FSPOS & SOES - Beskrivning för att tydliggöra gränsdragning

Relevanta dokument
FSPOS Strategisk plan

Riskanalys för myndigheterna inom SOES

SOES samverkansövning 2014: Övningsrapport

SOES övningsplan

Strategi för förstärkningsresurser

Verksamhetsplan SOGO. Verksamhetsplan 2015 för samverkansområdet Geografiskt områdesansvar

Nationell risk- och förmågebedömning 2017

Utlysning av forskningsmedel: Ett resilient betalningssystem

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering

Styrande dokument. Styrdokument för krishantering Oskarshamns kommun. Fastställd av Kommunstyrelsen , 97

Så är vi redo om krisen kommer

MSB för ett säkrare samhälle i en föränderlig värld

Plan för hantering av extraordinära händelser. Motala kommun

HÖGRE REGIONAL GRUNDSYN FÖR MILITÄR- REGION MITT

Strategi för hantering av samhällsstörningar

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010

Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet

Handlingsplan för Samhällsstörning

Förenklad rapportering av regionernas riskoch sårbarhetsanalys 2019

Försvarsdepartementet

Plan för att förebygga och hantera extraordinära händelser. Beslutad av kommunfullmäktige 25 september 2017, 102/17, Dnr KS2017.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (10) Anvisningar om hur statlig ersättning för kommunernas krisberedskap får användas

Samverkansområden med särskild vikt på Samverkansområdet Farliga Ämnen, SOFÄ

Den moderna räddningstjänsten arbetsmiljön i fokus för effektivare insatser. Rorsersberg den 4 november 2010

Ivar Rönnbäck Avdelningschef. Avdelningen för utbildning, övning och beredskap

regional samordning och inriktning av krisberedskap och räddningstjänst i Södermanlands län

Mötesplats SO - anslag 2:4 Krisberedskap. 22 mars 2017

B-samordningsprojektet och behovsanalysprocessen

Plan för extraordinära händelser Mjölby kommun Dnr. 2012:186

SOES samverkansövning 2015: Övningsrapport

Bilaga 1 Aktö rernas syfte öch delma l

REGIONAL SAMORDNING OCH INRIKTNING AV KRISHANTERING OCH RÄDDNINGSTJÄNST I SÖDERMANLANDS LÄN

Verksamhetsplan SOGO. Verksamhetsplan 2016 för samverkansområdet Geografiskt områdesansvar

Regional ledningssamverkan

Fred kris krig Lagstiftning ur kommuners och landstings perspektiv

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum

Plan för ökad civilförsvarsberedskap KS

Kravprofil generaldirektör och chef för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

Konsekvensutredning rörande föreskrifter och allmänna råd om statliga myndigheters rapportering av it-incidenter

Säkerhetspolicy för Tibro kommun

Regional krissamverkan i Jönköpings län

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling

Legala aspekter - dispostion

Styrdokument för krisberedskap Sotenäs kommun , enligt överenskommelse med MSB och SKL

Överenskommelse om kommunernas arbete med civilt försvar

Utveckling av arbetet i samverkansområdena

Svenska kraftnäts arbete med risk- och sårbarhetsanalys

MSB:s arbete med samhällets information- och cybersäkerhet. Richard Oehme Verksamhetschef Samhällets informations- och cybersäkerhet (MSB)

Föreskrifter om risk- och sårbarhetsanalyser för kommun och landsting Remiss från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

Strategi för krisberedskap För åren Strategi för krisberedskap

Kommittédirektiv. Skogsbranden i Västmanlands län lärdomar för framtiden. Dir. 2014:116. Beslut vid regeringssammanträde den 14 augusti 2014

Remissvar till Ju2015/2650/SSK, betänkandet SOU 2015:23 Informations- och cybersäkerhet i Sverige Strategi och åtgärder för säker information i staten

Finansiella sektorns privat offentliga samverkan (FSPOS) Genomfört arbete

Civila aktörers beredskap SKYDD MOT OLYCKOR, KRISBEREDSKAP OCH CIVILT FÖRSVAR

Lägesbild av dagens totalförsvar och den återupptagna totalförsvarsplaneringen. Öv. Mats Klintäng, Försvarsmakten Magnus Dyberg-Ek, MSB

Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser

Översyn av samverkansområdena

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap MSB Informationssäkerhet

Plan för hantering av extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap

Vaggeryds Kommun. Säkerhetspolicy. Antagen av Kommunfullmäktige

Kommunal krisberedskap under kommande mandatperiod

Presentation av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap MSB

Svensk författningssamling

Bilaga 6. Sammanställning av enkätsvar

Prioritering och resurssamverkan vid samhällstörningar - Seminariedag inför övning Vindros 2016

Styrdokument för krisberedskap. Ragunda kommun

Civilt försvar grunder och aktuell information. Version juni 2018

Anslag 2:4 Krisberedskap, inriktning 2016

Regional utbildnings- och övningsstrategi

Forskning för ett säkrare samhälle

ÖVERENSKOMMELSE mellan parterna i Krissamverkan Kronoberg - SÅ SKA VI SAMVERKA I EN KRIS

Anvisningar för användning av statlig ersättning för landstingens arbete med krisberedskap och civilt försvar

Kommunikationsplan vid kris

Promemoria. Krisberedskapsmyndigheten skall därefter lämna ett förslag till överenskommelse till regeringen senast den 1 september 2003.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (11) Datum Diarienr Inriktning anslag 2:4 Krisberedskap 2018

Krisberedskap - Älvsbyns kommun

Bilaga Från standard till komponent

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser;

Civilt försvar Elförsörjningens beredskapsplanering påbörjas. Magnus Lommerdal

Kommunens geografiska områdesansvar. krishanteringsrådets samordnande roll. kbm rekommenderar 2007:1

Dnr STRATEGISK UTVECKLINGSPLAN STRATEGISK UTVECKLINGSPLAN. Foto: Lars Bäckman och Lena Hultberg

Styrdokument för krisberedskap i Markaryds kommun

Stora pågående arbeten

Ett säkert och kriståligt Finland Räddningsväsendets strategi

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (10) Datum Inriktning för att söka medel från anslag 2:4 Krisberedskap 2017

Styrdokument för Ljusnarsbergs kommuns krisberedskap

Vad vill MSB? Information till alla medarbetare om verksamheten 2014 med utgångspunkt i det vi vill uppnå i samhället

Anvisningar för användning av statlig ersättning för kommunernas arbete med krisberedskap och civilt försvar

KRISLEDNING I SIGTUNA KOMMUN

Plan. för hantering av samhällsstörningar och extraordinära händelser Beslutat av: Kommunfullmäktige. Beslutandedatum:

Styrdokument för krisberedskap i Överkalix kommun

Krisledningsplan för Oxelösunds kommun

Styrdokument för kommunens krisberedskap

Vägledning för arbetet i samverkansområdena

Målet för samhällets krisberedskap är att minska risken för, och konsekvenserna av, kriser och allvarliga olyckor

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap MSB Samhällets informationssäkerhet

De frivilliga försvarsorganisationerna. En oumbärlig kraft för samhällets försvar och krishantering

Nationella riktlinjer för samverkan i Rakel

Gräns för utkontraktering av skyddsvärd information

Transkript:

& - Beskrivning för att tydliggöra gränsdragning

Deltagande organisationer Representanter från kommuner = Adjungerande deltagare i 2

Former för samverkan Frivilligt samverkansforum med deltagare från det privata näringslivet och de offentliga institutionerna i finanssektorn. Förordningsstyrd samverkan enligt Förordning (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap. Utpekade myndigheter: FI, FK, PM, RG, SKV. Efter beslut av MSB ingår även AF och MSB. har även utsett adjungerande medlemmar: RB, Försvarsmakten samt representanter från kommun och länsstyrelse. 3

Organisation Organisation i tre nivåer: Fullmäktige (normativ): GD/VD från ingående organisationer möts vart annat till vart tredje år, långsiktigt inriktande av verksamheten Styrelse (strategisk): Representanter från ingående organisationer möts 4 gånger per år, löpande inriktnings- och resursbeslut för arbete Arbetsgrupper (operativ): Antal och fokus varierar, i dagsläget tre AG (Information, Kontinuitetssäkring och Övning) Organisation i tre nivåer: Chefsmöte: Genomförs årligen, inriktar arbetet inom. : Representanter från samtliga deltagande organisationer möts 6-8 gånger per år. Arbetsgrupper: Bedriver operativa arbete. Antal och fokus varierar, i dagsläget fyra AG (Struktur, Omvärld, Analys och Övning) 4

Inriktning Vision: Att samhällsviktiga finansiella tjänster alltid fungerar. Verksamhetsidé: Att ska stärka den finansiella infrastrukturen 1 genom att samverka, öva, kartlägga och dela information, och på så sätt värna sektorn och samhället. Syfte: ska verka för att enskilda individer, företag och det allmänna ska ha tillgång till och förtroende för att: samhällets betalningar 2 fungerar och systemen för att betala varor och tjänster fungerar. Att förebygga allvarliga störningar för att minska konsekvenser av händelser som kan få allvarliga samhällspåverkande effekter. Detta sker genom att ur ett samhällsperspektiv analysera risk och sårbarhet för kritiska resurser samt beroenden, dokumentera dessa, ta fram förslag för åtgärder, och tillställa ansvariga aktörer. 1. Den finansiella infrastrukturen har definierats som samhällsviktiga finansiella tjänster där underliggande kritisk infrastruktur inkluderas. 2. Med samhällets betalningar menas hela kedjan från generering av underlag för utbetalning till att mottagaren kan använda medlen. I målet ingår delar som de olika aktörerna inte har ett direkt ansvar för, men där avbrott påverkar mottagaren menligt. Exempel på detta är aktörer inom finansiella sektorn, för dessa gäller att analyserar och informerar om risker. 5

& ansvar, fokus och gränsytor Frivilligt nätverk med privata och offentliga aktörer som deltagare. Deltagarna är således med i för att de själva ser ett värde i det. överlämnar arbete för att möjliggöra för deltagarna att ta vidare arbetet internt, dvs. ingen kravställning mot enskilda inom, utan fokus på att informera, stötta och underlätta. -deltagarna kan verka för att finansiella tjänster fungerar inom deltagarnas verksamhetsområden. För att motverka sårbarheter i infrastruktur som andra aktörer ansvarar för söker samarbete och dialog. Gränsyta & Gränsdragningen innebär att analyser inom fokuserar på de berörda myndigheternas processer för ut- och inbetalningar, samt tillhörande aktiviteter, beroenden risker och sårbarheter. Det är även dessa aktörers samverkan som är föremål för gemensamma övningar och andra aktiviteter, såsom omvärldsbevakning. Motsvarande aktiviteter inom fokuserar på processer som sker mellan de privata och offentliga aktörer som ingår. Analyser fokuserar därmed på andra processer och det är den privat-offentliga samverkan som är fokus vid samverkansövningar. Arbetet i / innebär därmed inte ett dubbelarbete, utan kompletterar varandra. Gränsytan hanteras genom: Stående informationspunkt på styrelsemöten samt -möten. Löpande dialog och samordning av aktiviteter i arbetsgrupperna Samordning i aktivitetsplanering för att säkerställa effektivt arbete och undvika överlapp. Av regeringen utpekade myndigheter samt utsedda av MSB eller. Har till uppgift att samverka för att främja en helhetssyn i planeringen för krisberedskap och höjd beredskap. Samverkan sker i enlighet med det ansvar som finns beskrivet i respektive myndighetsuppdrag, och utan att kravställa eller kliva in på någon annan myndighets ansvar. överlämnar arbete för att möjliggöra för aktörer att ta vidare arbetet internt. -myndigheterna kan verka för att betalningar fungerar inom deltagarnas verksamhetsområden. För att motverka sårbarheter utanför söker samarbete och dialog. 6

Myndigheter med särskilt ansvar Systemansvar Finansinspektionen, Riksbanken och Riksgälden har ett särskilt myndighetsansvar att bedriva tillsyn, övervakning och krishantering gentemot företag inom den finansiella sektorn. Detta arbete bedriver respektive myndighet helt utanför ramen för samarbetet inom respektive Arbetet inom och syftar inte till att värdera på vilket sätt enskilda aktörer tillämpar eller uppfyller befintliga regler för att bedriva finansiell verksamhet. Samhällsövergripande ansvar Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har ansvar för frågor om skydd mot olyckor, krisberedskap och civilt försvar, i den utsträckning inte någon annan myndighet har ansvaret. Ansvaret avser åtgärder före, under och efter en olycka eller en kris. 7