Hur värderar man ekosystemtjänster ekonomiskt?

Relevanta dokument
Värdering av vattenförekomster i Stockholm

Värdering av vattenförekomster i Stockholm

Värdering av vattenförekomster i Stockholm del 2

Stockholms nya Dagvattenstrategi och Handlingsplan för god vattenstatus. Juha Salonsaari Vattensamordnare Stockholms Stad

Värdering av ekosystemtjänster

Klimatanpassning Sverige 2017

Lokala åtgärdsprogram underlag för ett effektivare åtgärdsgenomförande och en bättre planering

Miljöövervakningsprogram. ekologisk status Miljöförvaltningen

Värdering av vattenförekomster i Göteborg

Vattenanknutna ekosystemtjänster och dess ekonomiska värde. Gerda Kinell, Vattenmyndigheten Västerhavet Kalmar 8:e mars 2017

Enheten för Miljöanalys. Enhetschef Maria Svanholm

Lokala åtgärdsprogram underlag för ett effektivare åtgärdsgenomförande och en bättre planering

Värdering av ekosystemtjänster. och i anknytning till Emån Referensgruppsmöte

God vattenstatus en kommunal angelägenhet

ÖSTERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING. Handläggare: Anders Lindgren Telefon: Till Östermalms stadsdelsnämnd

Strategier för bättre vatten i huvudstaden

Värdering av EkosystemtjänsteR Rubrik på presentation. Johan Dahlberg

VALUES en förstudie om värdering av terrestra ekosystemtjänster

Globala hållbarhetsmålen - hur rör de oss? Vattenstämman 16 maj 2017

Värdering av god vattenkvalitet i Brunnsviken

Vårt vatten är värt miljarder. Nu krävs konkreta politiska ställningstaganden för att värna det

Dagvattenhantering. Åtgärdsnivå. vid ny- och större ombyggnation. Bil 1

Miljökvalitetsnormer och kostnadseffektivitet

FARSTA STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR PLANERING, STRATEGI OCH SERVICE

Prioritering av åtgärder inom förorenade områden ekonomiska och etiska aspekter. Lars Rosén, FRIST, Chalmers

Åtgärder - Ett kommunalt intresse och ansvar. Juha Salonsaari Vattensamordnare Stockholms Stad

ZA4890. Flash Eurobarometer 261 (Flash eurobarometer on water) Country Specific Questionnaire Sweden

FRAM-KLIV. KLIV-slutseminarium Älvkarleby

Hur hanteras översvämningar i vattenmiljöarbetet? Johan Kling Planeringsavdelningen Vattenförvaltningsenheten

Revidering av föreskrifter HVMFS om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten

Nyfiken i en strut. Nyfiken i en strut. Nyfiken i en strut. Nyfiken i en strut. Namn:

Årsrapport

med fortsättning 2009

Klimatanpassning i planering och byggande. Stockholm 8 June 2011 Martin Karlsson

Återrapportering från Stockholms stad av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Åtgärdsarbete för renare vatten

Den praktiska nyttan med åtgärdsprogram. Åke Bengtsson Vattenmyndigheten för Bottenhavets vattendistrikt

Kostnads- nyttoanalys för åtgärder mot övergödning

REWARDS BESLUTSSTÖD FÖR EN HÅLLBAR REGIONAL VATTENFÖRSÖRJNING RISE RESEARCH INSTITUTES OF SWEDEN CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA ANTHESIS ENVECO

Renare marks vårmöte 2010

RECIPIENTKLASSIFICERING

7b.3-I. Metoder för monetär värdering av natur- och kulturmiljöförändringar

FRAM-KLIV Framtagande av relevant och användaranpassad samhällsekonomisk modell för miljöåtgärder för kraft och liv i vatten

Återrapportering från Stockholms stad av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Försäkring i förändrat klimat

Vattenskydd och samhällsplanering Halmstad 1 april 2009

Varför görs efterbehandling? Hållbar utveckling som ett tredimensionellt begrepp

av Slussens anpassning Ingemar Skogö Uppdraget om en ny reglering av

Blåplan och Vattenplan

Ekosystemtjänster och samhällsnyttor.. Carina Pålsson, Lst Kalmar

Dagvattenhantering i Stockholm

Klimatförändringar i Norrbottens län konsekvenser och anpassning för areella näringar och ekosystemtjänster

196 Svar på motion av Signe Levin (S) angående att rena dagvattnet (KS/2015:537)

Från ord till handling! Åtgärdsprogram, vattenförvaltning och normer. Mats Wallin Vattenmyndigheten Norra Östersjön

Bilaga. MHN Dnr Stockholms vattenprogram. Lägesrapport 2012

Sediment som mått på belastning av metaller, PAH och PCB i Stockholm

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer

Åtgärder för bättre havs- och vattenmiljö ett kommunalt intresse och ansvar

Vattendragsorganisationer. vad och varför? Irene Bohman, Vattenvårdsdirektör. Vattenmyndigheten Södra Östersjön

Hur kan ekosystemtjänster värderas och vara en resurs för lokal utveckling?

Piteälvens vattenrådsområde VRO 6. Älvsbyn Sofia Perä

NYTTAN AV SMARTA DAGVATTENLÖSNINGAR I STADEN

Klimatförändring och försäkring

Fyrkantens vattensrådsområde

Återrapportering från Huddinge kommun av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

MKN vatten i PBL. Pär Persson. Vattenstrateg. Enheten för samhällsplanering

Ansvarsfördelning och finansiering av Slussen i Stockholm. Mälarkonferensen 23 augusti 2012 Ingemar Skogö

Undersökning: Återrapportering 2015 kommuner. Skapad av: Vattenmyndigheterna. Publicerad: :38:01. Namn / E-post:

Stockholms vattenprogram. Årsrapport

Program för Stockholms vattenarbete

Monetär värdering av kulturarvet i en storskalig skredriskanalys

Bilaga 2. Erbjudande om fortsatt användning av nationell digital tjänst för ekonomiskt bistånd - SSBTEK

Tyresåns vattenvårdsförbunds åtgärdsprogram för Tyresån och Kalvfjärden

Strategi för Stockholms vattenarbete

Konkretisering av Miljö- och klimatmål för nämnder och förvaltningar

Återrapportering från Norrköpings kommun av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Kräftfiskekort 2011 TDA 4

Boverket Vattenfrågorna i PBL. Patrik Faming chef för enheten Planering och Bygglov

Vattendagarna Kristianstad 2014 Priset på vatten / Värdet av vatten? Stefan Jendteg, nationalekonom, Länsstyrelsen Skåne & RUS

Hur påverkar skogbruket vattnet? Johan Hagström Skogsstyrelsen

Samhällsbyggande och vattenplanering. Jan Persson, Länsarkitekt

DAGVATTENUTREDNING INFÖR UTBYGGNAD AV. Väsjön norra

Regeringsuppdrag om skydd av värdefulla sjöar och vattendrag. Erik Törnblom

Detta dokument är ett utdrag ur det tematiska tillägget till översiktsplanen. Planen i sin helhet finns på: VATTEN OCH AVLOPP

Vattnets ekosystemstjänster i sjöar, vattendrag och hav. Andreas Bryhn, docent, tekn dr SLU Aqua

Samrådsmöte Östersund 17 februari 2015

Distribuerade projekt

Till dig som bor i ett vattenskyddsområde

Stormusslor i Yxern och Yxeredsån 2016

Klimatförändring och Stockholms stad

Vattnet i landskapet hur fungerar det? Johan Kling Verksamhetsområdeschef, vattenresurs

Lokal a tga rdsplan fo r Acksjo ns avrinningsomra de Delrapport fo r a r 2012

Vattenfall Vattenkraft AB

Klimat, säkerhet och sårbarhet Malin Mobjörk, FOI

Vår mission är att hjälpa människor och företag att blomstra samt möjliggöra för kunder och partners att förverkliga sina idéer.

Better Water! Sweden and the European Water Frame Directive. Ingemar Perä Vattenmyndigheten i Bottenvikens vattendistrikt

Städer, grönstruktur, klimatförändringar och hälsa (kapitel 11 och 12)

Guidade turer vid Bulls måse

MILJÖBEDÖMNING AV AVFALLSPLAN FÖR BENGTSFORD, DALS-ED. FÄRGELANDA OCH MELLERUDS KOMMUNER

STADSBYGGNADSKONTORET, Grönstrukturplan Åsa Lindblom,

Transkript:

Hur värderar man ekosystemtjänster ekonomiskt? 19 oktober 2017 Åsa Soutukorva Swanberg, VD, Asa.Soutukorva@anthesisgroup.com

Anthesis Enveco Grundat 2004, sedan 2016 dotterbolag till Anthesis Group http://anthesisgroup.com/ Anthesis är ett nischat globalt konsultföretag grundat på övertygelsen att kundernas affärsmässiga framgång och hållbarhet går hand i hand. Företaget har ca 250 anställda lokaliserade i tio länder i Nordamerika, Europa och Asien. Anthesis Enveco erbjuder utredning, forskning och utbildning inom miljörelaterade ekonomiska analyser och hållbarhetsanalys och är även specialister inom hållbara energisystem och hållbara städer. 10 anställda, kontor i Stockholm

Skadekostnader till följd av översvämningar Fuktskador på fastigheter saneringskostnader Skador på infrastruktur reparationskostnader Trafikstörningar Städning Stängda arbetsplatser Hälsoeffekter

Vattenreglering i den hållbara staden

Värdering steg-för-steg. 1. Vad ska du använda värderingen till? 2. Identifiera ekosystemtjänster 3. Avgränsa analysen 4. Bestäm utgångspunkter för värderingen 5. Tillämpa värderingsmetod(er) 6. Gör en återblick

Steg 3. Avgränsa analysen 1. Vad ska du använda värderingen till? 2. Identifiera ekosystemtjänster 3. Avgränsa analysen 4. Bestäm utgångspunkter för värderingen Avgränsningar kan göras utifrån t.ex. Lokala prioriteringar Analysresurser Grad av påverkan Typ av ekosystemtjänster Ofta behövs ingen särskild avgränsning Tänk igenom vad konsekvenserna blir om du väljer bort vissa ekosystemtjänster 5. Tillämpa värderingsmetod(er) 6. Gör en återblick

Steg 4. Bestäm utgångspunkter för värderingen 1. Vad ska du använda värderingen till? 2. Identifiera ekosystemtjänster 3. Avgränsa analysen 4. Bestäm utgångspunkter för värderingen Vad behövs för att undvika höga kostnader i samband med skogsbränder? Jo, att motverka torka vilket kan åstadkommas exv. genom artrika skogar. Vad behövs för att undvika höga kostnader i samband med översvämningar? Jo, naturlig vattenreglering vilket kan åstadkommas genom infiltration och lagring med hjälp av exv. dammar och kanaler i bostadsområden. 5. Tillämpa värderingsmetod(er) 6. Gör en återblick Vad behövs för att undvika stora kostnader i samband med erosion och skred? Jo, att dämpa strömmar och vågenergi vilket kan åstadkommas exv. genom undervattensvegetation i form av ålgräsängar.

Steg 5. Tillämpa värderingsmetoder 1. Vad ska du använda värderingen till? 2. Identifiera ekosystemtjänster 3. Avgränsa analysen Kvalitativ värdering Semi-kvantitativ värdering Kvantitativ värdering Monetär värdering 4. Bestäm utgångspunkter för värderingen 5. Tillämpa värderingsmetod(er) 6. Gör en återblick

Syftet med projektet värdering av vattenförekomster i Stockholm (2017) Att ekonomiskt värdera god vattenstatus i Stockholms sjöar och vattendrag Att jämföra nyttan av att uppnå god vattenstatus med kostnaden för åtgärder som krävs för att åstadkomma detta Ladda ner slutrapporterna på Miljöbarometern Stockholms stad http://miljobarometern.stockholm.se/vatten/ekologiskstatus/god-vattenkvalitet-vart-miljarder-forstockholmarna/

Hur värdera icke-marknadsvaror? Värdering baserad på individers beteende på relaterade marknader (revealed preference methods) Värdering baserad på scenariometoder (stated preference methods)

Beskrivning av olika nivåer av vattenkvalitet God Vattnet är mycket rent och klart och är mycket passande för bad, fiske och båtliv. Du ser dina fötter var och när du än badar. Algblomningar sker vart femte år i genomsnitt. Måttlig Vattnet är ganska rent och klart och är tidvis passande för bad, fiske och båtliv. Du kan ibland, och på vissa ställen, se dina fötter när du badar. Algblomningar sker en gång per år i genomsnitt. Otillfredsställande Vattnet är något grumligt och är ofta opassande för bad och fiske men acceptabelt för båtliv. Du kan sällan se dina fötter när du badar. Algblomningar sker 2-3 gånger per år. Dålig Vattnet är grumligt och är mycket opassande för bad och fiske, men kan vara acceptabelt för båtliv. Du kan aldrig se dina fötter när du badar. Algblomningar sker flera gånger per år.

Betalningsviljefrågan Hur mycket skulle ditt hushåll som mest vara berett att betala för att förverkliga att god vattenkvalitet uppnås i Stockholms alla sjöar och vattendrag? Betalningen ska ske varje månad under åren 2017-2027. Erfarenheter från liknande enkäter visar att man kan svara en sak, men i verkligheten göra något annat. Vissa kanske anger en lägre summa pengar än vad de egentligen vill betala. Detta kan bland annat bero på att de tycker att de har rätt till god vattenkvalitet. Andra kanske svarar en högre summa än vad de egentligen vill betala. Vi vill inte att du tänker på detta sätt när du besvarar våra frågor, utan svara utifrån vad ditt hushåll faktiskt är berett att betala. Det kan finnas andra orsaker till att man svarar som man gör. Om du har några tankar kring dina svar så skriv gärna dessa i slutet av den här enkäten. Innan du svarar, tänk på att din hushållsbudget ska hålla, det vill säga att ditt hushåll får avstå från något annat för att kunna betala det här. Mitt hushåll är berett att betala mellan och kr/månad

Betalningsvilja för god vattenkvalitet 68% Framtida generationer, andra människor, jag själv Nuvarande kvalitet inte ett problem, jag har inte råd, protestsvar 17% 15% Ja, mitt hushåll skulle vara berett att betala något Nej, mitt hushåll skulle inte vara berett att betala något Vet ej

Kostnader och nyttor för att nå god vattenstatus (mkr) Vattenförekomst Nytta Kostnad Nettonytta Trekanten 151-171 15 136-156 Årstaviken/Mälaren 178-202 65 113-137 Långsjön 125-142 15 110-127 Riddarfjärden/Mälaren 166-188 65 101-123 Råcksta träsk 107-122 1 106-121 Kyrksjön 104-117 1 103-116 Brunnsviken 158-179 70 88-109 Judarn 102-116 10 92-106 Magelungen 117-133 40 77-93 Sicklasjön 139-158 65 74-93 Flaten 112-126 40 72-86 Ältasjön 105-119 40 65-79 Rödstensfjärden/Mälaren 98-111 40 58-71 Drevviken 116-132 65 51-67 Görväln/Mälaren 115-130 65 50-65 Igelbäcken 114-129 65 49-64 Ulvsundasjön/Mälaren 127-144 80 47-64 Fiskarfjärden/Mälaren 111-125 65 46-60 Forsån 104-117 70 34-47 Bällstaån 116-132 140-24 - -8 Totalt 2 465-2 793 1 017 1 448-1 776 Total nytta = 2,5-2,8 miljarder kr Total kostnad = 1 miljard kr

Det är väldigt roligt och det bekräftar vår uppfattning om att vattendragen och sjöarna är värdefulla för stockholmarna, de är beredda att ta hand om sitt vatten. och Det här är någonting vi kan visa kommunerna som vi delar vattendrag med eftersom de som bor där nog tycker likadant och då kan vi samarbeta för bättre vatten. Katarina Luhr, miljöborgarråd i Stockholm