Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2009 2013

Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2009 2013

Innehåll Inledning...3 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 1:4 Tandvårdsförmåner m.m. Anslagspost 1 Statligt tandvårdsstöd...21 1:6.27 Statlig ålderspensionsavgift för smittbärarpenning...24 1:7 Sjukvård i internationella förhållanden...25 3:4 Bilstöd till personer med funktionshinder...28 3:5 Kostnader för statlig assistansersättning...29 Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m...33 1:2 Aktivitets- och sjukersättningar m.m....44 1:3 Handikappersättningar...52 1:4 Arbetsskadeersättningar m.m...53 1:5 Ersättning för kroppsskador...57 1:6 Bidrag för arbetet med sjukskrivningar inom hälso- och sjukvård..58 2:1 Försäkringskassan...61 Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 1:1 Garantipension till ålderspension...66 1:2 Efterlevandepensioner till vuxna...68 1:3 Bostadstillägg till pensionärer...69 1:4 Äldreförsörjningsstöd...71 Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten...74 Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 1:1 Allmänna barnbidrag...80 1:2 Föräldraförsäkring...83 1:3 Underhållsstöd...98 1:4 Bidrag till kostnader för internationella adoptioner...101 1:5 Barnpension och efterlevandestöd till barn...104 1:6 Vårdbidrag för funktionshindrade barn...105 1:7 Pensionsrätt för barnår...107 1:8 Bostadsbidrag...109 Bilaga 1 Sammanfattande tabell över anslagsuppföljningen Bilaga 2 Utgifter inom socialförsäkringen m.m. Bilaga 3 Månadsfördelade prognoser för 2009 och 2010 Bilaga 4 Statliga ålderspensionsavgifter Bilaga 5 Förteckning över kontaktpersoner

Inledning Enligt regleringsbrev för budgetåret 2009 ska Försäkringskassan senast den 29 oktober 2009 redovisa utgiftsprognoser för 2009 2013 för samtliga anslag och anslagsposter samt för ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten. Prognoserna ska kommenteras både i förhållande till föregående prognostillfälle och i förhållande till statsbudgeten. I rapporten redovisas även två andra regeringsuppdrag. Prognos för balanstalet 2011 redovisas under avsnittet Ålderspensionssystemet utanför statsbudgeten. Prognos och utfall för jämställdhetsbonusen redovisas i avsnittet Föräldraförsäkring. Denna rapport är svar på regeringsuppdragen och redovisas genom inrapportering i Hermes. Sammanfattning I diagrammet nedan redovisas prognoser för förmånerna inom Försäkringskassans ansvarsområde. miljarder kronor 500 450 440 459 455 456 464 477 400 350 129 135 137 139 142 145 300 250 200 202 221 225 229 238 253 150 100 50 0 108 103 93 87 84 79 2008 2009 2010 2011 2012 2013 år Övriga förmåner Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten Ekonomisk trygghet vid sjukdom o handikapp De totala utgifterna förväntas öka under prognosperioden, från 440 miljarder kronor år 2008 till 477 miljarder kronor år 2013. Främst är det utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten som beräknas öka. Denna ökning beräknas till 25 procent, från 202 miljarder kronor år 2008 till 253 miljarder kronor år 2013. Utgifterna för ersättning vid arbetsoförmåga beräknas minska under hela prognosperioden, från 108 miljarder kronor 2008 till 79 miljarder kronor 2013. För övriga förmåner beräknas utgifterna öka från sammanlagt 129 miljarder 2008 till 145 miljarder kronor år 2013. 3

I tabellen nedan redovisas en sammanställning av prognoserna för förmåner inom Försäkringskassans ansvarsområde. Sammanställning prognoser. Beloppen anges i miljarder kronor 2009 2010 2011 2012 2013 Ingående överföringsbelopp från föregående år +0,2 1,0 Anslagna medel 243,7 231,7 Summa tilldelade medel 243,8 230,7 Prognos, sakanslag 237,8 229,8 226,6 225,4 223,5 Avvikelse från anslagna medel +5,9 +2,0 Avvikelse från tilldelade medel +6,1 +1,0 Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten 221,0 225,0 229,3 238,2 253,3 Summa utgifter 458,7 454,8 455,9 463,6 476,8 Totalt anslagna medel inom Försäkringskassans ansvarsområde (exklusive förvaltningsanslag) för år 2009 är 243,7 miljarder kronor. De sammanlagda utgifterna för sakanslagen beräknas till 237,8 miljarder kronor. Detta är 5,9 miljarder kronor, eller 2,4 procent, lägre än anslagna medel. Inom ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten beräknas 221,0 miljarder kronor betalas ut. Sammanlagt beräknas utgifterna år 2009 därmed till 458,7 miljarder kronor. I Budgetpropositionen för 2010 (2009/10:1) föreslås anslagna medel inom Försäkringskassans ansvarsområde (exklusive förvaltningsanslag) för år 2010 till 231,7 miljarder kronor. De sammanlagda utgifterna för sakanslagen beräknas till 229,8 miljarder kronor. Detta är 2 miljarder kronor, eller 0,9 procent, lägre än anslagna medel. Inom ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten beräknas 225,0 miljarder kronor betalas ut. Sammanlagt beräknas utgifterna år 2010 därmed till 454,8 miljarder kronor. Behov av ytterligare anslagsmedel Av bilaga 1 (Sammanfattande tabell över anslagsuppföljningen inom Försäkringskassans ansvarsområde 2009) framgår om tilldelade medel under 2009 beräknas ge ett anslagssparande eller om beviljad anslagskredit behöver tas i anspråk under året. Där anges för varje anslag (utom anslaget 2:1 Försäkringskassan) och anslagspost bland annat detta. Utnyttjade krediter påverkar tilldelade medel för 2010. 4

Behov av utökade anslagskrediter för 2009 För budgetåret 2009 beräknas följande anslagsposter överskridas med högre belopp än högsta tillåtna anslagskredit: Avvikelse från tilldelade medel, miljoner kr 10-1:1.15 Närståendepenning 17,6 14,3 11-1:4 Äldreförsörjningsstöd 39,1 15,4 12-1:8 Bostadsbidrag 322,6 166,9 Överskridande av tillgängliga medel miljoner kr I en skrivelse till Socialdepartementet den 12 augusti 2009 (Dnr 68272-2009) hemställde Försäkringskassan om tilläggsanslag för år 2009. Av beräkningarna i denna rapport framgår att behoven av ytterligare medel kvarstår för närståendepenning och äldreförsörjningsstöd med ett högre belopp, och för bostadsbidrag kvarstår behovet med ett lägre belopp. Försäkringskassan avser att i en särskild skrivelse till regeringen hemställa om utökade anslagskrediter för 2009. Beloppen anger den höjning av högsta tillåtna anslagskredit som fordras för fortsatt utbetalning av förmånerna. Av rapporten framgår vidare att Försäkringskassan avser att hemställa om en utökad anslagskredit till 5 procent av under 2009 tilldelade medel för anslaget 2:1 Försäkringskassan. Tilläggsanslag för 2010 samt överföring av anslagssparande till 2010 För anslagsposten 10-1:1.20 Köp av arbetslivsinriktade tjänster bedöms behovet av anslagsmedel uppgå till 354 miljoner kronor för år 2010. I budgetpropositionen (prop 2009/10:1) föreslås anslaget uppgå till 148 miljoner. Försäkringskassan avser att i särskild skrivelse hemställa om dels att under 2010 få disponera allt anslagssparande från 2009, dels om tilläggsanslag för 2010 om 175 miljoner kronor. Jämförelse med föregående prognos De väsentligaste skillnaderna jämfört med prognosen som lämnades till regeringen den 30 juli redovisas nedan. I sammanställningen ingår inte Försäkringskassans förvaltningsanslag. Prognoserna har sammantaget sänkts för 2009 och 2010, men höjts för 2011 och 2012. 5

Jämförelse med föregående prognos. Beloppen anges i miljoner kronor 2009 2010 2011 2012 Föregående prognos 459 417 455 315 450 891 458 603 Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antagande 68 279 +4 078 +3 832 Volym- och strukturförändringar 408 1 003 +241 +457 Nya regeländringar +26,0 +466 +464 +465 Ändrat regleringsbelopp för statlig ålderspensionsavgift 1,0 123 Övrigt 223 +290 +196 +366 Ny prognos 458 744 454 790 455 869 463 600 Differens i miljoner kronor 673 526 +4 979 +4 998 Differens i procent 0,1 0,1 +1,1 +1,1 Jämfört med prognoserna i juli har förändringar av makroekonomiska antaganden sammantaget sänkt prognoserna för 2009 och 2010, men främst höjt prognoserna för åren 2011 2012. De makroekonomiska antaganden som används i prognoserna hämtas främst från Konjunkturinstitutets prognoser från augusti. I dessa bedöms nu sysselsättningen inte minska lika mycket. Detta har haft en sänkande effekt på prognosen för bostadsbidrag för hela prognosperioden. Höjningen av prognoserna 2011 och 2012 beror främst på höjningen av inkomstindex som har mycket stor inverkan på prognosen för ålderspensionssystemet men även på prognoserna för övriga pensionsförmåner. Förändringarna i volym och struktur har även de haft en sänkande effekt på prognoserna för 2009 och 2010 men en höjande effekt på prognoserna för 2011 och 2012. Sänkningen på grund av volymjusteringar är stora för hela perioden inom aktivitets- och sjukersättning, ålderspensionssystemet och föräldraförsäkringen. För sjukpenning höjs däremot prognoserna av denna anledning, främst för år 2011 och 2012. Nya regeländringar har höjt prognoserna för hela prognosperioden. Det är främst beroende på ändrade regler angående ersättningsnivån från 2010 för bostadstillägg till personer med aktivitets- och sjukersättningar. Höjningen beror också på ändrade referenspriser för tandvårdsersättningen och att en ny regel träder i kraft 1 januari som ska förbättra ensamståendes situation genom en utvidgning av rätten till tillfällig föräldrapenning. Under rubriken Övrigt redovisas, förutom prognosändringar för premiepensionerna, även förändringar av prognoserna för tandvårdsersättningen på grund av förändrade antaganden om månadsfördelningen av utgiften. Semestereffekten underskattades i föregående prognos. I tabellen nedan redovisas en jämförelse med prognoserna som lämnades till regeringen den 30 juli för de förmåner som finansieras med anslag, dvs. ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten ingår inte. 6

Jämförelse med föregående prognos, försäkringsförmåner med anslag. Beloppen anges i miljoner kronor 2009 2010 2011 2012 Föregående prognos 238 547 230 267 226 038 223 538 Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antagande 68 279 754 433 Volym- och strukturförändringar 500 859 +835 +1 792 Nya regeländringar +26,0 +466 +464 +465 Ändrat regleringsbelopp för statlig ålderspensionsavgift 1,0 123 Övrigt 224 +156 +10,0 +144 Ny prognos 237 781 229 752 226 592 225 383 Differens i miljoner kronor 766 516 +555 +1 846 Differens i procent 0,3 0,2 +0,2 +0,8 Prognosändringar inom olika försäkringsområden Prognosen för tandvård har sänkts främst för innevarande år på grund av ändrade antaganden om månadsfördelningen av utgiften, men höjts för samtliga år eftersom det sedan 1 september gäller nya referenspriser för de ersättningsberättigade tandvårdsåtgärderna. Sammantaget innebär detta att prognosen för tandvård är höjd för hela prognosperioden. Nästa år prognostiseras utgiften öka till 6,2 miljarder kronor, för att sedan stabiliseras omkring 6,4 miljarder kronor för resterande år i prognosperioden. Prognoserna för sjukpenning har sammantaget sänkts något för 2009, men höjts markant för 2011 och 2012. Utvecklingen beror av två parallella skeenden som pekar i olika riktning, dels indikerar utvecklingen hittills att utplaningen av nya sjukfall inträffar senare och därmed på en lägre nivå än i tidigare lämnad prognos, vilket har en sänkande effekt över alla år. Dels prognostiserar Försäkringskassan att ungefär en tredjedel av de försäkrade som från och med 2010 lämnar sjukförsäkringen på grund av det nya regelverket kommer att återvända som nya sjukfall, vilket har en höjande effekt på prognosen från och med 2010. Det innebär sammantaget att det prognostiseras bli en ökning av antalet nettodagar under 2011 och 2012 och att nettodagarna sedan åter börja sjunka under 2013. Utgifterna för hela anslaget sjukpenning och rehabilitering beräknas minska från 23,0 miljarder kronor år 2009 till 20,8 miljarder år 2010, för att sedan åter öka till 24,6 respektive 22,6 miljarder 2012 och 2013. Sammantaget prognostiseras belastningen på sjukförsäkringen minska ytterligare under de närmaste åren, särskilt gäller det utgifterna för aktivitetsoch sjukersättning. Utgifterna för hela anslaget aktivitets- eller sjukersättning beräknas minska under prognosperioden, från knappt 73 miljarder kronor år 2009 till 51 miljarder år 2013. Antalet personer med sjuk- eller aktivitetsersättning beräknas minska från 514 000 i genomsnitt under 2009 till 348 000 under år 2013. Antalet personer med aktivitets- eller sjukersättning bedöms nu bli något färre än i föregående prognos. En anledning till sänkningen är att de långa sjukfallen nu är färre vilket medför att nybeviljandet blir lägre. 7

Prognoserna för ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten har höjts för 2011 och 2012 beroende på att balansindex har höjts jämfört med föregående prognos. Balanseringen i pensionssystemet kommer att aktiveras år 2010. Det innebär att inkomst- och tilläggspensioner knyts till balansindex i stället för inkomstindex. Antalet pensionärer beräknas nu bli något färre än enligt föregående prognos. Orsaken är att färre personer tenderar att påbörja sitt pensionsuttag tidigare än 65 år. Justeringen av prognoserna har inte förändrat den långsiktiga trenden av ökande utgifter för pensionssystemet. Utgifterna bedöms öka från 221 miljarder kronor år 2009 till 253 miljarder år 2013. Utgiftsökningen beror på ett ökat antal ålderspensionärer, att en allt större andel av pensionärerna har inkomstgrundad ålderspension och att medelpensionen ökar eftersom nytillkommande pensioner i genomsnitt är högre än pensionerna i beståndet. Prognoserna inom föräldraförsäkringen har sänkts för hela prognosperioden på grund av att utnyttjandet av föräldrapenning har varit lägre under årets tre första kvartal än vad som tidigare antogs. Sänkningen av prognoserna inom föräldraförsäkringen har inte förändrat den rådande trenden att utgifterna ökar. Utgiften för föräldraförsäkringen beräknas öka från 31 miljarder kronor år 2009 till 36 miljarder år 2013. Det ska påpekas att i prognosen för tillfällig föräldrapenning ingår inte någon prognos för utgifter som kan uppstå beroende på influensapandemin. Anledningen till detta är den stora osäkerheten om hur stora effekterna blir i Sverige. Av de två alternativa scenarierna som redovisas i rapporten framgår att utgifterna för tillfällig föräldrapenning kan komma att bli högre än i prognosen. Prognosen för Bidrag för kostnader för internationella adoptioner har höjts beroende på att antalet anlända barn har ökat jämfört med vad som bedömdes i föregående prognos. Utgiften beräknas öka från 28 miljoner kronor 2009 till 35 miljoner kronor 2013. I jämförelse med föregående prognos bedömer nu Konjunkturinstitutet att sysselsättningen inte kommer att minska lika mycket. Prognoserna för bostadsbidrag har av denna anledning sänkts för hela prognosperioden. Antalet hushåll med bostadsbidrag väntas dock öka de närmaste åren som en följd av lågkonjunkturen. Utgiften för bostadsbidrag beräknas öka från 3,4 miljarder kronor år 2009 till omkring 3,8 miljarder för resten av prognosperioden. Uppdrag Enligt regleringsbrev för budgetåret 2009 ska Försäkringskassan redovisa utgiftsprognoserna i Hermes. Prognoserna ska kommenteras både i förhållande till föregående prognostillfälle och i förhållande till statsbudgeten. Följande ska redovisas: 8

Belastning på samtliga anslag och anslagsposter redovisat totalt samt fördelat per månad, Prognostiserat utfall för anslaget 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. ap. 21 Sjukpenning, avseende samverkan och finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet uppdelat på de olika verksamheterna, förbrukade samt intecknade ännu inte utbetalda medel för anslaget 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. ap. 20 Köp av arbetslivsinriktade rehabiliteringstjänster m.m. Redovisningen ska vara uppdelad på försäkringsmedicinska utredningar och arbetslivsinriktade utredningar, prognostiserat utfall för 2009 för samtliga anslag och anslagsposter redovisat totalt samt fördelat per månad, prognostiserat utfall för 2009 för ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten, totalt, förklaring till och analys av utfall i samband med förändringar i prognoser, beskrivningar av eventuella förändringar av prognosmodeller, samt beräkningar av samtliga anslagsnivåer och anslagsposter samt utgifter för ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten för 2010 2012. I denna rapport redovisas prognoser för åren 2009 2013 för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde inom utgiftsområdena 9, 10, 11 och 12 samt för ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten. I respektive avsnitt redovisas även en jämförelse med närmast föregående prognos. En sammanfattande tabell över anslagsuppföljningen inkluderande jämförelse med statsbudgeten redovisas i bilaga 1. Utvecklingen av antal förmånstagare, antal utbetalningar och av olika medelbelopp m.m. redovisas i bilaga 2. Månadsfördelade prognoser för år 2009 och 2010 redovisas i bilaga 3. Redovisning av de anslagsposter som är statliga ålderspensionsavgifter görs i bilaga 4. I inledningen till denna beskrivs vad de statliga ålderspensionsavgifterna är samt hur de beräknas och redovisas. En förteckning över kontaktpersoner för respektive anslag finns i bilaga 5. Försäkringskassan ska även lämna prognoser för balanstalet för 2011. Prognosen redovisas i avsnittet Ålderspensionssystemet utanför statsbudgeten. Försäkringskassan ska vidare till regeringen redovisa prognoser avseende jämställdhetsbonusen. Dessutom ska antalet bonusdagar som uppkommit samt antalet föräldrar (fördelat på kön) som kan komma att vara berättigade till bonus, rapporteras. Uppdraget redovisas under rubriken Föräldrapenning i avsnittet Föräldraförsäkring. 9

Prognoser ska lämnas för åren 2009 2013 enligt följande: antal dagar som skulle kunna berättiga till jämställdhetsbonus antal berörda föräldrar med fördelning efter kön Vid varje prognostillfälle efter juni månad ska preliminära månadsvisa resultat uppkomna under innevarande år redovisas enligt följande: antal dagar som uppkommit baserat på fördelningen av föräldrapenningdagar mellan föräldrarna, samt antalet berörda föräldrar uppdelat efter kön Prognosunderlag Försäkringskassan strävar efter att i alla prognossammanhang använda det mest aktuella dataunderlaget med godtagbar kvalitet som finns tillgängligt. Eftersom en viss eftersläpning finns i statistiken innebär det för denna rapport att material för september i största möjliga utsträckning har använts. Det ekonomiska månadsutfallet till och med minst september 2009 har beaktats för samtliga anslag. Hänsyn har tagits till föreslagna regeländringar i lagda propositioner med lagförslag. Däremot har oftast hänsyn inte tagits till av regeringen aviserade regeländringar för vilka lagförslag saknas eftersom detaljerat underlag för beräkningar inte finns. Till beräkningarna har SCB:s befolkningsprognos från 13 maj 2009 använts. Från Konjunkturinstitutets prognos har hämtats in uppgifter om löneutveckling, prisbasbelopp med mera som lagts till grund för eller fungerat som antaganden vid prognosberäkningarna (se bilaga 2). Förändringarna i de övergripande antaganden som beräkningarna grundas på påverkar prognoserna på flera sätt. De mer väsentliga förändringar som skett jämfört med beräkningarna till prognosen i juli beskrivs nedan. Det något lägre prisbasbeloppet för 2011 har marginellt sänkt prognoserna för till exempel sjuk- och aktivitetsersättning, garantipension och vårdbidrag men haft motsatt inverkan på prognosen för bostadstillägg till personer med aktivitets- eller sjukersättning. Timlöneökningen beräknas nu bli något lägre åren 2010 och 2011, vilket har haft en sänkande effekt på prognoserna inom föräldraförsäkringen. Inkomstindex beräknas nu bli högre i slutet av perioden. Som en följd har prognoserna för till exempel inkomstgrundade ålders- och efterlevandepensioner höjts medan prognosen för bostadstillägg till pensionärer och garantipension sänkts. Sysselsättningen antas nu bli högre under hela prognosperioden, det har sänkt prognoserna för bostadsbidrag. 10

Den ekonomiska utvecklingen 1 Under sommaren och hösten 2009 har synts tecken på att den ekonomiska krisen passerat sin botten, och att en svag återhämtning har börjat. När den internationella finanskrisen tedde sig som svårast under senare delen 2008 spred sig farhågor för att världens ekonomiska system skulle sluta fungera, och att de finansiella marknaderna kunde falla samman. Farhågorna har hittills inte besannats, trots en del bankfallissemang i både USA och Europa. Att det inte gick så illa som befarat har förvånansvärt snabbt föranlett stora och små investerare att återuppta sin jakt på avkastning genom riskfyllda placeringar. Aktiekurserna har stigit, i en del fall som på Stockholmsbörsen kraftigt. Finanskrisen fick snabbt konsekvenser för den reala ekonomin, särskilt för industriprodukter från exempelvis fordons- och maskinindustrierna. Härigenom har exportberoende länder som Sverige och andra länder i Europa drabbats särskilt hårt. BNP-fallen har i dessa länder blivit större än i de länder där de finansiella obalanserna är påtagligast, främst USA. Det är nästan paradoxalt att den svenska industrin haft betydligt sämre industriutveckling än OECD-genomsnittet och samtidigt bland de kraftigaste börsuppgångarna. Flertalet prognosmakare både utomlands och i Sverige har skrivit upp sina prognoser något för återstoden av 2009 och även för följande år. Konjunkturinstitutet mildrade i sin genomarbetade augustiprognos 2009 nedgången i den svenska BNP till 5,0 procent för år 2009, en bedömning som institutet stod fast vid i oktober. För åren 2010 och 2011 räknas nu med tillväxttal på 1,5 respektive 2,9 procent, inte oväsentligt högre än i den prognos som presenterades i juni 2009. Återhämtningen sker dock från en låg nivå ännu i slutet av 2011 beräknas inte BNP ha återvänt till 2008 års nivå. De något ljusare konjunkturbedömningarna har delvis sin grund i förbättringar i ett antal kvalitativa indikatorer på stämningsläget i ekonomin. För Sveriges del har Konjunkturinstitutets Barometerindikator, som sammanfattar svar på frågor till företag och hushåll om deras syn på det ekonomiska läget, stigit under de senaste månaderna. Den låg dock ännu i september på en nivå som bara marginellt översteg de sämsta talen som uppmättes efter den s.k. IT-kraschen i början av 2000-talet. Swedbanks s.k. inköpschefsindex har likaså stigit betydligt sedan början av 2009. Barometerindikatorn och flera andra konjunkturindikatorer är s.k. ledande indikatorer, som ger utslag tidigt i det allmänna konjunkturförloppet. Under den senaste högkonjunkturen kulminerade Barometerindikatorn redan sommaren 2007. Dess variationer sammanfaller tidsmässigt mycket nära med utvecklingen på aktiebörsen. Arbetsmarknaden ligger tvärtom sent i konjunkturcykeln, ibland flera år efter aktiemarknaden. 1 Källa till prognoser är Konjunkturinstitutet där inte annat anges. 11

Konjunkturinstitutets barometerindikator, kursindex på Stockholmsbörsen samt sysselsättningsgraden i den svenska ekonomin Barometerindikatorn har normalår = 100. Börsindex har december 1998 = 100 och är exkl. utdelningar. Sysselsättningsgraden är antalet sysselsatta i % av arbetskraften, dvs. 100 minus arbetslösheten. Prognoser för sysselsättningsgraden enligt Konjunkturinstitutets oktoberrapport 2009. Senaste månads utfall för Barometerindikatorn och börsindex är september 2009. I den reala ekonomin har ännu inte särskilt kraftiga spår av återhämtning registrerats. Industrins exportorderingång har ökat något sedan våren 2009, men från en mycket låg nivå, och någon vändning uppåt i produktionsutvecklingen har inte synts till. Den ekonomiska krispolitiken i USA och Europa har mycket kraftfullt inriktats på att minska skadorna efter de finansiella debaclen hösten 2008. Centralbankerna har sänkt styrräntorna till nära noll och tillfört stora kvantiteter likvida medel till marknaderna. Finanspolitiken har blivit expansiv och budgetunderskotten har vuxit kraftigt, i USA till långsiktigt ohållbara 10 procent av BNP. Allt detta är viktiga delförklaringar till att de finansiella marknaderna kunnat stabiliseras relativt snabbt. Det har emellertid varit fråga om konstgjord andning, som inte kan hållas igång så länge till, och det gäller nu att ländernas ekonomier kan börja växa av egen kraft. Den ekonomiska politiken står globalt sett inför dilemmat att den måste motverka alltför stora risktaganden och nya finansiella excesser, och samtidigt skapa förutsättningar för realekonomisk återhämtning. I denna s.k. exit-problematik att centralbanker och finansdepartement måste normalisera politiken ligger en risk för att de prognoser som görs för de kommande åren kan vara alltför optimistiska. Hur stor den risken är går inte säga. Ett annat memento är att förbättringarna i det mer allmänna 12

ekonomiska sentimentet delvis kan vara bara en rekyl på den extrema dysterhet som rådde kring det senaste årsskiftet. Pandemin Världshälsoorganisationen WHO har förklarat att influensan som orsakas av viruset H1N1 har pandemisk spridning. Konjunkturinstitutet har efter samråd med Smittskyddsinstitutet och Socialstyrelsen bedömt att de makroekonomiska effekterna blir små. BNP bedöms 2009 bli drygt 0,1 procent lägre till följd av influensan. För 2010 beräknas däremot BNP bli något större, dock mindre än 0,1 procent. Orsaken är att den negativa effekten 2009 delvis beror på minskad privat konsumtion av de influensadrabbade och de som är oroliga för att bli smittade. Detta konsumtionsbortfall tas igen under 2010. Konjunkturinstitutet räknar med att cirka 10 procent av befolkningen drabbas av H1N1-influensan under fjärde kvartalet 2009. Detta förutsätter god vaccinationstäckning, i annat fall kommer fler att bli sjuka. Parallellt insjuknar 2 5 procent av befolkningen i ordinarie säsonginfluensa. Bara ett litet antal antas insjukna i H1N1-influensa under 2010. Det bör påpekas att bedömningen gjordes i augusti 2009 och att förutsättningarna ganska snabbt kan ändras. Influensan ger upphov till högre sjukfrånvaro, vilken i flertalet fall ligger inom ramen för sjuklöneperioden, och till fler dagar med tillfällig föräldrapenning från Försäkringskassan för vård av barn. Se närmare relevant avsnitt i det följande. Härtill kan för Försäkringskassan uppkomma problem med den egna personalförsörjningen och med handläggningstiderna för olika socialförsäkringsförmåner. Arbetsmarknaden Sysselsättning och arbetslöshet påverkas vanligen först sent i konjunkturförloppet betecknade nog minskade arbetslösheten en aning så sent som 2008, till i genomsnitt 6,1 procent av arbetskraften. I augusti och september 2009 hade dock arbetslösheten växt till 8,0 respektive 8,3 procent. Bland ungdomar (15 24 år) var arbetslösheten i september 24,3 procent, vilket är en ökning på nästan 5 procentenheter från september 2008. Konjunkturinstitutet har som nämnts reviderat upp sina prognoser för BNPtillväxten sedan juni 2009. Någon motsvarande revidering har inte gjorts för arbetslösheten. Den öppna arbetslösheten beräknas öka till 11,4 procent av arbetskraften 2010 och 11,8 procent 2011. Först år 2012 räknas med en obetydlig förbättring av arbetsmarknadsläget, och ännu 2013 bedöms arbetslösheten bli så hög som cirka 10 procent. Härtill kommer att Konjunkturinstitutet räknar med att 10,8 procent kommer att finnas i arbetsmarknadspolitiska program, sysselsättningsprogram och utbildningsprogram år 2011. Detta kan jämföras med 3,6 procent under 2008. 13

Att konjunkturförbättringen inte antas motsvaras av snabbt minskad arbetslöshet sammanhänger med att det i denna lågkonjunktur inte väntas ske någon minskning i arbetskraftsutbudet dvs. nämnaren i arbetslöshetsmåttet. I samband med kraftiga konjunkturförsvagningar är det annars normalt att inte bara sysselsättningen faller, utan även själva arbetskraften. Så var i hög grad fallet vid 1990-talskrisen, då den öppna arbetslösheten märkbart dämpades av att många lämnade arbetskraften, genom förtidspensionering i olika former och ökad utbildning. I den nuvarande lågkonjunkturen står förtidspension, dvs. numera sjukersättning, inte till förfogande på alls samma sätt som vid 1990-talskrisen, bl.a. på grund av regeländringar. En del av de personer som flödar ut från sjukersättning kommer att beröras av någon typ av samverkan mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Många i denna grupp kommer därmed att stå kvar i arbetskraften. En del kommer att bli utan ersättning eller hänvisas till kommunalt försörjningsstöd. Från samhällsekonomisk synpunkt är det bra om personer med arbetsförmåga men utan sysselsättning befinner sig så nära arbetsmarknaden som möjligt. Hellre arbetslöshet med viss kontakt med arbetsmarknaden än slutgiltig utslagning från arbetslivet genom sjukersättning. Trots detta finns risk att den kraftiga sysselsättningsnedgången, sammantaget cirka 6 procent åren 2009 2011, leder till högre långvarig eller permanent arbetslöshet. 1990-talskrisen fick sådana följder. Den nu ingångna krisen bedöms bli mindre kraftig och mindre långvarig, men Konjunkturinstitutet bedömer ändå att cirka en tredjedel av sysselsättningsnedgången blir långvarig, vilket motsvarar nästan 100 000 personer. Den ekonomiska krisen och arbetslösheten drabbar olika grupper olika hårt. I riskzonen återfinns inte bara unga människor utan även ensamstående föräldrar och deras barn samt nyanlända invandrare till stor del alltså grupper som är förhållandevis starkt beroende av socialförsäkringsersättningar och bidrag. 14

Sysselsatta, arbetslösa och personer i arbetskraften Procent av befolkningen Extra finanspolitiska stimulanser till bl.a. pensionärer Inte minst för att begränsa de varaktiga effekterna på sysselsättningen har Konjunkturinstitutet prognostiserat finanspolitiska stimulanser för 2010 2012, utöver den finanspolitik som redan beslutats. Stimulanserna innebär både skattesänkningar och ökade statsutgifter. Utan dessa tillkommande stimulanser beräknar Konjunkturinstitutet att BNP år 2010 skulle bli cirka 0,5 procent lägre och år 2011 cirka 0,4 procent lägre. Även sysselsättningen skulle bli lägre. De prognostiserade extra stimulanserna avser till inte oväsentlig del avser de allmänna pensionerna. Pensionärerna antas få kompensation för den automatiska balansering som beräknas ske 2010 och 2011, och pensionärerna förutsätts under dessa två år får inkomster som motsvarar 2009 års pensionsnivåer. Kompensationen väntas inte komma från pensionssystemet utan från staten. Försäkringskassan har inte inkalkylerat åtgärder av detta slag i sin prognos över pensionsutgifterna (se relevant avsnitt), utan utgått enbart från beslutade förändringar. Detta är en allmän princip i prognosarbetet. När Försäkringskassan tar Konjunkturinstitutets makroekonomiska prognoser (som innefattar prognostiserad finanspolitik) till utgångspunkt för sina beräkningar, innebär detta ett visst avsteg från prognospolicyn. Aktieavkastningen Det svenska pensionssystemet har i flera avseenden en inbyggd följsamhet till den samhällsekonomiska och befolkningsmässiga utvecklingen. 15

Pensionerna och de förvärvsarbetandes pensionsbehållningar skrivs i systemet upp med de förvärvarbetandes snittinkomster (dessa ligger till grund för systemets inkomstindex); de avgifter som betalas in för att finansiera pensionerna följer i stället summan av de förvärvsarbetandes inkomster. Om tillväxten i inkomstsumman understiger tillväxten i snittinkomsten uppstår ett glapp mellan tillväxten i systemets utgifter och dess avgiftsinkomster, vilket kan leda till att den automatiska balanseringen träder i kraft. Därför är den s.k. summasnittkvoten kvoten mellan inkomstsumma och snittinkomst av vital betydelse för pensionernas långsiktiga utveckling. Förändringen i summasnittkvoten är i själva verket liktydig med förändringen i antalet avgiftsbetalare, dvs. i princip förändringen i antalet sysselsatta i samhället. Dessa förändringstal kan visserligen skilja sig åt, beroende på att även bl.a. arbetslösa i viss mån är avgiftsbetalare, men sysselsättningen är av stor betydelse för pensionssystemets politiska hållbarhet. Även vid en ogynnsam utveckling av summasnittkvoten kan en balansering i pensionssystemet undvikas om kapitalet i AP-fonderna är tillräckligt stort. Den samlade negativa avkastningen på mer än 20 procent i AP-fonderna under 2008 omintetgjorde denna möjlighet, varför en balansering i pensionssystemet sker år 2010. Balanseringen begränsas genom ett nyligen fattat riksdagsbeslut om att övergå till att använda tre års medeltal av APfondernas marknadsvärden vid balanstalets beräkning, inte som tidigare enbart det senaste årets. Resultatet av regelförändringen kan dock bli en större negativ balanseringseffekt 2011 och 2012, än om reglerna inte hade ändrats. Över hälften av AP-fondernas kapital består av aktier. Utvecklingen på fondbörserna i Sverige och andra länder har därför betydelse för pensionerna under de kommande åren. Variationerna i aktieavkastning på något eller några års sikt kan vara synnerligen betydande och svårbedömbara. De förutsättningar om framtiden som redovisas nedan är inte att betrakta som prognoser, utan som tekniska antaganden som varit nödvändiga att göra. De flesta officiella prognosinstitut brukar avstå från att göra regelrätta prognoser för aktieavkastningen. Hittills i år (till den 20 oktober 2009) har kurserna på Stockholmsbörsen stigit med över 40 procent. Uppgången kan i någon mån vara en rekyl på det mycket kraftiga fallet under andra halvåret 2008 och i någon mån också styrd av det nuvarande extremt låga ränteläget. Härtill kommer att förväntningar om en stärkt kronkurs kan ha ökat det utländska intresset för att placera i Sverige, vilket drivit upp de svenska börskurserna. På de internationella stora börserna har uppgångarna varit mer behärskade. I New York har Dow Jones börsindex hittills i år stigit med 15 procent, men teknikföretagen på Nasdaqbörsen har stigit nästan lika mycket som Stockholmsbörsen. I London och Paris och Tokyo ligger uppgångarna på relativt beskedliga cirka 20 procent, vilket kontrasterar mot t.ex. Moskvabörsens spektakulära uppgång på 130 procent. Storleken på de uppåtgående 16

rekylerna är i hög grad omvänt proportionella mot nedgångarna 2008. Mindre börser och börser i s.k. tillväxtekonomier är avgjort mer volatila än de stora och traditionstyngda. Till den förra kategorin kan i stort sett Stockholmsbörsen räknas. AP-fondernas aktieinnehav är till övervägande delar placerat på utländska börser. Dessa innehav kan mot bakgrund av den hittillsvarande utvecklingen i genomsnitt väntas få en betydligt lägre kursuppgång under 2009 än Stockholmsbörsen. I genomsnitt för aktieportföljerna har gjorts ett antagande om 20 procents kursuppgång. Till detta ska läggas avkastningsmässigt läggas några procentenheter i form av utdelningar. För 2010 och 2011 har som tekniskt antagande valts en kurstillväxt på 10 procent vardera, vartill kommer utdelningar. För en känslighetsanalys har två sidoalternativ formulerats, ett med högre avkastning och ett med lägre (se närmare relevant avsnitt). Räntan på statsobligationer (5-åriga) antas successivt komma att stiga från knappt 3 procent 2009 till drygt 4 procent 2012. Avkastningsindex för Stockholmsbörsen och för den globala aktiemarknaden December 1998 = 100 Anm. Avkastning inkl. utdelningar. Senaste månad september 2009. Valutakurserna Jämförelser mellan aktieavkastningen på Stockolmsbörsen och utländska börser kompliceras av valutakursändringar. Kronan föll kraftigt i värde mot de viktigaste världsvalutorna under senare hälften av 2008. Från juni 2008 till slutet av 2008 steg euro med 16 procent mot kronan, USA-dollar med 30 procent och japanska yen med över 50 procent. Flera andra små valutor 17

uppvisade en liknande utveckling. En gängse förklaring är att placerarna under finanskrisens värsta fas tydde sig de stora valutorna, vilka uppfattades som säkrare och mer likvida. Ett undantag var dock brittiska pund, som liksom kronan försvagades. Kronfallet fortsatte till en bottennivå i februari 2009, varefter kronan tenderat att åter stärkts. Kronan anses av många bedömare undervärderad, och Konjunkturinstitutet räknar med en fortsatt förstärkning under de närmaste åren. Kurs för euro och USA-dollar i svenska kronor December 1998 = 100 Senaste månad september 2009. Kronans nedgång under loppet av 2008 dämpade påtagligt de utländska börsfallen efter omräkning till svensk valuta. För AP-fondernas del var detta likafullt av begränsat värde, trots att merparten av aktieplaceringarna låg på utländska börser. Fonderna hade nämligen till stor del valutasäkrat tillgångarna valutaexponeringen var ganska liten, mellan 10 och 20 procent av de totala tillgångsportföljerna. Med en fortsatt så hög grad av valutasäkring saknas i stort sett anledning att beakta valutaförändringarnas betydelse för AP-fondernas framtida avkastning. Inflationen Sveriges inflation har som de flesta andra länders minskat kraftigt sedan 2008. Detta har skett trots att kronans fall normalt borde ha gett upphov till ganska betydande inflationsimpulser via höjda importpriser. Dessa impulser har gjort sig gällande oväntat sent. En annan faktor som normalt borde ha verkat mer inflationsdrivande är att arbetskraftskostnaderna stigit påtagligt både 2008 och 2009. De centrala avtal som slöts år 2007 styr lönehöjningarna ännu för 2009, och de ingångna krisöverenskommelserna om sänkt 18

månadslön i samband med reducerad arbetstid påverkar inte timlönerna och arbetskraftskostnaderna nedåt. Att inflationen trots dessa faktorer gått tillbaka så pass markant får tillskrivas den försvagning i konsumenternas efterfrågan som krisen föranlett. Företagen, inte minst industriföretagen, har parerat kostnadsökningarna med sänkta vinstmarginaler. Vidare skedde en generell sänkning av arbetsgivaravgifterna med 1 procentenhet den 1 januari 2009. Konsumentprisindex (KPI) Procentuella förändringar från motsvarande månad föregående år Konsumentprisindex (KPI), räknat från motsvarande månad föregående år, har sjunkit varje månad maj september 2009. Denna ansats till deflation bedöms av Konjunkturinstitutet dock bli kortvarig och bara bestå till och med november. Den beror helt och hållet på räntesänkningarnas effekter på hushållens utgifter, och dessa effekter måste snart upphöra räntorna kan inte sjunka mycket ytterligare. Med början 2010 räknas med högre räntor. Efterhand erhålls då en uppdrivande effekt på KPI av höjda räntor. Räknat exklusive räntor fortsätter däremot inflationen att sjunka något. Bakom detta antagande ligger delvis den förutsedda förstärkningen av kronan, men också att lönehöjningarna väntas bli lägre och efterfrågetrycket fortsatt lågt. Det svaga arbetsmarknadsläget medför att löneökningarna hålls tillbaka betydligt. År 2010 sluts nya centrala avtal på nästan hela arbetsmarknaden. Konjunkturinstitutet räknar med att timlönernas höjning stannar vid drygt 2 procent per år åren 2010 2012, medan en viss acceleration i löneökningarna kan komma 2013. Det bör påpekas att dessa tal avser de totala löneökningarna, även de som vanligen uppstår utöver de centrala avtalen (s.k. lokal lönebildning). Små lönehöjningar bidrar till att hålla inflationen i schack, 19

men Konjunkturinstitutet ser också en risk med lönehöjningar som blir alltför små eller obefintliga. Efterfrågebortfallet i ekonomin skulle förstärkas, vilket är svårt att möta med en mer expansiv penningpolitik, eftersom Riksbankens styrränta redan är praktiskt taget noll. I förlängningen kan t.o.m. deflation och ytterligare minskad efterfrågan bli resultatet. Härtill kommer att Konjunkturinstitutet har antagit en ytterligare sänkning av arbetsgivaravgifterna med 0,5 procentenheter för år 2010. Prisbasbeloppet, som styr nivån på ett flertal socialförsäkringar, 2 sänks från 42 800 kronor 2009 till 42 400 kronor 2010. Prisbasbeloppet 2010 bestäms av KPI:s förändring i juni 2009 räknat från juni året före (som var 0,8 procent). Enligt samma beräkningsprincip prognostiseras prisbasbeloppet stiga igen under åren 2011 och 2012: 2009 42 800 kronor 2010 42 400 kronor 2011 42 600 kronor 2012 43 300 kronor Ungefär 1,5 miljoner personer har ersättningar som styrs av prisbasbeloppet, varav hälften utgörs av ålderspensionärer med garantipension. Inflationen ingår enligt samma princip i pensionssystemets inkomstindex, vilket gör att bl.a. samtliga ålderspensionärer (1,8 miljoner) år 2010 påverkas negativt av 2009 års negativa juniinflation. Krisens effekter på Försäkringskassans verksamhet Några mer exakta bedömningar av krisens effekter på Försäkringskassans förvaltningskostnader inbegripet risken för ett omfattande influensautbrott har inte kunnat göras. Emellertid kommer, oavsett hur inflöden, bestånd och utflöden i socialförsäkringen påverkas, bl.a. den enskildes oro för sin ekonomiska situation att innebära ökat behov av stöd och rådgivning från Försäkringskassan. Därtill väntas komplexiteten i ärendena bli större för ett flertal viktiga förmåner. Vidare kommer Försäkringskassans uppgift att på ett rättssäkert sätt vara portvakt se till att endast de som är berättigade får ersättning att bli mer resurskrävande, om fler kommer att söka sin försörjning inom socialförsäkringen. Det finns också en risk att den ekonomiska krisens konsekvenser för den enskilde i vissa fall påverkar attityden till rätten till socialförsäkringen. 2 Det gäller aktivitets- och sjukersättning, handikappersättning, vårdbidrag, garantipensioner, äldreförsörjningsstöd och efterlevandestöd till barn; vidare ersättning till personer med sjukpenning, rehabiliteringspenning, närståendepenning, tillfällig föräldrapenning, havandeskapspenning, arbetsskadelivränta och föräldrapenning, som har sjukpenninggrundande inkomst över respektive tak (35 667 kr/mån för föräldrapenning och 26 750 kr/mån för övriga). 20

Anledning finns därför att behålla, och ytterligare höja, ambitionen vad gäller kvaliteten i ärendehandläggningen samt det övriga arbetet mot felaktiga utbetalningar och bidragsbrott. Den ekonomiska krisen påverkar också Försäkringskassans olika samarbetsparter, t.ex. sjukvården, arbetsgivare och Arbetsförmedlingen. Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 1:4 Tandvårdsförmåner m.m. Anslagspost 1 Statligt tandvårdsstöd Prognos anslag. Beloppen anges i 1000-tal kronor 2009 2010 2011 2012 2013 5 680 900 6 223 270 6 443 050 6 466 340 6 429 990 Analys Utgifterna för det statliga tandvårdsstödet under det tredje kvartalet blev 1 191 miljoner kronor vilket var 20,0 procent lägre än i föregående kvartal. Utbetalningarna från det nya tandvårdsstödet sjönk med cirka 15,3 procent jämfört med kvartal två. Detta ska ses som en säsongsmässig effekt av semestermånaderna juli augusti då de flesta kliniker är stängda och mycket lite tandvård utförs. Utgifterna från det gamla tandvårdsstödet minskade med 42,0 procent jämfört med kvartalet innan vilket var en något större minskning än vad som antogs i föregående anslagsuppföljning. Utgifterna för protetiska åtgärder för personer 65+ år i det gamla stödet steg dock något under kvartalets sista månad: under september var utgiften för denna del cirka 35 miljoner kronor jämfört med 17,1 miljoner kronor i augusti. Trendmässigt fasas dock utgifterna från det gamla stödet ut snabbt nu. I figuren nedan visas utgifterna dels för protetik 65+ och dels övriga utgifter för det gamla tandvårdsstödet. 21

Utgifter och prognos (i kr) från det gamla tandvårdsstödet. Juli 2007 t.o.m. december 2011 250 000 000 Protetik 65+ 200 000 000 150 000 000 Prognos protetik 65+ Övrigt gamla stödet 100 000 000 50 000 000 0 jul- 07 jan- 08 jul- 08 jan- 09 jul- 09 jan- 10 jul- 10 jan- 11 jul- 11 Under perioden juli september gjorde 1,4 miljoner personer sammanlagt cirka 2 miljoner besök hos tandvården. Antalet besök var lägre än kvartalet innan men detta beror också på semestern. Totalt har runt 4,4 miljoner personers besök hos tandvården registrerats i det nya tandvårdsstödets ITstöd sedan reformen 1 juli 2008. Försäkringskassan räknar med att utgifterna för det nya tandvårdsstödet ökar igen under det sista kvartalet innevarande år. Utgifterna för det nya tandvårdsstödet väntas sedan fortsätta öka under 2009 2011 i takt med att en större och större andel av befolkningen besöker tandläkaren och på så sätt startar en ersättningsperiod. Utgifterna väntas stabiliseras under 2011 2012. Tabellen nedan visar utfall och prognos för statens utgifter för tandvårdsstödets olika delar. Utgifterna är uppdelade på det gamla respektive nya stödet. 2009 2010 2011 2012 2013 Tandvårdsbidrag 771 000 779 590 787 880 795 570 803 000 Tandvårdsersättning 3 930 320 5 160 600 5 566 710 5 670 770 5 626 990 Protetik 65+ 956 610 283 080 88 460 Övrigt gamla regler 22 970 Summa 5 680 900 6 223 270 6 443 050 6 466 340 6 429 990 Utgiftsprognosen för tandvårdsersättning och tandvårdsbidrag i det nya regelverket är i hög grad beroende av i vilken takt de individer som ännu inte besökt tandvården gör det. Det är relativt stora skillnader mellan olika ålderskategorier vad gäller andelen personer som gjort ett besök någon gång under perioden. Diagrammet nedan visar utfall och prognos för andelen av olika åldersklasser som har/beräknas ha gjort minst ett besök hos tandvården under prognosperioden. Den lägsta andelen har åldersgruppen 20 29 medan åldersklasserna 65 74 har den högsta. Anledningen till att kurvan för personer 75+ år har en förväntat flackare bana under 2010 beror på den högre mortaliteten i denna åldersgrupp. Andelen är beräknad på popula- 22

tionen 31 december 2008, inte efter antal levande i åldersgruppen vid varje tidpunkt. Andelen av olika åldersklasser som har/beräknas ha gjort minst ett besök hos tandvården. (Populationen 31 dec 2008) 1 0.9 0.8 0.7 0.6 0.5 0.4 0.3 0.2 0.1 20-29 30_49 50-64 65-74 75+ 0 juli 2008 januari 2009 juli 2009 januari 2010 juli 2010 Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i juli 2009. Prognosjämförelse. Beloppen anges i 1000-tal kronor 2009 2010 2011 2012 Föregående prognosbelopp 5 859 480 6 080 310 6 289 870 6 176 660 Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar Ny regel +25 780 +133 550 +142 870 +145 380 Övrigt 204 360 +9 410 +10 310 +144 300 Ny prognos 5 680 900 6 223 270 6 443 050 6 466 340 Differens i 1000-tal kronor 178 580 +142 960 +153 180 +289 680 Differens i procent 3,0 +2,4 +2,4 +4,7 Ny regeländring Sedan 1 september gäller nya referenspriser för de ersättningsberättigande tandvårdsåtgärderna. Det totala ersättningsgrundande beloppet beräknas bli cirka 5 procent högre med de nya referenspriserna. Prognosen för 2009 2012 har därför justerats upp för att ta hänsyn till detta. Övrigt I föregående anslagsuppföljning underskattades semestereffekten på utgifterna för det nya tandvårdsstödet. Med de senaste månadsutfallen har säsongeffekterna (både jul, påsk och sommarsemestern) såväl som skattad 23

trend ommodellerats. Detta har medfört en nedjustering av prognosen för 2009 samt en uppjustering för 2010 2012. 1:6.27 Statlig ålderspensionsavgift för smittbärarpenning Prognos anslag. Beloppen anges i 1000-tal kronor 2009 2010 2011 2012 2013 Anslag (= tillgängliga medel=anslagsbelastning) 777 ¹ 722 ² 645 643 642 Preliminär avgift 641 ¹ 642 Reglering, avser förhållanden tre år tidigare 136 ¹ 80 3 1 Prognostiserad avgift för respektive år 642 642 642 642 642 1 2 Fastställd av riksdag eller regering. Enligt förslag i budgetpropositionen. Analys Avgörande för utgiften är utbetalningarna av smittbärarpenning. Prognosen för den utgiften är oförändrat 6,5 miljoner per år under prognosperioden. Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i juli 2009. Prognosjämförelse. Beloppen anges i 1000-tal kronor 2010 2011 2012 Föregående prognosbelopp 722 648 643 Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar Ny regel Ändrat regleringsbelopp avseende tre år tidigare 3 Övrigt Ny prognos 722 645 643 Differens i 1000-tal kronor 0 3 0 Differens i procent 0,0 0,5 0,0 24

1:7 Sjukvård i internationella förhållanden Prognos anslag. Beloppen anges i 1000-tal kronor 2009 2010 2011 2012 2013 596 046 547 380 559 690 587 030 624 181 Analys Utgiften påverkas bland annat av i vilken utsträckning svenska medborgare kommer att vistas i andra EU/EES-länder eller Schweiz, samt antalet personer försäkrade utomlands som befinner sig i Sverige vid sjukdom. Det ökande antalet äldre människor kommer på sikt att få effekt på prognoserna för sjukvård i internationella förhållanden. Främst till följd av fler pensionärer som bosätter sig utomlands, men även i form av ökade utgifter för turistvård eftersom fler äldre människor reser i större utsträckning än tidigare. Andra mindre direkta faktorer som påverkar utgifterna för förmånen är förändringar i människors benägenhet att resa på grund av exempelvis resetrender och ekonomiska förutsättningar. Valutakursen påverkar utgiften, dels genom att den påverkar storleken på de krav som ställs på Sverige, men också genom att den kan antas påverka människors benägenhet att resa eller bosätta sig utomlands. Vid en svag svensk valuta kan resandeströmmarna från Sverige förväntas bli mindre, men resandeströmmarna till Sverige kan å andra sidan förväntas öka. I prognosen har det inte tagits någon hänsyn till eventuella ökade utgifter som kan uppstå till följd av influensapandemin. Prognoserna för Sjukvård i internationella förhållanden kommande år är osäkra främst beroende på att det är osäkert i vilken takt debiteringen av vården kommer att ske, men även på grund av det osäkra konjunkturläget. Utgiften kan avse kostnader för vård som blivit utförd flera år tidigare. Nedan ges en sammanställning av utfall och utgiftsprognoser för de olika ersättningsområdena inom anslaget Sjukvård i internationella förhållanden. Utfall och utgiftsprognoser i miljoner kronor uppdelat på ersättningsområden Utfall Prognos 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Konventionsvård 125 101 111 118 141 143 151 159 168 177 Turistvård 66 46 65 111 56 107 98 99 101 104 Pensionärsvård 104 155 172 209 112 261 214 212 221 242 Sjuk- och tandvårdstjänster 1 15 37 34 52 85 85 90 96 101 Summa 2 296 317 385 472 361 596 547 560 587 624 Enligt artiklarna 49 & 50 i EG-fördraget. Ingår under år 2004 i utfallet för konventionsvård med drygt 9 miljoner kronor. På grund av avrundningar summerar delsummorna inte alltid upp till det totala beloppet. 1 2 25