4.2.2.a H15-00127 Utveckling av lagstiftning och andra styrmedel Helena Bergström Senior utredare Kemikalieinspektionens förslag till Miljömålsrådets gemensamma åtgärdslista 2017-2019 Kemikalieinspektionens kontaktperson Helena Bergström, tel. 08 519 41 220, helena.bergstrom@kemi.se Kemikalieinspektionens presstjänst tel. 08 519 41 200, press@kemi.se Inledning Kemikalieinspektionen föreslår fortsatt aktivitet 2017 inom de tre samverkansåtgärder som vi startade 2016. Vi deltar även i ett antal samverkansåtgärder som andra myndigheter har ansvar för. Förslag till samverkansåtgärder som vi har drivansvar för Mall-id: MAG-0006, 2014-10-22 Utveckla upphandlingskriterier för innemiljöer där barn kan bli exponerade för farliga kemikalier Drivansvarig myndighet: Kemikalieinspektionen Samverkande aktörer: Kemikalieinspektionen, Folkhälsomyndigheten, Boverket och Upphandlingsmyndigheten. Det här ska vi göra: Utveckla upphandlingskriterier för fler inomhusmiljöer där barn kan bli exponerade för farliga kemikalier. Idag finns det framtagna kriterier endast för förskolor. Så här ska vi genomföra åtgärden: Under 2016 träffades myndigheterna för att diskuterar vad som var möjligt att genomföra tillsammans och vilka myndigheter som i så fall ville medverka. Upphandlingsmyndigheten har tagit fram förslag på hur nya kriterier kan tas fram. En eventuell förstudie och kriteriearbete kommer att påbörjas i början av 2017 och pågå under 2018. Kemikalieinspektionen Postadress Besök & leverans Faktureringsadress Telefon & fax Internet Org nr Box 2 172 13 Sundbyberg Esplanaden 3A 172 67 Sundbyberg FE 124 838 80 Frösön Telefon 08-519 41 100 Fax 08-735 76 98 www.kemi.se kemi@kemi.se 202100-3880
Därför behövs åtgärden: Det finns behov av att utvidga det upphandlingsarbete som idag finns färdigställt för giftfri förskola till andra inomhusmiljöer såsom skolor, fritids, träningshallar med flera. Effekt i miljön vi vill att åtgärden ska leda till: Barns exponering för farliga kemikalier i inomhusmiljön minskar. Åtgärden bidrar till dessa miljömål: Miljökvalitetsmålen Giftfri miljö och God bebyggd miljö, samt generationsmålets strecksats människors hälsa utsätts för minimal negativ miljöpåverkan samtidigt som miljöns positiva inverkan på människors hälsa främjas. Tidsplan för genomförande: 2016-2018. Åtgärder för alternativ till kemisk bekämpning av växtskadegörare Drivansvarig myndighet: Kemikalieinspektionen Samverkande aktörer: Kemikalieinspektionen, Jordbruksverket, Naturvårdsverket och Formas. Det här ska vi göra: Genomföra åtgärder i anslutning till Formas regeringsuppdrag om växtskyddsforskning som slutrapporterades i mars 2016. 1 Så här ska vi genomföra åtgärden: Under 2016-2017 möttes Kemikalieinspektionen, Jordbruksverket och Naturvårdsverket och arbetade fram en rapport med förslag till samarbetsåtgärder mellan de tre myndigheterna. Rapporten är ett utkast till förslag om hur myndigheterna och andra aktörer kan stimulera åtgärder för att öka tillgång till fler icke-kemiska medel och metoder inom växtskyddet. Under 2017-2018 genomförs samarbetsåtgärderna som beskrivs i rapporten. Därför behövs åtgärden: Kemikalieinspektionen och Jordbruksverket har i olika sammanhang lyft behovet av ökade satsningar för att möta de utmaningar som vi står inför rörande hållbart växtskydd. Tillgången på kemiskt växtskydd minskar kontinuerligt. Antal verksamma ämnen i växtskyddsmedel har mer än halverats i Europa de senaste 10-15 åren. Detta skapar problem på flera områden, kanske särskilt för små kulturer, när det saknas verktyg att bekämpa olika typer av angrepp. Orsakerna till denna utveckling är flera, men en omfattande reglering med hårda krav och höga kostnader för utveckling av nya substanser anges ofta som de mest betydande. Sverige behöver därför ha beredskap med alternativa behandlingsmetoder till kemisk bekämpning av växtskadegörare inför pågående och kommande förändringar, inte bara för att kunna närma oss miljökvalitetsmålen utan även för att skapa konkurrensfördelar för svensk produktion. Detta lyfts även fram i Formas rapport. Effekt i miljön vi vill att åtgärden ska leda till: Exponeringen till människa och miljö av särskilt farliga ämnen från växtskyddsmedel minskar. Åtgärden bidrar till dessa miljömål: Giftfri miljö samt indirekt samtliga gröna miljökvalitetsmål. Tidsplan för genomförande: 2016-2018. 1 Formas. Växtskyddsforskning för hållbarhet och konkurrenskraft. 2016. 2 (5)
Vägledning för företag i anslutning till strategi för giftfria och resurseffektiva kretslopp Drivansvarig myndighet: Kemikalieinspektionen. Samverkande myndigheter: Naturvårdsverket, Tillväxtverket och Länsstyrelserna. Dessutom bör Kunskapscentrum för substitution, företag (de goda exemplen) och en extern branschövergripande referensgrupp bjudas in även om de inte är representerade i MMR. Det här ska vi göra: Syftet med samverkansåtgärden är att verka för hållbart företagande och giftfria och resurseffektiva kretslopp genom att stimulera företag att tidigt i tillverkningsprocessen planera för återanvändning eller säker materialåtervinning. Målet med åtgärden är att ta fram en vägledning för varutillverkande och importerande företag. Vägledningen ska hjälpa företag att göra rätt från början och fokusera på konkurrenskraftiga produkter som är anpassade till giftfria och resurseffektiva kretslopp i en cirkulär ekonomi. Åtgärden ansluter till Kemikalieinspektionens uppdrag att ta fram en strategi för att främja giftfria och resurseffektiva kretslopp i EU och internationellt inom kemikalielagstiftningen. Strategin redovisades till regeringen i juni 2016. 2 Rapporten fokuserades på budskap om vad som behöver uppnås och motiven för detta. Kemikalieinspektionen har i flera tidigare rapporter beskrivit problembild med förslag till åtgärder genom bättre EU-regler 3, för kemikalier i kretsloppet för varor 4 samt genom att utveckla Reachförordningen 5. Samverkansåtgärden kopplar till förebyggande av avfall och skulle kunna komplettera den vägledning om säker materialåtervinning, som nu håller på att utvecklas på Naturvårdsverket. Kemikalieinspektionen har lämnat förslag om till exempel grön kemi och innovation i Fördjupad utvärdering 2015. 6 Utredningen om ett kunskapscentrum för substitution pågår och ska lämnas till regeringen i mars. Här finns ett uttalat perspektiv för små och medelstora företag. Kopplingar finns även till en kommande strategi för giftfri miljö i EU:s arbete med ett 7:e miljöhandlings-program, och till regeringens kommande nationella strategi för hållbar konsumtion. Så här ska vi genomföra åtgärden: I början av 2017 möts myndigheterna och diskuterar kring den tänkbara inriktningen vad som är möjligt att genomföra tillsammans och vilka andra aktörer som i så fall vill medverka. Under 2017-2018 genomför myndigheterna aktiviteten. Åtgärden ska genomföras främst genom samarbete, dialog och påverkan. Därför behövs åtgärden: Innehåll av farliga ämnen i varor kan innebära risker för både hälsa och miljö. Det är vanligen svårt att beräkna vilka kostnader detta får för 2 Kemikalieinspektionen. Vägen till giftfria och resurseffektiva kretslopp en strategi för arbetet i EU och internationellt inom kemikalielagstiftningen. Rapport från ett regeringsuppdrag. Rapport 7/16, juni 2016. 3 Kemikalieinspektionen rapport 1/12 Bättre EU-regler för en giftfri miljö (2012) 4 Kemikalieinspektionen rapport 2/14 Regler o kemikalier i kretsloppet för varor (2014) samt 5 Kemikalieinspektionen rapport 4/14 Utveckla och effektivisera Reach (2014) 6 Naturvårdsverket. Mål i sikte. Analys och bedömning av de 16 miljökvalitetsmålen i fördjupad utvärdering. Rapport 6662. Maj 2015. 3 (5)
samhället, men en rad undersökningar talar för att de kan vara betydande. Kunskap om kemiska ämnens farliga egenskaper är nödvändig för att kunna hantera eventuella risker i hela livscykeln. Denna kunskap behöver vidarebefordras till aktörerna i hanteringskedjan. Det är nödvändigt att ersätta (särskilt) farliga ämnen med lämpliga alternativ och tekniker. En vägledning kan underlätta detta steg och vara till hjälp vid tillämpningen av EU-regler och internationella konventioner. Detta gäller inte minst för små och medelstora företag. Det finns även ett behov av att komplettera lagstiftning med andra styrmedel. Dialoger med branscher och företag bidrar till ökad kunskap och förståelse för varandras verksamhet. Effekt i miljön vi vill att åtgärden ska leda till: Giftfria och resurseffektiva kretslopp. Åtgärden bidrar till dessa miljömål: Främst Miljökvalitetsmålet Giftfri miljö och Generationsmålets strecksats om Giftfria och resurseffektiva kretslopp. Tidsplan för genomförande: 2017-2018. 4 (5)
Vårt deltagande i andra myndigheters samverkansåtgärder Rubrik Drivansvar 2016: Plattform för hållbar stadsutveckling Boverket 2016: Barns och ungas miljöer - nationell samordning Boverket 2016: Påskynda tillgängliggörandet av information om farliga Trafikverket ämnen i bygg- och anläggningsprodukter - med fokus på sammansatta varor 2016: Utveckla Hallå konsument Konsumentverket 2016: Hållbart företagande Tillväxtverket 2016: Nationell samverkan - åtgärder mot PFAS-spridningen i Livsmedelsverket ytvatten, grundvatten och dricksvatten 2016: Båtbottenfärger och miljöfarliga färgrester - Skrovmålet. Transportstyrelsen 2016: National Hub inom ramen för European Human Naturvårdsverket Biomonitoring Initiative (EHBMI) 2016: En samordnad plan för genomförande av åtgärder enligt Havs- och havsmiljöförordningens åtgärdsprogram vattenmyndigheten NY 2017: Utveckla information om märkning i Hallå konsument Konsumentverket NY 2017: Hälsa som drivkraft i miljömålsarbetet och för hållbar Folkhälsomyndigheten utveckling. NY 2017: Skyddsavstånd och zoner: Minskad komplexitet och Jordbruksverket ökad miljönytta NY 2017: En nationellt gemensam planering för genomförande av Havs- och vattenförvaltningsförordningens åtgärdsprogram vattenmyndigheten NY 2017: Sammanställning gällande utformning och underhåll av Naturvårdsverket konstgräsplaner för minskad spridning av gummigranulat NY 2017: Vägledning/information och dialog med bygg- och Boverket fastighetssektorn om livscykelanalyser för byggnadsverk. NY 2017: Förstudie för att kunna utveckla scenarier för Naturvårdsverket utvecklingen av ett klimatvänligt, ekologiskt och ekonomiskt hållbart jordbruk. 5 (5)