Lundåkraverket Landskrona Miljörapport 2016
Textdel 2016 års miljörapport 1. Verksamhetsbeskrivning 4 1. Kortfattad beskrivning av verksamheten samt en översiktlig beskrivning av verksamhetens huvudsakliga påverkan på miljön och människors hälsa. De förändringar som skett under året ska anges. Kommentar: Det bör vara tillräckligt att beskrivningen av påverkan på miljön och människors hälsa görs genom att t.ex. ange att påverkan utgörs av utsläpp till luft, utsläpp till vatten, buller, lukt, avfall, påverkan genom produkter eller genom tillverkade produkter eller genom att produktionen kräver en stor insats av energi, råvaror eller omfattande transporter. Verksamhetsbeskrivning Organisation NSVA (Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp) är ett interkommunalt VA-bolag som sedan den 1 september 2009 ansvarar för all verksamhet inom vatten och avlopp i kommunerna Båstad, Helsingborg, Landskrona, Svalöv och Åstorp. Från 1 oktober 2010 ingår även Bjuv i NSVA. NSVA är gemensamt ägt av dessa sex kommuner. NSVA ser till att det kommer rent vatten ur kranen hos cirka 230 000 invånare och företag i regionen, dygnet om, året om. Via ett 500 mil långt avloppsledningsnät tar vi hand om dagvatten och spillvatten, renar det och ser till att vattnet är fritt från gifter och föroreningar när det släpps ut igen från reningsverken. För våra kunders räkning är vi en professionell förvaltare av VA-system. Vi tillhandahåller dricksvatten av toppkvalitet. Vi tar hand om spillvatten och gör det kretsloppsanpassat. Vi hanterar dränage- och dagvatten. Vi utför kalibreringstjänster i ackrediterat laboratorium och vi utför kvalificerade konsultativa uppdrag. Miljöjuridiskt ansvarig för anläggningen är gruppchef Anders Jeppsson vars närmsta chef är avdelningschefen för Avloppsrening. Tillsynsmyndighet Tillsynsmyndighet för anläggningen är Länsstyrelsen i Skåne. 2 (32)
Verksamhetsområde Upptagningsområdet för Lundåkraverket omfattas av Landskrona tätort, Glumslöv, Ålabodarna, Sundvik, Härslöv, Norra Vadensjö, Annelöv, Kvärlöv, Saxtorp, Häljarp, Ven, Asmundtorp, Råga Hörstad, Munkebäck, Tullstorp samt avloppsvatten från Teckomatorp och Billeberga i Svalövs kommun. Totalt antal anslutna är ca 40 168 personer. Sedan februari ingår även Tågarps tätort med ca 386 personer. Det nuvarande verksamhetsområdet beslutades 2009-09-28 av kommunfullmäktige i Landskrona. Lokalisering Avloppsreningsverket är beläget på fastigheten Reningsverket 6 i östra industriområdet söder om centrala Landskrona. Området närmast reningsverket omfattas av industrifastigheter, och närmaste bostadsfastighet ligger ca 600 meter från anläggningen. 3 (32)
Lundåkraverket Reningsprocessen Den nuvarande processen omfattar grovrening, mekanisk rening i två seriekopplade försedimenteringsbassänger, biologisk fosfor- och kväverening enligt metoden Bio-Denipho samt efterfällning med en lamellsedimentering som slutsedimentering. Till reningsverket kan högst ca 3 000 m 3 /h inpumpas, vilken vattenmängd även passerar grovreningen och försedimenteringen. Den hydrauliska belastningen på biosteget kan begränsas via ett särskilt system pumpas överskjutande mängd till den ena biobädden och sedan direkt till kemsteget. Biobädden fungerar alltså som en biologisk behandlingsanläggning för förbiledningsvattnet. Efter inkommande pumpstation transporteras vattnet genom en gallerstation för borttagande av fasta föroreningarna typ papper, tops o.d. Därefter passerar vattnet ett sandfång för avskiljning av sand och andra tunga partiklar. I försedimenteringsbassängerna avskiljs det slam (primärslammet) som medföljer inkommande vatten. Den första försedimenteringen används för hydrolys så kallad kall hydrolys av slammet i syfte att skapa bättre förutsättningar för de efterföljande bio-p/nprocesserna. 4 (32)
Det mekaniskt behandlade vattnet (som inte går över biobädden) blandas med det biologiska returslammet och passerar därefter de anaerobt drivna bio-p- bassängerna. Här sker det s.k. fosforsläppet som utgör en del av bio-p-processen. Efter bio-p-bassängen pumpas vattnet upp och fördelas på de båda Bio-Denipho enheterna, där bakterier omsätter de upplösta biologiskt nedbrytbara organiska föroreningarna, oxiderar NH 4-N till NO 3-N samt reducerar NO 3-N till N 2. Vidare sker i det aeroba steget ett upptag av fosfor som därvid utgör det andra steget i Bio-P-reningen. Det biologiska slammet avskiljs i två efterföljande runda sedimenteringsbassänger och efter biosedimenteringen avleds vattnet till kemsteget. Här doseras fällningskemikalie med en fosformängd-styrd signal (reservsystem med ph/flödesstyrning finns). Fällningskemikalien fäller ut fosfor och hydroxider som bildar flockar i flockningsbassängerna som sedan avskiljs som kemslam i lamellsedimenteringen. 5 (32)
Reningsverket styrs genomgående av signal från flödesmätaren. Undantagen är kvävereningen, som styrs av ett tidsschema och ALG-doseringen som styrs av ingående fosformängd till kemsteget. Driften övervakas med grumlighetsmätning på utgående vatten samt onlinemätning mellan huvudreningsstegen. Slambehandling Det renade vattnet leds slutligen ut till Öresund med utloppsledning i hamnområdet. Slambehandlingen består av förtjockning, rötning och slamavvattning. Slammet från försedimenteringsbassängerna (primärslammet) pumpas till primärslamförtjockaren där slammets TS-halt ökas. Därefter leds det vidare till rötkammaren där organiskt material bryts ner anaerobt emedan biogas produceras. Kemslammet förtjockas och blandas med det rötade primärslammet i blandslamlagret och pumpas därefter till en dagtank, där det föravvattnade bioslammet blandas in. Slutligen överförs det blandade slammet till avvattningsanläggningen för slutavvattning i dekantercentrifuger. Vid både för- och slutavvattningen tillsätts polymer för att få slammet och vattnet att bättre skiljas åt. Klagomål på lukt från bioslammet har inkommit till LSR dit slammet förs. Sedan våren avvattnas bioslam för sig och blandslam för sig. Bioslammet transporteras därefter till Rydsgård. Det avvattnade slammet lagras i en torrslamsilo eller i en container varifrån slammet fortlöpande transporterar till omhändertagande. Extenslam Företagen som kör slam har en kod för att öppna spjället i mottagningsstationen. När koden slås in registreras företaget, datum och tid. I mottagarstationen finns ett rensgaller. När 6 (32)
slamfickan i mottagarstationen är full förs slammet via primärslamförtjockaren vidare till rötkammaren. Anläggningens status Översyn av anläggningens status samt behovet av upprustning och utbyte av anläggningsdelar är gjord. När NSVA tog över driftansvaret år 2009 genomfördes en statusbesiktning av reningsverket. Utöver detta har NSVA arbetat fram en reinvesteringsplan där statusen kontrollerats på varje anläggningsdel, livslängden har uppskattats och ett anskaffningsvärde har framtagits. Detta ligger sedan till grund för de äskande av reinvesteringsmedel som vi nu arbetar med för perioden 2017-2019. Forskning och utveckling NSVA bedriver forskning och utvecklingsarbete inom Sweden Water Research AB som är en gemensam satsning tillsammans med VA Syd och Sydvatten. Syftet är att de tre ägarna och deras organisationer ska vara bra rustade inför kommande utmaningar och krav. Dessutom väntas kompetensförsörjningen i regionen stärkas. All forskning och utveckling som bedrivs ska vara relaterad till de tre ägarnas behov och i syfte att stärka den framtida kompetensförsörjningen i regionen på olika sätt. Det är också viktigt att personalen på NSVA ges möjlighet att delta i utvecklingsarbete på olika nivåer samt att det arrangeras träffar för utbyte av erfarenheter med andra som har liknande arbetsområden. Kopplingen mellan den forskning och utveckling som planeras och bedrivs inom Sweden Water Reseaerch och NSVA är mycket viktig. Dessutom blir det allt mer påtagligt hur viktig roll specialisterna på NSVA har i detta arbete som innebär att vara länken mellan den dagliga verksamheten och den forskning och utveckling som ska bedrivas. Under året har ett antal aktiviteter genomförts i syfte att försäkra oss om att rätt projekt genomförs inom forskningsbolaget och NSVA samt att vi uppdaterar vår personal om senaste nytt: NSVAs specialister och medarbetare har deltagit på nationella och internationella konferenser Specialisterna träffar forskning och utvecklingsansvarig kontinuerligt under året för planering och samordning Personal från NSVA deltog på SWR-dagen NSVAs personal har deltagit i flera olika projekt som pågår inom Sweden Water Research Anställning av två industridoktorander med fokus på uppströmsarbete och mikroföroreningar har genomförts Projekt med aktivt deltagande från NSVA Uppströmsarbete Inom NSVA bedrivs ett aktivt uppströmsarbete på flera håll för att förhindra utsläpp av oönskade ämnen till miljön eller till avloppsledningsnätet. För att förstärka och bidra till utveckling av detta arbete startades under året ett industridoktorandprojekt inom området. Projektet väntas genera ett systematiskt och holistiskt synsätt på uppströmsarbete inom hela 7 (32)
det VA tekniska området. Det betyder att fokus inte bara är på avloppsvatten utan även dagvatten och dricksvatten ska inkluderas. NSVAs personal har dessutom aktivt deltagit i utvecklingsprojekt som syftar till att förbättra och utveckla ny teknik för att geografiskt koppla samman användning av olika kemikalier till vårt verksamhetsområde. Läkemedelsrening Våra reningsverk är inte konstruerade för vare sig nedbrytning eller avskiljning av läkemedelsrester eller andra svårnedbrytbara organiska ämnen. Effektiv reduktion av dessa ämnen förutsätter kompletterande reningsmetoder. Reduktionsnivåerna för olika mikroföroreningar hänger ihop med reningsverkens processutformning. Det är därför viktigt att utvärdera olika tekniker i olika kontexter, att utreda vilka kompletterande reningsmetoder som passar till olika verk och varför. Under året har fortsatta pilottester och försök i laboratorieskala därför genomförts. I Tyskland och Schweiz finns idag ett antal fullskaleanläggningar i drift för reduktion av olika mikroföroreningar och det är viktigt att följa den utvecklingen. I år har sammanfattning av förra årets studieresa till Schweiz och Tyskland publicerats och finns nu tillgänglig på Svenskt vattens hemsida. Statusbedömning av ledningsnät I ett samarbete mellan forskare, näringsliv och VA- och fjärrvärmebolag utvecklar och testar vi fem nya metoder och tekniska lösningar för att statusbedömma ledningsnätet med metoder som inte kräver att ledningar grävs upp. Vi identifierar dessutom vilka data som behöver samlas in, utöver de som kommer från de nya metoderna. Vi sammanför därefter data från de nya metoderna med data som ledningsägarna redan samlar in samt extern data som är relevant för ledningens skick, till exempel grundvatten, trafikmängder eller nederbörd. Målet är sedan att skapa en statusbedömningstjänst som visuellt visar för ledningsägaren precis var en nedgrävd ledning är försvagad så att förebyggande underhåll kan ske. NSVA deltar mycket aktivt i detta projekt då ledningar som ska bytas också analyserar och testas inom ramen för projektet. Mätning, övervakning och uppföljning Under året har fortsatt arbete pågått med installation av fler mätare och uppgraderingen av övervakningssystemet med tillhörande moduler. Ett nytt och modernare system ger stora möjligheter, men belyser också tidigare brister på standardisering och avsaknad av data. Just detta har vi därför fortsatt arbetat med under året. Vi samlar in mycket data från våra anläggningar och vår verksamhet med hjälp av systemet och den lagras i en databas. Utmaningen är fortsatt att standardisera formen på all data och på ett enkelt sätt generera relevanta rapporter som kan användas för uppföljning och förbättringsarbete i verksamheten. Future City Flow Genom fler mätpunkter, korrekt data och möjlighet att koppla samman informationen från en och samma databas öppnas möjligheterna för att utnyttja alla vår information på ett bättre sätt. Det gör vi inom Future City Flow. För att förstärka kunskapen ytterligare inom området mätning, modellering och styrning av våra avloppsledningsnät, åkte en delegation från NSVA till Aarhus för att lära av dem som ligger längst framme i världen på detta område. Under året har vi i ett konsortium tillsammans med Gryaab, Göteborg Kretslopp och Vatten, DHI, CactusUtilities, Lunds Universitet, 4IT AB, WIN, VA Syd och SMHI vidareutvecklat 8 (32)
arbetet med modellering och optimerad styrning. Syftet är att vi ska kunna styra våra avloppsvattensystem bättre så att vi kan minska källaröversvämningar och bräddningar. Planen är att starta med en pilot i Helsingborg och en i Göteborg. Inom Future City Flow ska vi dessutom utveckla ett informations- och beslutsstödsystem som kan beskriva sammanhangen mellan aktion och verkan på ett tydligt och pedagogiskt sätt. Beslutsstödsystemet ska vara applicerbart i små och stora städer, men vi börjar testa i pilotskala i Göteborg. Internet of things (IoT) sakernas internet Öresundskraft har i år skapat en av åtta IoT-hubbar i Sverige med bas i Helsingborg och fokus på infrastruktur. Våra VA-system är självklart en viktig del av stadens infrastruktur och NSVA deltar därför i denna IoT-hub. Kan vi dessutom förbättra övervakningen och styrningen med hjälp av bättre data och smartare lösningar så ska vi självklart ta det till oss. Inom ramen för projektet har även ett IoT forum skapats som ska vara det nätverk där kunskapsutbyte och samverkan i dessa frågor framöver kan hanteras gemensamt. RECO LAB Testbädden RECO LAB skapas i direkt anslutning till en toppmodern utvecklingsanläggning intill stadsförnyelseområdet H+ som blir ihopbyggd med Öresundsverkets nya överbyggnad. Den ska vara en öppen, fysisk och virtuell testmiljö och mötesplats för privata och offentliga aktörer tillsammans med akademin. Där kommer nya tekniska lösningar och tjänster inom vatten, energi och avfall utvecklas i förbindelse med att ett unikt sorterande avlopps- och avfallssystem installeras. Detta ger möjligheter för hållbara processer och lösningar för NSVAs alla kommuner och för framtidens städer på många andra platser. Testbädden ska vara klar 2019 och kommer att drivas av NSVA tillsammans med Helsingborgs stad, och Nordvästra Skånes Renhållning (NSR) och Öresundskraft i samarbete med många andra lokala och regionala partners. Examensarbeten Under 2015 slutfördes ett examensarbete i samverkan med Lunds Universitet och NSVA. Hellborg Lapajne, madelaine (2016). Gråvatten som resurs i den hållbara staden värmeåtervinning från avloppsvatten i Helsingborg. 9 (32)
2. Tillstånd 4 2. Datum och tillståndsgivande myndighet för gällande tillståndsbeslut enligt 9 kap. 6 miljöbalken eller motsvarande i miljöskyddslagen samt en kort beskrivning av vad beslutet eller besluten avser. Kommentar: Beslutsmeningen i beslutet om tillstånd kan t.ex. anges. Villkor för verksamheten bör endast redovisas under punkt 9. Datum Beslutsmyndighet Beslutet avser 1994-07-14 Koncessionsnämnden Grundtillstånd 1996-01-18 Länsstyrelsen Ändring av villkor 1996-06-06 Länsstyrelsen Ändring av villkor 2004-12-16 Länsstyrelsen Slutliga villkor 2006-02-02 Länsstyrelsen Ändring villkor 3. Anmälningsärenden beslutade under året 4 3. Datum och beslutande myndighet för eventuella andra beslut under året med anledning av anmälningspliktiga ändringar enligt 1 kap. 10-11 miljöprövningsförordningen (2013:251) samt en kort redovisning av vad beslutet eller besluten avser. Datum Beslutsmyndighet Beslutet avser 2016-11-29 Länsstyrelsen Utsläpp av processavloppsvatten från Cobb Sweden 2016-11-17 Länsstyrelsen VB: Dnr. 555-25194-2016, underrättelse om att ärendet avslutas 2016-11-08 Länsstyrelsen SV: Utsläpp från Lundåkraverket 2016-11-08 Länsstyrelsen 20161108 SV: Begäran om kompelttering 2016-11-08 Länsstyrelsen 20161108 SV: Periodisk besiktning 2015, begäran om komplettering, dnr. 555-5124-2015 2016-11-02 Länsstyrelsen SV: Begäran om komplettering, dnr. 555-25194-2016 2016-11-02 Länsstyrelsen RE: Utsläpp från Lundåkraverket 2016-10-21 Länsstyrelsen SV: Begäran om komplettering samt slutrapport, dnr. 555-25194-2016 2016-09-22 Länsstyrelsen SV: Utsläpp av plastgranuler och plastpartiklar till Lundåkraverket 2016-09-21 Länsstyrelsen Dosering av kolkälla vid Lundåkra ARV 2016-09-09 Länsstyrelsen Utsläpp av plastgranuler och plastpartiklar till Lundåkraverket 2016-08-26 Länsstyrelsen 2016-08-26 Renovering på Lundåkra ARV i Landskrona 2016-07-11 Länsstyrelsen 2016-07-11 Planerad driftstörning vid Lundåkra ARV 2016-06-16 Länsstyrelsen Lundåkra ARV - Reducerad separation av bioslam 2016-06-13 Länsstyrelsen Reducerad separation av bioslam vid Lundåkra ARV 2016-05-09 Länsstyrelsen 2016-05-09 SV: Tillsynsbesök Lundåkraverket den 13 maj 2016 2016-04-25 Länsstyrelsen Anmälan om förändrad leverans av slam från Lundåkra ARV, 555-4474-2016
2016-04-04 Länsstyrelsen SV: Brädd Landskrona 2016-04-04 Länsstyrelsen SV: Brädd Landskrona 2016-03-31 Länsstyrelsen SV: Brädd Landskrona 2016-03-30 Länsstyrelsen Brädd Landskrona 2016-03-11 Länsstyrelsen Ärende ang avvikande ph på inkommande vatten, diarienumret 555-3856-16. 2016-03-06 Länsstyrelsen 2016-03-04 Separation av slam från Lundåkra i Landskrona 2016-03-07 Länsstyrelsen 2016-03-07 Öppning av rötkammare vid Lundåkra ARV 2016-03-07 Länsstyrelsen 2016-03-07 SV: Dnr 555-4627-2016 - Kompletteringsbegäran 4. Andra gällande beslut 4 4. Datum och beslutande myndighet för eventuella andra gällande beslut enligt miljöbalken samt en kort redovisning av vad beslutet eller besluten avser. I fråga om verksamheter som enligt 1 kap. 2 andra stycket industriutsläppsförordningen (2013:250) är industriutsläppsverksamheter redovisas beslut om alternativvärde, dispens och statusrapport enligt 4 a. Kommentar: Kan t.ex. vara anmälningsärenden som är beslutade tidigare år och som fortfarande är aktuella, förelägganden mm. Datum Beslutsmyndighet Beslutet avser 5. Tillsynsmyndighet 4 5.Tillsynsmyndighet enligt miljöbalken. Namn: Länsstyrelsen 6. Tillståndsgiven och faktisk produktion 4 6. Tillståndsgiven och faktisk produktion eller annat mått på verksamhetens omfattning. Tillståndsgiven mängd /annat mått Faktisk produktion/annan uppföljning Kommentar: Dimensionerand Utfall 2016 Enhet e belastning Anslutning, medeldygn 38 600 36 556 pe (70 g BOD 7/pe*d) Flöde, medeldygn 14 000-24 000 13 096 m 3 /d Flöde, medeltimme - 546 m 3 /h BOD 7, årsmedel 2 700 2 559 kg/d N-tot, årsmedel 600 498 kg/d P-tot, årsmedel - 64 kg/d 7. Tillståndspliktig täkt 4 7. Utövare av tillståndspliktig täkt ska lämna mer detaljerade uppgifter om faktisk produktion enligt vad som anges i bilaga 3 till dessa föreskrifter och redovisa dem i emissionsdelen av Svenska miljörapporteringsportalen (SMP). 12 (32)
Kommentar: I SMP finns en särskild flik för täktrapportering. 8. Anläggningar som tagit emot bygg- och rivningsavfall 4 8. Anläggningar som omfattas av tillståndsplikt enligt 29 kap. miljöprövningsförordningen (2013:251) och som tagit emot bygg- och rivningsavfall, ska, utöver vad som i övrigt gäller enligt dessa föreskrifter, lämna mer detaljerade uppgifter om mängderna av dessa avfall enligt vad sin anges i bilaga 4 till dessa föreskrifter. Uppgifterna ska redovisas i SMP:s emissionsdel. Kommentar: I SMP finns en särskild flik för rapportering av bygg- och rivningsavfall. 9. Gällande villkor i tillstånd 4 9. Redovisning av de villkor som gäller för verksamheten samt hur vart och ett av dessa villkor har uppfyllts. Villkor beslutsdatum - diarienummer 13 (32)
Villkor 1 1994-07-14 246-6081/93 Om inte annat följer av övriga villkor eller föreskrifter ska verksamheten bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad kommunen angett i ansökningshandlingarna eller i övrigt åtagit sig i ärendet. Mindre ändringar får dock vidtas efter godkännande av tillsynsmyndigheten, under förutsättning att ändringen inte bedöms kunna medföra ökning av utsläpp eller annan störning till följd av verksamheten. Kommentar: Villkor uppfyllt. Planerade förändringar rapporteras till tillsynsmyndigheten i förväg. Villkor 2 1994-07-14 246-6081/93 Reningsverket ska vara utbyggt och tas i drift senast den 1 juli 1996. Kommentar: Villkor uppfyllt. Reningsverket var utbyggt och i drift detta datum. Villkor 3 1994-07-14 246-6081/93 Utbyggnaden av avloppsreningsverket ska ske med målsättningen att begränsa resthalterna i det renade avloppsvattnet till högst 10 mg BOD7 och 0,3 mg totalfosfor per liter räknat som månadsmedelvärde samt till högst 8 mg totalkväve per liter räknat som årsmedelvärde. Kommentar: Villkor uppfyllt. Verket byggdes med denna målsättning. Se redovisade grafer under avsnittet UTSLÄPPSDATA ÅR 2016. Villkor 4 1994-07-14 246-6081/93 Avloppsreningsverket ska utformas så att dels möjligheterna till biologisk fosforreduktion, dels möjligheterna till utnyttjande av intern kolkälla för denitrifikationen kan tillvaratas. Kommentar: Villkor uppfyllt. Reningsverket byggdes enligt denna princip. Villkor 5 1994-07-14 246-6081/93 Den närmare utformningen av reningsverkets utbyggnad samt reningsverkets drift under byggnadstiden ska före byggstart redovisas till länsstyrelsen för godkännande. Den närmare utformningen av eventuella poleringsdammar i anslutning till reningsverket ska före etableringen redovisas till länsstyrelsen för godkännande. Kommentar: Villkor uppfyllt. Den närmaste utformningen av reningsverkets utbyggnad samt reningsverkets drift under byggnadstiden har redovisats för länsstyrelsen före byggstart. Inga poleringsdammar har etablerats. Villkor 6 1994-07-14 246-6081/93 Reningsverket ska vara försett med anordningar för desinfektion av utgående avloppsvatten. Desinfektion skall ske i den omfattning som hälsovårdande myndighet finner erforderlig. Kommentar: Villkor uppfyllt. Behållare köps in vid behov. Pump finns att tillgå. Villkor 7 1994-07-14 246-6081/93 Byte av fällningskemikalie och andra kemikalier som används i reningsprocessen ska redovisas till tillsynsmyndigheten för godkännande. Kommentar: Villkor uppfyllt. Förändringar i användandet av kemikalier redovisas i förväg till tillsynsmyndighet. Villkor 8 1994-07-14 246-6081/93 Förvaring av flytande kemikalier ska ske inom avloppslöst invallat område. Kommentar: Villkor delvis uppfyllt. Flytande kemikalier i koncentrerad form förvaras inom avloppslöst invallat område. 14 (32)
Villkor 9 1994-07-14 246-6081/93 Slam och avfall som uppkommer i reningsverkets verksamhet ska lagras och omhändertas på sätt som tillsynsmyndigheten kan godkänna. Kommentar: Villkor uppfyllt. Villkor 10 1994-07-14 246-6081/93 Reningsanläggningen skall ständigt drivas så att högsta möjliga reningseffekt fortlöpande uppnås. Vid driftstörningar i avloppsreningsverket eller avloppsledningsnätet eller om delar av anläggningen tas ur drift för underhåll mm skall kommunen vidta lämpliga åtgärder för att motverka förorening av vatten och andra olägenheter i omgivningen. Kommunen skall vid sådana tillfällen snarast underrätta tillsynsmyndigheten. Kommentar: Villkor uppfyllt. Reningsverket drivs i syfte att högsta möjliga reningseffekt ständigt uppnås. Vid planerad förändring meddelas tillsynsmyndigheten i förväg. Vid oförutsedda händelser meddelas tillsynsmyndigheten i direkt anslutning till händelsen. Villkor 11 1994-07-14 246-6081/93 Om olägenhet i form av lukt uppstår till följd av verksamheten ska kommunen i samråd med tillsynsmyndigheten vidta åtgärder för att begränsa olägenheterna. Kommentar: Villkor uppfyllt. Inga klagomål på lukt har inkommit till verksamheten. Villkor 12 1994-07-14 246-6081/93 Buller från avloppsreningsverket ska begränsas så att verksamheten inte ger upphov till en högre ekvivalent ljudnivå än 55 db(a) dagtid (kl. 07-18), 50 db(a) kvällstid, (kl 18-22) och 45 db(a) nattetid (kl 22-07) vid bostäder. Den momentana ljudnivån nattetid får inte överstiga 55 db(a). Om impulsljud och/eller hörbara tonkomponenter förekommer ska ovanstående ekvivalentvärden sänkas med 5 db(a). Kommentar: Villkor uppfyllt. Inga bullerproblem har uppstått under året. Förslag till reviderat kontrollprogram för avloppsreningsverkets drift skall senast den 1 oktober 1997 redovisas till tillsynsmyndigheten för godkännande. Kommentar: Villkor uppfyllt. Villkor 13 1994-07-14 246-6081/93 Industriellt avloppsvatten får ej tillföras anläggningen i sådan mängd eller av sådan beskaffenhet att anläggningens funktion nedsättes, att slammet inte kan återanvändas för jordbruksändamål eller att särskilda olägenheter uppkommer för omgivningen eller i recipienten. Det fortlöpande industrikontrollarbetet skall redovisas i den årliga miljörapporten. Kommentar: Villkor uppfyllt. 15 (32)
Villkor 14 1994-07-14 246-6081/93 Avloppsledningsnätet skall fortlöpande ses över och underhållas i syfte att så långt möjligt dels begränsa tillflödet till reningsverket av regn-, grund- och dräneringsvatten, dels förhindra utsläpp av obehandlat eller otillräckligt behandlat avloppsvatten. Det fortlöpande saneringsarbetet skall redovisas inom ramen för den årliga miljörapporteringen. Kommentar: Villkor delvis uppfyllt. Saneringsplaner är under framtagande för NSVAs område. Villkor 15 1996-01-18 246-17831/95 Förslag till reviderat kontrollprogram ska inges till Länsstyrelsen före den 1 augusti 1996. Kommentar: Villkor uppfyllt då förslaget då förslaget lämnades inom avtalad tid. Villkor 16 2004-12-16 551-762-00 Resthalterna i det behandlade avloppsvattnet får inte överstiga följande värden. Totalkväve Totalfosfor BOD7 10 mg/l, årsmedelvärde 0,4mg/l, årsmedelvärde 10mg/l, kvartalsmedelvärde - 0,5mg/l, 10mg/l, årsmedelvärde årsmedelvärde Riktvärde Gränsvärde Kommentar: Villkor uppfyllt. Se redovisande grafer under avsnittet UTSLÄPPSDATA ÅR 2016. Villkor 17 2006-02-02 551-42472-05 Avloppsreningsverket skall kompletteras och utformas så att möjligheterna till biologisk behandling av det avloppsvatten som förbileds biosteget kan tillvaratas. Biologisk behandling skall vara utbyggt och driftklart senast den 1 april 2006. Kommentar: Villkor uppfyllt. Möjlighet till biologisk behandling i biobädd av förbilett vatten var driftklart enligt tidplan. 10. Kommenterad sammanfattning av mätningar, beräkningar m.m. 4 10. En kommenterad sammanfattning av resultaten av mätningar, beräkningar eller andra undersökningar som utförts under året för att bedöma verksamhetens påverkan på miljön och människors hälsa. Där så är möjligt ska värden till följd av villkor redovisas i SMP:s emissionsdel. Kommentar: Här bör redovisas de mätningar, beräkningar och andra undersökningar som följer av t.ex. villkor för verksamheten, föreläggande och de föreskrifter som inte omfattas av punkt 11-12 och kan gälla t.ex. utsläpp, energi och råvaruförbrukning, produktion av avfall samt transporter till och från anläggningen. Kontrollprogram/Mätprogram 16 (32)
Provtagning görs enligt sammanställning nedan och analys utförs av Alcontrol. Provpunkt Prov Parameter Utgående vatten 52 dp/år BOD7(ATU), TOT-N, NH4-N, NO3-N, NO2-N Utgående vatten 52 vp/år COD(Cr), TOT-P Utgående vatten 12 vp/år Zn, Cu, Pb, Cr, Ni, Cd, Hg, Sn, Ag, Co, As, Cr 6+ Inkommande vatten 52 dp/år BOD7(ATU), TOT-N, NH4-N, NO3-N, NO2-N Inkommande vatten 52 vp/år COD(Cr), TOT-P Inkommande metaller 12 vp/år Avvattnat slam Kemslam och rötat bioslam Avvattnat slam Kemslam och rötat bioslam Zn, Cu, Pb, Cr, Ni, Cd, Hg, Sn, Ag, Co, As, Cr 6+ 12 mp/år ph, TS, GR, GF, TOT-P, TOT-N, NH4-N, CaO, Al, Fe, Ca, K, Co, Mg, Mn, Zn, Cu, Cr, Ni, Pb, Cd, Hg, Ag, Sn, As Nonylfenol, PCB (7 föreningar), PAH (6 föreningar), Toluen, cyanid fri, cyanid total 12 mp/år ph, TS, GR, GF, TOT-P, TOT-N, NH4-N, CaO, Al, Fe, Ca, K, Co, Mg, Mn, Zn, Cu, Cr, Ni, Pb, Cd, Hg, Ag, Sn, As Nonylfenol, PCB (7 föreningar), PAH (6 föreningar), Toluen, cyanid fri, cyanid total Inkommande vatten Bräddvatten Inkommande vatten (Vid ink. gift som orsakar utslagning) Inkommande vatten (Vid ink. gift som orsakar utslagning) Inkommande vatten (Vid ink. gift som orsakar förbiledning) Utgående vatten (Vid ink. gift som orsakar utslagning) Utgående vatten (Vid ink. gift som orsakar utslagning) Utgående vatten (Vid ink. gift som orsakar förbiledning) * Uttas när det bräddas 2 sp/år *dp dp vp dp dp vp dp VOC screening, SVOC screening, organiska föreningar BOD7(ATU), N-TOT, NH4-N, COD(Cr), P-TOT, Hg, Cd, Pb, Cu, Zn, Cr, Ni, Sn, Ag, Co, As, Cr6+ BOD7(ATU), N-tot, NH4-N, NO3-N, NO2-N. CODCr, P-tot. Hg, Cd, Pb, Cu, Zn, Cr, Ni, Sn, Ag, Co, As, Cr6+. BOD7(ATU), N-tot, NH4-N, NO3-N, NO2-N. CODCr, P-tot. Hg, Cd, Pb, Cu, Zn, Cr, Ni, Sn, Ag, Co, As, Cr6+. BOD7(ATU), N-tot, NH4-N, NO3-N, NO2-N. CODCr, P-tot. Hg, Cd, Pb, Cu, Zn, Cr, Ni, Sn, Ag, Co, As, Cr6+. BOD7(ATU), N-tot, NH4-N, NO3-N, NO2-N. CODCr, P-tot. Hg, Cd, Pb, Cu, Zn, Cr, Ni, Sn, Ag, Co, As, Cr6+. 17 (32)
Recipientkontroll Recipient för det renade avloppsvattnet är Öresund. Recipientkontrollen samordnas av Öresunds Vattenvårdsförbund (ÖVF) där Landskrona stad är medlemmar. Resultaten av recipientkontrollen redovisas årligen i en sammanställning från Öresunds vattenvårdsförbund. Rapporten finns vanligen att hämta på förbundets hemsida. Utsläppskontroll Nedan presenteras grafer med den uppföljning som görs löpande under året. Angivna halter i graferna är ej viktade medelvärden och kan därför skilja sig från de som rapporteras i emissionsdeklarationen. Samtliga utsläppsvillkor har uppfyllts under året. 18 (32)
Ledningsnät Allmänt om ledningsnät I Lundåkra reningsverks avrinningsområde finns 42 km spillvattenförande ledningar, varav 18 km (5 %) är kombinerade ledningar. 7 % av ledningarna saknar dokumentation gällande ledningsmaterial, övriga är fördelat på ungefär hälften betong/lera och hälften av plast. I Svalövs kommun finns orterna Tågarp, Teckomatorp och Billeberga som alla avvattnas till Lundåkra. Underhållsspolning fordras kontinuerligt i ledningsnätet för att undvika akuta stopp som kan orsaka skador i fastigheter eller dylikt. I entreprenaden ingår vecko-, månads- och kvartalsspolning. 19 (32)
Sanerings- och åtgärdsplan Det finns en saneringsplaner för Landskrona som är förnyad 1999. Under 2017 kommer arbetet med att förnya den igen att påbörjas. Arbetet beräknas vara klart under 2019. Fokus kommer ligga på att prioritera bortbyggande av kombinerade system, hitta felkopplat dagvatten samt identifiera och föreslå åtgärder för att minska inläckage av havsvatten. För Tågarp, Teckomatorp och Billeberga finns uppdaterade saneringsplaner uppdelat per ort. Åtgärder på ledningsnätet Arbete med att koppla bort tillskottsvatten har skett på många platser, men under 2016 har störst fokus legat på Borstahusen. Där har bl.a. felkopplade fastigheter och rännstensbrunnar identifierats. Arbetet med att koppla bort detta pågår. I kartdatabasen har det inrapporterats 3714 meter nylagd spillvattenledning, renoverats 29 meter spillvattenledning och lagts om 11 meter spillvattenledning. Fokus har alltså legat på nyinvesteringar och under 2016 höll NSVA nere antalet projekt för att kunna förbereda med utredningar kring potentiella kommande projekt. Bedömning av bräddningar på spillvattenledningsnätet I tabell 1 redovisas de beräknade bräddvolymerna under 2016 för olika punkter på ledningsnätet. Den totala volymen om 724 m 3, motsvarar 0,015 % av den totala tillrinningen till Lundåkraverket under året. Bräddpunkt Beräknad bräddvolym Antal bräddtillfällen 2016, m3 Brädd_P4 (SNB8006 -> 0) 0 0 P1 Mag Brädd (SPU1 Magasin -> 0 0 0) P14 Brädd (SNB827 -> 0) 407 1 P3 Brädd (SPU3 -> 0) 0 0 P4 Brädd (SPU4 -> 0) 0 0 P45 Brädd (SPU45 -> 0) 0 0 P5 Brädd (SPU5 -> 0) 90 1 P6 Brädd (SPU6 -> 0) 102 1 P12 Brädd (SPU12 -> 0) 125 1 TOTALT 724 Tabell 1 Beräknade bräddvolymer i Landskrona under 2016. Teckomatorp Spillvattennätet består huvudsakligen av självfallsledningar, mest betong 225 mm men även större dimensioner. Teckomatorp är platt och ledningarna har ganska svag lutning och p.g.a. detta så ligger ledningarna ganska djupt, upp till 4,5 meter under mark. Tryckledningen mellan Teckomatorp och Asmundtorp, en GJJ200 används sedan 1976 för att pumpa upp spillvattnet från Teckomatorp via Billeberga till Asmundtorp och sedan till Lundåkra reningsverk i Landskrona. Det har sket förändring av verksamhetsområdena under året 2016. VO har utvidgats i 20 (32)
Parken området i Teckomatorp Saneringsplan för Teckomatorp är klar nu(2016). Billeberga Saneringsplan för Billeberga är klar(augusti 2016).Spillvattenätet består av självfallsledningar, betong 225. Den gamla saftaledningen mellan Teckomatorp och Asmundtorp går genom Billeberga. På det gamla reningsverket finns idag en spillvatten pumpstation och ett utjämningsmagasin för spillvatten med en volym på ca 500 m 3. Utredning Årupsvägen i Årup (Billeberga) klar, november 2016. NCC kommer att projektera och bygga ut LTA till alla 13 fastigheter. Pollex AB har utfört inventering av anslutningsförhållanden i november 2015. Rökresultatet inkommit och granskat under 2016. NSVA kommer att skicka omkopplingskrav till felkopplade fastigheter som framkommit vid rökningskampanjen. Det gäller fastigheter som har felkopplade stuprör på Trädgårdvägen, Hasselvägen, Värmövägen, Södervägen, Glasmästarevägen och Södervägen. Saneringsplan för Billeberga är klar nu(2016). Tågarp Spillvattensystemet består uteslutande av självfallsledningar, betong 225. Kombinerade ledningar är ju ca 7 %. De huvudsakliga utbyggnaden skedde i början på 1960 talet. När reningsverket lades ner och den nya tryckspill ledningen tagits i drift har ledningslängden ökat med ca 3100 meter TA 160 PEH och 1600 meter självfallsledning PP250. Saneringsplan för Tågarp är klar nu(2016). 11 Naturvårdsverkets föreskrifter SNFS 1990:14 och SNFS1994:2 4 11. En kommenterad sammanfattning av de uppgifter som behövs för att kunna bedöma efterlevnaden av Naturvårdsverkets föreskrifter SNFS 1990:14 och SNFS 1994:2. Där så är möjligt ska uppgifter redovisas i SMP:s emissionsdel. Kontroll av utsläpp till vatten- och markrecipient från anläggningar för behandling av avloppsvatten från tätbebyggelse, SNFS 1990:14 Skydd för miljön, särskilt marken, när avloppsslam används i jordbruket, SNFS 1994:2 Kommentarer av efterlevnaden av aktuella föreskrifter: Uppgifterna redovisas under punkt 10 samt i SMPs emissionsdel. Kemslammet och det rötade primärslammet förs till LSR i Landskrona. Bioslammet förs till Rydsgård. Aktuell x Ej aktuell x 12. Naturvårdsverkets föreskrifter NFS 2002:26 och NFS 2002:28 samt förordningarna 2013:252, 2013:253 och 2013:254 4 12. En kommenterad sammanfattning av de uppgifter som behövs för att kunna bedöma efterlevnaden av Naturvårdsverkets föreskrifter NFS 2002:26 och NFS 2002:28 samt förordningen (2013:252) om stora förbränningsanläggningar, förordningen (2013:253) om förbränning av avfall och förordningen (2013:254) om användning av organiska lösningsmedel. Kommentar: Från och med år 2016 omfattas inte längre någon anläggning av NFS 2002:26 eller NFS 2002:28 Aktuell Ej aktuell 21 (32)
Förordningen (2013:252) om stora förbränningsanläggningar. Förordningen (2013:253) om förbränning av avfall. Förordningen (2013:254) om användning av organiska lösningsmedel. Kommentarer av efterlevnaden av aktuella föreskrifter: x x x 13. Förordningen 2013:252 4 13. För förbränningsanläggningar som omfattas av förordningen (2013:252) om stora förbränningsanläggningar ska anges värden för parametrarna i bilaga 2 del II till dessa föreskrifter. Där så är möjligt ska uppgifterna redovisas i SMP:s emissionsdel. Kommentar: Uppgifterna ska lämnas första gången i 2016 års miljörapport som ska ges in till tillsynsmyndigheten senast den 31 mars 2017. 14. Förordningen 2013:253 4 14. För förbränningsanläggningar som omfattas av förordningen (2013:253) om förbränning av avfall ska anges värden för parametrarna i bilaga 2 a till dessa föreskrifter. Där så är möjligt ska uppgifterna redovisas i SMP:s emissionsdel. Kommentar: Uppgifterna lämnas i en separat mall (bilaga 2a Förbränningsanläggningar) som finns i SMP. 15. Förordningen 2013:252 Resultat från årlig kontroll av automatiska mätsystem. 4 15. För förbränningsanläggning som omfattas av förordningen (2013:252) om stora förbränningsanläggningar, och som enligt 21 nämnda förordning omfattas av krav på kontinuerlig mätning av föroreningshalter i rökgaser, ska redovisas resultaten från sådan årlig kontroll av automatiska mätsystem som anges i 27 i samma förordning. Resultat från årlig kontroll: Ej aktuellt. 16. Åtgärder som vidtagits under året för att säkra drift och kontrollfunktioner 4 16. Redovisning av de betydande åtgärder som vidtagits under året för att säkra drift och kontrollfunktioner samt för att förbättra skötsel och underhåll av tekniska installationer. Kommentar: Här bör redovisas de åtgärder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens egenkontrollansvar. 22 (32)
Gällande villkor efterlevs. Verket har klarat gränsvärdena för fosfor och BOD samt riktvärdet för kväve under året. Under året har det inte skett någon utslagning på grund av hög halt av gift i inkommande vatten. I juni skedde dock en brädd efter mekanisk rening på 1220 m 3 vid ett kraftigt regn. Ett programmeringsfel i kombination med en sliten utrustning orsakade att den ökade vattenmängden inte nådde biosteget. Under juli bräddade reningsverket vid kraftigt regn vid fyra tillfällen med sammanlagt ungefär 2270 m 3 vatten. Detta bräddade vatten hade passerat mekanisk och biologisk rening. Under stormen Urd i december kom det in stora mängder saltvatten. Efter klagomål på lukt från LSR där verkets slam deponeras har en stor förändring startats sedan mars. Bioslammet centrifugeras nu separat utan att blandas med kemslammet och det rötade primärslammet. Bioslammet förs sedan till Rydsgård utanför Ystad. Det övriga slammet förs även fortsättningsvis till LSR. Bioslammet är svårt att centrifugera utan inblandning av annat slam. Driften av verket blir också något haltande då endast en sorts slam kan föras ut i taget. Inom el har ställverket bytts på verket. 2 st UPS har bytts ut i A2. Den ena gick sönder i slutet av juli och medförde att kommunikation och styrning förlorades på halva verket. Därefter blev det skumproblem i rötkammaren. En ny anläggning för externslammottagningen togs i bruk under hösten. Härmed kan leveranserna identifieras och en bättre avskiljning av sten och sand uppnås. Krüger har genomfört en service på installationen av biosteget och sandfång från 1997. Då kemsteget är inomhus blir det en dålig arbetsmiljö med myggor och spindlar. Bassängerna har därför börjat täckas med ändamålsenligt plåtgolv. Ytterligare ett flertal arbetsintensiva renoveringar har genomförts under året såsom reparation av gallerdurk, byte av paddelomrörare i kemsteget och byte av slampumpar i sedimenteringen. Vid den sistnämnda har även en slamhaltsmätare installerats för att optimera uttaget av slam till rötkammaren. Gallret för inkommande rens har reparerats och en ny renstvätt med tillhörande press har installerats. Flödesmätare för brädd har bytts till en ny. 17. Åtgärder som genomförts med anledning av eventuella driftstörningar, avbrott, olyckor mm 4 17. Redovisning av de betydande åtgärder som genomförts med anledning av eventuella driftstörningar, avbrott, olyckor eller liknande händelser som har inträffat under året och som medfört eller hade kunnat medföra olägenhet för miljön eller människors hälsa. Kommentar: Här bör redovisas de åtgärder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens egenkontrollansvar. Inga skador eller olägenheter för människors hälsa har inträffat under året. Under 2016 inträffades inga utslagningar eller gjordes någon förbiledning av giftiga utsläpp i det kommunala reningsverket i Landskrona. Dock fortsatte det systematiska uppströmsarbetet för att förbättra kvalitén på inkommande spillvatten och kvalitén på slammet. I det arbetet förekom bl.a. kontakt med en del anslutna verksamheter samt provtagningar uppströms i pumpstationer och spillbrunnar. Följande åtgärder gjordes under året: Filmning av spillvattenledningar i flera område Provtagning och omhändertagande av sediment i spillvattennät Relining och provtryckning av spillvattenledning i vissa område Pluggning av påstick 23 (32)
Vid flera tillfälle under 2016 mättes höga halter av fri cyanid och tungmetaller i spillbrunnen nära Befesa Scandust. Halterna översteg riktlinjerna i ABVA. Provtagningsdag 2016-02-11 2016-02-16 2016-04-19 2016-06-22 2016-06-27 2016-07-27 Provets märkning ABVA Befesa SNB100239 Befesa SNB100239 Befesa SNB100239 Befesa SNB100239 Befesa S10 Spolvatten Cyanid fri, CN mg/l 0,2 1,6 0,52 1,8 0,27 0,4 4,8 Befesa SNB100239 Många åtgärder gjordes på kommunens spillvattenledningar som ligger i Befesas fastighet samt Befesas egna påstick som är kopplade till kommunens spillvattenledning. Där filmades, provtrycktes, renspolades och relinades en del av spillvattenledningen och spillbrunnar i fastigheten. I samband med ett grävarbete i grannfastigheten till Befesa Scandust, läckte ut svart vatten som visade att det innehöll höga fri cyanidhalter och andra föroreningar. Tillsynsmyndigheten ställde krav på Befesa Scandust att göra en markmiljöundersökning avseende metaller och cyanid i grundvattnet inom anläggningen. Undersökningen visade att grundvattnet i fabriksområdets västra och södra delar var lokalt kraftigt förorenat av cyanid fri och total, zink, nickel, koppar, kobolt, arsenik, krom och PAH. Sedan 2011 har NSVA påpekat att det förkommer utsläpp av sådana föroreningar i spillvattenledningar och till kommunens reningsverk från det här området. Verksamhetens produktion stoppades i december 2016. För att säkerställa att dricksvattnet i området inte var påverkat av den här föroreningen tog NSVA prover från dricksvatten. Analysresultat visade att vattnet är tjänligt och godkänt. I ett annat område på Gasverksgatan och Gjuterigatan nära Boliden, Galvanoverk och träterminal visade provtagningen uppströms höga halter av bly och andra tungmetaller. Spillvattenledningen filmades och renspolades. Det förorenade sedimentet skickades till destruktion. Provtagningen uppströms och filmning av spillvattenledningen på Sliperigatan visade att det förekom svart förorenat spillvatten. Analysresultat visade höga halter av tungmetaller. Spillvattenledningen renspolades och det uppsamlade sedimentet skickades till destruktion. Kontakt med anslutna verksamheter i området och tillsynsmyndigheten gjordes. 24 (32)
Provtagningsdag 2016-05-26 2016-05-26 Provets märkning Sliperigatan 2 SNB3176 Sliperigatan 1 SNB3197 ABVA Arsenik, As µg/l 130 74 Bly, Pb µg/l 50 1200 3200 Kadmium, Cd µg/l 0,5 4,6 23 Kobolt, Co µg/l 26 50 Koppar, Cu µg/l 500 490 2600 Krom, Cr µg/l 50 330 920 Nickel, Ni µg/l 50 200 400 Tenn, Sn µg/l 10 59 240 Vanadin, V µg/l 190 160 Zink, Zn µg/l 500 1100 6100 Kvicksilver, Hg µg/l 0,0005 0,49 1,2 Under året förekom utsläpp av plastgranuler i inkommande reningsverket, i det externa slammet och i en pumpstation i Asmundtorp. Granuler och mindre plastpartiklar, som liknar sågspån, flöt på försedimenteringsbassängers ytor. Partiklarna bestod av olika färger, röda, blåa och vita. Spillvattenledningen filmades nära misstänkta verksamheter för att kunna hitta eventuella felkopplingar. Misstänkta verksamheter kontaktades också. 18. Åtgärder som genomförts under året med syfte att minska verksamhetens förbrukning av råvaror och energi 4 18. Redovisning av de betydande åtgärder som genomförts under året med syfte att minska verksamhetens förbrukning av råvaror och energi. Kommentar: Här bör redovisas de åtgärder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens egenkontrollansvar. 25 (32)
Användningen av kemikalier under året redovisas nedan. Produktnamn Mängd, kg/år Användning ALS 639 000 Kemfällning Flofoam D 60 120 Rejekt, avvattning Zetag 8147 12 850 Slamavvattning Zetag 9048 5 200 Slamavvattning På Lundåkra har 2305344 kwh förbrukats under 2016. Energi Det i särklass mest energikrävande steget i ett reningsverk med luftat biosteg är just biosteget. I arbetet med att hushålla med energi är det vid detta steg som resurserna skall läggas. NSVAs arbete med detta redovisas under rubriken gifter. Gifter Problemet med gifter i inkommande vatten överskuggar med god marginal alla övriga faktorer inom området energi på Lundåkra reningsverk. Slam som har lägre effektivitet pga gifter behöver konstant luftas i större utsträckning. Vid utslagning luftas biosteget maximalt under flera dygn. Slam som har en lägre effektivitet pga gifter klarar inte att rena fosfor i lika hög grad som friskt slam. Den resterande mängd fosfor som ska avskiljas från vattnet behöver då fångas på kemisk väg i kemsteget. Detta ger upphov till ökat behov av fällningskemikalier. NSVA arbetar sedan länge systematiskt med att spåra källorna till gift i inkommande vatten. Resultaten kommuniceras till berörda företag och myndigheter samt redovisas bl.a. i punkt 17 i miljörapporten. Ovidkommande vatten Ovidkommande vatten är inte behandlingsbart. Det tar upp volym på reningsverket och ger därmed en kortare uppehållstid för det vatten som ska behandlas. Ovidkommande vatten består mestadels av dagvatten. Vid kraftiga regn orsakar ovidkommande vatten bräddning. Även industriutsläpp som inte kan renas klassas som för reningsverket ovidkommande vatten. Denna typ av ovidkommande vatten kan innehålla ämnen som sänker reningsverkets effektivitet då det aktiva slammets funktion påverkas negativt. NSVA arbetar kontinuerligt med att separera dagvatten- och avloppsvattenledningar i Landskrona stad. Med hjälp av filmning spåras ledningar med inläckage som behöver bytas eller relinas. Transporter Fällningskemikalie till det kemiska steget där fosfor fälls transporteras i tankbil. Då slammet är negativt påverkat av cyanid, tungmetaller etc. blir det en sämre fosforrening i det biologiska steget. Då behöver mer fosfor fångas i det kemiska steget med ökad kemikalieåtgång som följd. Bioslammet från Lundåkra går sedan tidig vår 2016 till Rydsgård utanför Ystad. Detta ger längre transporter än tidigare då det gick tillsammans med kemslammet och det rötade primärslammet till LSR. Renset från gallret i verkets första mekaniska del går till förbränning i Malmö. 26 (32)
2016 uppgick det till ca 77 ton. Detta skedde med 21 st transporter av containers. NSVA planerar att undersöka möjligheten att förbränna renset på Landskrona Energi. Energihushållning Rötkammare I nuläget rötas endast primärslam då det har klart mest gaspotential och rötkammaren inte har mer kapacitet. Största miljönytta inom detta område är att säkerställa att producerad gas inte facklas eller släpps över tak i efterföljande process. En ny rötkammare som har kapacitet att röta allt slam från reningsverket kommer att stå klar 2019. En viktig faktor för säker drift i rötkammaren är att undvika s.k. skumning. Detta sker då bioslam når rötkammaren när det inte har sedimenterat i biosedimenteringsbassängerna. Investeringar och förebyggande underhåll Vid varje tillfälle då anläggningsdelar byts ut inom ramen för förebyggande underhåll är energieffektivitet högt prioriterad för det som köps in och installeras. Likaså är miljönytta och energieffektivitet den huvudsakliga drivkraften för de projekt som startas på reningsverket. Ett aktivt arbete pågår ständigt med att vara uppdaterade inom branschens teknikutveckling. Energipotential vid Lundåkraverket En rapport från WSP daterad 201-09-06 beskriver en förstudie över energipotential vid Lundåkraverket. Där rapporteras att energiåtgången räknat som kwh/ton BOD7 är lägre än Svenskt vattens 1) sammanställning av medelförbrukningen för medelstora verk. Slutsatserna i denna rapport har begrundats. Rapporten skriver vidare att även vid en jämförelse med vad verket är dimensionerat för, visar verket på en låg elförbrukning, vilket tyder på en god elhushållning i förhållande till vad BOD-belastningen är. 1) Nulägesbeskrivning av VA-verkens energianvändning, Rapport nr 2008-01. Nyckeltal Energiförbrukning, kwh/år kwh/m 3 kwh/kg kwh/kg N BOD 2016 2305344 0,48 2,4682 12,701 2015 2117928 0,40 2,1148 10,992 2014 2186574 0,44 2,9193 12,807 2013 2131652 0,46 2,7099 12,459 2012 2101235 0,45 2,2852 11,510 2011 2195594 0,43 3,2012 13,204 Mer finns att läsa i Verksamhetsberättelsen samt i Affärsplanen. 27 (32)
Producerad mängd gas 2012-2016 redovisas nedan. 2012 2013 2014 2015 2016 Månad Nm3 Nm3 Nm3 Nm3 Nm3 januari 21 008 15 076 12 128 15 269 29 155 februari 20 249 14 392 12 009 14 096 24 682 mars 20 556 14 483 16 178 16 922 28 966 april 20 477 13 252 15 030 15 768 31 304 maj 16 746 16 673 15 887 15 672 30 508 juni 17 683 13 632 15 690 6 984 29 661 juli 5 740 13 606 13 283 11 078 28 547 augusti 13 386 13 285 12 501 16 545 19 687 september 16 586 13 336 16 142 29 053 29 577 oktober 16 516 10 946 15 411 5 466 25 257 november 12 648 12 403 14 788 2 420 26 343 december 15 029 12 175 17 048 27 377 25 223 Totalt 196 624 163 259 176 095 176 650 328 910 19. Ersättning av kemiska produkter mm 4 19. De kemiska produkter och biotekniska organismer som kan befaras medföra risker för miljön eller människors hälsa och som under året ersatts med sådana som kan antas vara mindre farliga. Kommentar: Här bör redovisas de åtgärder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens egenkontrollansvar. 28 (32)
Produktvalsprincipen För registrering av kemikalier använder NSVA ett digitaliserat system ECOonline. Systemet erbjuder alltid uppdaterade säkerhetsdatablad och skyddsblad. Genom systemet finns det också bra möjligheter till en effektiv kemikaliehantering och bedömning utifrån olika lagstiftningar. För bedömning av kemikalier väljer NSVA att kolla i följande databaser: Kandidatförteckningen i REACH (SVHC), Kemikalieinspektionens PRIO-databas och Vattendirektivet, 2008/105/EG, bilaga x. För kvalitetsbedömning av spillvattnet på Lundåkraverket, används reagenser som kan innehålla utfasnings- och riskminskningsämnen. Dessa reagenser är nödvändiga för den interna driftkontrollen och uppföljningen av reningsprocessen. De här produkterna kommer inte att ersättas. Vid användning, förvaring och avfallshantering följs de angivna instruktioner i säkerhetsdatabladen. Under 2015 bedömdes att 4 kemikalier skulle fasas ut. Tre av dessa kemikalier tog slut under året och är borta från kemikalieförteckningen. 29 (32)