KAMMARRÄTTEN I STOCKHOLM Migrationsöverdomstolen 2007-11-20 AdmD 359-2007 Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Slutbetänkandet Arbetskraftsinvandring till Sverige förslag och konsekvenser (SOU 2006:87) och departementspromemorian Ett effektivt och flexibelt system för arbetskraftsinvandring (Ds 2007:27) Kammarrätten konstaterar att stora delar av förslagen inte direkt påverkar domstolens verksamhet. Det kan dock befaras att vissa av de föreslagna reglerna kan medföra en inte oväsentlig ökning av antalet mål i förvaltningsdomstolarna, såväl enligt utlänningslagen (2005:716) som enligt socialtjänstlagen (2001:453) m.fl. lagar inom det sociala trygghetsområdet. Detta förhållande har inte närmare berörts vare sig i betänkandet eller i promemorian, men bör givetvis beaktas i det fortsatta lagstiftningsarbetet samt leda till resursförstärkningar. Kammarrätten vill i övrigt, utifrån de aspekter domstolen har att beakta, lämna följande synpunkter på förslagen. Tidsbegränsat arbetstillstånd på grund av brist på arbetskraft m.m. Kammarrätten har inga synpunkter på att tidsbegränsade arbetstillstånd skall få ges till tredjelandsmedborgare som erbjudits anställning då arbetskraft inte kan rekryteras inom EES eller Schweiz. Förutom vissa krav på anställningsvillkoren skall gälla att inkomsterna av arbetet skall kunna försörja arbetstagaren. Vid det första beslutstillfället skall ett uppehålls- och arbetstillstånd ges för längst 24 månader varefter en ny prövning skall göras. Kammarrätten vill i detta sammanhang peka på att den som har fått ett 24-månaders tillstånd kan utgöra en sådan anknytningsperson som ger rätt till uppehållstillstånd för anhöriga vilka befinner sig utomlands enligt reglerna om familjeåterförening. En ansökan grundad på anknytning skall prövas enligt Postadress Besöksadress Telefon Telefax Box 2302 Birger Jarls torg 13 08-700 38 00 08-14 98 89 103 17 STOCKHOLM
Sidan 2 (6) 5 kap. 3 eller 5 kap. 3 a utlänningslagen 2005:716 (se även Migrationsöverdomstolens avgörande MIG 2007:29). Föreligger ett äktenskap och avser det beviljade uppehålls- och arbetstillståndet längre tid än ett år, skall en ansökan i normalfallet beviljas. Beträffande dessa anhöriga görs ingen prövning av om de kan försörja sig eller inte. Det kan också noteras att det bara är undantagsvis, i 5 kap. 17 a och 17 b utlänningslagen angivna fall, som uppehållstillstånd får resp. skall nekas dessa anhöriga. För det fall den anhörige gjort sig skyldig till brottslighet är det endast mycket allvarlig sådan som kan utgöra skäl mot att bevilja tillstånd. Vad gäller begreppet anställning i föreslagen lydelse av 6 kap. 2 utlänningslagen kan det finnas anledning att överväga om det bör införas en lägsta gräns för en anställnings omfattning för att säkerställa att försörjningskravet skall vara uppfyllt. Kammarrätten noterar också att promemorians förslag till lydelse av 6 kap. 2 utlänningslagen medför att det inte blir någon skillnad mellan täckande av tillfällig brist på arbetskraft och internationellt utbyte. Bakgrunden till detta berörs inte närmare i promemorian. Kammarrätten har inget att erinra mot förslaget att tillstånd för säsongsarbete hanteras på samma sätt som andra arbetstillstånd. Den i promemorian föreslagna lydelsen av 6 kap. 2 utlänningslagen synes inte beakta den i betänkandet föreslagna ändringen av samma bestämmelse. I promemorian beaktas inte heller den i betänkandet föreslagna lydelsen av 6 kap. 3 a utlänningslagen. Handläggningen av tillstånd Arbetsmarknadsprövning Det ankommer inte på kammarrätten att uttala sig i frågan om en myndighetsbaserad arbetsmarknadsprövning är att föredra framför en icke myndighetsbaserad sådan. Kammarrätten noterar dock att ett betydligt större ansvar och fler arbetsuppgifter läggs på Migrationsverket för det fall den myndighetsbaserade prövningen skulle upphöra. Regelverket bör bli tydligt för att erforderliga kontroller skall kunna göras och för att inte reglerna skall kunna kringgås av oseriösa näringsidkare.
Sidan 3 (6) Arbetssökarvisering Kammarrätten har inga synpunkter på lämpligheten av att införa en arbetssökarvisering men vill peka på att bestämmelserna förutsätter att Sveriges åtaganden enligt Schengenkonventionen beaktas. Gäststudenter Kammarrätten har inget att erinra mot förslaget i betänkandet att gäststudenter skall kunna söka arbetstillstånd utan att lämna Sverige om de studerat en viss angiven tid. I betänkandet har föreslagits en ändring i 5 kap. 18 utlänningslagen vilken tar hänsyn till detta (andra stycket 8). Promemorians förslag till lydelse av samma paragraf innehåller emellertid inte någon motsvarighet. Tillstånd för näringsidkare Vad gäller näringsidkare och deras möjligheter till permanent uppehållstillstånd föreslås det inte några större ändringar av reglerna, men i betänkandet föreslås dock att vissa regler införs i 5 kap. 5 utlänningslagen. Där anges villkor som skall gälla vid förvärv av verksamhet. Det kan övervägas att göra ett förtydligande beträffande vad som skall gälla vid förvärv av aktiebolag och vad som skall avses med ledande befattning. Uppehållstillstånd för arbete i Sverige efter avslag på asylansökan I promemorian föreslås att en utlänning, vars asylansökan har avslagits genom ett lagakraftvunnet beslut, under vissa förutsättningar undantagsvis skall kunna beviljas uppehållstillstånd utan att först behöva lämna Sverige, liksom utlänningens familjemedlemmar. En strävan inom asylprocessområdet har alltid varit att handläggningstiderna skall vara så korta som möjligt och att de sökande skall få ett definitivt besked på sin ansökan snarast möjligt. Den nu föreslagna möjligheten bidrar enligt kammarrättens mening inte till att dessa målsättningar uppfylls och en osäkerhet kan skapas angående slutpunkten för asylprocessen. Det kan finnas en viss risk för att det slentrianmässigt
Sidan 4 (6) ansöks om uppehållstillstånd för arbete efter avslag på asylansökan vilket innebär att asylprocessen förlängs på ett inte önskvärt sätt, inte minst mot bakgrund av att flertalet får avslag på sina asylansökningar. Handläggningstiden för nu aktuella ansökningar beror på vilka resurser Migrationsverket tilldelas för prövningen av ansökningarna, men kommer sannolikt att överstiga de två eller fyra veckor utlänningen har på sig att lämna landet, även om ärendena skulle prövas med förtur. Det kan också ifrågasättas om förslaget rent lagtekniskt är hållbart, då de som söker har ett lagakraftvunnet avvisnings- eller utvisningsbeslut vilket de är skyldiga att efterkomma. Det är i första hand utlänningen själv som har att lämna landet, utan medverkan av Migrationsverket. Förslaget synes förutsätta att det är Migrationsverket som alltid verkställer besluten. För det fall avsikten är att man inte skall behöva lämna landet medan nu aktuella ansökningar prövas, bör det framgå av lagtexten. I sammanhanget bör även följande noteras. En av anledningarna till att liberalisera reglerna om beviljande av arbetstillstånd är att antalet ogrundade asylansökningar skall minska. Frågan är om det syftet uppnås då de föreslagna bestämmelserna kan upplevas som orättvisa av utlänningar som inte har sökt asyl utan uppehållstillstånd på annan grund. Det kan inte uteslutas att dessa personer i stället kan komma att ansöka om asyl. Personer med uppehållstillstånd för studier har rätt att arbeta utan arbetstillstånd. Enligt praxis kan de som studerat i sex månader ansöka om uppehålls- och arbetstillstånd utan att lämna Sverige. Det kan emellertid även finnas studenter som inte studerar utan arbetar. Ett sådant arbete kan omfatta lika lång tid som krävs för att en asylsökande skall kunna beviljas uppehålls- och arbetstillstånd. Det finns även personer som har beviljats tidsbegränsat uppehålls- och arbetstillstånd, s.k. uppskjuten invandringsprövning, där den tillståndsgrundande anknytningen brustit. Dessa kan ha en anknytning till arbetsmarknaden under mer än sex månader. För att dessa utlänningar skall kunna få ett förlängt uppehålls- och arbetstillstånd på grund av arbetsmarknadsskäl krävs att de uppfyller villkoren i 5 kap. 16 tredje stycket utlänningslagen. Dessa villkor torde vara strängare än de som gäller för en asylsökande vars avslag på ansökan vunnit laga kraft. Det kan också finnas personer som beviljats tidsbegränsade uppehålls- och arbetstillstånd av annan anledning och som inte omfattas av något undantag i 5 kap. 18 utlänningslagen. Alla dessa personer kan befaras hamna i ett sämre läge än asylsökande vilket kan leda till en ökning av antalet ogrundade asylansökningar. Promemorians förslag till lydelse av 5 kap. 18 a första stycket 1 och 2 utlänningslagen jämfört med 6 kap. 2 första stycket samma lag innebär att det ställs krav på försörjning
Sidan 5 (6) även beträffande de anhöriga, eftersom försörjningen enligt 6 kap. 2 första stycket utlänningslagen torde avse förmågan att försörja hela familjen. Detta är en skillnad mot vad som gäller vid familjeåterförening med någon som inte befinner sig i Sverige. Frågan är om den effekten är avsedd. Kammarrätten har inget att erinra mot förslaget att AT-UND inte skall beviljas personer som saknar identitetshandlingar och inte gjort vad som skäligen kan krävas för att medverka till att identiteten kan fastställas. Det är för övrigt ett krav som gäller för alla som söker någon form av uppehållstillstånd. I vissa fall krävs även att ett hemlandspass skall uppvisas. Avslutningsvis noterar kammarrätten att det finns ett relativt stort antal personer som beviljats tidsbegränsat uppehålls- och arbetstillstånd enligt den lydelse 2 kap. 5 b utlänningslagen (1989:529) hade under perioden den 15 november 2005 30 mars 2006. En inte obetydlig andel av dessa torde inneha en anställning. Det bör i vart fall övervägas om särskilda bestämmelser skall gälla övergångsvis för dessa personer. Detta yttrande har beslutats av lagmännen Sten Wahlqvist och Magnus Ekman samt kammarrättsrådet Maria Wetterstrand Hagström, referent. Föredragande har varit Mikael Hedberg. Sten Wahlqvist Maria Wetterstrand Hagström Mikael Hedberg
Sidan 6 (6) Kopia Övriga kammarrätter Hovrätterna Länsrätterna under Kammarrätten i Stockholm Länsrätten i Skåne län Länsrätten i Göteborg Domstolsverket Kammarrättens personal Tidningarnas Telegrambyrå Migrationsverket