Hälso- och sjukvård HANDLÄGGARE DATUM DIARIENR Arbetsgrupp för närvård i Strängnäs 2010-01-27 HN-HOS09-219 UTVECKLINGSPLAN FÖR VÅRDCENTRALEN I STRÄNGNÄS Bakgrund I december 2006 fattade hälso- och sjukvårdsnämnden ( 62/06) beslut om att ytterligare en vårdcentral, som inte är samlokaliserad med den ursprungliga, skulle etableras i Strängnäs centralort. Inför fortsatt lokalplanering av ny vårdcentral arbetades under 2007 ett nytt närvårdskoncept fram för primärvården i Strängnäs/Mariefred. Konceptet låg sedan till grund för planeringen av den nya vårdcentralen och för de lokalmässiga förändringar som behövs i den befintliga vårdcentralen. I mars 2008 beslutade Hälso- och sjukvårdsnämnden ( 29/08) att föreslå landstingsstyrelsen att godkänna en etablering av ny vårdcentral i Strängnäs efter en lokalutredning baserad på det nya närvårdskonceptet. Landstingsstyrelsen godkände i april 2008 ( 53/08) att lokaler för ny vårdcentral skulle hyras i Strängnäs centralort. Sedan beslutet i april 2008 om etablering av ny vårdcentral i Strängnäs har förutsättningarna ändrats radikalt. Sveriges Kommuner och Landsting har tolkat Lagen om offentlig upphandling (enligt cirkulär 2009-01-09) att upphandling måste göras även för hyra av vårdcentralslokal om byggnaden ännu inte är uppförd. Lagen om Valfrihetssystem (LOV) ger ökade möjligheter för andra intressenter än landstinget att etablera vårdcentraler och två privata aktörer har via Hälsoval godkänts att öppna vårdcentral i Strängnäs fr.o.m. 2010. Detta medför att primärvården i Strängnäs blir starkt konkurrensutsatt och planeringen för den landstingsdrivna primärvården har därför ändrats från ett kommunövergripande närvårdskoncept till att säkra en kostnadseffektiv och konkurrenskraftig vårdcentral för en del av befolkningen i Strängnäs. Den befintliga vårdcentralen i Strängnäs är i stort behov av ombyggnad för att kunna konkurrera på lika villkor med de privata aktörerna som nu etablerar sig på orten. Landstingets ekonomiska situation gör att även beslut, som ännu inte genomförts och som ökar kostnaderna, måste omprövas. I förslag till fastighetsinvesteringar för perioden 2010 2014 framgår investeringsnivån för primärvården i Strängnäs. Den 1 januari 2010 övergick hemsjukvården i kommunal regi, vilket innebär en personalminskning som i sin tur påverkar lokalplaneringen för Strängnäs vårdcentral. Landstinget Sörmland Repslagaregatan 19 611 88 Nyköping Fax 0155-28 91 15 Tfn 0155-24 50 00 E-post landstinget.sormland@dll.se SID 1(7)

Förutsättningar för primärvården i Strängnäs I utvecklingen av närvården i Strängnäs centralort måste den allmänna samhällsutvecklingen med olika vårdaktörer och allt mer välinformerade individer beaktas. Befolkningen har stora förväntningar på primärvårdens kompetens och kvalitetssäkring. God tillgänglighet och respektfullt bemötande är en självklarhet för befolkningen. Landstinget har huvudmannaskapet för hälso- och sjukvården och har därmed det övergripande ansvaret för kompetens och kvalitetssäkring oavsett om vården drivs i privat eller landstingets regi. Landstingets primärvård är en del av division Närvård inom Hälso- och sjukvården. Strängnäs kommun har ca 32 000 invånare, i samma storleksordning som Katrineholms kommun, men inget sjukhus på orten. Närmaste sjukhusort är Eskilstuna och avståndet dit från Strängnäs centralort är 3,3 mil medan avståndet från Mariefred är 5,2 mil. Strängnäs kommun har 2009 en vårdcentral i centralorten och en i Mariefred. Katrineholm, med f.n. tre vårdcentraler och ett sjukhus, har 5,8 mil till Eskilstuna respektive 6,0 mil till Nyköping. Befolkning upptagningsområde per vårdcentral Kommun Invånare 081231 Vårdcentraler Invånare/vårdc. Eskilstuna 94 785 6 15 800 Strängnäs/Mariefred 31 715 2 15 900 Nyköping 50 973 4 12 700 Oxelösund 11 170 1 11 200 Trosa 11 362 1 11 400 Gnesta 10 179 1 10 200 Katrineholm 32 207 3 10 700 Flen/Malmköping 16 133 2 8 100 Vingåker 9 000 1 9 000 Sörmland 267 524 21 12 700 Ovanstående ansvarsområden är genomsnitt per kommun. För Strängnäs vårdcentral omfattar primärvårdsansvaret 2009 i praktiken cirka 21 000 personer, medan Mariefreds vårdcentrals ansvarar för cirka 11 000 personer. Närvårdskoncept för Strängnäs vårdcentral Inriktningen för vårdcentralen i Strängnäs centralort bygger på det tidigare framtagna konceptet för närvården i Strängnäs kommun (2008-02-27). SID 2(7)

I utvecklingen av den landstingsdrivna primärvården i Strängnäs innebär den nya situationen att resurserna ska anpassas till intäkterna samtidigt som en konkurrenskraftig primärvård ska bedrivas. Allmänheten har stora förväntningar på primärvårdens kompetens och kvalitet. God tillgänglighet och respektfullt bemötande är en självklarhet för befolkningen. En förutsättning för att leva upp till kommuninvånarnas förväntningar är en aktiv förebyggande hälsovård i syfte att minska sjukvårdsbehovet. Vårdcentralen i Strängnäs ska arbeta med förebyggande hälsovård och en kvalitetssäkrad sjukvård. Arbetet ska ske i samverkan med olika vårdaktörer, för att kunna bidra till att upprätthålla en god hälsa hos befolkningen. Vårdcentralen i Strängnäs ska erbjuda kommuninvånarna ett varierat utbud av hälso- och sjukvård. Vårdcentralen måste då leva upp till: - god vård med bred kompetens - god vård med hög kvalitet - god tillgänglighet - gott bemötande Vårdcentralen ska svara för vården av de mest vanligt förekommande åkommorna, som ofta är relaterade till livsstilen, sk livsstilssjukdomar. Dessa sjukdomar ökar mest och måste motverkas genom förebyggande insatser, men också genom sjukvårdsinsatser för de som redan är drabbade. Primärvården kommer alltså att få ta hand om ett växande vårdbehov helt enligt närvårdskonceptets inriktning att hälso- och sjukvård ska erbjudas på rätt vårdnivå. Det är då nödvändigt att ha rätt resurser, rätt organisation och rätt rutiner för att möta befolkningens ökade behov. Den nya situationen i Strängnäs med två privata vårdcentraler fr.o.m. 2010 tillför ytterligare en faktor att beakta i utvecklingsarbetet för Strängnäs vårdcentral, att kunna bedriva en primärvård i landstingsregi som kan konkurrera med privata alternativ. För att vårdcentralen i Strängnäs, ska kunna motsvara dessa förväntningar/krav måste det skapas rätt förutsättningar för: - att kunna skapa ett effektivt patientflöde med god tillgänglighet inom lokaler, som är anpassade till dagens och morgondagens situation - att behålla kompetent personal och samtidigt vara en attraktiv vårdcentral för nyrekrytering - att skapa en arbetsplats med ett tydligt uppdrag där det finns tid till det goda mötet och till reflektion SID 3(7)

- att skapa arbetsplatser där personalen ges möjlighet att utvecklas inom sin profession och tillsammans med andra medarbetare för att ge patienterna ett brett och kompetent omhändertagande Vid anpassning av lokalerna och utveckling av omhändertagandet ska särskilt förutsättningarna för såväl barn som personer med funktionsnedsättning beaktas. Särskild hänsyn ska också tas vid upprättande av en inbjudande närvårdsentré, där man direkt får vägledning av personal i receptionen. Entrén ska även inrymma möjligheter att ge olika typer av hälsoinformation, t.ex. hälsotorg, egenvårdsråd, råd från apoteket, aktuellt från vårdcentralen, så att besökaren känner sig både välkommen och välinformerad. Förslag till ombyggnad av vårdcentralen Strängnäs Ett förarbete om disposition av befintlig vårdcentral utfördes vid tidigare arbete med nytt närvårdskoncept för Strängnäs/Mariefred och planering av ny vårdcentral i Strängnäs centralort. Underlaget kan nu till viss del nyttjas vid planeringen av ombyggnad av den befintliga vårdcentralen. Grundkonceptet för ombyggnaden är att skapa bättre patientflöden för en snabbare genomströmning och bättre tillgänglighet. Vårdcentralen i Strängnäs ska efter ombyggnad kunna inrymma: Primärvårdsmottagning för 10-12 000 invånare Specialistsjuksköterskemottagningar Specialistläkarmottagningar Mottagning för rehabilitering ASIH (avancerad sjukvård i hemmet) för hela kommunen Laboratorieverksamhet Ljusbehandling (ansvarig: hudkliniken) Familjecentral kopplat till vårdcentralen finns lokaliserad i Gula rosornas by. Anpassning till nya vårdhygienkrav I samband med ny- och ombyggnationer blir det allt mer viktigt att lokalerna anpassas till de senaste kraven för vårdhygien. Verksamhetschefen för Smittskyddsenheten har därför fått bedöma om sk MUE-rum (kombination expedition och undersökningsrum) är lämpligt ur hygiensynpunkt. Smittskyddsenheten rekommenderar att man skiljer på undersökningsrum och expedition när möjligheter ges vid om- eller nybyggnad med hänvisning till Svensk Förening för Vårdhygien som utformat en skrift om vårdhygieniska aspekter vid ny- och ombyggnation (BOV). SID 4(7)

Utdrag ur skriften: Grunden för att förebygga vårdrelaterade infektioner är att korrekta och sakligt underbyggda omvårdnads- och vårdrutiner tillämpas. För att understödja de infektionsförebyggande effekterna som rutinerna syftar till krävs en vårdhygieniskt genomtänkt lokalplanering. För verksamheterna gäller att nödvändigt antal expeditioner och andra administrativa rum ska finnas, men dessa får endast användas för avsedd verksamhet. De ombyggda lokalerna ska anpassas till de vårdhygieniska rekommendationerna gällande expeditioner och undersökningsrum. Förändringar i den planerade vårdcentralen Dagens kombinerade mottagnings- och undersökningsrum (MUErum) ersätts med separata expeditioner och undersökningsrum för att undvika vårdrelaterade infektioner. Ett separat infektionsrum kommer att ha ingång direkt utifrån, för att undvika smittspridning. Expeditionerna disponeras enligt landstingets rekommendationer, dvs expeditionerna delas mellan flera personer. Mottagningslokalerna planeras så att vårdcentralen utan svårigheter kan ha öppet även kvällstid men utrymmet för kvällsöppet avgränsas, så att hot- och våldsriskerna reduceras. Ombyggnationen sker inom befintliga lokalytor och nuvarande rehabmoduler avvecklas under våren 2010. Antalet undersökningsrum reduceras mot tidigare planering och utgår helt från ett effektivt patientflöde. Gemensamma lokaler samutnyttjas med landstingets andra hyresgäster i största möjliga utsträckning. Befintliga tvättställ i expeditioner behålls för att uppnå flexibiliteten i rumsanvändningen. Faktorer som påverkar hyreskostnaden Länets vårdcentraler har olika förutsättningar och det går inte att utan vidare jämföra ytor och hyreskostnader. Vissa åtgärder för den nu planerade ombyggnaden vid vårdcentralen Strängnäs är resultatet av moderna hygienbedömningar, men också beroende på givna förutsättningar i lokaldispositionen, vilket påverkar hyreskostnaden på ett negativt sätt jämfört med många andra vårdcentraler i länet: Skilda undersökningsrum och expeditioner. Ett separat infektionsrum med egen ingång utifrån. Ett befintligt ambulansintag som ej kan flyttas. En stor gymnastiksal, som inte är lämplig att bygga om och inte möjlig att flytta. SID 5(7)

Ett minilab efter fastlagda kriterier kräver en stor lokalyta. Lokalytor som ersätts i särskild ordning för ASIH, ljusbehandling och fotvård. En ny entréhall för att leva upp till intentionen om en välkomnande och informativ entré med reception. Befintlig entré måste finnas kvar för andra hyresgäster. Dessa hyresgäster, psykiatrin och tandvården måste också utnyttja befintlig korridor förbi rehab, men där svarar primärvården för hela hyreskostnaden. Den separata familjecentralen följer fastlagda rekommendationer för familjecentraler i Sörmland. Vårdcentralen i Strängnäs får därför högre hyreskostnader vid jämförelse med andra vårdcentraler. Förslag till upprustning av byggnaden och byggnadstekniska system i samband med ombyggnad av vårdcentralen Strängnäs komplettering från Service Fastigheter Vårdcentralen Strängnäs är byggd 1968 och har bara genomgått smärre anpassningar till verksamheten. Underhåll av ytskikt är gjort på 80-talet. Vad gäller de fastighetstekniska systemen är det i stort sett från det att huset byggdes. Ett undantag är att uppvärmningen som idag sker med fjärrvärme istället för eldning av olja. Ur energisynpunkt är huset inget bra exempel. Det är ett gammalt ventilationssystem med eftervärmning vid tilluftsdonen med dålig verkningsgrad. Ventilationssystemet styrs idag av analogt system med stora begränsningar i möjligheten att optimera systemet. Byggnaden i sig är dålig ur isoleringssynpunkt, framför allt är ytterväggarna dåligt isolerade. Taket, som är av papp, är omlagt för 15 år sedan. Det är omlagt med en teknik som inte är vanligt förekommande idag eftersom den pappläggningen riskerar att läcka i stor utsträckning. Vilket också är fallet för Strängnäs VC Avloppsstammarna som är 40 år bör bytas för att undvika framtida problem med läckage och stop. Elsystemen är precis som övriga delar i huset av äldre snitt. Det gäller bla brandlarms- och patientsignalsystemet. Åtgärdsförslag byggnad och byggnadstekniska system Ombyggnad av ventilationssystemet med digital styrning och utan eftervärmning SID 6(7)

Installation av radiatorsystem som ersättning av eftervärning vid fönsternischerna Utbyte av avloppsstammar Tilläggsisolering av ytterväggar eventuellt tilläggsisoleras takbjälklaget i samband med omläggningen av yttertaket Nytt brandlarmssystem Nytt patientsignalsystem De här åtgärderna ska finansieras inom Service Fastigheters ramar för underhåll och fastighetsägarinvesteringar Ekonomiska beräkningar Kostnadsuppskattningen som gjorts utifrån redovisat förslag uppgår totalt till 33,5 mnkr. Kostnaderna är uppdelade i tre poster: Fastighetsinvestering avseende verksamheten Fastighetsunderhåll Fastighetsägarinvestering Totalkostnad 14,0 mnkr 7,0 mnkr 12,5 mnkr 33,5 mnkr Av den totala kostnaden är 14,0 mnkr hyresgrundande, vilket ger en total hyreskostnad för Strängnäs vårdcentral på 2,8 mnkr per år. Objekt Lokalarea Hyreskostnad Vårdcentralen 1 283,5 m2 1 900 000 kr/år Rehab 704,0 m2 650 000 kr/år ASIH 180,5 m2 250 000 kr/år Totalt 2 168,0 m2 2 800 000 kr/år Den beräknade hyreskostnaden efter ombyggnad ger en hyreskostnadsökning för vårdcentralen Strängnäs på 350 000 kr/år. SID 7(7)