Lundåkraverket Landskrona

Transkript

1 Lundåkraverket Landskrona Miljörapport 2017

2 Textdel 2017 års miljörapport I denna mall redovisas vissa uppgifter enligt 5 samt 5b-5i i föreskrifterna om miljörapport. Övriga uppgifter enligt 4, 5 och 5b-5i redovisas i grunddelen, emissionsdelen eller särskilda flikar i SMP (gäller täkter, bygg- och rivningsavfall och stora förbränningsanläggningar) samt mallar i SMP-hjälp (gäller BAT-slutsatser, förbränning av avfall samt avloppsreningsverk och slam). Tillståndspliktiga verksamheter och verksamheter som förelagts att ansöka om tillstånd 1. Verksamhetsbeskrivning 5 1. Kortfattad beskrivning av verksamheten samt en översiktlig beskrivning av verksamhetens huvudsakliga påverkan på miljön och människors hälsa. De förändringar som skett under året ska anges. Kommentar: Det bör vara tillräckligt att beskrivningen av påverkan på miljön och människors hälsa görs genom att t.ex. ange att påverkan utgörs av utsläpp till luft, utsläpp till vatten, buller, lukt, avfall, påverkan genom produkter eller genom tillverkade produkter eller genom att produktionen kräver en stor insats av energi, råvaror eller omfattande transporter. Verksamhetsbeskrivning Organisation NSVA (Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp) är ett interkommunalt VA-bolag som sedan den 1 september 2009 ansvarar för all verksamhet inom vatten och avlopp i kommunerna Båstad, Helsingborg, Landskrona, Svalöv och Åstorp. Från 1 oktober 2010 ingår även Bjuv i NSVA. NSVA är gemensamt ägt av dessa sex kommuner. NSVA ser till att det kommer rent vatten ur kranen hos cirka invånare och företag i regionen, dygnet om, året om. Via ett 500 mil långt avloppsledningsnät tar vi hand om dagvatten och spillvatten, renar det och ser till att vattnet är fritt från gifter och föroreningar när det släpps ut igen från reningsverken. För våra kunders räkning är vi en professionell förvaltare av VA-system. Vi tillhandahåller dricksvatten av toppkvalitet. Vi tar hand om spillvatten och gör det kretsloppsanpassat. Vi hanterar dränage- och dagvatten. Vi utför kalibreringstjänster i ackrediterat laboratorium och vi utför kvalificerade konsultativa uppdrag. Miljöjuridiskt ansvarig för anläggningen är gruppchef Anders Jeppsson vars närmsta chef är avdelningschefen för Avloppsrening.

3 Tillsynsmyndighet Tillsynsmyndighet för anläggningen är Länsstyrelsen i Skåne. Verksamhetsområde Upptagningsområdet för Lundåkraverket omfattas av Landskrona tätort, Glumslöv, Ålabodarna, Sundvik, Härslöv, Norra Vadensjö, Annelöv, Kvärlöv, Saxtorp, Häljarp, Ven, Asmundtorp, Råga Hörstad, Munkebäck, Tullstorp samt avloppsvatten från Teckomatorp och Billeberga i Svalövs kommun. Totalt antal anslutna är ca personer. Sedan februari ingår även Tågarps tätort med ca 386 personer. Det nuvarande verksamhetsområdet beslutades av kommunfullmäktige i Landskrona. Lokalisering Avloppsreningsverket är beläget på fastigheten Reningsverket 6 i östra industriområdet söder om centrala Landskrona. Området närmast reningsverket omfattas av industrifastigheter, och närmaste bostadsfastighet ligger ca 600 meter från anläggningen.

4 Lundåkraverket Reningsprocessen Den nuvarande processen omfattar grovrening, mekanisk rening i två seriekopplade försedimenteringsbassänger, biologisk fosfor- och kväverening enligt metoden Bio-Denipho samt efterfällning med en lamellsedimentering som slutsedimentering. Till reningsverket kan högst ca m 3 /h inpumpas, vilken vattenmängd även passerar grovreningen och försedimenteringen. Den hydrauliska belastningen på biosteget kan begränsas via ett särskilt system pumpas överskjutande mängd till den ena biobädden och sedan direkt till kemsteget. Biobädden fungerar alltså som en biologisk behandlingsanläggning för förbiledningsvattnet. Efter inkommande pumpstation transporteras vattnet genom en gallerstation för borttagande av fasta föroreningarna typ papper, tops o.d. Därefter passerar vattnet ett sandfång för avskiljning av sand och andra tunga partiklar. I försedimenteringsbassängerna avskiljs det slam (primärslammet) som medföljer inkommande vatten. Den första försedimenteringen används för hydrolys så kallad kall hydrolys av slammet i syfte att skapa bättre förutsättningar för de efterföljande bio-p/nprocesserna.

5 Det mekaniskt behandlade vattnet (som inte går över biobädden) blandas med det biologiska returslammet och passerar därefter de anaerobt drivna bio-p- bassängerna. Här sker det s.k. fosforsläppet som utgör en del av bio-p-processen. Efter bio-p-bassängen pumpas vattnet upp och fördelas på de båda Bio-Denipho enheterna, där bakterier omsätter de upplösta biologiskt nedbrytbara organiska föroreningarna, oxiderar NH 4-N till NO 3-N samt reducerar NO 3-N till N 2. Vidare sker i det aeroba steget ett upptag av fosfor som därvid utgör det andra steget i Bio-P-reningen. Det biologiska slammet avskiljs i två efterföljande runda sedimenteringsbassänger och efter biosedimenteringen avleds vattnet till kemsteget. Här doseras fällningskemikalie med en fosformängd-styrd signal (reservsystem med ph/flödesstyrning finns). Fällningskemikalien fäller ut fosfor och hydroxider som bildar flockar i flockningsbassängerna som sedan avskiljs som kemslam i lamellsedimenteringen.

6 Reningsverket styrs genomgående av signal från flödesmätaren. Undantagen är kvävereningen, som styrs av ett tidsschema och ALG-doseringen som styrs av ingående fosformängd till kemsteget. Driften övervakas med grumlighetsmätning på utgående vatten samt onlinemätning mellan huvudreningsstegen. Slambehandling Det renade vattnet leds slutligen ut till Öresund med utloppsledning i hamnområdet. Slambehandlingen består av förtjockning, rötning och slamavvattning. Slammet från försedimenteringsbassängerna (primärslammet) pumpas till primärslamförtjockaren där slammets TS-halt ökas. Därefter leds det vidare till rötkammaren där organiskt material bryts ner anaerobt emedan biogas produceras. Kemslammet förtjockas och blandas med det rötade primärslammet i blandslamlagret och pumpas därefter till en dagtank, där det föravvattnade bioslammet blandas in. Slutligen överförs det blandade slammet till avvattningsanläggningen för slutavvattning i dekantercentrifuger. Vid både för- och slutavvattningen tillsätts polymer för att få slammet och vattnet att bättre skiljas åt. Klagomål på lukt från bioslammet har inkommit till LSR dit slammet förs. Sedan våren 2017 avvattnas bioslam för sig och blandslam för sig. Bioslammet transporteras därefter till Rydsgård. Det avvattnade slammet lagras i en torrslamsilo eller i en container varifrån slammet fortlöpande transporteras till omhändertagande. Externslam Företagen som kör slam har en kod för att öppna spjället i mottagningsstationen. När koden slås in registreras företaget, datum och tid. I mottagarstationen finns ett rensgaller. När slamfickan i mottagarstationen är full förs slammet via primärslamförtjockaren vidare till rötkammaren. Anläggningens status Översyn av anläggningens status samt behovet av upprustning och utbyte av anläggningsdelar är gjord. När NSVA tog över driftansvaret år 2009 genomfördes en statusbesiktning av reningsverket. Utöver detta har NSVA arbetat fram en reinvesteringsplan där statusen kontrollerats på varje anläggningsdel, livslängden har uppskattats och ett anskaffningsvärde har framtagits. Detta ligger sedan till grund för de äskande av reinvesteringsmedel som vi nu arbetar med för perioden Forskning och utveckling Allmänt VA-branschen står inför stora utmaningar framöver. Nya krav väntas komma, förändringar i klimatet är ett faktum även om förändringstakten är oviss, energioptimeringsmål sätts upp och minskade utsläpp av kemikalier i vårt samhälle är ett måste. Detta är stora och svåra frågor som tar tid att förändra och anpassa VA-verksamheten utifrån. Det krävs dessutom mycket kunskap som historiskt oftast inte finns i den dagliga driftorganisationen, men som kommer att krävas nu och framöver för att hänga med och kunna bedriva professionella vattentjänster. På NSVA förbereder vi oss genom att kontinuerligt fortbilda personalen, delta i seminarium och i andras utvecklingsprojekt. Samtidigt gör vi vårt bästa för att driva och

7 genomföra egna utvecklingsprojekt. För största möjliga utbyte samarbetar vi med många olika aktörer inom branschen och ofta i kombination med något universitet. NSVA-processgrupp På flera sätt försöker NSVA säkra de olika reningsprocesser som vi är beroende av för att klara våra utsläppskrav. NSVA har en processgrupp som inkluderar processingenjörer och processpecialister för att på ett snabbt och effektivt sätt kunna arbeta med dessa frågor. Gruppen kommer från mars-18 att sitta tillsammans för att lösa problem och stötta varandra i de dagliga utmaningarna. Utrymme ges även till diskussion kring framtida utmaningar och nya projektförslag. Forskning och utveckling NSVA bedriver forskning och utvecklingsarbete inom Sweden Water Research AB som är en gemensam satsning tillsammans med VA Syd och Sydvatten. Syftet är att de tre ägarna och deras organisationer ska vara bra rustade inför kommande utmaningar och krav. Dessutom väntas kompetensförsörjningen i regionen stärkas. Den forskning och utveckling som bedrivs ska vara till nytta för NSVA och dess ägarkommuner. Verksamheten ska bidra till att bättre rusta verksamheten för kommande krav och utmaningar, stärka den framtida kompetensförsörjningen i regionen samt bidra till att NSVA blir en mer attraktiv arbetsgivare. För att dra nytta av de forskning och utvecklingsaktiviteter som bedrivs krävs ett deltagande och engagemang från medarbetarna och verksamheten. Under 2017 har detta engagemang ökat och intresset för de olika projekt som pågår är stort. NSVAs specialister har en betydande roll i att omvärldsbevaka och bidra till projektinitiativ och nya idéer till utvecklingsmöjligheter. Under 2017 har ett antal aktiviteter genomförts i syfte att försäkra oss om att rätt projekt genomförs inom forskningsbolaget och NSVA samt att vår personal håller sig uppdaterade om vad som händer i omvärlden: NSVAs specialister och medarbetare har deltagit på nationella och internationella konferenser och mässor. Specialisterna träffar forsknings- och utvecklingsansvarig kontinuerligt under året för planering och samordning. Många från NSVA deltog på SWR-dagen. NSVAs personal har deltagit i flera olika projekt som pågår inom Sweden Water Research. Mer om pågående projekt på Sweden Water Research finns att läsa om här: Projekt med aktivt deltagande från NSVA under 2017 LÄKEMEDELSRENING NSVAs reningsverk är inte konstruerade för vare sig nedbrytning eller avskiljning av läkemedelsrester eller andra svårnedbrytbara organiska ämnen. Effektiv reduktion av dessa ämnen förutsätter kompletterande reningsmetoder. Under året har ytterligare ett projekt med pilotanläggning på Lundåkraverket starts upp. Det innebär att vi på Lundåkraveret under ca en 2 års period kommer kunna följa hur ozonering kan kombineras med biologiska processer för att rena avloppsvatten från läkemedelsrester. UPPSTRÖMSARBETE Inom NSVA bedrivs ett aktivt uppströmsarbete på flera håll för att förhindra utsläpp av oönskade ämnen till miljön eller till avloppsledningsnätet. Som hjälp i det arbetet används idag ett webbaserat verktyg för geografisk koppling till kemikalieanvändning runtom hos olika

8 verksamheter. I år har ett utvecklings-och innovationsprojekt startas som har till syfte att utveckla en ny modul till det redan befintliga webverktyget. Detta förväntas underlätta uppströmsarbetet betydligt framöver för våra medarbetare. STATUSBEDÖMNING AV LEDNINGSNÄT Nya metoder för att bestämma vattenledningarnas status har testats och utvärderats under senaste åren på flera av NSVAs ledningar. Alla metoder bygger på att man ska kunna bedöma statusen på ledningarna utan att gräva upp dem. Målet är att skapa en statusbedömningstjänst som visuellt visar för NSVA som ledningsägare, precis var en nedgrävd ledning är försvagad så att förebyggande underhåll kan ske. TESTBÄDD FÖR RECILIENTA OCH SMARTA DRICKSVATTENNÄT Att utnyttja SMART teknik som tillämpas inom andra områden är framtidens melodi. Genom att NSVA är med och utvecklar och utformar en testbädd där nya tekniker kan testas, gör att vi själva snabbt kan ta till oss av det som fungerar bra. MÄTNING ÖVERVAKNING UPPFÖLJNING Under året har fortsatt arbete pågått med installation av fler mätpunkter som genererar data som samlas i en gemensam databas. Detta ger stora möjligheter till förbättring, men belyser också tidigare brister på standardisering och avsaknad av data. Just detta har vi därför fortsatt arbeta med under året. Ett flertal nya automatiska rapporter har kunnat skapas vilka underlättar uppföljningen av verksamheten betydligt. FUTURE CIT Y FLOW Genom fler mätpunkter, korrekt data och möjlighet att koppla samman informationen från en och samma databas öppnas möjligheterna att utnyttja all vår information på ett bättre sätt. Det gör vi inom Future City Flow. Under året har vi i ett konsortium tillsammans med Gryaab, Göteborg Kretslopp och Vatten, DHI, Cactus Utilities, Lunds universitet, 4IT AB, WIN, VA Syd och SMHI vidareutvecklat arbetet med modellering och optimerad styrning. Syftet är att man kunna styra våra avloppsvattensystem bättre för att undvika bräddningar och källaröversvämningar. En pilot kommer att byggas upp i Helsingborg och en i Göteborg och en första prototyp till beslutsstödsystem kommer att presenteras till våren RECO LAB Testbädden RECO LAB skapas i direkt anslutning till en toppmodern utvecklingsanläggning intill stadsförnyelseområdet H+ som blir sammanbyggd med Öresundsverkets nya överbyggnad. Den ska vara en öppen, fysisk och virtuell testmiljö samt mötesplats för privata och offentliga aktörer tillsammans med akademin. Där kommer nya tekniska lösningar och tjänster inom vatten, energi och avfall utvecklas i förbindelse med att ett unikt, sorterande avlopps- och avfallssystem installeras. Detta ger möjligheter för hållbara processer och lösningar för NSVAs alla kommuner och för framtidens städer på många andra platser. Testbädden ska vara klar 2019 och kommer att drivas av NSVA tillsammans med Helsingborgs stad, och Nordvästra Skånes Renhållning (NSR) och Öresundskraft i samarbete med många andra lokala och regionala partners Verksamhetsledningssystem Hela NSVAs verksamhet är miljö- och kvalitetscertifierad enligt ISO sedan början av år Omcertifiering enligt nya standard skedde i januari 2017 Uppströmsarbete

9 Det systematiska uppströmsarbetet som NSVA bedriver i Landskrona, fortsätter ge god effekt i reningsprocessen och bra resultat i villkorsuppföljningen. Under året har inga störningar eller utslagningar registrerats på reningsverket. Parallellt med det förebyggande arbetet som består av att svara på remisser vid tillståndsoch anmälningsärenden för miljöfarlig verksamhet, delta i samråd och granska utsläppsrapportering, villkorsuppföljning och miljörapporter från anslutna verksamheter, pågår sökarbetet efter föroreningskällor på ledningsnätet. Syftet är att hitta och identifiera ämnen som finns i höga halter i slammet. Vi brukar även följa trender för bland annat tungmetaller, nonylfenol, PAH, PCB, cyanid fri och total i slammet. Vi arbetar med att hitta orsaken till de höga halterna och åtgärda dem. Följande åtgärder har förekommit under året: Filmning av spillvattenledningar i flera områden Provtagning och omhändertagande av sediment i spillvattennät Kontakta och besöka berörda verksamheter Under året har vi påbörjat arbetet med att inventera kemikalier hos A, B, C och U- verksamheter som har sitt processavloppsvatten kopplat till Lundåkraverket. Vi har prioriterat vissa branscher som t ex. fordonstvätt, däcktvätt, laboratorier, verkstäder, ytbehandling, sjukhus, tandläkare, tvätterier, tryckeri och livsmedelsverksamheter. I arbetet med kemikalieinventeringen använder vi EnvoMap, ett webverktyg för uppströmsarbete. Utöver det praktiska uppströmsarbetet som är riktad mot anslutna verksamheter, har informationskampanjer till allmänhet och hushåll varit en del av arbetet. Varje kvartal skickas kundblad till hushåll där vi informerar om vad som får och inte får hamna i avloppet. I våra kommuner brukar vi även delta i informationskampanjer som varje år initieras av Svenskt Vatten. Stora biltvättarhelgen är ett exempel på olika informationsinsatser som vi väljer att vara med.

10 Beaktande av hänsynsreglerna Kunskapskravet Personalen har den kunskapsnivå som krävs inom respektive ansvarområde. Detta säkerställs genom medarbetarsamtal och framtagande av personliga utvecklingsplaner där individens behov av exempelvis fortbildning identifieras. Försiktighetsprincipen För att förebygga, hindra eller motverka att verksamheten medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön har NSVA arbetat med att skapa förutsättningar och verktyg för att bedriva ett verkningsfullt uppströmsarbete. Vid förändringar vad gäller processteknik används bästa möjliga teknik om detta är ekonomiskt rimligt. Produktvalsprincipen För registrering av kemikalier använder NSVA ett digitaliserat system ECOonline. Systemet erbjuder alltid uppdaterade säkerhetsdatablad och skyddsblad. Genom systemet finns det också bra möjligheter till en effektiv kemikaliehantering och bedömning utifrån olika lagstiftningar. För bedömning av kemikalier väljer NSVA att använda sig av följande databaser: Kandidatförteckningen i REACH (SVHC), Kemikalieinspektionens PRIO-databas och Vattendirektivet, 2008/105/EG. Hushållnings- och kretsloppsprinciperna Inga större förändringar vad gäller användning av energi och råvaror har skett under året. Lokaliseringsprincipen Ställningstagande angående lokalisering bör tas i samband med omprövning enligt miljöbalken.

11

12 2. Tillstånd 5 2. Datum och tillståndsgivande myndighet för gällande tillståndsbeslut enligt 9 kap. 6 miljöbalken eller motsvarande i miljöskyddslagen samt en kort beskrivning av vad beslutet eller besluten avser. Kommentar: Beslutsmeningen i beslutet om tillstånd kan t.ex. anges. Villkor för verksamheten bör endast redovisas under punkt 7. Datum Beslutsmyndighet Beslutet avser Koncessionsnämnden Grundtillstånd Länsstyrelsen Ändring av villkor Länsstyrelsen Ändring av villkor Länsstyrelsen Slutliga villkor Länsstyrelsen Ändring av villkor 3. Anmälningsärenden beslutade under året 5 3. Datum och beslutande myndighet för eventuella andra beslut under året med anledning av anmälningspliktiga ändringar enligt 1 kap miljöprövningsförordningen (2013:251) samt en kort redovisning av vad beslutet eller besluten avser. Datum Beslutsmyndighet Beslutet avser Länsstyrelsen är beslutsmyndighet för Lundåkras ärenden. LA 14/ Höga halter av tungmetaller i kommunens ledningsnät LA 15/ Beslut om tillstånd till miljöfarlig verksamhet, LA 15/ VB: förfrågan om ansökan behöver kompletteras ( ) LA 15/ NSVAs yttrande gällande ansökan om ändring av villkor vid LSR LA 16/ VB: Utsläpp av höga tungmetaller, bly och kadmium LA 16/ VB: Överlämnande av program för uppföljning av prövotidsvillkor LA 16/ Komplettering överklagande LsT beslut 31mars2016 (M ) LA 16/ Underrättelse ang. överklagande av LsT om tillstånd på Lundåkraverket LA 16/ VB: M yttrande LA 16/ Beslut från Växjö Tingsrätt ang. Lundåkraverket med M LA 16/ Underrättelse gällande M Reningsverket LA 16/ Lundåkraverket, Reningsverket 6, Kulverten 2 och Vevstaken 16/Bekräftelse av ansökan LA 16/ Dom för mål M ang. LSR LA 16/ VB: Vattenreningsanalyser, Befesa Scandust LA 16/ VB: Vattenanalyser, Befesa Scandust

13 LA 16/ NSVAs synpunkter om handlings- och uppföljningsprogram som avser prövotidsvillkor för Landskrona Energi Kraft AB LA 16/ VB: Överlämnande av program för uppföljning av prövotidsvillkor LA 16/ VB: Vattenprovtagning Santa Maria LA 16/ Santa Maria: Synpunkter och förslag på kontrollprogram LA 16/ LA 16/ RE: Santa Maria: Synpunkter och förslag på kontrollprogram RE: Santa Maria: Synpunkter och förslag på kontrollprogram LA 16/ VB: Tortillafabriken Santa Maria AB LA 16/ Tortillafabriken Santa Maria AB LA 17/ Ang driftstörning bräddning den 29 juni Lundåkraverket LA 17/ LA 17/ SV: Anmälan om planerad driftstörning vid Lundåkraverket Avstängning av rötkammare vid Lundåkraverket LA 17/ Pågående ärenden vid Lundåkraverket LA 17/ SV: Information om höga tungmetaller i slammet på Lundåkraverket LA 17/ LA 17/ Information om höga tungmetaller i slammet på Lundåkraverket VB: Information om höga tungmetaller i slammet på Lundåkraverket, Dnr LA 17/ Byte av PLC vid Lundåkraverket LA 17/ VB: Byte av PLC vid Lundåkraverket LA 17/ Analysresultat Landskrona - Lundåkraverket Diarienumret LA 17/ Analysresultat Landskrona - Lundåkraverket Diarienumret LA 17/ Störning i processen vid Lundåkra ARV Lundåkraverket LA 17/ LA 17/ Försöksanläggning med ozon och MBBR på Lundåkraverket Försöksanläggning med ozon och MBBR på Lundåkraverket LA 17/ VB: SVAR - Begäran om komplettering, dnr LA 17/ LA 17/ Meddelande om toxicitets-mätningen vid Lundåkraverket SV: Anmälan om planerad driftstörning, byte av ställverket, dnr Lundåkraverket LA 17/ Ang inläckage av saltvatten Lundåkraverket

14 LA 17/ Årsrapport köldmedia Lundåkraverket LA 17/ SV: Ang inläckage av saltvatten Lundåkraverket LA 17/ Anmälan om planerad driftstörning vid Lundåkraverket LA 17/ VB: Granskningsstatus för 2016 års miljörapport version 1 för anläggning Lundåkraverket har uppdaterats LA 17/ Fällningskemikalie vid Lundåkraverket LA 17/ VB: Matavfall LA 17/ VB: Ändringsanmälan Steriltank och Disklinje LA 17/ Yttrande på ändringsanmälningar vid Oatly AB i Landskrona LA 17/ VB: Förfrågan om yttrande om ändringsanmälan gällande tillfälligt mobilt processavloppsreningsverk Oatly LA 17/ ing Beslut Oatly_Föreläggande med anledning av installering av mobil reningsanläggning för processvatten.pdf LA 17/ LA 17/ LA 17/ LA 17/ LA 17/ Oatly, synpunkter om installation av steriltank och disklinje Oatly, beslut ang. ny disklinje samt installation av en steriltank Oatly, beslut ang. åtgärder efter överskridande av provisorisk riktvärden VB: Förfrågan om yttrande om ändringsanmälningar Oatly SV: Förfrågan om yttrande om ändringsanmälningar Oatly LA 17/ Oatly - Beslut ang. ändringsanmälan LA 17/ VB: Oatly, billackerare LA 17/ Två ändringsanmälningar från Oatly LA 17/ VB: befesa minnesanteckningar fra n mo te 20 januari 2017 (002).docx LA 17/ LA 17/ VB: Spolning / Filmning dagvattenledning - Befesa ScanDust AB Återkoppling gällande förhör om Befesa Scandust LA 17/ NSVA:s synpunkter gällande Befesa Scandust LA 17/ SV: NSVA:s synpunkter gällande Befesa Scandust LA 17/ VB: Svar på NSVAs frågor LA 17/ VB: Beslut om upphävande av förbudsföreläggande gällande Befesa Scandust AB, landskrona kommun LA 17/ VB: Renspolning av dagvattenledning mellan Befesas anslutning och hamnbassängen LA 17/ Protokoll från tillsyn av Befesa ScanDust AB LA 17/ Analysresultat från provtagning uppströms LA 17/ Förfrågan - Oatly AB ( )

15 LA 17/ NSVAs yttrande på Oatlys tillståndsansökan LA 17/ Oatlys handlingar LA 17/ Remiss om ansökan om tillstånd till miljöfarlig verksamhet, LA 17/ LA 17/ Reningsverket 6 Förrådsgatan 2 - godkänd funktionskontroll av ventilationssystem Kvistgaard Jern & Metal A/S Remiss avseende anmälan om miljöfarlig verksamhet, dnr LA 17/ Anmälan: Kvistgaard Jern & Metal - remissvar LA 17/ Remiss avseende anmälan om miljöfarlig verksamhet, Kvistgaard Jern & Metal, dnr LA 17/ VB: Beslut, svar på anmälan Kvistgaard LA 17/ VB: Remiss avseende anmälan om miljöfarlig verksamhet, Landskrona, dnr LA 17/ NSVA:s yttrande på anmälan om miljöfarlig verksamhet vid Ragnsells Däckåtervinning Dnr LA 17/ Ragn-Sells - beslut på anmälan om miljöfarlig verksamhet LA 17/ Anbud Kravspecifikation maskingaller vid Lundåkraverket LA 17/ LA 17/ LA 17/ Öppningsprotokoll Kravspecifikation maskingaller vid Lundåkraverket Tilldelningsbesked Kravspecifikation maskingaller vid Lundåkraverket VB: [EXTERNAL]: SV: Faiveley Transport Nordic Frågor om processavloppsvatten LA 17/ Minnesanteckningar Boliden Bergsöe i Landskrona LA 17/ SV: Möte på fredag 29/9? LA 17/ VB: Föreläggande om åtgärder vid miljöinspektion / Huhnseal AB LA 17/ SV: Föreläggande om åtgärder vid miljöinspektion / Huhnseal AB LA 17/ LA 17/ VB: Dnr Föreläggande om att inkomma med uppgifter. VB: Redovisning avseende lägesrapport länsstyrelsens tillsyn enligt lagen om allmänna vattentjänster Andra gällande beslut 5 4. Datum och beslutande myndighet för eventuella andra gällande beslut enligt miljöbalken samt en kort redovisning av vad beslutet eller besluten avser. I fråga om verksamheter som enligt 1 kap. 2 andra stycket industriutsläppsförordningen (2013:250) är industriutsläppsverksamheter redovisas beslut om alternativvärde, dispens och statusrapport enligt 5 b. Kommentar: Kan t.ex. vara anmälningsärenden som är beslutade tidigare år och som fortfarande är aktuella, förelägganden mm.

16 Datum Beslutsmyndighet Beslutet avser 5. Tillsynsmyndighet 5 5.Tillsynsmyndighet enligt miljöbalken. Namn: Länsstyrelsen 6. Tillståndsgiven och faktisk produktion 5 6. Tillståndsgiven och faktisk produktion eller annat mått på verksamhetens omfattning. Tillståndsgiven mängd /annat mått Faktisk produktion/annan uppföljning Kommentar: Dimensionerande Utfall 2017 Enhet belastning Anslutning, medeldygn pe (70 g BOD 7/pe*d) Flöde, medeldygn m 3 /d Flöde, medeltimme m 3 /h BOD 7, årsmedel kg/d N-tot, årsmedel kg/d P-tot, årsmedel - 66 kg/d Under 2017 har belastningen på reningsverket i Landskrona varit pe. Verket är dimensionerat för pe. Den störta enskilda källan är Oatly som under fjärde kvartalet belastat verket med 670 kg BOD/d. 7. Gällande villkor i tillstånd 5 7. Redovisning av de villkor som gäller för verksamheten samt hur vart och ett av dessa villkor har uppfyllts. Villkor beslutsdatum - diarienummer

17 Villkor /93 Om inte annat följer av övriga villkor eller föreskrifter ska verksamheten bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad kommunen angett i ansökningshandlingarna eller i övrigt åtagit sig i ärendet. Mindre ändringar får dock vidtas efter godkännande av tillsynsmyndigheten, under förutsättning att ändringen inte bedöms kunna medföra ökning av utsläpp eller annan störning till följd av verksamheten. Kommentar: Villkor uppfyllt. Planerade förändringar rapporteras till tillsynsmyndigheten i förväg. Villkor /93 Reningsverket ska vara utbyggt och tas i drift senast den 1 juli Kommentar: Villkor uppfyllt. Reningsverket var utbyggt och i drift detta datum. Villkor /93 Utbyggnaden av avloppsreningsverket ska ske med målsättningen att begränsa resthalterna i det renade avloppsvattnet till högst 10 mg BOD7 och 0,3 mg totalfosfor per liter räknat som månadsmedelvärde samt till högst 8 mg totalkväve per liter räknat som årsmedelvärde. Kommentar: Villkor uppfyllt. Verket byggdes med denna målsättning. Se redovisade grafer under avsnittet UTSLÄPPSDATA ÅR Villkor /93 Avloppsreningsverket ska utformas så att dels möjligheterna till biologisk fosforreduktion, dels möjligheterna till utnyttjande av intern kolkälla för denitrifikationen kan tillvaratas. Kommentar: Villkor uppfyllt. Reningsverket byggdes enligt denna princip. Villkor /93 Den närmare utformningen av reningsverkets utbyggnad samt reningsverkets drift under byggnadstiden ska före byggstart redovisas till länsstyrelsen för godkännande. Den närmare utformningen av eventuella poleringsdammar i anslutning till reningsverket ska före etableringen redovisas till länsstyrelsen för godkännande. Kommentar: Villkor uppfyllt. Den närmaste utformningen av reningsverkets utbyggnad samt reningsverkets drift under byggnadstiden har redovisats för länsstyrelsen före byggstart. Inga poleringsdammar har etablerats. Villkor /93 Reningsverket ska vara försett med anordningar för desinfektion av utgående avloppsvatten. Desinfektion skall ske i den omfattning som hälsovårdande myndighet finner erforderlig. Kommentar: Villkor uppfyllt. Behållare köps in vid behov. Pump finns att tillgå. Villkor /93 Byte av fällningskemikalie och andra kemikalier som används i reningsprocessen ska redovisas till tillsynsmyndigheten för godkännande. Kommentar: Villkor uppfyllt. Förändringar i användandet av kemikalier redovisas i förväg till tillsynsmyndighet. Villkor /93 Förvaring av flytande kemikalier ska ske inom avloppslöst invallat område. Kommentar: Villkor delvis uppfyllt. Flytande kemikalier i koncentrerad form förvaras inom avloppslöst invallat område.

18 Villkor /93 Slam och avfall som uppkommer i reningsverkets verksamhet ska lagras och omhändertas på sätt som tillsynsmyndigheten kan godkänna. Kommentar: Villkor uppfyllt. Villkor /93 Reningsanläggningen skall ständigt drivas så att högsta möjliga reningseffekt fortlöpande uppnås. Vid driftstörningar i avloppsreningsverket eller avloppsledningsnätet eller om delar av anläggningen tas ur drift för underhåll mm skall kommunen vidta lämpliga åtgärder för att motverka förorening av vatten och andra olägenheter i omgivningen. Kommunen skall vid sådana tillfällen snarast underrätta tillsynsmyndigheten. Kommentar: Villkor uppfyllt. Reningsverket drivs i syfte att högsta möjliga reningseffekt ständigt uppnås. Vid planerad förändring meddelas tillsynsmyndigheten i förväg. Vid oförutsedda händelser meddelas tillsynsmyndigheten i direkt anslutning till händelsen. Villkor /93 Om olägenhet i form av lukt uppstår till följd av verksamheten ska kommunen i samråd med tillsynsmyndigheten vidta åtgärder för att begränsa olägenheterna. Kommentar: Villkor uppfyllt. Inga klagomål på lukt har inkommit till verksamheten. Villkor /93 Buller från avloppsreningsverket ska begränsas så att verksamheten inte ger upphov till en högre ekvivalent ljudnivå än 55 db(a) dagtid (kl ), 50 db(a) kvällstid, (kl 18-22) och 45 db(a) nattetid (kl 22-07) vid bostäder. Den momentana ljudnivån nattetid får inte överstiga 55 db(a). Om impulsljud och/eller hörbara tonkomponenter förekommer ska ovanstående ekvivalentvärden sänkas med 5 db(a). Kommentar: Villkor uppfyllt. Inga bullerproblem har uppstått under året. Förslag till reviderat kontrollprogram för avloppsreningsverkets drift skall senast den 1 oktober 1997 redovisas till tillsynsmyndigheten för godkännande. Kommentar: Villkor uppfyllt. Villkor /93 Industriellt avloppsvatten får ej tillföras anläggningen i sådan mängd eller av sådan beskaffenhet att anläggningens funktion nedsättes, att slammet inte kan återanvändas för jordbruksändamål eller att särskilda olägenheter uppkommer för omgivningen eller i recipienten. Det fortlöpande industrikontrollarbetet skall redovisas i den årliga miljörapporten. Kommentar: Villkor uppfyllt.

19 Villkor /93 Avloppsledningsnätet skall fortlöpande ses över och underhållas i syfte att så långt möjligt dels begränsa tillflödet till reningsverket av regn-, grund- och dräneringsvatten, dels förhindra utsläpp av obehandlat eller otillräckligt behandlat avloppsvatten. Det fortlöpande saneringsarbetet skall redovisas inom ramen för den årliga miljörapporteringen. Kommentar: Villkor delvis uppfyllt. Saneringsplaner är under framtagande för NSVAs område. Villkor /95 Förslag till reviderat kontrollprogram ska inges till Länsstyrelsen före den 1 augusti Kommentar: Villkor uppfyllt då förslaget då förslaget lämnades inom avtalad tid. Villkor Resthalterna i det behandlade avloppsvattnet får inte överstiga följande värden. Totalkväve Totalfosfor BOD7 10 mg/l, årsmedelvärde 0,4mg/l, årsmedelvärde 10mg/l, kvartalsmedelvärde - 0,5mg/l, 10mg/l, årsmedelvärde årsmedelvärde Riktvärde Gränsvärde Kommentar: Villkor uppfyllt. Se redovisande grafer under avsnittet UTSLÄPPSDATA ÅR Villkor Avloppsreningsverket skall kompletteras och utformas så att möjligheterna till biologisk behandling av det avloppsvatten som förbileds biosteget kan tillvaratas. Biologisk behandling skall vara utbyggt och driftklart senast den 1 april Kommentar: Villkor uppfyllt. Möjlighet till biologisk behandling i biobädd av förbilett vatten var driftklart enligt tidplan. 8. Kommenterad sammanfattning av mätningar, beräkningar m.m En kommenterad sammanfattning av resultaten av mätningar, beräkningar eller andra undersökningar som utförts under året för att bedöma verksamhetens påverkan på miljön och människors hälsa Kommentar: Här bör redovisas de mätningar, beräkningar och andra undersökningar som följer av t.ex. villkor för verksamheten, föreläggande och de föreskrifter som inte omfattas av 5h-5i och kan gälla t.ex. utsläpp, energi och råvaruförbrukning, produktion av avfall samt transporter till och från anläggningen. Värden till följd av villkor redovisas där så är möjligt i SMP:s emissionsdel. Ledningsnät Allmänt om ledningsnät I Lundåkra reningsverks avrinningsområde finns 428 km spillvattenförande ledningar, varav 18 km (4 %) är kombinerade ledningar. 7 % av ledningarna saknar dokumentation gällande ledningsmaterial, övriga är fördelat på ungefär hälften betong/lera och hälften av plast. I Svalövs kommun finns orterna Tågarp, Teckomatorp och Billeberga som alla avvattnas till

20 Lundåkra. Underhållsspolning fordras kontinuerligt i ledningsnätet för att undvika akuta stopp som kan orsaka skador i fastigheter eller dylikt. I entreprenaden ingår vecko-, månads- och kvartalsspolning. Utredning av inläckage visade att havsvatten kunde ta sig in i reningsverket när havsnivån ligger högt samtidigt som ett större regn drabbar upptagningsområdet. Förslag till åtgärd kommer under året. Övriga ledningsnät I Svalövs kommun finns orterna Tågarp, Teckomatorp och Billeberga som leds till Lundåkra i Landskrona. Teckomatorp Allmänt om ledningsnät Spillvattennätet består huvudsakligen av självfallsledningar, mest betong 225 mm men även större dimensioner. Teckomatorp är platt och ledningarna har ganska svag lutning. På grund av detta ligger ledningarna ganska djupt, upp till 4,5 meter under mark. Tryckledningen mellan Teckomatorp och Asmundtorp, en GJJ200 används sedan 1976 för att pumpa spillvattnet från Teckomatorp via Billeberga till Asmundtorp och sedan vidare till Lundåkra reningsverk i Landskrona. Åtgärder på ledningsnätet Under 2017 finns inga nylagda, renoverade eller omlagda spillvattenledningar registrerade i kartdatabasen. Saneringsplan för Teckomatorp är uppdaterad och åtgärdsplanen kommer nu följas i den mån det kan prioriteras bland andra projekt. Billeberga Allmänt om ledningsnät Spillvattenätet består av självfallsledningar, betong 225. Den gamla saftaledningen mellan Teckomatorp och Asmundtorp går genom Billeberga. På det gamla reningsverket finns idag en spillvatten-pumpstation och ett utjämningsmagasin för spillvatten med en volym på ca 500 m3. Åtgärder på ledningsnätet Under 2017 finns inga nylagda, renoverade eller omlagda spillvattenledningar registrerade i kartdatabasen. Saneringsplan för Billeberga är uppdaterad och åtgärdsplanen kommer nu följas i den mån det kan prioriteras bland andra projekt. Tågarp Allmänt om ledningsnät Spillvattensystemet består uteslutande av självfallsledningar, betong 225. Kombinerade ledningar är ju ca 7 %. Den huvudsakliga utbyggnaden skedde i början på 1960-talet. När reningsverket lades ner och den nya tryckspill ledningen tagits i drift har ledningslängden ökat

21 med ca 3100 meter TA 160 PEH och 1600 meter självfallsledning PP250. Åtgärder på ledningsnätet Under 2017 finns inga nylagda, renoverade eller omlagda spillvattenledningar registrerade i kartdatabasen. Saneringsplan för Tågarp är uppdaterad och åtgärdsplanen kommer nu följas i den mån det kan prioriteras bland andra projekt. Sanerings-/åtgärdsplan Det finns en saneringsplaner för Landskrona som är förnyad Under 2017 påbörjades arbetet med att förnya den igen. Arbetet beräknas vara klart under Fokus kommer ligga på att prioritera bortbyggande av kombinerade system, hitta felkopplat dagvatten samt identifiera och föreslå åtgärder för att minska inläckage av havsvatten. För Tågarp, Teckomatorp och Billeberga finns uppdaterade saneringsplaner uppdelat per ort. Åtgärder på ledningsnätet Arbete med att koppla bort tillskottsvatten har skett på många platser, Gärdesgatan blev sanerad under året. Större ombyggnad av dagvattenledning i samband med stadens projekt Öster port. I kartdatabasen har det inrapporterats 1544 meter nylagd spillvattenledning och lagts om 314 meter spillvattenledning. Fokus har alltså legat på nyinvesteringar och separeringar under Bedömning av bräddningar inom spillvattenledningsnätet I Landskrona under 2017 I tabell 1 redovisas de beräknade bräddvolymerna under 2017 till följd av hydraulisk överbelastning för olika punkter på ledningsnätet. Den totala volymen om m 3, motsvarar 0,05 % av den totala tillrinningen till Lundåkraverket under året. Bräddpunkt Beräknad bräddvolym Antal bräddtillfällen 2017, m3 Brädd_P4 (SNB8006 -> 0) 0 0 P1 Mag Brädd (SPU1 Magasin -> 0 0 0) P14 Brädd (SNB827 -> 0) P3 Brädd (SPU3 -> 0) 0 0 P4 Brädd (SPU4 -> 0) 0 0 P45 Brädd (SPU45 -> 0) P5 Brädd (SPU5 -> 0) P6 Brädd (SPU6 -> 0) P12 Brädd (SPU12 -> 0) TOTALT Tabell 1 Beräknade bräddvolymer i Landskrona under 2017.

22 9. Åtgärder som vidtagits under året för att säkra drift och kontrollfunktioner 5 9. Redovisning av de betydande åtgärder som vidtagits under året för att säkra drift och kontrollfunktioner samt för att förbättra skötsel och underhåll av tekniska installationer. Kommentar: Här bör redovisas de åtgärder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens egenkontrollansvar. Reningsverket i Landskrona har årsgrändvärde för BOD och fosfor. För kväve är det ett riktvärde per år. Gällande villkor efterlevs. Alldeles i början av året var fosforn dock något hög beroende på problemen som följde av att bioslam skulle börja skiljas ut från kemslam och rötslam. Processen på verket har genomgått en stor förändring i samband med att Befesa stängde sin verksamhet december Slammet i biosteget växte till i en takt som närmade sig verkets kapacitet för slamavvattning. Kvävereningen i biosteget har nått rekordnivå. Fosforbakterierna i biosteget mår så bra att fällningskemikalie i kemsteget knappt behövts under den varma delen av året. Ändringar av inställningar i processen har behövt göras. Blandslammet har fått så högt kväve i rejektet att luftningen i biosteget inte räcker till. Det verkar bero på att det inte längre produceras kemslam som späder rötslammet. Rejektet är nu draget till försedimenteringen i stället för till den anaeroba bassängen före luftningsbassängerna. Som rullande renovering kan nämnas nya kedjor och skrapverk den andra försedimenteringen, en ny flödesmätare och utbyte av gallerdurk. Kemsteget är inomhus och där har bassängerna täckts med golv vilket har gett en betydligt bättre arbetsmiljö. Rötkammaren har servats. De 8 pumparna försedimentering 2 har bytts. Samtidigt installerades en susphaltsmätare för att optimera uttaget av primärslam. Ena biobassängen har varit tömd för att förbereda byte av omrörare. Fällningskemikalien har bytts från ALS till den mer effektiva Pluspac. En ökad mängd rens kommer in genom gallret som ska bytas ut nästa år. Verkets tre PLC har bytts ut varav ett av bytena råkade nollställa stora delar av verkets inställningar. Bland annat avstannade luftningen i biosteget så länge att det blev ett fosforsläpp och en tillfällig hög halt fosfor i utgående vatten. Därefter tog det flera dagar att komma till rätta med alla inställningar. Det var bland annat en del arbete med att finna orsaken till att luftarna inte har gått under vissa perioder framförallt på natten. Det visade sig var flera orsaker i kombination som nu är åtgärdade. 10. Åtgärder som genomförts med anledning av eventuella driftstörningar, avbrott, olyckor mm Redovisning av de betydande åtgärder som genomförts med anledning av eventuella driftstörningar, avbrott, olyckor eller liknande händelser som har inträffat under året och som medfört eller hade kunnat medföra olägenhet för miljön eller människors hälsa. Kommentar: Här bör redovisas de åtgärder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens egenkontrollansvar. Inga skador eller olägenheter för människors hälsa har inträffat under året.

23 11. Åtgärder som genomförts under året med syfte att minska verksamhetens förbrukning av råvaror och energi Redovisning av de betydande åtgärder som genomförts under året med syfte att minska verksamhetens förbrukning av råvaror och energi. Kommentar: Här bör redovisas de åtgärder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens egenkontrollansvar. Användningen av kemikalier under året redovisas nedan. Produktnamn Mängd, kg/år Användning Pluspac Kemfällning Flofoam D Rejekt, avvattning Zetag Slamavvattning Zetag Slamavvattning På Lundåkra har kwh förbrukats under Energi Det i särklass mest energikrävande steget i ett reningsverk med luftat biosteg är just biosteget. I arbetet med att hushålla med energi är det vid detta steg som resurserna skall läggas. Under året har ett nytt styrsystem till biosteget valts ut. Projektet med att införa det kommer att ske under NSVAs arbete med detta redovisas under rubriken gifter. Gifter Problemet med gifter i inkommande vatten överskuggar med god marginal alla övriga faktorer inom området energi på Lundåkra reningsverk. Slam som har lägre effektivitet pga gifter behöver konstant luftas i större utsträckning. Vid utslagning luftas biosteget maximalt under flera dygn. Slam som har en lägre effektivitet pga gifter klarar inte att rena fosfor i lika hög grad som friskt slam. Den resterande mängd fosfor som ska avskiljas från vattnet behöver då fångas på kemisk väg i kemsteget. Detta ger upphov till ökat behov av fällningskemikalier. NSVA arbetar sedan länge systematiskt med att spåra källorna till gift i inkommande vatten. Under året har det inte skett någon utslagning och slammet i biosteget har fungerat markant bättre. Ovidkommande vatten Ovidkommande vatten är inte behandlingsbart. Det tar upp volym på reningsverket och ger därmed en kortare uppehållstid för det vatten som ska behandlas. Ovidkommande vatten består mestadels av dagvatten. Vid kraftiga regn orsakar ovidkommande vatten bräddning. Även industriutsläpp som inte kan renas klassas som för reningsverket ovidkommande vatten. Denna typ av ovidkommande vatten kan innehålla ämnen som sänker reningsverkets effektivitet då det aktiva slammets funktion påverkas negativt. NSVA arbetar kontinuerligt med att separera dagvatten- och avloppsvattenledningar i Landskrona stad. Med hjälp av filmning spåras ledningar med inläckage som behöver bytas eller relinas. Transporter

24 Fällningskemikalie till det kemiska steget där fosfor fälls transporteras i tankbil. Då slammet är negativt påverkat av cyanid, tungmetaller etc. blir det en sämre fosforrening i det biologiska steget. Då behöver mer fosfor fångas i det kemiska steget med ökad kemikalieåtgång som följd. Bioslammet från Lundåkra går sedan tidig vår 2016 till Rydsgård utanför Ystad. Detta ger längre transporter än tidigare då det gick tillsammans med kemslammet och det rötade primärslammet till LSR. Renset från gallret i verkets första mekaniska del går till förbränning i Malmö uppgick det till ca 31 ton. NSVA planerar att undersöka möjligheten att förbränna renset på Landskrona Energi. Energihushållning Rötkammare I nuläget rötas endast primärslam då det har klart mest gaspotential och rötkammaren inte har mer kapacitet. Största miljönytta inom detta område är att säkerställa att producerad gas inte facklas eller släpps över tak i efterföljande process. En ny rötkammare som har kapacitet att röta allt slam från reningsverket kommer att stå klar En viktig faktor för säker drift i rötkammaren är att undvika s.k. skumning. Detta sker då bioslam når rötkammaren när det inte har sedimenterat i biosedimenteringsbassängerna. Investeringar och förebyggande underhåll Vid varje tillfälle då anläggningsdelar byts ut inom ramen för förebyggande underhåll är energieffektivitet högt prioriterad för det som köps in och installeras. Likaså är miljönytta och energieffektivitet den huvudsakliga drivkraften för de projekt som startas på reningsverket. Ett aktivt arbete pågår ständigt med att vara uppdaterade inom branschens teknikutveckling. Energipotential vid Lundåkraverket En rapport från WSP daterad beskriver en förstudie över energipotential vid Lundåkraverket. Där rapporteras att energiåtgången räknat som kwh/ton BOD7 är lägre än Svenskt vattens 1) sammanställning av medelförbrukningen för medelstora verk. Slutsatserna i denna rapport har begrundats. Rapporten skriver vidare att även vid en jämförelse med vad verket är dimensionerat för, visar verket på en låg elförbrukning, vilket tyder på en god elhushållning i förhållande till vad BOD-belastningen är. 1) Nulägesbeskrivning av VA-verkens energianvändning, Rapport nr Nyckeltal Energiförbrukning, kwh/år kwh/m 3 kwh/kg kwh/kg N BOD ,48 2, , ,48 2, , ,40 2, , ,44 2, , ,46 2, , ,45 2, , ,43 3, ,204 Mer finns att läsa i Verksamhetsberättelsen samt i Affärsplanen.

25 Producerad mängd gas redovisas nedan Månad Nm3 Nm3 Nm3 Nm3 Nm3 Nm3 januari februari mars april maj juni juli augusti september oktober november december Totalt Ersättning av kemiska produkter mm De kemiska produkter och biotekniska organismer som kan befaras medföra risker för miljön eller människors hälsa och som under året ersatts med sådana som kan antas vara mindre farliga. Kommentar: Här bör redovisas de åtgärder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens egenkontrollansvar.

26 Produktvalsprincipen För registrering av kemikalier använder NSVA ett digitaliserat system EcoOnline. Systemet erbjuder alltid uppdaterade säkerhetsdatablad och skyddsblad. Genom systemet finns det också bra möjligheter till en effektiv kemikaliehantering och bedömning utifrån olika lagstiftningar. För bedömning av kemikalier väljer NSVA att kolla i följande databaser: Kandidatförteckningen i REACH (SVHC), Kemikalieinspektionens PRIO-databas och Vattendirektivet, 2008/105/EG, bilaga x. För kvalitetsbedömning av spillvattnet på Lundåkraverket, används reagenser som kan innehålla utfasnings- och riskminskningsämnen. Dessa reagenser är nödvändiga för den interna driftkontrollen och uppföljningen av reningsprocessen. De här produkterna kommer inte att ersättas. Vid användning, förvaring och avfallshantering följs de angivna instruktioner i säkerhetsdatabladen. I verkstaden används 2 produkter som innehåller utfasningsämnen. Dessa produkter kommer att behållas tills en bättre ersättare hittas. 13. Avfall från verksamheten och avfallets miljöfarlighet Redovisning av de betydande åtgärder som genomförts under året i syfte att minska volymen avfall från verksamheten och avfallets miljöfarlighet. Kommentar: Här bör redovisas de åtgärder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens egenkontrollansvar.