Kenneth Karlsson

Relevanta dokument
Vi prövar ansökningar från de som

Migrationsverket arbetar med asylsökande och flyktingar genom att

Shirin Pettersson Henare. Tel: Teamledare på Mottagningsenheten i Borås. shirin.petterssonhenare@migrationsver. ket.

Omfattning. Uppdrag och historisk utveckling Brandskydd för upphandlade tillfälliga asylboenden Brandskydd för hyrda lägenheter

Mars Mottagande av asylsökande

Agenda. Migrationsverkets uppdrag och ansvar. Upphandlingskrav boendemiljö. Besiktning och uppföljning. Frågor. Kenneth Karlsson

Februari Ett gemensamt ansvar för mottagandet av asylsökande

asylsökande och flyktingar?

Juni Leif Andersson verksamhetsexpert

Presentation Länsstyrelsen Gävleborg Gustav Wilhelmsson

Migration som möjlighet

Informations- och prognosbrev

Frågor och svar Inventering av evakueringsplatser för asylsökande

Migration som möjlighet

Avsiktsförklaring om ett förstärkt mottagande av asylsökande och nyanlända i Älvdalens kommun

OKTOBER Uppdrag och lägesbild

Behovsplan för bostäder till nyanlända flyktingar

Möte i Lunds arbetarekommun

Mars Stockholm 26 september 2016

Politikerhelg i Skåne

Statliga ersättningar efter PUT. Bosättnings- och statsbidragsenheten Norrköping

Kommunledningskonferens Skåne

Några grundläggande begrepp och prognossiffror 2014

Information om ensamkommande barn

Du är nyckeln till fler bostäder för våra inflyttare

Migrationsverket arbetar med asylsökande och flyktingar genom att

Om ensamkommande barn

Information om ensamkommande barn

Avtal som regleras av Lag (2012:978) om uthyrning av egen bostad

Vård- och omsorgsberedningens presidiekonferens Västmanland

ETT VÄRDIGT MOTTAGANDE SÖDERTÄLJE KOMMUNS FÖRSLAG PÅ ASYL- OCH FLYKTINGMOTTAGNING VEBO

Flyk%ngmo*agande i Västerbo*en

När människor tvingas återvända. Michael Williams, Team Support Migration, Svenska kyrkan

Uppehållstillstånd 2014

Statlig ERSÄTTNING till kommuner och landsting

Om ensamkommande barn

Asylsökande, nyanlända och personer som vistas i Sverige utan tillstånd (tidigare kallade gömda och papperslösa)

April Information om ensamkommande barn

Avtal som regleras av Hyreslagen (12 kap. Jordabalken)

Bostadsförsörjning nyanlända

Överenskommelse om mottagande och bosättning av nyanlända invandrare

18 april Mottagande av asylsökande

Du är nyckeln till fler bostäder

Lokal överenskommelse Nyanländas etablering Åtvidabergs Kommun

Flyktingar i Bergs kommun.

60 miljoner människor

Information om ensamkommande barn

Ensamkommande flyktingbarn i Sverige Mötesplats Ensamkommande flyktingbarn, Voksenåsen den 9 juni 2016

Strategi för flyktingmottagande i Botkyrka kommun

Hur bor du egentligen?!

Ensamkommande flyktingbarn i Sverige Centrum för kommunstrategiska studier i Motala den 28 april 2016

Tillfälliga evakueringsplatser för asylsökande

HYRESAVTAL Inneboende

Befolkningsprognos flyktinginvandring

Skarpnäcks stadsdelsförvaltning. 1 av 14 stadsdelar i Stockholm. Närförort Segregerad Drygt invånare

Svensk författningssamling

Behovsplan för bostäder till nyanlända flyktingar

Överenskommelse med Integrationsverket om flyktingmottagande för år 2003

Till dig som söker asyl i Sverige

Revisionsrapport Granskning av rutiner för ansökan om ersättning från Migrationsverket. Härjedalens kommun

Nackas flyktingmottagande: statusrapport

Prognos över antalet asylsökande

Statlig ERSÄTTNING. till kommuner och landsting. Personer med uppehållstillstånd - efter mottagande i kommunen

Projekt Asylboenden för ensamkommande barn som fyller 18 år

(Bild från Nybros hemsida) Integration

Avtal. 1. Bakgrund. 2. Avtalstid. avseende verksamhet och bostadssociala merkostnader för genomgångsbostäder

32 % Året 2014 vid Migrationsverket. Antalet medborgarskapsansökningar ökade mest

Information ensamkommande barn - budget 2017

KALLELSE KOMMUNSTYRELSEN

Handlingsplan för att minska och motverka hemlösheten i Lunds kommun

In KS Projektbeskrivning om barns och ungas uppväxtvillkor, levnadsvanor och hälsa i Lindesbergs kommun, Folkhälsoteamet

AVTAL OM UPPLÅTELSE AV BOSTADSRÄTTSLÄGENHET I ANDRA HAND

Presentation från Mottagningsenheten, Migrationsverket

Snabba fakta om Asyl från Migrationsverket

Prognos maj 2019, ny prognos 29 juli 2019

Information om ensamkommande barn

VIMARHEM AB. Boskola 1 (3) Flytta in hos Vimarhem

Lokal överenskommelse om nyanländas introduktion i Dorotea

Fastighetsbeteckning/kommun

Förhyrning av bostäder till sociala ändamål i Genarp Dnr SN 2018/0199

Samhällsorientering och vägledning 2018

Asyl och flyktingmottagning

Statusrapport nyanlända

En delrapport från Folkpartiets integrationsarbetsgrupp

Mottagandet av ensamkommande barn i siffror

Beredskap och kapacitet för mottagande och bosättning av nyanlända

Utökat mottagande av ensamkommande flyktingbarn

Frågor och svar om mottagande av nyanlända

Region Nord Norrbotten

Mot bakgrund av inlämnade identitetshandlingar får

Aktuellt inom flyktingområdet december 2015

Om ensamkommande barn

Förändringar Asylersättningsförordningen

Integrationsplan

Informationsmöte om tillfälligt evakueringsboende på Stendalsvägen 61

Migrationsverket Bosättning och statsbidragsenheten

Revisionsrapport Granskning av rutiner för ansökan om ersättning från Migrationsverket. Ragunda kommun

Tillfälligt boende för asylsökande ensamkommande barn (HVB-hem) på Ulfsbergsgården i Tullinge

Flyktingersättning och planering. Eva Sahlén Västerås stad

TOMELILLA KOMMUN. Integrationsstrategi för Tomelilla kommun. Kf 169/2017 Dnr KS 2016/379

Transkript:

Kenneth Karlsson 010-4854313 kenneth.karlsson@migrationsverket.se

VARFÖR vill människor komma hit? VEM bestämmer? VAD gör Migrationsverket?

Jag blev så glad när jag förstod att vi kunde få komma ifrån kriget och flytta till min man som fått sitt uppehållstillstånd i Sverige. Dalaaya Jag lät hjärtat tala och flyttade till Tomas i Sverige. Mari

Jag bidrar med min IT-kunskap och svenskarna har lärt mig att bli mer miljömedveten. Mithun Det är svårt att försörja sig på att spela fotboll i Kroatien, där jag kommer från. Nikola

En av världens bästa datorutbildningar förde mig till Sverige. Marium När jag besöker min son och hans familj känner jag mig som hemma. Refika

Det känns härligt att vara svensk och få springa i den blågula landslagsdressen Isabellah

När jag tänker på allt jag och min familj varit med om så blir alla problem i Sverige små. Zanyar

Vi prövar ansökningar från de som vill flytta till Sverige för att bilda eller leva med sin familj vill besöka Sverige vill arbeta eller studera i Sverige vill bli svenska medborgare söker asyl samt ansvarar för mottagandet av asylsökande. Dessutom registrerar vi EU/EES-medborgare som vill bo i Sverige.

Uppehållstillstånd 2012 Gäststuderande 6 % Kvotuttagna 2 % Arbetsmarknadsskäl 18 % Flykting- och skyddsskäl 14 % EU/EES 23 % Familjeanknytning och adoptivbarn 37 % Totalt 111 090 personer

Kostnad per flyktingdygn 2012 (exklusive förvar) Totalt 380 kr/dygn Övrigt + samkostnader 143 kr 38% Kost/logi 57 kr 15% Ersättning 48 kr 12% Resor för avvisade och utvisade 4 kr 1% Personalkostnader 40 kr 11% Undervisning 27 kr 7% Sjukvård 61 kr 16%

Migrationsverket arbetar med asylsökande och flyktingar genom att ta ut och hjälpa kvotflyktingar att komma till Sverige pröva asylansökningar ansvara för boendet ansvara för förvarsverksamheten bistå vid återvändande till hemlandet.

Vilka är det som kommer? De största grupperna asylsökande under 2012 Syrien Somalia Afghanistan Serbien Eritrea Statslös 7 814 personer 5 644 personer 4 755 personer 2 697 personer 2 356 personer 2 289 personer Totalt kom 43 887personer

Prognos 2013 54000 nya asylsökande 26000 beräknas få uppehållstillstånd 50000 asylsökande inskrivna hos Migrationsverket 9000 personer med PUT/TUT 14500 Direktinresta anhöriga/1900 kvotflyktingar 48000 personer behöver tas emot i kommunerna (6000 platser saknas idag) 259 kommuner har överenskommelse om mottagande

Boende

Migrationsverkets anläggningsboende Ca 50000 asylsökande (nationaliteter, språk, barn, familjer,) 25000 har behov av boende från Migrationsverket 5000 lägenheter 8000 Tillfälliga boendeplatser 23 Enheter Flera hundra medarbetare Verksamhet i 150 kommuner 400 olika bostadsbolag

Tilläggsavtal Lägenhetsboende Vid förhyrning av bostadslägenheter ska hyresvärd erbjudas kompensation för ökade tappvattenvärmekostnader motsvarande 8 % av hyresbeloppet (gäller från 1 januari 2013) Enheterna anpassar befintliga hyresavtal succesivt (inget retroaktivt) och vid nyetablering erbjuds hyresvärd direkt

Tilläggsavtal Parterna är överens om följande tillägg till hyresavtal med dnr enligt ovan. Utöver hyran betalar Migrationsverket ett tillägg motsvarande åtta (8) procent av hyresbeloppet. Beloppet utgör ersättning för ökad förbrukning av tappvattenvärme. Normalt lägenhetsslitage samt normalt slitage av vitvaror ingår i grundhyran. I samband med tillträdet av lägenheten ska gemensam besiktning göras av lägenhetens skick. Vid avflyttning ska gemensam avflyttningsbesiktning göras. Under hyrestiden ska Migrationsverket genomföra kvartalsvisa besiktningar av lägenheten. 3 (3) På tillträdesdagen ska lägenheten vara i sådant skick som anges i Jordabalken 12 kap. 9. Under hyrestiden ansvarar hyresvärden för att hålla lägenheten i sådant skick som framgår av Jordabalken 12. Kap. 15. Migrationsverket ska väl vårda lägenheten i enlighet med vad som framgår av Jordabalken 12 kap. 24. I enlighet med vad som framgår 24 ska verket anmäla skador och brister i lägenheten till hyresvärden. För skador och brist i lägenheten som hyresgästen ansvarar för ska tillämpas SABO/Repab nyckeltal för lägenhetsreparationer. Detta tilläggsavtal har upprättats i två likalydande exemplar varav vardera parten tagit varsitt. Ort och datumort och datum ---------------------------------------- --------------------------------------- UnderskriftUnderskrift

Standard för Migrationsverkets anläggningsboende 2010-2011 Ett samarbete mellan Projektet är medfinansierat av Europeiska flyktingfonden

INNEHÅLL OCH SAMMANFATTNING AV SIS WA: LÄGENHETSBOENDE FÖR ASYLSÖKANDE 1. Principer och individuella hänsyn vid tilldelning av plats i boendet (Generella principer, placeringsanpassning, samverkan, miljö, socialtstöd, barn, individuella hänsyn, smittsam sjukdom, boende vid vårdbehov) 2. Lägenheter: Skick och underhåll (Lägenhetsbestånd, ansvar, lägsta godtagbara standard, lägenhetsinredning, badrum och kök, skötsel och underhåll, vårdnadsplikt, brandskydd) 3. Funktionell utrustning (Lös lägenhetsutrustning (möbler), husgeråd, sängkläder, trygghetsutrustning) 4. Information/utbildning (material, upplägg och genomförande)

GENERELLA PRINCIPER FÖR EN GOD OCH ENHETLIG FYSISK BOENDEMILJÖ Gemensam nationell standard Barnperspektiv Decentraliserat och normaliserat lägenhetsboende (Självhushåll, två personer per rum, traditionella hyreskontrakt, allmänna och vedertagna ordningsregler Tillgång till samhällsservice (Migrationsverket, hälso- och sjukvård, skola, affärer/bankautomat, kommunikationer) Individuella hänsyn vid tilldelning av plats i anläggningsboende Förtroendeskapande samverkan/samarbete med externa intressenter Funktionell utrustning

MILJÖ Asylsökande ska erhålla en boende miljö som garanterar ett skydd mot ohälsa Hyrda lägenheter ska kännetecknas av: att vara rena och fräscha och i gott skick att städ och rengöringsutrustning tillhandahålls av Migrationsverket att asylsökande ska medverka i vårdnadsplikten av lägenheterna

BARN Barnfamiljer ska erbjudas egna lägenheter Barn ska erhålla egen studiemiljö (skrivbord, avskärmningsvägg) Ungdomar ska inte behöva dela sovrum med föräldrar Barnsäkra eluttag, fönsterkedja, spisskydd Särskild säkerhet och brandutbildning Barnkonsekvensanalys

FUNKTIONSNEDSÄTTNING Alla mottagningsenheter ska ta emot asylsökande som har särskilda behov Varje mottagningsenhet ska ha lägenheter som är handikappvänliga och anpassade för personer med funktionsnedsättning. Lägenheten ska: ligga på bottenvåningen vara tillgänglig för rullstol. ha bredare dörrposter sakna trösklar ha anpassade badrum och kök som ska kunna användas av personer som behöver använda rullstol.

SMITTOSAM SJUKDOM Migrationsverket ska erbjuda egen lägenhet på en ort med närhet till adekvat specialiserad sjukvård och psykosocialt stöd.

HBT/Q HBT/Q personer ska prioriteras när det gäller anläggningsboenden i närheten av större städer, för där finns organisationer och nätverk som kan stödja dem Asylsökande ska ha rätt till information om att de kan få hjälp med sin situation som HBT/Q person om de har problem med boende av detta skäl Det kan var eftersträvansvärt att en HBT/Q person inte placeras tillsammans med landsmän

MIGRATIONSVERKET SKA REGELBUNDET KONTROLLERA HYRDA LÄGENHETER Vid varje avflyttning och inflyttning Planerad minst en gång per kvartal Sträva efter att minst 1 gång per år genomföra kontrollen tillsammans med hyresvärden RENOVERINGS-OCH UNDERHÅLLSGRUPP Som en del i Migrationsverkets vårdnadsplikt av hyrda lägenheter samt att omsättningen av boende är mycket hög ska det inom varje mottagningsenhet finnas någon form av renoverings-/underhållsgrupp. Syftet med arbetet är att de hyrda lägenheterna hela tiden ska vara fräscha och i gott skick. KVALITETS OCH UNDERHÅLLSKONTROLL

FUNKTIONELL UTRUSTNING 1. Möbler Migrationsverket tillhandahåller möbler i lägenheterna beroende på antalet boende per lägenhet 2. Husgeråd Varje hushåll ska få ett individuellt startpaket av Migrationsverket. Paketet får behållas vid flytt från boendet 3. Sängkläder Varje enskild individ ska få ett individuellt startpaket av Migrationsverket. Paketet består av två delar 4. Städutrustning Migrationsverket ska tillhanda hålla utrustning och rengöringsmedel

INTRODUKTION I BOENDET Fastighetsägaren och Migrationsverkets mottagningsenhet ska samarbeta när det gäller asylsökandes introduktion i boendet. Samarbetet kan omfatta någon form av boendefaddersystem Ovanstående verksamheten ska finnas på samtliga mottagningsenheter Brandutbildning Grundläggande brandutbildning ska ges till alla, även barn

BRANDSÄKERHET Brandvarnare i varje sovrum och hall Brandfilt i varje lägenhet Brandinformation och brandutbildning till samtliga asylsökande, ABO och EBO, (på rätt språk) Personal som arbetar med boendefrågor ska ha en mycket hög kompetens beträffande brandsäkerhet

Övergripande Utvecklingsbehov Inget brandskyddssystem för Migrationsverkets anläggningsboende

Att kommunicera om brandskydd mellan myndighet och den enskilde relationen mellan Migrationsverket och den asylsökande KOBRA 2012 2014

Syfte Att förbättra Migrationsverkets arbete med att stärka brandskyddet för den heterogena gruppen asylsökande i Sverige, genom utvecklad, standardiserad och kvalitetssäkrad riskkommunikation i relationen mellan myndigheten och den enskilde individen

Målsättning Beskriva förutsättningarna vad gäller brandskyddet för asylsökande, utifrån ett kommunikationsperspektiv med fokus på relationen mellan asylsökande och anställda vid Migrationsverket Leda till nya produkt och tjänstedemonstrator Utvecklings av strategiska nätverk Genom ökad kunskap skapa förutsättningar och påbörja ett arbete med att ta fram en Svensk standard för brandskyddet för särskilt utsatta asylsökande

Genomförande Aktivitet Innehåll 1 Idéoch metod förankring 2 Vetenskaplig studie 3 Tjänstedemonstrator 4 Förstudie Svensk Standard: Brandskyddet för Migrationsverkets anläggningsboende

Aktivitet: Idé och metodförankring Innehåll: Att sprida information och projektet och skapa intresse och engagemang

Aktivitet: Vetenskaplig studie Innehåll: En övergripande kartläggning av tidigare erfarenheter av kommunikation av brandskydd för asylsökande Asylsökandes perspektiv vad gäller risk förståelse Relationen mellan myndighet och den enskilde vad gäller upplevelser, erfarenheter och agerande som har betydelse för riskkommunikation om brandskydd

Aktivitet:Tjänstedemonstrator Innehåll: Att belysa Migrationsverkets behov Framtagande av konceptverktyg som kan användas för att överblicka, utvärdera och följa upp brandskyddet på Migrationsverkets anläggningsboende

Aktivitet: Förstudie Svensk SIS Standard Innehåll: Specifikation för en Svensk standardiseringsprocess av brandskyddssystem för Migrationsverkets anläggningsboende