Batterifonden. Förslag på batterifondens framtida användning

Batterifonden Förslag på batterifondens framtida användning rapport 6320 januari 2010

Batterifonden Förslag till batterifondens framtida användning NATURVÅRDSVERKET

Beställningar Ordertel: 08-505 933 40 Orderfax: 08-505 933 99 E-post: natur@cm.se Postadress: CM Gruppen AB, Box 110 93, 161 11 Bromma Internet: www.naturvardsverket.se/bokhandeln Naturvårdsverket Tel: 08-698 10 00, fax: 08-20 29 25 E-post: registrator@naturvardsverket.se Postadress: Naturvårdsverket, SE-106 48 Stockholm Internet: www.naturvardsverket.se ISBN 978-91-620-6320-7.pdf ISSN 0282-7298 Naturvårdsverket 2010 Elektronisk publikation Omslagsfoto: Lars Eklund, Naturvårdsverket

NATURVÅRDSVERKET Rapport 6320 Batterifonden Förord Den 1 januari 2009 trädde en ny batteriförordning (SFS) 2008:834 i kraft i Sverige. Det innebar att det tidigare systemet vi haft med avgift på miljöfarliga batterier avskaffades. Avgiften har finansierat insamling, återvinning och informationsinsatser rörande miljöfarliga batterier. De pengar som inte bekostade sådana insatser blev placerade i batterifonden som nu består av närmare 800 miljoner kronor. Inför år 2009 fick Naturvårdsverket i uppdrag av regeringen att redovisa hur tidigare medel till batterifonden har kommit till användning. I uppdraget ingick även att föreslå hur eventuella återstående medel i fonden bör hanteras. Syftet med den här rapporten (Dnr: 622-206-09Rs) är att vara ett underlag till regeringen i deras kommande arbete med att bestämma vad som ska hända med medlen i batterifonden. Arbetet har letts av Catharina Frostner, med internt stöd av handläggare på följande enheter på Naturvårdsverket: Rs, Rt, Rf, Rj, Me och Forskningssekretariatet. En språklig redigering har gjorts av frilansskribenten Fredrik Holm. Vidare har en extern referensgrupp bestående av BIL Sweden, El-Kretsen AB, BlyBatteriRetur AB, ABB AB, Batteriföreningen, Avfall Sverige, LEH och ELH bidragit med många tänkvärda idéer till den här rapporten. Även Kemikalieinspektionen och Ekonomistyrningsverket har lämnat synpunkter på rapportens inriktning Östersund januari 2010 Enheten för styrmedelsadministration 3

NATURVÅRDSVERKET Rapport 6320 Batterifonden 4

NATURVÅRDSVERKET Rapport 6320 Batterifonden Innehåll FÖRORD 3 INNEHÅLL 5 SAMMANFATTNING 7 SUMMARY 11 INLEDNING 12 Uppdrag 12 Syfte 12 Metod 12 VAD ÄR BATTERIFONDEN? 14 Förordning (1997:645) om batterier 14 Förordning (2008:834) om producentansvar för batterier 14 NULÄGE 16 Pengar som finns i batterifonden idag 16 Förväntad nivå på batterifonden den 1 februari 2010 16 Kostnader för att ta hand om miljöfarliga batterier som ännu är i omlopp 17 LÄRDOMAR FRÅN ANDRA FONDER 21 Slutsats från hanteringen av andra fonder 22 ERSÄTTNING FÖR INSAMLING OCH ÅTERVINNING 23 Ekonomisk sammanställning 23 Naturvårdsverkets förslag vad gäller ersättning för insamling och återvinning 24 FINANSIERING AV SLUTFÖRVAR 25 Slutförvar av kvicksilver från batterier 25 Naturvårdsverkets förslag 25 Slutförvar av kadmium från batterier 26 Naturvårdsverkets förslag 26 Slutförvar av bly från batterier 26 Naturvårdsverkets förslag 27 ÅTERBETALNING FÖR EXPORTERADE MILJÖFARLIGA BATTERIER 28 Naturvårdsverkets förslag 28 5

NATURVÅRDSVERKET Rapport 6320 Batterifonden ADMINISTRATIVA KOSTNADER 29 FÖRSLAG TILL ANDRA ANVÄNDNINGSOMRÅDEN FÖR BATTERIFONDEN 30 Forskning 30 Återkoppling från branschen om forskning 31 Goda exempel på forskningsinstanser inom Sverige 32 Naturvårdsverkets förslag vad gäller medel till forskning 33 Information 33 Återkoppling från branschen om information 34 Naturvårdsverkets förslag vad gäller medel till information 34 ADMINISTRATIVA ÅTGÄRDER OCH FÖRSLAG 36 Förslag till kommittéer 36 Förslag till förordningsändringar 36 Förslag till framtida redovisning av batterifonden 36 SLUTSATS 37 REFERENSER 38 BILAGA 1 - INSKICKADE SVAR OMGÅNG 1 BILAGA 2 - EKONOMISK SAMMANSTÄLLNING BILAGA 3 - INSKICKADE SVAR OMGÅNG 2 6

NATURVÅRDSVERKET Rapport 6320 Batterifonden Sammanfattning Den 1 januari 2009 trädde en ny batteriförordning (SFS 2008:834) i kraft i Sverige. Med den fick vi ett renodlat producentansvar för batterier, där producenter och importörer får ansvar för såväl insamling, omhändertagande och slutförvaring av miljöfarliga batterier som för informationsinsatser. Vid samma tidpunkt upphörde den tidigare ordningen från 1987, där en miljöavgift på miljöfarliga batterier tagits ut för att finansiera det framtida omhändertagandet. Dessa miljöavgifter har samlats i den så kallade batterifonden, som i sin tur bekostat bland annat insamling, återvinning och informationsinsatser. Fonden utgörs av två delar, en för blybatterier och en för småbatterier (av nickelkadmiumrespektive kvicksilvertyp). Naturvårdsverket, som administrerar batterifonden och även håller ett register över batteriproducenter och importörer, har under 2009 haft i uppdrag att redovisa hur medlen till batterifonden har kommit till användning och att föreslå hur återstående medel i fonden bör hanteras. Denna rapport innehåller förslag till detta, och redovisar också på vilka grunder förslaget har tagits fram. Förslaget bygger på två principer: Dels att fondens medel fördelas över den tid som behövs, så att man inte löper risken att bli stående utan medel, dels att medlen fördelas på sådana aktiviteter som bäst motsvarar de syften som en gång sattes upp för fonden. Fördela fondens medel under så lång tid som behövs Ett syfte med batterifonden var att sätta av medel för det framtida omhändertagandet av de kvicksilver-, nickelkadmium- och blybatterier som cirkulerar på marknaden, samt att finansiera ett slutförvar av kvicksilverbatterier. Förslagen i denna rapport är utformade så att detta syfte säkerställs. Vi vill särskilt undvika att fondens medel tar slut i förtid, innan man hunnit samla in och återvinna de miljöfarliga batterier vars miljöavgifter en gång byggt upp fonden. Tillsammans med flertalet bedömare inom batteribranschen anser vi därför att fondens medel bör fördelas över minst en sexårsperiod räknat från 2009. Denna bedömning tar hänsyn till faktorer som batteriers tekniska livslängd och omloppstid i samhället samt så kallad lagringseffekt. Det är dock inget självändamål att förbruka fondens medel under denna period. 7

NATURVÅRDSVERKET Rapport 6320 Batterifonden Fördela fondens medel på det sätt som bäst motsvarar dess syften Vi har beräknat att det finns ca 773 miljoner kr i batterifonden den 1 februari 2010. Med nedanstående fördelning menar vi att medlen kommer att uppfylla fondens ursprungliga syften på bästa sätt: miljoner kr Insamling & Återvinning 404 Varav blybatterier 232 Varav småbatterier 172 Slutförvar kvicksilver 4 Återbetalning exporterade batterier 40 Varav blybatterier 20 Varav småbatterier 20 Administrativa kostnader 25 Varav blybatterier 10 Varav småbatterier 15 Forskning 180 Information 120 Summa 773 Underlag för våra bedömningar Insamling och återvinning En genomgång av batterifondens omsättning hittills visar att kostnaderna för att samla in och återvinna blybatterier motsvarar 57 procent av de insamlade avgifterna för blybatterier. För småbatterier är motsvarande andel 47 procent. Vi föreslår därför att samma andelar av de insamlade medlen reserveras för insamling och återvinning, vilket innebär cirka 232 miljoner kronor för blybatterier respektive cirka 172 miljoner kronor för småbatterier. Slutförvar av kvicksilverbatterier Senast år 2010 ska allt kvicksilver vara utfasat i Sverige, för att därefter läggas i slutförvar. Kostnaderna för stabilisering och slutförvar av de cirka 39 ton kvicksilver från batterier som det rör sig om är svåra att bedöma. Med fyra miljoner kronor reserverade för ändamålet anser vi att det finns en god säkerhetsmarginal till den i sig osäkra bedömningen om cirka 1,5 miljoner kronor. För kadmiumhaltiga batterier och blybatterier finns idag en tillfredsställande återvinning. Därför är det inte nödvändigt att i detta skede avsätta medel för slutförvar av dessa metaller. 8

NATURVÅRDSVERKET Rapport 6320 Batterifonden Återbetalning för exporterade batterier Batterifonden är skyldig att återbetala miljöavgifterna för batterier som exporteras ut ur Sverige. Därför måste medel reserveras för detta ändamål även under fondens fortsatta existens. Baserat på fondens tidigare omsättning uppskattar vi att denna reserv bör vara nio procent av blybatteriernas miljöavgifter respektive åtta procent av småbatteriernas, vilket innebär cirka 20 miljoner kronor för vardera batterislaget. Administrativa kostnader Under år 2009 uppgick Naturvårdsverkets administrativa kostnader för batterifonden och för registret över batteriproducenter till cirka 3,4 miljoner kronor. Vi föreslår därför att 25 miljoner kronor reserveras för de kommande årens administration. Dessa medel täcker då såväl förväntade kostnadsökningar som den tillsyn som ska säkerställa att det nya producentansvaret fungerar som avsett. I och med det behöver inga tillsynsavgifter tas ut av producenter och importörer under den tid batterifondens medel finns kvar. Kostnaden fördelas så att tio miljoner kronor belastas blybatterifonden och femton miljoner kronor belastas småbatterifonden. Forskning Det finns angelägna forskningsuppgifter rörande såväl framtidens batterier som återvinningen av befintliga batterityper. Utvecklingen av batterier för fordonsdrift och för reservkraft i transformatorstationer är två områden som kan påskynda en framtida utfasning av bly och kadmium. Vi föreslår därför att 180 miljoner kronor avsätts för forskningsändamål, och att en särskild forskningskommitté får i uppdrag att fördela medel till inkomna ansökningar. Information Allmänhetens insamling av miljöfarliga batterier fungerar mycket bra idag, till stor del tack vare omfattande informationsinsatser, som kostat batterifonden cirka 15 miljoner kronor årligen. För att upprätthålla och utveckla denna höga kunskapsnivå föreslår vi att totalt 120 miljoner kronor avsätts under en sexårsperiod för informationsinsatser, där batteriproducenterna själva står som avsändare. Därefter bör producenterna själva kunna finansiera sina informationsåtaganden i enlighet med producentansvaret och batteriförordningen. Eventuella kvarstående medel. I den här rapporten har vi avrundat alla beräkningar uppåt så att vi minskar risken för att fondens medel förbrukas i förtid. Vidare har vi inte inkluderat den ränta som Riksgäldskontoret delar ut. Det innebär att det bör finnas små mängder kvarstående medel även efter de föreslagna sex åren. Vi föreslår att dessa går till fortsatt finansiering av insamling, återvinning och behandling samt till administrativa kostnader. Under år 2012 eller 2013 bör vi också göra en ny översyn av batterifondens kvarstående medel. 9

NATURVÅRDSVERKET Rapport 6320 Batterifonden Administrativa åtgärder och förslag Våra förslag enligt ovan innebär ett behov av vissa administrativa åtgärder: Kommittéer för forskning och information Två kommittéer en för forskningsmedel och en för informationsinsatser bör tillsättas. Vi föreslår en modell för detta som är snarlik den som gäller för Viltvårdsfonden. Förändring i SFS 2008:834 samt dess övergångsbestämmelser Regleringen av ovanstående kommittéer behöver arbetas in i den nya batteriförordningen. I övergångsbestämmelserna bör det preciseras att batterifondens medel får användas för att bekosta Naturvårdsverkets registerhållning av batteriproducenter. Förändring i anvisningar för redovisning av batterifondens medel Anvisningarna för hur Naturvårdsverket ska redovisa användningen av batterifondens medel behöver ändras så att redovisningen är i överensstämmelse med de förslag vi lägger i denna rapport. 10

NATURVÅRDSVERKET Rapport 6320 Batterifonden Summary In connection with the budget directions for the year of 2009, the Environmental Protection Agency was assigned to show how previous funds in the battery fund have been used. The assignment included to suggest how any remaining resources in the fund should be managed. The purpose of this report is to be a support for future management of the battery fund. The original idea of building a fund from levies on environmentally hazardous batteries was that the money, among other things, would be used for future disposal of batteries containing mercury, but also of cadmium- and lead-acid batteries. Now, when the Environmental Protection Agency has got the assignment to suggest how much money, and for what, the fund should be used for, we want to ensure, as far as possible, that the original purposes are being filled. We want to avoid a situation where we run out of money before we have had the possibility to collect and recycle the majority of the hazardous batteries once charged with the environmental fee, which is in the fund. We have estimated that there will be approximately 773 million SEK in the battery fund the 1 st of February, 2010 (rates are not included). We suggest the money should be allocated as follows: Million SEK Collection & Recycling 404 Pb-batteries 232 Hg- & NiCdbatteries 172 Final disposal of mercury 4 Reimbursement for exported batteries 40 Pb-batteries 20 Hg- & NiCdbatteries 20 Administrative costs 25 Pb-batteries 10 Hg- & NiCdbatteries 15 Research 180 Information 120 Summary 773 In this report, we have reported all amounts rounded upwards. Furthermore, we have not included the rates. This means that there ought to be money left after six years. We recommend that this remaining money will be allocated to collection, recycling and treatment of hazardous batteries as well as for administrative costs. 11

NATURVÅRDSVERKET Rapport 6320 Batterifonden Inledning Den 1 januari 2009 trädde en ny batteriförordning (SFS 2008:834) i kraft i Sverige. I och med det ersattes det gamla systemet, som till viss del var ett producentansvar, med ett renodlat producentansvar. Det tidigare systemet innebar att producenter som importerade och/eller tillverkade miljöfarliga batterier (sådana som innehåller kvicksilver, kadmium eller bly) betalade en avgift till Naturvårdsverket. Avgiften finansierade insamling, återvinning och informationsinsatser rörande miljöfarliga batterier. De pengar som inte bekostade ovanstående insatser blev placerade i batterifonden. Ett huvudsyfte med den gamla batteriförordningen var att de pengar som fonderades från miljöavgiften skulle användas till insatser som minskade miljöpåverkan från batterier. En annan tanke var att en del av pengarna skulle användas för framtida omhändertagande och slutförvar. Fram till idag har inga medel från batterifonden använts till sådana insatser. Det här har resulterat i att det finns en stor mängd pengar i batterifonden vars användning nu ska bestämmas. I och med att vi nu har ett renodlat producentansvar för batterier har hela ansvaret gått över till batteriproducenterna. Det innebär att finansieringen av bland annat insamling och återvinning av batterier, samt information, ska skötas direkt av producenterna. Uppdrag I samband med regleringsbrevet för 2009 fick Naturvårdsverket följande uppdrag från Miljödepartementet: Batterifonden Naturvårdsverket ska redovisa hur tidigare inbetalade medel till batterifonden har kommit till användning i enlighet med förordningen (2008:834) om producentansvar för batterier samt i vilken mån det kommer att finnas återstående medel i fonden framöver. Vid behov ska verket föreslå hur eventuella återstående medel i fonden bör hanteras. Uppdraget ska redovisas senast den 1 februari 2010 (Miljödepartementet 2008). Syfte Rapportens syfte är att vara ett underlag inför kommande hantering av innestående medel i nuvarande batterifond. Viktiga målgrupper för innehållet i rapporten är, förutom regeringen, bland annat producenter av batterier (enligt förordning SFS 2008:834), insamlare och återvinnare av batterier och parter som arbetar med utveckling och forskning kring batteriteknik och återvinningstekniker. Metod Vi inledde arbetet med den här rapporten med ett internt möte på Naturvårdsverket. Till mötet kallade vi personer som arbetar, eller har arbetat, med frågor som rör 12

NATURVÅRDSVERKET Rapport 6320 Batterifonden batterifonden eller angränsande områden. Under sammanträdet diskuterade vi tänkbara förslag som vi kunde vidareutveckla i rapporten. Därpå informerade vi samtliga batteriproducenter, som är registrerade i Naturvårdsverkets Batteriregister, om uppdraget och möjligheten att lämna förslag till vad pengarna ska användas till. Även representanter för olika organisationer, som kan tänkas vara berörda, informerades. Elva aktörer skickade in förslag. Därefter skrev vi en rapport där preliminära förslag presenterades. Rapporten snabbremitterades 35 dagar till nio externa aktörer, som medverkat i arbetet. Gruppen fick tillfälle att muntligt och skriftligt lämna synpunkter på de förslag som vi presenterat för dem. Sex skriftliga svar kom in som vi i görligaste mån har beaktat i färdigställandet av den här rapporten. Dessa går att läsa i sin helhet i bilagorna 1 och 3. I löptexten finns hänvisningar till de förslag vi fått in. Vi har även gått igenom den litteratur, de rapporter och lagtexter som finns att tillgå inom området. 13

NATURVÅRDSVERKET Rapport 6320 Batterifonden Vad är batterifonden? Sedan 1987 har svenska staten tagit ut en avgift för att finansiera insamling och återvinning av gamla miljöfarliga batterier. Till att börja med införde regeringen avgifter för alkaliska brunstensbatterier, kvicksilveroxidbatterier och slutna nickelkadmiumbatterier. År 1991 införde beslutsfattarna en avgift även på blybatterier (startbatterier) med en vikt på mer än tre kilo per batteri. De höjde därefter avgifterna till nuvarande nivån på 30 kr per startbatteri eller 1,70 kr/kg för övriga blybatterier, 500 kr/kg för kvicksilverbatterier och 300 kr/kg för slutna nickelkadmiumbatterier år 1997. Miljöavgiften har betalats in av berörda batteriproducenter till två konton, ett för blybatterier och ett för kvicksilver- och nickelkadmiumbatterier, hos Naturvårdsverket. En huvuddel av pengarna från dessa två konton har i sin tur förts över till två räntebärande konton hos Riksgäldskontoret, som vi idag kallar batterifonden (Underskog 2005). Förordning (1997:645) om batterier Syftet med den tidigare förordningen (SFS 1997:645) om batterier (i fortsättningen kallad den gamla batteriförordningen) var bland annat att förhindra utsläpp av kadmium, kvicksilver och bly från batterier i miljön. Enligt 15 i gamla batteriförordningen skulle den som var uppgiftsskyldig enligt 14 samma förordning betala en avgift till Naturvårdsverket. Avgiften skulle motsvara samhällets kostnader för: bortskaffande eller återvinning av miljöfarliga batterier information som behövde spridas för att uppnå det syfte som angavs i förordningen kommunernas sortering av miljöfarliga batterier insamling av blybatterier och Naturvårdsverkets handläggning av de uppgifter som skulle lämnas och som avsåg miljöfarliga batterier. Förordning (2008:834) om producentansvar för batterier I Förordning (2008:834) om producentansvar för batterier (i fortsättningen kallad den nya batteriförordningen) framgår att om det finns medel som har betalats in till Naturvårdsverket enligt den gamla batteriförordningen, får medlen användas till: Ersättning till den batteriproducent som har samlat in och fått kostnader för att sortera, återvinna eller bortskaffa batterier som innehåller bly, kadmium eller kvicksilver och som kan antas ha släppts ut på marknaden före den 1 januari 2009. Ersättning till den som har fått kostnader för bortskaffande av kvicksilver från batterier som kan antas ha släppts ut på marknaden före den 1 januari 2009. 14

NATURVÅRDSVERKET Rapport 6320 Batterifonden Återbetalning av avgifter för batterier som har förts ut från Sverige, om batterierna har släppts ut på marknaden före den 1 januari 2009. Naturvårdsverkets kostnader för prövning av frågor om utbetalning av medlen. Naturvårdsverket får även meddela föreskrifter om att ersättning ska utbetalas med schablonbelopp för de kostnader som nämns i första punkten ovan. 15

NATURVÅRDSVERKET Rapport 6320 Batterifonden Nuläge Resultatet av de sammanställningar som redovisas i detta kapitel ligger till grund för de rekommendationer som presenteras i den här rapporten. Pengar som finns i batterifonden idag Den 30 juni 2009 fanns följande medel i batterifonden: Kr Bly 456 879 930 Kvicksilver & Nickelkadmium (småbatterier) 371 282 821 Totalt 828 162 751 Tabell 1. Sammanställning batterifonden 30 juni 2009. (Källa: Naturvårdsverket 2009) Förväntad nivå på batterifonden den 1 februari 2010 Uppdraget som Naturvårdsverket har fått innebär att vi ska redovisa hur tidigare inbetalade medel till batterifonden har kommit till användning och föreslå hur eventuella återstående medel i fonden bör hanteras. Detta ska vi redovisa senast den 1 februari 2010. Därför är det lämpligt att räkna ut vad som finns i fonden vid detta datum. Från 1 juli år 2009 till den 1 februari år 2010 förväntar vi oss att följande kostnader kommer att belasta fonden: Område Kr Naturvårdsverkets handläggning totalt 2 000 000 Andelen för bly (40 %) 1 800 000 Andelen för småbatterier (60 %) 1 200 000 Ersättning till kommuner för sortering blybatterier (för uträkning se bilaga 2) 568 000 Ersättning till kommuner för sortering småbatterier (för uträkning se bilaga 2) 2 035 000 Insamling & behandling blybatterier (för uträkning se bilaga 2) 44 400 000 Insamling & Behandling kvicksilver 400 000 Återbetalning exporterade blybatterier (för uträkning se bilaga 2) 4 800 000 Återbetalning exporterade småbatterier (för uträkning se be bilaga 2) 870 000 1 Procentsatserna som vi redovisar grundar sig i en historisk fördelning som innebär att 40 % av företagen importerat blybatterier och 60 % importerat småbatterier. Tabell 2. Sammanställning över kostnader som förväntas belasta batterifonden från den 1 juli 2009 till den 1 februari 2010. Räntor är inte inkluderade. (Källa: Naturvårdsverket 2009) 16

NATURVÅRDSVERKET Rapport 6320 Batterifonden Förväntad nivå på batterifonden den 1 februari 2010: Blybatterifond Småbatterifond Kr Kr 1 juli 2009 456 879 930 1 juli 2009 371 282 821 Naturvårdsverkets handläggning - 800 000 Naturvårdsverkets handläggning - 1 200 000 Ersättning sortering - 568 000 Ersättning sortering - 2 035 000 Insamling & behandling - 44 400 000 Behandling kvicksilver - 400 000 Återbetalning export - 4 800 000 Återbetalning export - 870 000 Summa 406 311 930 Summa 366 777 821 Tabell 3. Förväntad nivå på batterifonden den 1 februari 2010. Räntor är inte inkluderade. Kostnader för att ta hand om miljöfarliga batterier som ännu är i omlopp Ett syfte med batterifonden har varit att finansiera omhändertagandet av miljöfarliga bly- och småbatterier. För att kunna avgöra hur mycket pengar från batterifonden som behövs för att ta hand om de miljöfarliga batterier som är i omlopp krävs det att vi räknar med sålda och insamlade mängder batterier sedan ett antal år tillbaka. Naturvårdsverket har statistik från försäljning och insamling av miljöfarliga batterier som härrör sig 10 år bakåt i tiden. Frågan är då hur många år vi ska ta med i beräkningarna. Olika batterier har olika lång livslängd. Till exempel brukar startbatterier ha en genomsnittlig livslängd på cirka fem år. Uppladdningsbara batterier (bland annat nickelkadmiumbatterier) har en möjlig teknisk livslängd på 10 år. När ett batteri väl är förbrukat är det inte säkert att det hamnar i insamlingen. Det beror bland annat på den så kallade lagringseffekten, det vill säga att människor samlar sina förbrukade batterier hemma för att sedan lämna in dem vid ett och samma tillfälle (SOU 1996:8). Till följd av bland annat lagringseffekten korrelerar inte mängden sålda batterier under ett år med mängden insamlade batterier under samma period. Det går heller inte säga att de batterier som säljs under år X kommer bli insamlade under år X+1 eller X+2 och så vidare. I sitt inskickade förslag (se bilaga 1) skriver El-Kretsen AB att de bedömer batteriers livslängd till i snitt 6 år. Information från European Portable Battery Association (1996) visar att de flesta alkaliska batterier dyker upp i avfallet inom 5 år. Alkaliska batterier är visserligen inte klassade som miljöfarliga, men informationen ger en fingervisning om att 5 till 6 år är en rimlig tid att använda som avgränsning för beräkningarna. Vi har därför valt 6 år för våra antaganden i den här rapporten. 17

NATURVÅRDSVERKET Rapport 6320 Batterifonden Kvicksilverbatterier I tabell 4 nedan går det att utläsa att försäljningen av kvicksilverbatterier ligger stabilt på cirka 10 ton om året. Däremot har insamlingen fluktuerat markant. Bland annat översteg insamlingen försäljningen avsevärt åren 2003 och 2004 för att hamna på en mer jämförbar nivå åren 2005 och 2006. Därefter steg insamlingen igen under åren 2007 och 2008. Anledning till den stora mängd kvicksilverbatterier som samlats in under 2008 kan bero på att Naturvårdsverket då informerade alla kommuner att de skulle skicka in sina lager av förbrukade insamlade batterier för att nollställa läget inför det nya producentansvaret. Framöver förväntas insamlingssiffrorna för kvicksilverbatterier återigen hamna på stabila nivåer. Försäljning kvicksilverbatterier Insamling kvicksilverbatterier 2003 9,5 ton 28 ton 2004 10,6 ton 18 ton 2005 9,9 ton 8 ton 2006 12,6 ton 12 ton 2007 10 ton 17 ton 2008 10,3 ton 104,4 ton Summa 62,9 ton 187,4 ton Tabell 4. Sammanställning sålda och insamlade mängder kvicksilverbatterier 2003-2008. Den höga mängden insamlade kvicksilverbatteri under 2008 kan bero på att Naturvårdsverket informerade alla kommuner att skicka in de batterier de hade på lager (Källa: Naturvårdsverkets statistik). Vad gäller kvicksilverbatterier har de en kortare livslängd än 6 år. En stor del av de batterier som såldes under 2003 och 2004 har troligtvis redan samlats in. Vi har ändå valt att räkna med en potentiellt större mängd kvicksilverbatterier för att ha en viss säkerhetsmarginal med tanke på de stora kostnader som uppstår när kvicksilvret ska utvinnas och skickas till slutförvar. Vi räknar därför med att 62,9 ton kvicksilverbatterier ska samlas in och behandlas på bekostnad av medel från batterifonden. Nickelkadmiumbatterier Det är komplicerat att göra en korrekt bedömning av hur många kilo nickelkadmiumbatterier som ska omhändertas och återvinnas med hjälp av medel från batterifonden. I och med att nickelkadmiumbatterier har lång livslängd har vi i tabell 5 räknat med en tioårsperiod och därför lagt till försäljningssiffrorna sedan 1999. Därmed inkluderar vi i stort sett alla de nickelkadmiumbatterier som belagts med avgift. 18

NATURVÅRDSVERKET Rapport 6320 Batterifonden Försäljning nickelkadmiumbatterier Insamling nickelkadmiumbatterier 1999 175 ton 170 ton 2000 141 ton 142 ton 2001 145 ton 167 ton 2002 134 ton 116 ton 2003 111 ton 124 ton 2004 87 ton 141 ton 2005 78 ton 151 ton 2006 73 ton 141 ton 2007 56 ton 168 ton 2008 50 ton 134 ton Summa 1050 ton 1454 ton Tabell 5. Sammanställning sålda och insamlade mängder nickelkadmiumbatterier 1999-2008 (Källa: Naturvårdsverkets statistik). I tabell 5 ovan går det se att försäljningen av nickelkadmiumbatterier stadigt går ned medan tendensen för insamlingen är relativt stabil. Förklaringen till att insamlingssiffrorna är högre än försäljningssiffrorna är att ett nickelkadmiumbatteri har lång teknisk livslängd. Före 1999 var försäljningen av nickelkadmiumbatterier relativt hög. Sedan infördes miljöavgiften som bland annat har lett till att andra batterityper tagit över mer och mer. En motsvarande minskning i insamlingen kan därmed förväntas, även om det är svårt att säga när. Vi räknar därför med att 1 050 ton nickelkadmiumbatterier ska samlas in och behandlas på bekostnad av medel från batterifonden. Blybatterier I tabell 6 nedan går det se att både försäljningen och insamlingen av blybatterier ligger stabilt runt cirka 30 000 ton året. Försäljning blybatterier Insamling blybatterier 2003 37 900 ton 33 737 ton 2004 31 800 ton 33 158 ton 2005 38 200 ton 33 565 ton 2006 32 900 ton 33 402 ton 2007 32 700 ton 30 620 ton 2008 33 100 ton 27 300 ton Summa 206 600 ton 191 782 ton Tabell 6. Sammanställning sålda och insamlade mängder blybatterier 2003-2008 (Källa: Naturvårdsverkets statistik). Adderar vi ihop försäljningen av blybatterier under de senaste sex åren blir det 206 600 ton blybatterier vars insamling och återvinning ska finansieras av medel från batterifonden. Notera emellertid att vi redan räknat bort de blybatterier vi för- 19

NATURVÅRDSVERKET Rapport 6320 Batterifonden väntar oss blir insamlade och återvunna under år 2009, med en beräknad totalvikt på cirka 31 016 ton. Vi räknar med att cirka 175 600 ton blybatterier ska samlas in och behandlas på bekostnad av medel från batterifonden. 20

NATURVÅRDSVERKET Rapport 6320 Batterifonden Lärdomar från andra fonder Vid beslut om framtida användning av batterifonden är det viktigt att ta lärdom av hanteringen som sker, och har skett, av andra, jämförbara fonder till exempel brottsofferfonden, kärnavfallsfonden, viltvårdsfonden och bilskrotningsfonden. Av dessa fonder är det endast bilskrotningsfonden som har avskaffats, vilket gör den mest intressant för frågan om den framtida hanteringen av batterifonden. Brottsofferfonden Pengarna i brottsofferfonden kommer främst från lagöverträdare som dömts för brott där fängelse ingår i straffskalan. De här personerna ska betala en avgift på 500 kronor. Utöver detta ska de som avtjänar sitt straff i form av intensivövervakning med fotboja betala en avgift på 50 kr per dag, upp till högst 6 000 kr. Fonden är även öppen för gåvor från privatpersoner, företag och organisationer. Syftet med Brottsofferfonden är att ge ekonomiskt stöd till exempelvis forskning på brottsofferområdet, utbildningsinsatser och olika typer av informationsmaterial. Ansökningar bereds och beslutas av Rådet för Brottsofferfonden, vars ledamöter utses av regeringen (Brottsoffermyndigheten 2009). Kärnavfallsfonden Under 1982 började kärnavfallsfonden byggas upp av avgifter som betalas in till staten från den som har tillstånd att driva en kärnteknisk anläggning vars drift ger upphov till restprodukter. Medlen som inbetalats är öronmärkta och får enbart användas för att täcka kostnader som går att knyta till respektive inbetalare. Det är Strålsäkerhetsmyndigheten som prövar och beslutar hur fonderade medel får användas. Bland annat ska pengarna täcka (Kärnavfallsfonden 2009): tillståndshavarnas kostnader för en säker hantering och slutförvaring av restprodukter, säker avveckling och rivning av kärntekniska anläggningar, kostnader för den forsknings- och utvecklingsverksamhet som behövs, statens kostnader för förvaltning, prövning och utbetalning av fondmedlen, statens kostnader för tillsyn av avveckling och rivning av kärntekniska anläggningar. Viltvårdsfonden Pengar i viltvårdsfonden kommer dels från den avgift som alla jägare betalar, dels från fällavgifterna för älg. Medlen används för att gynna viltvård och andra liknande ändamål som är förenliga med jaktlagens syfte. Regeringen beslutar årligen hur dessa medel ska fördelas mellan organisationer och myndigheter. Till exempel fick Naturvårdsverket 17,03 miljoner kronor att förmedla till viltforskningen under 2008 (Naturvårdsverket 2009). 21

NATURVÅRDSVERKET Rapport 6320 Batterifonden Bilskrotningsfonden Bilskrotningsfonden bestod av till staten inbetalade skrotningsavgifter. År 2007 beslutade regeringen att avskaffa fonden eftersom ett utökat producentansvar infördes inom fordonsområdet. Vid tiden för beslutet fanns det cirka 120 miljoner kronor i bilskrotningsfonden och enligt Vägverket (2007) skulle 4 000 kronor betalas ut per bil så länge som pengarna räckte. Det innebar i praktiken att det fanns medel för skrotning av 30 000 bilar. Beräkningar visade att det vid den tidpunkten fanns cirka 25 000 bilar som var aktuella för skrotning enbart i Dalarna. Pengarna i bilskrotningsfonden tog slut redan efter ett par dagar (Sveriges Radio 2007). Slutsats från hanteringen av andra fonder Det är invecklat att fastställa en avgift som ska finansiera framtida, delvis osäkra kostnader av en företeelse som orsakas idag. Man bygger då upp en buffert som ska användas på ett sådant sätt att de mål som gällde när avgiftsnivåerna fastställdes förhoppningsvis kan uppfyllas (Ekonomistyrningsverket 2000). Ett producentansvar för batterier innebär att respektive producent ska se till att de batterier som de placerar på den svenska marknaden tas om hand på ett miljömässigt korrekt sätt. De ska tillhandahålla insamlingsplatser för konsumenten där de kan lämna sina batterier och de ska informera slutanvändare av batterier utifrån krav som finns i nya batteriförordningen. Att bygga upp organisationer kring ovanstående områden är kostsamt och här kan batterifonden komma väl till pass. Ekonomistyrningsverket (bilaga 1) skrev till Naturvårdsverket att insatser som kan underlätta producentansvaret, utan att ta över producenternas ansvar, är tänkbara alternativ för den framtida användningen av batterifonden. Med bilskrotningsfonden i åtanke anser vi att det är bättre att hålla en återhållsam linje i utbetalningarna av batterifonden. Vi vill undvika att pengarna tar slut innan vi hunnit samla in och återvinna de miljöfarliga batterier som en gång belastats med den miljöavgift som nu finns i fonden. Medlen i batterifonden bör, enligt såväl vår som branschens bedömning, räcka till insamling och omhändertagande av miljöfarliga batterier under åtminstone de kommande sex åren. 22

NATURVÅRDSVERKET Rapport 6320 Batterifonden Ersättning för insamling och återvinning Enligt den nya batteriförordningen får medlen i batterifonden användas till ersättning till den batteriproducent som har samlat in och fått kostnader för att sortera, återvinna eller bortskaffa batterier som innehåller bly, kadmium eller kvicksilver och som kan antas ha släppts ut på marknaden före den 1 januari 2009. Samtliga part som har haft synpunkter (se bilaga 1) har ansett att ersättning för ovanstående områden bör vara en del av den framtida hanteringen av batterifonden. Ekonomisk sammanställning För att kunna bedöma hur stor andel av befintliga medel i batterifonden som bör avsättas till att ersätta kostnader för sortering, återvinning eller bortskaffning av miljöfarliga batterier har vi valt att göra en ekonomisk sammanställning över åren 2003-2008 (se bilaga 2). Det är rimligt att jämföra med hur fördelningen av fondens medel har sett ut de senaste sex åren, då vi haft en väl fungerande insamling och behandling av miljöfarliga batterier i Sverige. Därför använder vi samma fördelning vid beräkning av framtida användning av batterifondens medel. I sammanställningen framgår det att 57 procent av de avgifter som kommit in från blybatterier har använts till insamling, sortering och omhändertagande. Motsvarande andel för småbatterier är 47 procent. BlyBatteriretur AB har i sin andra skrivelse (se bilaga 3, BlyBatteriRetur punkt 3.3.2) påpekat att vi inte justerat inbetalda batteriavgifter med utbetalningar som gjorts för exporterade batterier. Vi har medvetet gjort beräkningarna på det sättet för att säkerställa en viss säkerhetsmarginal. Utifrån de medel, som vi beräknar finns i batterifonden den 1 februari 2010 (blybatterier: 406 311 930 kr, småbatterier: 366 777 821 kr), och med tidigare års fördelning av batterifondens blir resultatet följande: Blybatterier 231 597 800 kr (57 % av 406 311 930 kr) bör avsättas till insamling och behandling av blybatterier. Småbatterier 172 385 576 kr (47 % av 366 777 821 kr) bör avsättas till insamling och behandling av småbatterier. Enligt den nya batteriförordningen får Naturvårdsverket meddela föreskrifter där schablonvärden fastställs. Värdena ska ange den ersättningsnivå som ska gälla den ersättning en batteriproducent kan ansöka om för att täcka kostnader för insamling, sortering, återvinning eller bortskaffning av miljöfarliga batterier som kan antas ha släppts ut på marknaden före den 1 januari 2009. Fem av sex intressenter, som haft 23

NATURVÅRDSVERKET Rapport 6320 Batterifonden åsikter på den preliminära rapporten (bilaga 3), anser att en schablonersättning bör utgå under förutsättning att det finns goda underlag att basera ersättningsnivån på. Naturvårdsverkets förslag vad gäller ersättning för insamling och återvinning Vi anser att vi bör räkna med utbetalningar för ersättning för insamling och återvinning för åtminstone en sexårsperiod. Till att börja med bör 231 597 800 kr avsättas till insamling och återvinning av blybatterier. Motsvarande belopp för småbatterier bör vara 172 385 576 kr. Dessa bör minst fördelas för användning åtminstone till och med 2014. Det är angeläget att undvika en situation liknande den i bilskrotningsfonden där medlen tog slut innan alla bilar hade blivit skrotade. Vi vill säkerställa att medel ur batterifonden i varje fall finns att tillgå för att finansiera insamlingen av de miljöfarliga batterier som var i omlopp i Sverige vid årsskiftet 2008/2009. Vi bedömer att pengarna bäst betalas ut genom fastställda schablonbelopp. Dessa fastställs i kommande föreskrift. 24

NATURVÅRDSVERKET Rapport 6320 Batterifonden Finansiering av slutförvar Metallerna kvicksilver, kadmium och bly är alla utpekade som särskilt farliga ämnen i miljökvalitetsmålet Giftfri miljö. I utredningen om slutförvar av kvicksilveravfall (SOU 2008:19) skriver utredaren att det finns ett behov av permanent slutförvaring av i första hand kvicksilver men även kadmium och bly. Ämnena ska fasas ut så fort som möjligt när de kan ersättas med ofarligare substanser i produkter. För kvicksilver kan och bör detta ske snarast, medan, kadmium och bly ännu används i för samhället viktiga verksamheter. Behovet av slutlig deponering beror därför på när det finns fullgoda alternativ. Slutförvar av kvicksilver från batterier Den svenska lagstiftningens krav på kvicksilver, är strikta. Målet är att till år 2010 fasa ut och samla in kvicksilver i varor och produkter, samt behandla kvicksilvret så att det lämpar sig för permanent deponering i djupförvar. I dagsläget pågår slutfasen av upparbetningen av de kvicksilverbatterier som stått lagrade på SAKAB i Kumla. Arbetet med det här ska slutrapporteras hösten 2009 (SOU 2008:19). Enligt SAKAB (Kummel, 2009) rör det sig om 36,6 ton metalliskt kvicksilver som nu är utvunnet ur gamla batterier. Tillsammans med kvicksilvret ur de kvicksilverbatterier som beräknas finnas på marknaden i dagsläget (62, 9 ton batterier med cirka 2,2 ton rent kvicksilver) blir det cirka 38,8 ton metalliskt kvicksilver som ska behandlas och slutförvaras. I utredningen om slutförvar av kvicksilveravfall (SOU 2008:19) beräknas kostnaderna för djupdeponering av kvicksilver i Tyskland till cirka 3 000 kronor per ton. Till det ska läggas kostnaderna som uppkommer för att förpacka och transportera avfallet korrekt samt den administration det arbetet genererar. Utredaren uppskattar grovt totalkostnaden till högst cirka 5 000 kronor per ton. Kostnaden för det metalliska kvicksilvret blir 194 000 kronor (38,8 ton * 5000 kr). Men detta kvicksilver är i flytande form och av säkerhetsskäl bör det stabiliseras, vilket inte är inräknat ovan. Det finns småskalig teknik för att stabilisera kvicksilver och försöksverksamhet pågår nu för att kunna genomföra samma teknik i industriell skala. Idag uppskattas kostnaden för att stabilisera metalliskt kvicksilver till cirka 34 000 kr per ton, vilket ger en sammanlagd kostnad om 39 000 kr per ton, eller 1 513 200 kr, beräknat på 38,8 ton enligt ovan. Bedömningen är dock mycket osäker. Naturvårdsverkets förslag Vi anser att fyra miljoner kr avsätts för att ta hand om dels det metalliska kvicksilver som redan är upparbetat, dels för det kvicksilver som kan utvinnas ur de kvicksilverbatterier som finns på marknaden den 1 januari 2009. Anledningen till att vi vill sätta av en betydligt större summa än vad beräkningarna ovan anvisar är de osäkerheter som råder kring tekniken och kostnaden för stabilisering av kvicksilver. Eftersom Sverige är det första land som kräver utfasning och slutförvar av 25

NATURVÅRDSVERKET Rapport 6320 Batterifonden kvicksilver ställs de svenska avfallsinnehavarna inför särskilda utmaningar. Det krävs att ny teknik i industriell skala utvecklas plus att funktion och säkerhet måste kunna säkerställas för långa tidsperioder. Slutförvar av kadmium från batterier Kadmium i batterier regleras av Batteridirektivet (2006/66/EG) och är förbjudet med vissa undantag. Till exempel är det tillåtet med kadmium i sladdlösa handverktyg, industribatterier, medicinsk utrustning och nöd- och alarmsystem. Vad gäller kadmium i sladdlösa handverktyg förväntas Kommissionen fatta beslut under 2010 om förbud även i dessa produkter. Kadmium som finns i batterier återvinns och används bland annat vid tillverkning av nya industribatterier. Den här tillverkningen kräver mer kadmium än vad som kan fås från återvinningen. Därför köper tillverkare årligen in några hundra ton extra nytt kadmium. Den väl fungerande återanvändningen av kadmium innebär att det inom överskådlig framtid inte finns några stora mängder kadmium som skulle vara aktuella för slutförvar (SOU 2008:19). Ytterligare ett argument för att inte avsätta medel ur batterifonden för slutförvar av kadmium är att den nya batteriförordningen innehåller en avgift på slutna nickelkadmiumbatterier på 300 kr/kg. Avgiften, som ska placeras i en fond, ska täcka samhällets kostnader för insamling, sortering, transport och bortskaffande av nickelkadmiumbatterier. Vi anser att det är vid utformningen av den hanteringen som frågan om slutförvar bör hanteras och hänsyn tas till ett eventuellt framtida slutförvar. Naturvårdsverkets förslag Med anledning av ovanstående anser vi att inga medel ur befintliga batterifonden avsätts för slutförvar av kadmium från batterier. Däremot bör delar av de avgifter som betalas in till den nya kadmiumfonden avsättas till ett eventuellt slutförvar av kadmium. Slutförvar av bly från batterier Idag utgör tillverkning av batterier den huvudsakliga användningen av bly. Två anledningar gör att kravet på utfasning skjuts framåt i tiden. Dels att det är svårt att hitta fullgoda alternativ för blybatterier, dels fungerar återvinningen idag bra (SOU 2008:19). Bly i batterier kommer att vara tillåtet till minst år 2016 då en revidering av batteridirektivet ska äga rum. Innan dess kommer inga förbud att införas i Sverige. I rapporten Bly i Varor har Kemikalieinspektionen och Naturvårdsverket bedömt att chansen att blyanvändningen minskar i dagsläget är marginell. På lång sikt, däremot, kommer troligen den allt större efterfrågan på miljövänligare alternativ att leda till att blybatterierna försvinner. Det kommer att dröja ytterligare några år innan litiumjonbatterier är tillräckligt driftsäkra och ekonomiska i massproduktion för att kunna ersätta blybatterier. BlyBatteriretur AB skriver (bilaga 1) att det är 26

NATURVÅRDSVERKET Rapport 6320 Batterifonden väldigt svårt att bedöma om, och i så fall när, användningen av blybatterier skulle upphöra. Naturvårdsverkets förslag Vi finner inte någon anledning att avsätta medel ur batterifonden för ett slutförvar av bly från batterier. De blybatterier som omfattas av batterifonden, det vill säga är sålda före den 1 januari 2009, bör ha samlats in och behandlats inom drygt sex år med stöd från medel ur fonden. Vi föreslår därför att frågan om ett slutförvar av bly från batterier lämnas till producenterna att själva lösa den dagen det är aktuellt. 27

NATURVÅRDSVERKET Rapport 6320 Batterifonden Återbetalning för exporterade miljöfarliga batterier Den nya batteriförordningen anger att om det finns medel som har betalats in till Naturvårdsverket enligt den gamla batteriförordningen får medlen användas för återbetalning av avgifter för batterier som har förts ut från Sverige. Det gäller om batterierna har släppts ut på marknaden före den 1 januari 2009. När företag idag skickar in ansökningar för återbetalning av miljöavgift från exporterade miljöfarliga batterier krävs det att de kan visa när batterierna har köpts. Det är svårt att uppskatta hur stor andel av de miljöfarliga batterierna som kommer att gå på export, liksom hur länge det kan finnas batterier i företagens lager som är köpta innan den 1 januari 2009, och som därför belagts med miljöavgift. Det är inte heller alla företag som söker återbetalning för exporterade batterier. Från år till år har det sammanlagda beloppet som betalats ut varierat från 0,6 till 4 miljoner kronor (för sammanställning se bilaga 2). I genomsnitt har nio procent (5 747 754 kr) av de inbetalade avgifterna för blybatterier återbetalats för export. Motsvarande siffra för småbatterier är åtta procent (2 323 375 kr). Naturvårdsverkets förslag För att tillmötesgå kravet som ställs i den nya batteriförordningen, anser vi att 20 miljoner kr för blybatterier och 20 miljoner kr för småbatterier reserveras under sex år framåt för att kunna återbetala producenter för exporterade bly- respektive småbatterier som har köpts före den 1 januari 2009. Vi uppskattar att ansökningar av detta slag i huvudsak kommer in under de närmaste tre åren, men möjligheten att ansöka bör finnas kvar fram till år 2014. Bevisbördan ligger hos företagen när de ansöker om återbetalning, då de ska kunna styrka sin ansökan med bland annat inköpsfakturor. Förslaget innebär att de här medlen avsätts till det givna ändamålet fram till den 31 december 2014. Sedan bör batteriförordningen ändras så att denna möjlighet tas bort. 28

NATURVÅRDSVERKET Rapport 6320 Batterifonden Administrativa kostnader Den nya batteriförordningen anger att om det finns medel som har betalats in enligt den gamla batteriförordningen, får medlen användas för att betala Naturvårdsverkets kostnader för prövning av frågor om utbetalning av medlen. För år 2009 beräknas dessa kostnader till 3,42 miljoner kr. Detta inbegriper löne- och OHkostnader samt administrativa kostnader för det register som Naturvårdsverket har för batteriproducenter. Med hänsyn till förväntade löneökningar och till oförutsedda kostnader beräknar vi de administrativa kostnaderna under den föreslagna sexårsperioden till sammanlagt 25 miljoner kronor. Vi föreslår att denna kostnad betalas ur batterifonden, varav 40 procent (10 miljoner kr) belastas blybatterifonden och 60 procent (15 miljoner kr) belastas småbatterifonden. Detta innefattar även kostnader för den tillsyn som krävs i samband med det nya producentansvaret på batterier. Därmed behöver inte batteriproducenterna betala avgifter för denna tillsyn så länge som det finns medel i batterifonden. 29

NATURVÅRDSVERKET Rapport 6320 Batterifonden Förslag till andra användningsområden för batterifonden Enligt regeringsuppdraget ska Naturvårdsverket vid behov föreslå hur eventuella återstående medel i fonden bör hanteras. I föregående kapitel har vi gått igenom alla de områden som omfattades av den gamla batteriförordningen och vi har föreslagit vilka medel som bör avsättas för respektive ändamål enligt följande fördelning: Blybatterifond Småbatterifond Kr Kr 1 februari 2010 406 311 930 1 februari 2009 366 777 821 Insamling & Återvinning - 231 597 800 Insamling & Återvinning - 172 385 576 Slutförvar - Slutförvar - 4 000 000 Exporterade blybatterier - 20 000 000 Exporterade småbatterier - 20 000 000 Administrativa kostnader - 10 000 000 Administrativa kostnader - 15 000 000 Summa 144 714 130 Summa 155 392 245 Återstående medel 300 106 375 Tabell 7. Sammanställning över fördelning av batterifondens medel och vad som blir kvar till andra ändamål. Enligt tabell 7 blir det drygt 300 miljoner kr kvar till andra användningsområden som rör miljöfarliga batterier. Ekonomistyrningsverket (2009, se bilaga 1) menar att pengarna i batterifonden bör användas till ändamål som svarar mot ursprungssyftena, till vilka även informationsinsatser kan räknas. Därför bör en del av de återstående medlen avsättas till informationsinsatser. Ett huvudsyfte med den gamla batteriförordningen var att förhindra utsläpp i miljön av kadmium, kvicksilver och bly från batterier. Fram till idag har inga medel från batterifonden använts till förbättrad återvinning av batterier. Vi ser därför forskning som ytterligare ett angeläget användningsområde för batterifondens återstående medel. Forskning Redan 1990 föreslog Kemikalieinspektionen i rapporten Begränsningsuppdraget Redovisning av ett regeringsuppdrag (Kemi 10:90) att blybatterier på sikt skulle sluta användas. Med anledning av det förslog man att styrelsen för teknisk utveckling (STU) skulle få i uppdrag att ta initiativ till teknikutvecklingsprojekt för alternativa batterityper (Prop 1990/91:36). Utöver detta finns det behov av forskningsinsatser för återvinning av de nya batterityper som nu träder in på marknaden. Till 30

NATURVÅRDSVERKET Rapport 6320 Batterifonden exempel finns i Sverige en av få anläggningar i världen som tar hand om uttjänta litiumjonbatterier. Det är en batteriteknik som många biltillverkare planerar att använda i sina hybrid- och elbilar. Än så länge saknas det erfarenhet från storskalig, kommersiell drift som kan visa att tekniken är driftssäker (Hållen, 2009). Sverige har, som medlemsstat i EU, dessutom krav på sig att främja forskning kring batterier i enlighet med artikel 5 i Batteridirektiv 2006/66/EG: Artikel 5, Batteridirektiv 2006/66/EG Medlemsstater som har tillverkare etablerade på sitt territorium skall främja forskning och uppmuntra förbättringar i batterier och ackumulatorers samlade miljöprestanda under hela deras livscykel liksom utveckling och saluföring av batterier och ackumulatorer som innehåller små mängder farliga ämnen eller som innehåller färre förorenade ämnen, särskilt som ersättning för kvicksilver, kadmium och bly. Vidare finns det krav i batteridirektivet att medlemsstater ska stimulera bland annat ny återvinningsteknik: Artikel 13, Batteridirektiv 2006/66/EG 1. Medlemsstaterna skall stimulera utveckling av ny återvinnings- och behandlingsteknik samt främja forskning om miljövänliga och kostnadseffektiva återvinningsmetoder för alla typer av batterier och ackumulatorer. På grund av detta anser vi att medel från batterifonden ska satsas i forskningsprojekt som kan leda till utveckling av ny batteriteknik, återvinningstekniker och liknande områden. Återkoppling från branschen om forskning Majoriteten av de inskickade kommentarerna är positiva till att avsätta medel ur batterifonden till forskning. Bland annat menar BlyBatteriRetur AB (bilaga 1) att fondmedel bör kunna användas till forskning med lämplig och relevant inriktning. Exempel på sådan kan vara projekt som behandlar system för energilagring och/eller transport. Vidare föreslår BlyBatteriRetur AB i sitt andra inskickade bidrag (bilaga 3) att det inrättas en professur vars inriktning bör avse energilagring och energiförsörjning i komplexa system. Däremot ställer sig BlyBatteriRetur AB (bilaga 1) tveksamma till allmän batteriforskning. De menar att det redan, globalt sett, placeras mycket medel inom området och att stöd från batterifonden inte skulle ha någon märkbar effekt på de totala forskningsinsatserna. Å andra sidan hävdar andra aktörer att det råder stor konservatism i branschen och att olika former av stimulans därför är välkomna. Till exempel kan medel ur batterifonden användas till projekt som påskyndar övergången från industriella blysyra- och nickelkadmiumbatterier till exempelvis litiumjonbatterier i tillämpningen som reservkraft för transformatorstationer (ABB AB, bilaga 1). Kemikalieinspektionen (bilaga 1) skriver att det är bra med forskning som leder till att mer miljöanpassade batterier och alternativa energikällor utvecklas och kommer ut på marknaden. BIL Sweden (bilaga 3) menar att det idag finns statliga forskningsprogram som har pekat ut batteriutveckling som ett högprioriterat område. 31