Mall för betygskriterier vid Institutionen för språkdidaktik 1 (9) Förväntade studieresultat ska bedömas enligt skriftligt formulerade betygskriterier. Betygskriterierna ska meddelas studenterna vid varje kursstart. Syftet med de förväntade studieresultaten och betygskriterierna är att en lärare ska kunna utgå från dem vid betygssättning i en kurs och att ge studenten en tydligare bild av vilka kunskaper och kompetenser en kurs ger och hur bedömningen sker. Följande delar ska finnas med i dokumentet för betygskriterierna: 1. Inledande text Inled alltid med en förklarande text. Om man till varje kurs skriver en inledning i form av en fri löpande text där man beskriver vad det är för typ av kurs och vilka bitar i kursen som väger tyngst ger det en förtydligande bild av vad kursen ger och hur de förväntade studieresultaten kommer att bedömas. Till exempel kan man skriva att en kurs är en översiktskurs och att det som väger tyngst är hantverket och därför har kursen inte i första hand fokus på teorin. 2. Målrelaterade betygskriterier Betygskriterierna ska vara målrelaterade och kan skrivas på olika sätt: a) Betygskriterier i tabellform Betygskriterier i tabellform utgår från de förväntade studieresultaten. Det ska finnas kriterium för varje betyg i den sjugradiga betygsskalan A-F. Det ska även framgå vad som gäller för icke godkänt betyg. Till exempel: "För betyget F Studenten uppnår inte lägst betyget E på ett eller fler av de förväntade studieresultaten". Eftersom de förväntade studieresultaten ska ligga på en godkänd nivå är det lättast att börja med kriterierna för godkänt och sedan gå över till vad som gäller för A (väl godkänt) och F (underkänt). Utgångspunkten är alltså en 3-gradig skala som sedan vidareutvecklas till en 7-gradig skala (s. 17-18 i Målrelaterade betyg - Att arbeta med betygskriterier och bedömning i sju grader), (se även exempelsamling nedan). b) Holistiska betygskriterier Holistiska betygskriterier ger en sammanfattande beskrivning av den övergripande prestation man förväntar sig för ett givet betyg. De förväntade studieresultaten behöver inte specificeras. Bedömningsgrunderna bör däremot stå med i den inledande texten (se exempelsamling nedan). 3. Information om betyget Fx Om möjlighet till komplettering av betyget Fx kan göras vid någon examinationsuppgift i kursen ska information om vad som gäller även finnas med i betygskriterierna. Man bör då skriva om skillnaden mellan betygen F och Fx så att det tydligt framgår. I de kurser där möjlighet till komplettering av betyget Fx inte ges och det står så i kursplanen behöver inte information om betyget Fx finnas med i betygskriterierna.
Exempelsamling 2 (9) Betygskriterier i tabellform US166F Bedömning i ett utvecklingsperspektiv: samtala, läsa, skriva, 7,5 hp Kursen ger teoretiska och praktiska kunskaper om hur olika typer av bedömning kan stödja elevers språkliga utveckling, vilket även innefattar bedömning av multimodala texter. Ett centralt tema är sambandet mellan språkutveckling, undervisning, bedömning och betyg. Studenten får diskutera den betydelse som olika typer av bedömning kan ha på elevers språkliga utveckling, problematisera hur olika typer av bedömning kan påverka elevers språkutveckling mot definierade mål samt utifrån kurslitteratur och kursinnehåll planera ett lärtillfälle för elevers språkutveckling mot definierade mål. Förväntade studieresultat För godkänt resultat på kursen ska studenten kunna: - redogöra för och diskutera den betydelse som olika typer av bedömning kan ha på elevers språkliga utveckling - problematisera hur olika typer av bedömning kan påverka elevers språkutveckling mot definierade mål - utifrån kurslitteratur och kursinnehåll planera ett lärtillfälle för elevers språkutveckling mot definierade mål A B C D E bedömning på ett självständigt, systematiskt och problematiserande sätt. Diskussionerna är nyanserade, har väl underbyggda resonemang med tydlig förankring i styrdokument som diskuteras mot kurslitteraturen och tillför nya tankar om undervisning. Centrala begrepp om bedömning används med hög precision i resonemang om undervisning. bedömning på ett självständigt, systematiskt och problematiserande sätt. Diskussionerna är nyanserade, har väl underbyggda resonemang med tydlig förankring i styrdokument som diskuteras mot kurslitteraturen. Centrala begrepp om bedömning används med precision i resonemang om undervisning. bedömning på ett systematiskt och problematiserande sätt. Diskussionerna är nyanserade och har underbyggda resonemang med förankring i styrdokument och övrig kurslitteratur. Centrala begrepp om bedömning används med säkerhet i resonemang om undervisning. bedömning på problematiserande sätt. Diskussionerna har underbyggda resonemang med förankring i styrdokument och övrig kurslitteratur. Centrala begrepp om bedömning används i resonemang om undervisning. bedömning på ett problematiserande sätt. Diskussionerna har förankring i styrdokument och övrig kurslitteratur. Centrala begrepp om bedömning används.
Fx F 3 (9) Studenten diskuterar och analyserar, i otillräcklig grad, undervisning utifrån didaktiska perspektiv och teorier om bedömning. Diskussionerna saknar/har för lite förankring i styrdokument och övrig kurslitteratur. Begrepp används i för liten omfattning eller felaktigt. Studenten diskuterar och analyserar inte undervisning utifrån didaktiska perspektiv och teorier om bedömning. Studenten använder sig inte av kurslitteratur och/eller centrala begrepp om bedömning i diskussioner. US250Ä - Ämnesdidaktik, läroplansteori, betyg och bedömning för ämneslärare II, 7,5 hp Kursbetyget ges enligt betygsskalan A-F och utgörs av en sammanvägning av resultatet på examinationerna inom kursen. Tyngst väger den muntliga examinationen och den skriftliga hemtentamen som båda betygssätts på skalan A-F. Förväntade studieresultat För godkänt resultat på kursen ska studenten kunna: - redogöra för centrala teorier om bedömning av språkliga kompetenser - utforma och analysera former för formativ och summativ bedömning - i muntligt och skriftligt samspel analysera undervisning utifrån didaktiska perspektiv och teorier om bedömning - utforma och utifrån ämnesdidaktisk teori analysera IKT-baserad undervisning. E D C både skriftligt och i muntligt samspel. Analysen är sammanhängande och problematiserande. Begreppsanvändningen är huvudsakligen korrekt och referenser till relevanta källor bidrar till analysen. både skriftligt och i muntligt samspel. Analysen är nyanserad. Begreppsanvändningen präglas av precision. både skriftligt och i muntligt samspel. Analysen är välnyanserad. Begreppsanvändningen präglas av god precision och referenser till relevanta källor bidrar påtagligt fördjupande till analysen.
B A Fx F 4 (9) både skriftligt och i muntligt samspel. Analysen är till viss del självständig, systematisk och mångsidig. både skriftligt och i muntligt samspel. Analysen är självständig, systematisk och mångsidig. Studenten brister delvis i något av kriterierna för E. För kompletteringsanvisningar se d) under Examination och kunskapskontroll i kursplanen för US250Ä. Studenten brister helt i något av kriterierna för E, eller studenten uppfyller inte kurskraven.
Holistiska betygskriterier 5 (9) US511F - Litteracitet i ett andraspråksperspektiv, 7.5 hp Betygskriterierna följer kursplanens förväntade studieresultat. Störst vikt läggs på studentens förmåga att utifrån ett sociokulturellt och ekologiskt perspektiv beskriva och problematisera kopplingen mellan språk, litteracitet- och kunskapsutveckling hos andraspråkstalare. För att erhålla godkänt betyg krävs lägst betyget E för samtliga examinationsuppgifter på kursen. Förväntade studieresultat För godkänt resultat på kursen ska studenten kunna: - redogöra för begreppet litteracitet ur ett sociokulturellt och ekologiskt perspektiv - kritiskt diskutera didaktiska val i förhållande till litteracitet ur ett sociokulturellt perspektiv samt med koppling till frågor om identitet och makt - redogöra för multimodala aspekter på litteracitet - redogöra översiktligt för hur forskningsfältet litteracitet ur ett sociokulturellt perspektiv vuxit fram och dess relation till andra teoribildningar inom läs- och skrivforskning - utifrån aktuell svensk och internationell forskning beskriva och problematisera språkets och litteracitetens roll i olika åldrar för andraspråksinlärares kunskapsutveckling i skolans ämnen A Hög aktivitet på lektionerna och ett mycket gott helhetsintryck på samtliga inlämningsuppgifter och presentationer. Studenten för genomgående tydliga och självständiga resonemang om centrala aspekter av litteracitetsforskningen ur ett ekologiskt och sociokulturellt perspektiv samt om didaktiska val i förhållande till litteracitet och frågor om identitet och makt. I detta ingår att redogöra för och resonera kring: - begreppet litteracitet och därtill kopplade centrala begrepp såsom litteracitetspraktiker och litteracitetshändelser - framväxten av forskningsfältet litteracitet - forskningsfältets relation till andra teoribildningar inom läs- och skrivforskning - multimodala aspekter på litteracitet - språkets och litteracitetens roll i olika åldrar för andraspråksinlärares kunskapsutveckling i skolans ämnen Centrala begrepp används felfritt, smärre brister i förståelse av mindre centrala begrepp kan förekomma. Diskussionen är insiktsfull, systematisk och präglas av hög nivå vad gäller kritisk reflektion och väl underbyggda resonemang, tydligt förankrade i aktuell svensk och internationell forskning. Studenten refererar utöver kurslitteraturen även till annan relevant forskning (se lästips i referenslistan).
6 (9) B Hög aktivitet i diskussionerna på lektionen och ett gott helhetsintryck på samtliga inlämningsuppgifter och presentationer. Studenten för genomgående tydliga och systematiska resonemang om centrala aspekter av litteracitetsforskningen ur ett ekologiskt och sociokulturellt perspektiv samt om didaktiska val i förhållande till litteracitet och frågor om identitet och makt. I detta ingår att redogöra för och resonera kring: - begreppet litteracitet och därtill kopplade centrala begrepp såsom litteracitetspraktiker och litteracitetshändelser - framväxten av forskningsfältet litteracitet - forskningsfältets relation till andra teoribildningar inom läs- och skrivforskning - multimodala aspekter på litteracitet - språkets och litteracitetens roll i olika åldrar för andraspråksinlärares kunskapsutveckling i skolans ämnen Centrala begrepp används felfritt, smärre brister i förståelse av mindre centrala begrepp kan förekomma. Diskussionen är systematisk och sammanhängande och präglas av kritiska och väl underbyggda resonemang, tydligt förankrade i aktuell svensk och internationell forskning. C Hög aktivitet i diskussionerna och ett övertygande helhetsintryck på samtliga uppgifter och presentationer i kursen. Studenten för genomgående sammanhängande och tydliga resonemang om centrala aspekter av litteracitetsforskningen ur ett ekologiskt och sociokulturellt perspektiv samt om didaktiska val i förhållande till litteracitet och frågor om identitet och makt. I detta ingår att redogöra för och resonera kring: - begreppet litteracitet och därtill kopplade centrala begrepp såsom litteracitetspraktiker och litteracitetshändelser - framväxten av forskningsfältet litteracitet - forskningsfältets relation till andra teoribildningar inom läs- och skrivforskning - multimodala aspekter på litteracitet - språkets och litteracitetens roll i olika åldrar för andraspråksinlärares kunskapsutveckling i skolans ämnen Några brister finns avseende kunskaper eller förståelse av begrepp, detta försvårar dock ej läsarens/åhörarens förståelse. Diskussionen är nyanserad och sammanhängande och präglas av väl underbyggda resonemang, förankrade i aktuell svensk och internationell forskning. D En mer än endast acceptabel nivå på samtliga inlämningsuppgifter och presentationer. Studenten för sammanhängande resonemang om centrala aspekter av litteracitetsforskningen ur ett ekologiskt och sociokulturellt perspektiv och kan diskutera didaktiska val i förhållande till litteracitet och frågor om identitet och makt. I detta ingår att redogöra för och resonera kring:
7 (9) - begreppet litteracitet och därtill kopplade centrala begrepp såsom litteracitetspraktiker och litteracitetshändelser - framväxten av forskningsfältet litteracitet - forskningsfältets relation till andra teoribildningar inom läs- och skrivforskning - multimodala aspekter på litteracitet - språkets och litteracitetens roll i olika åldrar för andraspråksinlärares kunskapsutveckling i skolans ämnen En del brister avseende kunskaper eller tillämpning av begrepp. Begränsningarna försvårar i några få fall begripligheten för läsaren/åhöraren, men stör inte helhetsintrycket nämnvärt. Diskussionen är problematiserande, med god förankring i aktuell svensk och internationell forskning. E Acceptabel nivå på samtliga inlämningsuppgifter och presentationer. Studenten kan på ett tillfredställande sätt redogöra för sociokulturella och ekologiska perspektiv på litteracitet, multimodala aspekter på litteracitet, forskningsfältets framväxt och för språkets och litteracitetens roll i olika åldrar för andraspråksinlärares kunskapsutveckling i skolans ämnen. Studenten tillämpar centrala begrepp från litteracitetsforskningen på ett godtagbart sätt och refererar i sina resonemang till få men relevanta delar av kurslitteraturen. Studenten kan på ett tillfredsställande sätt föra en diskussion om didaktiska val i förhållande till andraspråkselevers litteracitetspraktiker samt redogöra för kopplingen till frågor om identitet och makt. Diskussionen är bitvis ej sammanhängande och avsevärda brister i förståelse eller tillämpning av begrepp kan förekomma. Helhetsbilden tyder dock på en acceptabel förståelse av kurslitteraturen. Fx Studenten kan föra en diskussion med fokus på litteracitetspraktiker ur ett sociokulturellt och ekologiskt perspektiv men brister i flera fall i tillämpningen av centrala begrepp på forskningsfältet och/eller har knappt några eller har många icke-relevanta referenser till den aviserade kurslitteraturen i sina resonemang. Stora brister avseende kunskaper och/eller förståelse. Begränsningarna är av en sådan karaktär att begripligheten för läsaren/åhöraren avsevärt försvåras. Icke fullt godtagbar nivå vad gäller kritisk reflektion vid lösning av de förelagda uppgifterna. F Studenten visar inte att hon kan föra en diskussion med fokus på litteracitetspraktiker ur ett sociokulturellt och ekologiskt perspektiv och/eller kan ej tillämpa centrala begrepp inom litteracitetsforskningen i en diskussion om andraspråkselever. Mycket stora brister avseende kunskaper eller förståelse. Begränsningarna är av en sådan karaktär att begripligheten för läsaren/åhöraren nästan helt eller helt går förlorad. Undermålig nivå vad gäller kritisk reflektion vid lösning av de förelagda uppgifterna.
USX03P - Självständigt arbete i engelsk språkdidaktik för skolår F-6, 15 hp 8 (9) Betygskriterierna följer kursplanens bedömningskriterier. Störst vikt läggs vid vetenskaplig stringens, analytisk förmåga och kritiskt förhållningssätt. Betyg A Arbetet har en mycket hög grad av relevans för lärarprofessionen. Det är nyskapande och ämnesval, metodval, materialinsamling och analys har genomförts med hög grad av precision och är alltigenom väl motiverade. Genomgående väl grundad och kritiskt motiverad anknytning till teoretiska perspektiv och tidigare forskning. Arbetet är genomgående mycket väl disponerat och uppsatsen avfattad på ett helt korrekt och för området relevant språk. Termer används med hög grad av precision. Formalia är helt utan anmärkningar och arbetet vittnar allmänt om mycket stor noggrannhet. Betyg B Arbetet har en hög grad av relevans för lärarprofessionen. Ämnesval, metodval, materialinsamling och analys har genomförts med en hög grad av precision och är väl motiverade. Arbetet uppvisar en mycket god analytisk förmåga och kritisk ansats i behandlingen av teoretiska perspektiv och tidigare forskning. Arbetet är genomgående mycket väl disponerat och uppsatsen avfattad på ett helt korrekt och för området relevant språk. Termer används med hög grad av precision. Formalia är helt utan anmärkningar och arbetet vittnar allmänt om stor noggrannhet. Betyg C Arbetet är relevant för lärarprofessionen. Ämnesval, metodval, materialinsamling och analys har genomförts med god precision och är överlag väl motiverade. Arbetet uppvisar en god analytisk förmåga och över lag kritisk ansats i behandlingen av teoretiska perspektiv och tidigare forskning. Arbetet är genomgående väl disponerat och uppsatsen avfattad på ett korrekt och för området relevant språk. Termer används med hög grad av precision. Formalia är helt utan anmärkningar och arbetet vittnar allmänt om stor noggrannhet. Betyg D Arbetet är relevant för lärarprofessionen. Ämnesval, metodval, materialinsamling och analys har genomförts acceptabel precision och är lämpade för uppgiften. Arbetet uppvisar en analytisk förmåga och viss kritisk ansats i behandlingen av teoretiska perspektiv och tidigare forskning. Arbetet är genomgående väl disponerat och uppsatsen avfattad på ett korrekt och för området relevant språk. Termer används med hög grad av precision. Formalia är helt utan anmärkningar och arbetet vittnar allmänt om stor noggrannhet.
9 (9) Betyg E Arbetet är relevant för lärarprofessionen. Ämnesval, metodval, materialinsamling och analys har genomförts med acceptabel precision är lämpade för uppgiften. Arbetet uppvisar en acceptabel analytisk förmåga och viss kritisk ansats i behandlingen av huvudsakliga teoretiska perspektiv och viss tidigare forskning. Arbetet är genomgående väl disponerat och uppsatsen avfattad på ett korrekt och för området relevant språk. Termer används med hög grad av precision. Formalia är helt utan anmärkningar och arbetet vittnar allmänt om stor noggrannhet. Betyg Fx Kunskapskraven för E uppfylls inte till fullo, men kan kompletteras genom förtydliganden och vissa tillägg eller omdisponeringar vad gäller begränsade delar av innehållet. Arbetet uppvisar brister i disposition och/eller språklig behandling. Användningen av termer behöver förtydligas. Brister i formalia behöver avhjälpas. De sammanlagda revideringarna som behövs för att uppnå godkänt betyg bedöms inte överstiga 40 timmars arbete. Betyg F Kunskapskraven för E uppfylls inte. Arbetet uppvisar så stora brister att det behöver göras om från grunden.