologihuset på Lunds universitet med avseende bly, kadmium, krom, koppar, nickel och zink. Enheten är µg/g (mikrogram metall/gram gräs) eller samma förhållande mg/kg (milligram metall/kilogram gräs). Provpunkterna är Hydro, Reningsverket, Örja Kyrkby, Elverket, Syngenta, Kyrkogården och Gränsgatan (se karta). Resultaten av 29 års undersökning vad gäller blyhalt vid provplats Hydro respektive Reningsverket återges i diagram 4. Sammanställning av mätningarna -29 finns i diagram 2-1. På grund av skadegörselse av provplats Hydro den första skördveckan, blev där endast 7 provtagningstillfällen frånsett de andra provplatserna som provtogs 8 gånger.

Resultat Nedfallet av metaller är störst närmast utsläppskällorna och där nedfallet blir som störst styrs till stor del av vindriktningens fördelning under mätperioden. Den förhäskade vindriktningen för Landskrona var ca 45% nordvästlig till sydvästlig och ca 2% ostlig, under perioden den 1 juni 29 till den 31 augusti 29. Fördelningen av metaller i förhållande till de olika provplatserna åskådliggörs i diagram 1. (endast baserat på 29-års mätningar). Fördelningen skiljer sig inte så mycket för odlingarna under 28 och 27. Nedfallet av krom och nickel är i förhållande till övriga provplatser högst vid Hydro, för bly och kadmuim är halterna i förhållande till övriga provplster högst vid Reningsverket. Fördelning av metaller,6,5,4,3,2 Zn Cr Cu Ni Pb Cd,1, Kyrkogården Syngenta Örja kyrkby Gränsgatan Reningsverket Elverket Hydro Diagram 1. Visar andelen metaller på varje provplats (summan för plats/summan totalt).

Bly Huvudsakliga utsläppskällor: Boliden Bergsöe, ScanDust samt långväga transporter. Medelvärdet för samtliga mätplatser i Landskrona 29 är 4,8 µg/g jämfört med 26,2 µg/g 28 och 23,8 µg/g 27. Medelvärdet för bly 29 var var högst vid Reningsverket. Medelvärde blyhalt 16 14 12 1 8 6 4 2 16 14 199 Diagram 2. Visar medelvärdet av bly, från till 29 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 Medelvärde blyhalt i förhållande till medelvärde kadmiumhalt,5,45 Medelvärde blyhalt mikrogram bly/gram gräs 12 1 8 6 4 2 199 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 Diagram 3. Visar hur medelvärdet för bly respektive kadmium följs åt.,4,35,3,25,2,15,1,5 mikrogram Cd/gram gräs Blyhalt Kadmiumhalt

Blyhalt vid Hydro och Reningsverket 29 µg/g 4, 35, 3, 25, 2, 15, 1, 5, Blyhalt Reningsverket Blyhalt Hydro, 29-6-1 29-6-17 29-6-24 29-7-1 29-7-8 29-7-15 29-7-22 29-7-29 29-8-5 29-8-12 29-8-19 29-8-26 Diagram 4. Visar blyhaltens fördelning över mätperioden 29 för Hydro respektive Reningsverket. Kadmium Huvudsakliga utsläppskällor: Långväga transporter, förbränning, ScanDust samt Boliden Bergsöe. Medelvärdet för samtliga mätplatser i Landskrona 29 är,1 µg/g jämfört med,3 µg/g 28 och,7 µg/g 27. Halten kadmium påvisas 29 vid Reningsverket, Elverket och Hydro. Medelvärde kadmiumhalt,5,45,4,35,3,25,2,15,1,5 199 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 Diagram 5. Visar medelvärdet av kadmium, från till 29 Medelvärde kadmiumhalt

v Medelvärde kadmiumhalt i förhållande till medelvärde zinkhalt 1,5 9,45 mikrogram zink/gram gräs 8 7 6 5 4 3 2 1,4,35,3,25,2,15,1,5 mikrogram kadmium/gram gräs Zink Kadmium 199 2 22 24 26 28 Mätår Diagram 6. Visar hur medelvärdet för kadmium respektive zink följs åt. Koppar Huvudsaklig lokal utsläppskälla: ScanDust. Medelvärdet för Landskrona 29 är 13,9 µg/g jämfört med 12,7 µg/g 28 och 8,1 µg/g 27. Medelvärde kopparhalt 6 5 4 3 2 1 Diagram 7. Visar medelvärdet av koppar, från till 29 199 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 Medelvärde kopparhalt

Zink Huvudsaklig utsläppskälla: ScanDust och Bergsöe. Medelvärdet 29 är 45,8 µg/g jämfört med 5,1 µg/g 28 och 39,2 µg/g 27. Medelvärde zinkhalt 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 199 2 21 22 23 Diagram 8. Visar medelvärdet av zink, från till 29 24 25 26 27 28 29 Krom Huvudsaklig utsläppskälla: ScanDust. Medelvärdet för Landskrona 29 är 1,3 µg/g jämfört med 2,6 µg/g 28 och 2, µg/g 27. Medelvärde kromhalt Medelvärde zinkhalt 4 3,5 3 2,5 2 1,5 1,5 Diagram 9. Visar medelvärdet av krom, från till 29 199 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 Medelvärde kromhalt

Nickel Huvudsakliga utsläppskällor: ScanDust och långväga transporter. Medelvärdet 29 är,8 µg/g jämfört med 1,1 µg/g 28 och 1,2 µg/g 27. Medelvärde nickelhalt 2,5 2 1,5 1,5 Diagram 1. Visar medelvärdet av nickel, från till 29 199 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 Medelvärde nickelhalt

Slutsats/ diskussion Bly Medelvärdet för 29 låg avsevärt lägre än de senaste åren. Mätvärdet för 29 låg på 4,8 µg/g TS vilket är det lägsta sedan mätningen börjande. Om man jämför reslutaten av mätningarna av bly från till 199 och hur det ser ut från 25 till 28, så är halterna något högre under slutet av 2-talets första decennium. Från till 199 låg medelvärdet på 22-27 µg/g TS och från 25 till 28 låg det på 23-32 µg/g TS. Under åren till låg medelvärdet på omkring 6-11 µg/ts. Att värdena under 25 till 28 i stort legat på samma nivå som för tjugo år sedan tyder på att de utsläppsbegränsande åtgärder som industrin dittills vidtagit inte hade varit tillräckliga för att ge ett minskat blynedfall. Den kraftigt sänkta blyhalten 29 kan dock utgöra ett trendbrott. Om sänkningen är tillfällig eller bestående får kommande mätningar utvisa. Diagram 4 visar hur blyhalten under 29 vid reningsverket kraftigt har ökat sedan mitten på augusti tills mätperiodens slut i slutet av augusti. En anledning kan vara att Bergsöe haft något mer blyutsläpp vid uppstart av anläggningen efter sommaruppehållet. Kadmium Kadmium har sedan till 29 följt kurvan för bly. Värdet för 29 är,1 µg/g TS och är därmed det lägsta värdet som hittills uppmätts. Diagram 6 visar hur medelvärdet för kadmium respektive zink följs åt från till 27. En anledning kan vara att blybatterier innehåller en viss mängd zink. Eftersom kadmium förekommer som förorening i zink, även om det är mycket låga halter, så följs metallerna åt. Koppar Medelvärdet för koppar har under de två senaste åren stigit. Mätvärdet för 27 låg på 6 µg/g TS vilket är det lägsta sedan det första mätåret. Zink Medelvärdet för zink har varierat mycket sedan mätningarna började. Det senaste mätvärdet visar att det har minskat sedan mätningen 28. Krom Medelvädret för krom har från till 29 legat på mellan,7 till 3,4 µg/g TS. Medelvärdet för 29 är 1,3 µg/g TS, dvs en minskning sedan 28. Nickel Medelvärdet för nickel har från till 29 legat på mellan,7 till 2,3 µg/g TS. Medelvärdet för 29 är,8 µg/g TS, dvs en minskning sedan 28. Årets medelvärde är det lägsta värdet sedan. Jämfört med 28 har halterna av metaller i gräs minskat för alla metaller utom för koppar. Se diagram 2-1. När metallerna härstammar från samma utsläppskälla är sannolikheten stor att höjningar och sänkningar på de olika platserna följs åt. I diagram 3 och 6 åskådliggörs detta.

Bilaga 1 Karta över provtagningsställena