VAD ÄR ETIK OCH MORAL? Etik (av grekiska ethos = sed, vana. Läran om vilka seder och bruk som människan använder. Etik kan också definieras som läran om moralen. Ordet moral kommer från latinet och är egentligen synonymt med etik, men brukar knytas till människors praktiska handlande, hur vi konkret handlar.
Etik teoretisk reflektion över moralen, du beskriver hur du tänker när det gäller rätt eller fel och gott eller ont. Du reflekterar över din moral, om vad som är rätt eller fel. Du uttrycker din etik i det du säger. Moral den konkreta tillämpningen av regler och normer du visar din moral i en praktisk handling som du utför. Ett exempel: Jag bestämmer mig för att alltid göra det som är bäst för min son, det är min etiska huvudtanke. I praktiken kan det innebära att jag då ljuger för honom för att skydda honom, det är det moraliska handlandet
Moraliska frågor handlar om vad som är rätt och orätt, ont och gott. I moraliska frågor används ofta orden rätt, fel, gott, ont, bör, plikt och rättvisa. Moraliska problem kan vara små eller stora, de finns överallt och har diskuterats genom alla tider. Moraliska problem blir ofta särskilt tydliga i extrema situationer: Engelsmannen Scott nådde Sydpolen 18 januari 1912, en månad efter norrmannen Amundsen. På hemvägen skadades en av Scotts fyra kamrater. Skulle han tas med av de övriga eller lämnas kvar? Att ta med den skadade kamraten innebar en stark ökad risk för att hela gruppen skulle duka under.
Hur skulle ni göra? Stående: Oates, Scott och Evans. Sittande: Bowers och Wilson. 18 januari 1912
Scott beslöt att ta med den skadade. Resultatet blev att alla fem dog i slutet av mars, bara 18 kilometer från en stor proviantdepå. Var det rätt eller fel val? Svaret är inte självklart. Om man tittar på effekterna eller konsekvenserna av Scotts val, vad kommer man fram till då? Detta synsätt kallas konsekvensetisk eller teleologisk etik. (Grekiska telos betyder ändamål, alltså ändamålsetik.) Om man istället tittar på att det finns vissa handlingar som man bara inte får göra och andra som man måste göra, att handlingarna på något sätt är goda eller dåliga i sig själva, oavsett resultaten. Att det är handlingen i sig och inte resultatet av den som är det viktiga. Gjorde då Scott rätt eller fel? Detta synsätt kallas pliktetik. Scott kunde hänvisa till principen överge aldrig en skadad kamrat.
Etikens tre huvudvägar PLIKTETIK: Det finns regler för vad som är rätt och fel. Så länge du följer reglerna är allt väl. (Exempel: tio Guds bud.) KONSEKVENSETIK: värdet ligger i de konsekvenser/resultat som en handling medför. (Exempel: döda Hitler, vita lögner) SINNELAGSETIK: värdet ligger i den goda avsikten. God avsikt = rätt handling. (Exempel: stjäla pengar och skänka dem till Röda korset. Djurförsök. Även god avsikt att rädda den skadade kamraten, konsekvenserna är inte relevanta)
- Immanuel Kant. Pliktetik - Enligt den pliktetiska teorin är en handling alltid rätt om den följer en i förväg bestämd plikt eller regel. - Man ska styras av sitt förnuft. - Det finns allmänna moraliska lagar som gäller alla människor. - Kant menade att en viss handling ska upphöjas till allmän lag för att handlingen ska vara etiskt rätt. Exempelvis: tala alltid sanning. Om en person frestas att bryta ett löfte kan han fråga sig vad som skulle hända om alla människor skulle göra på samma sätt. Kant hävdade också att en människa aldrig får använda en annan människa som medel för att nå ett visst mål.
Pliktetikerns problem: Det finns många plikter hur ska man göra om olika regler krockar med varandra? En äkta pliktetiker får inte rangordna olika regler genom att se på effekterna. Ex: Regeln att hjälpa andra kan kollidera med regeln att inte använda våld. Får man exempelvis använda våld för att avvärja ett större våld? En pliktetiker får bara ta hänsyn till handlingen i sig. Varför väljer man en viss plikt? Vilka principer stödjer man sig på och varför? Om man exempelvis hänvisar till Gud eller en helig bok är det auktoriteter som andra kan ifrågasätta. Hur vet du att den auktoritet som du stödjer dig på har rätt? Den främsta kritiken handlar om att pliktetikern inte tar hänsyn till konsekvenserna, till den konkreta situationen. Det är svårt att ställa upp allmänna lagar som gäller i alla situationer.
Exempel: På det katolska Irland är aborter förbjudna i lag. På Irland är uppfattningarna om det riktiga i detta delade. Irländska kvinnor som vill göra abort brukar i tysthet åka till England, där lagstiftningen är annorlunda, och få aborten utförd där. I början av 1990-talet blev en fjortonårig flicka våldtagen av sin väninnas far. Hon anmälde våldtäktsmannen och under rättegången framkom det att hon var gravid det var en del av bevisningen. Hon ville åka till England för att få abort, men konservativa krafter försökte hindra henne att resa. Flickans problem blev en stor politisk fråga. Irland framstod som ett efterblivet land, som tvingar femtonåriga flickor att föda barn som de inte vill ha. Dessutom var det tveksamt om Irland, som är EU-medlem, kunde hindra en av sina medborgare att åka till ett annat EU-land, England. - Vad är rätt och fel?
Ett annat exempel är ett fall från Brasilien, där en nioårig flicka blev gravid efter övergrepp från sin styvfar. När hon genomförde abort blev både hon, mamman, läkaren som utförde aborten och barnmorskan bannlysta från Katolska kyrkan. Att döda är fel abort är alltid fel. (Det var dessutom tvillingar, så även om flickans liv var i fara var det ändå två liv mot ett ) Vilken slags etik följer Katolska kyrkan och vilken auktoritet hävdar de? Går det att förstå deras tankesätt?
Pliktetiker anser sammanfattningsvis att det finns vissa handlingar eller plikter som vi bör utföra oavsett konsekvenserna. Vad som är rätt eller fel bestäms av en samling plikter. Exempelvis ska man alltid tala sanning, hjälpa de som är i fara, lyda sina föräldrar, inte skvallra, inte fuska, inte vara otrogen. Med hjälp av vårt förnuft kan vi tänka och dra logiska slutsatser och därmed komma fram till vad som ska gälla och hur man ska handla. Kant: Handla alltid så att ditt handlande kan upphöjas till allmän lag.
Konsekvensetik Den etiska teori som har fått mest genomslagskraft i vår tid är utilitarismen som utvecklades i England under 1700-talet. (Latin utilitas = nytta) Utilitarismen är en konsekvensetisk teori, dvs handlingens etiska värde avgörs av dess följder, dess konsekvenser. Största möjliga lycka för största möjliga antal. Det gäller att försöka förutse vilka möjliga resultat eller konsekvenser en handling kan få. Exempel: Vad kan tänkas hända om jag pallar äpplen? Blir jag upptäckt eller inte? Vilka eventuella bestraffningar kan jag råka ut för? Är handlingen ett första steg på en brottslig bana? Kommer jag få dåligt samvete för det jag gjort? När man analyserat alternativen som handlingen kan leda till, ska man försöka jämföra och värdera konsekvenserna. Den handling som anses ge bästa önskvärda effekt är rätt.
Konsekvensetikerns problem: Vet vi vad vi vill uppnå? Vad är goda effekter? Om det inte är självklart vad som är eftersträvansvärt, hur kan man då motivera sitt val av det goda? Om vi eftersträvar lycka, vad menar vi då med lycka? (Och även när vi vet vad vi eftersträvar, är det inte säkert att vi får de effekter som vi hade hoppats) Vem ska få del av det goda? Effektetiker måste någorlunda kunna förutsäga effekterna av sina handlingar, vilket inte är lätt. Och kan vi veta effekterna av kärnkraften eller den moderna genetiken? I princip skulle konsekvensetiska principer kunna rättfärdiggöra nästan allting. Exempelvis skulle folkmord kunna rättfärdiggöras om man kunde bevisa att den samlade lyckan för flertalet ökades.
Hade det varit rätt att mörda Hitler för att undvika Förintelsen?
Ett ytterligare exempel: Stina och Emil är tillsammans. Efter gymnasiet åker Stina till Bryssel för att arbeta som au-pair, medan Emil lumpar. Båda är mycket förälskade i varandra och lovar varandra trohet och uppriktighet. Efter tre månader i Bryssel får Stina veta att en god vän till henne har dött. Samtidigt tycker hon att Emil är dålig på att maila. Hon trivs inte heller bra i familjen. Så kommer hennes gode vän Tor förbi på besök. Han tröstar henne och efter ett par glas vin slutar kvällen med en kärleksnatt. Efteråt ångrar sig Stina mycket och känner att hon älskar Emil än mer än förut. Till jul kommer Emil ner och hälsar på. Stina funderar på om hon ska berätta vad som hänt. Men hon tror att Emil skulle bli förtvivlad, kanske göra slut. Samtidigt tycker hon att det är hennes plikt att berätta, eftersom de lovat att vara uppriktiga. Men hon tror inte att det kommer något bra ut av det. Hur ska hon göra? Vad ska Emil göra?
Sinnelagsetik Sinnelagsetiken menar att en handlings etiska värde avgörs främst av den avsikt eller det motiv som ligger bakom handlingen. Det är inte handlingens verkningar utan avsikten med handlingen som bestämmer värdet av det hela. Har du bara ett kärleksfullt sinne så handlar du automatiskt rätt, även om handlingen inte överensstämmer med någon speciell plikt eller leder till goda konsekvenser. Exempel: Du har grälat med en kamrat och ni har skilts åt som ovänner. Efter en tid kommer kamraten tillbaka och ber dig uppriktigt om förlåtelse. Om du säger att du förlåter honom/henne men inom dig inte menar det har du då handlat rätt enligt sinnelagsetiken? Det kristna kärleksbudet: Allt vad ni vill att människor ska göra för er, det ska ni också göra för dem (Matteus 7:12) uppfattas som regel sinnelagsetiskt.
Sinnelagsetikens problem: Problemet är att goda motiv inte alltid verkar leda till goda handlingar. Det är omöjligt för utomstående att säkert veta något om en annan människas motiv. (Vi kan bara veta vilka motiv någon säger sig ha. Att Magnus ger blommor till Karin och bjuder henne på restaurang verkar ju snällt, men hur vet vi att han inte bara är ute efter sex? Vi är ofta inte heller på det klara över våra egna motiv. Vi är inte isolerade från omvärlden. Vid en etisk bedömning bör vi ta hänsyn till helheten och inte godta ett argument som: Oj, vad tråkigt, det var inte alls min avsikt!
Sammanfattning: Vad är viktigast när vi avgör vad som är rätt i en handling? 1. REGELN Regler och lagar är viktigast = Pliktetiska ideal 2. RESULTATET Resultatet av handlingen är viktigast = Konsekvensetiska ideal 3. DEN HANDLANDE Den handlandes avsikt är viktigast = Sinnelagsetik