BARNPERSPEKTIV I PSYKOSVÅRDEN

Relevanta dokument
Stöd för barn och familjen

Barn till allvarligt neurologiskt sjuka: en studie om implementering och utprovning av stödmodeller

TRE METODER FÖR ATT UPPMÄRKSAMMA OCH STÖDJA BARN TILL FÖRÄLDRAR MED PSYKISK OHÄLSA. Malmö Heljä Pihkala

BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN

Barnperspektivet inom Beroendevården

FÖRÄLDRASTÖD I GRUPP INOM PRIMÄRVÅRDEN FÖR BLIVANDE OCH NYBLIVNA FÖRÄLDRAR

CHECKLISTA FÖR KARTLÄGGNING AV BARNS SITUATION I FAMILJER MED MISSBRUK ELLER BEROENDE. Heljä Pihkala

Våld i nära relationer inom BUP- förekomst och behandlares erfarenheter av att identifiera våldet

En bättre relation Familjeintervention när en förälder har psykisk ohälsa

MONICA SÖDERBERG, SOCIONOM/KURATOR. Onkologikliniken, Västerås

Föräldrar till vuxna barn med narkotikaproblem - en utsatt men osynlig grupp

BEARDSLEE FAMILJEINTERVENTION FÖRA BARNEN PÅ TAL NÄR EN FÖRÄLDER HAR PSYKISK OHÄLSA, MISSBRUK ELLER ALLVARLIG SOMATISK SJUKDOM

Se till mig som liten är

Experiences of Screening for Postpartum Depression in Non-Native- Speaking Immigrant Mothers in the Swedish Child Health Services

Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013

Psykisk hälsa. Sofia Elwér, jämställdhetsstrateg. Emma Wasara, hälsoutvecklare.

1. KORTFATTAD LÄGESBESKRIVNING AV DE LOKALA UTBILDNINGSBEHOVEN

Barn som anhöriga. Nora Kathy, Pernilla Arvidsson, Christoffer Eliasson

SPECIALPEDAGOGISKT ARBETE I

Somatisk hälso- och sjukvård för personer med långvarig psykisk sjukdom Marie Rusner, forskningschef Södra Älvsborgs Sjukhus, adjungerad lektor

Studier anhörigas erfarenheter av mötet med psykiatrisk vård

Anknytning och omsorg när våld är vardag Små barn och trauma Sundsvall

Att vara barn när föräldrarna tvistar om vårdnad, boende eller umgänge

Vägledning till dig som är förälder, mor- och farförälder och professionell som i ditt yrke möter barn med funktionsnedsättning och deras familj

Barns behov av information, råd och stöd när en förälder är psykiskt sjuk hur efterföljs lagen?

Projekt Beardslee Familjeintervention. Ersta Vändpunkten

Projekt Barn som anhöriga

PREVENTIVA INSATSER OCH UTVÄRDERING AV STÖDGRUPPER

Utveckla barn - och föräldraperspektivet inom missbruks- och beroendevården

Att ställa frågor om våld

Enskilt föräldrabesök för pappa/vårdnadshavare inom Barnhälsovården

Samverkan varför, när och hur?

Att vara förälder till ett vuxet barn med narkotikaproblem

Hälsofrämjande arbete på BVC

Hälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom

Hur frågar man om våld, och vad får man för svar?

Pedagogik och ledarskap Kärnkompetenser för omvårdnad igår-idag-i morgon

SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN. Avancerad nivå/second Cycle

Stigma vid schizofreni och andra psykossjukdomar

Vad behövs? Syfte med arbetet med barn som anhöriga. Vad behövs? Perspektivförskjutning. Barn som anhöriga Lagstadgad rätt till stöd Vad behövs?

Vad krävs för att beakta barns behov av information, råd och stöd?

Amning & Jämställdhet

Barnperspektivet inom Beroendevården

Handbok -om skolans roll och möjligheter för barn som anhöriga

Bästa platsen att växa upp på

Hur kan vi möta barn som närstående vad säger forskningen? Ulrika Kreicbergs, Leg. Ssk, Med.Dr Professor

Mall för slutrapport delprojekt barn som anhöriga

Barns behov av information, råd och stöd när en förälder är psykiskt sjuk på väg mot ett familjefokuserat arbetssätt i vuxenpsykiatrin?

ATT UTVECKLA FAMILJEPERSPEKTIVET I MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRDEN. Per Jörnmyr, projektledare Karin Swensån Retzman, processledare

Hälsa och välbefinnande hos barn och ungdomar som har en förälder med progredierande neurologisk sjukdom

Utredning om barn och unga

43% upplever att sjukdomen påverkar dem i hög grad eller i mycket hög grad. Röster om RA. Röster om RA. Vardagsaktiviteter

Vad säger lagen? projekt När barn är anhöriga

Uppmärksamma den andra föräldern

Basutbildning våld i nära relation. Barn som har bevittnat våld Barn som har utsatts för våld

Amning & Jämställdhet. (c) Mats Berggren

Att fråga om våldsutsatthet som rutin i barnhälsovården. Värna våra yngsta

Samverkan kring barns och ungas psykiska hälsa inom SIMBA-området FAS II

JÄMSTÄLLT FÖRÄLDRASKAP FÖR BARNETS BÄSTA. Alexandra Thorén Todoulos & Ida Ivarsson

BARNHÄLSOVÅRD dåtid, nutid, framtid

Kan man bli sjuk av ord?

Fatumo Osman Sjuksköterska, lektor, forskare/högskolan Dalarna Forskare/Uppsala universitet

Årsrapport samordnare barn till psykiskt sjuka föräldrar och BIP Ryhov Jönköping 2016

Så här vill jag beskriva min uppväxt!

Webbaserade hälsoinsatser till unga vuxna, närstående till personer med psykisk ohälsa/sjukdom

Växelvis boende och barns upplevelse av stress

Vuxenpsykiatrins skyldigheter för patientens barn. Elin Lindén, socionom

Stöd till anhöriga och närstående

Barnhälsovård idag; det nationella barnhälsovårdsprogrammet

Barn som anhöriga - pyramiden

Frågor som ingår i skalan STRESS är: 1, 5, 7, 8, 9, 11, 13, 14, 15, 16, 19, 20, 21, 22, 24, 25, 29, 31, 32, 34, 35, 38, 41, 43, 44

Tidigt ingripande i familje- och närståendevåld på rådgivningsbyråer för mödra- och barnavård

Vad behöver verksamheten/arbetsgruppen utveckla för att stärka föräldraskapet och barnperspektivet i missbruks- och beroendevården?

Hälsofrämjande arbete på BVC

S2011/6353/FST (delvis) Socialstyrelsen Stockholm. Regeringens beslut

Klicka här för att ändra format

Februari Varför Familjecentral?

SEAM Stöd till chefer om psykisk ohälsa

Tysta(de?) Röster. Vem lyssnar på Rosengårdsbarn som lever med en psykiskt sjuk förälder? Med barnets ögon

Integrerade arbetssätt inom området psykisk ohälsa och missbruk/beroende

Barnets rättigheter i vårdnadstvister Göteborg den 30 mars Gunilla Cederström

Anhörigas möte med vården: Betydelsefullt bemötande från vårdpersonal

SCB: Sveriges framtida befolkning

Hur stödjer du barn med föräldrar i fängelse?

Diabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator

Handlingsplan för elevhälsoarbete. Alla elever är hela skolans ansvar! Brukets skola, Örebro kommun

Amning & Jämställdhet Av: Mats Berggren

Barnhälsovårdsprogram i samverkan med socialtjänst för barn i riskmiljöer

Somatisk vård för personer med långvarig psykisk sjukdom

Föräldrastöd. Göteborg 12 mars Jenni Niska Sid 1

Samhällets möjligheter att påverka barns hälsa och välfärd. Föräldraförsäkring Övriga transfereringar - barnbidrag etc.

Praktiknära FORSKNING evidensbaserade metoder hälsoekonomi ARBETSHÄLSA

Psykisk hälsa - främja och förebygga i skolan

Fler barn bor växelvis hos mamma och pappa

Regional riktlinje kring oro för väntat barn

Sjukhuskuratorns arbete med barn som misstänks fara illa VERONICA SVÄRD, DOKTORAND I SOCIALT ARBETE, GÖTEBORGS UNIVERSITET

Barns rätt enligt FN:s Barnkonvention

Att anmäla oro. - vem anmäler vilka och vad leder det till? Sofia Enell fil dr i socialt arbete Institutionen för socialt arbete

När livet känns fel. Maria Strömbäck med dr, specialistfysioterapeut Mottagning unga vuxna, FoU-enheten, Psykiatriska kliniken, NUS

MULTIMODAL REHABILITERING VAD ÄR DET OCH VARFÖR?

Transkript:

PROJEKTLEDARE: JENNIFER STRAND (E-POST: JENNIFER.STRAND@PSY.GU.SE) PROJEKTMEDARBETARE: KARIN GRIP & LISA RUDOLFSSON PROJEKTET FINANSIERAS AV FORSKNINGSRÅDET FÖR HÄLSA, ARBETSLIV OCH VÄLFÄRD

Projektets övergripande syfte Erfarenheter av Föra barnen på tal och Berdslees familjeintervention hos föräldrar med psykossjukdom och deras barn Föräldraförmåga och barns välbefinnande Symptom Trauma Mentalisering Erfarenheter av omsorg

Deltagare (initialt) Föräldrar med psykossjukdom (enkät + intervju) Partner (enkät) Barn (enkät + intervju) Åtta öppenvårdsmottagningar i Göteborg

Varför barnperspektiv i psykosvården? Hur många? 1 av 5 patienter har barn Vad händer? Ca 30-50% uppger allvarliga brister i sitt föräldraskap Vilka konsekvenser? Ca 40% av barnen kommer att utveckla egen psykisk ohälsa

Nationella riktlinjer och brist på evidensbaserat stöd Vad menar vi med familjeinterventioner? National Institutet for Care and Clinical Excellence (2014) The Royal Australian and New Zealand College of Psychiatrist (2016) Socialstyrelsen (2014) Evidensbaserat stöd och slutsatser från fyra metaanalyser Det finns stort behov av stöd för både föräldrarna och barnen Det saknas beprövade metoder specifikt utformade för gruppens behov (fast evidens saknas för specifika behov, dvs att de inte kan tillgodogöra sig annat föräldrastöd) Det finns behov av flexibla interventioner som kan erbjuda anpassat stöd utifrån barnets ålder, förälderns svårigheter samt familjens specifika svårigheter och styrkor

Hur kan vi förstå det bristande barnperspektivet i psykosvården? På ett samhällsplan: Institutionalisering Sterilisering Omhändertagande av barn Individperspektiv snarare än systemperspektiv Anti-stigmakampanjer

Åter till projektet Efter åtta månader hade samtliga åtta mottagningar genomfört en intervention (BFI) Vårt syfte vidgades till att försöka förstå hinder och förutsättningar för barnperspektiv i psykosvården samt Strand, J. & Rudolfsson, L. Professionals experiences of integrating a child perspective in adult psychosis service. AmericanJournal of Psychiatric Rehabilitation. Professionellas erfarenheter av BFI Strand, J. & Rudolfsson, L. A qualitative evaluation of professionals experiences of conducting Beardslee s family intervention in families with parental psychosis. International Journal of Mental Health Promotion.

Vilka hinder och förutsättningar finns för barnperspektivet i psykosvården Metod Tjugo behandlare med utbildning i FI och FBT tillfrågades om att delta i en intervju Elva (kvinnor) tackade ja Olika professioner var representerade från totalt nio psykosmottagningar

Resultat Alliansen Omsorg

Alliansen som förutsättning och hinder Ger tillgång till familjen Relationen är det enda som ger insyn i familjen Utan alliansen är det inte ens möjligt att informera om olika typer av stöd Ett hinder för att agera Är kvalitén på allinasen god gör det kanske att jag ibland ser bra saker som inte finns där Att anmäla hjälper inte alltid, för ibland är min relation till patienten den enda relationen som ger insyn Förlänger tid till insats Vi har förmånen att ha våra patienter här under väldigt lång tid, det betyder att vi har gott om tid för att motivera till familjestöd Motståndet gör att man inte kan informera på första mötet, det är något du kan göra efter ett år kanske, när alliansen är där

Omsorg som hjälp och hinder En god vilja svår att implementera Det finns ingen i hela organisationen som inte tycker barnperspektivet är viktigt, men ändå är det svårt, det finns inte tid Vi tror att vi har ett barnperspektiv men i verkligheten, hur många barn träffar vi egentligen? Ta om hand och stänga ute Det finns föräldrar som frågar, om du träffar mina barn, vad kommer du att fråga? De vill skydda dem och se till att de inte skadas När man börjar prata om föräldraskap blir de defensiva och rädda för att vi ska göra något med barnen mot deras vilja En lagstiftning svår att följa De som är allra sjukast är svårast att nå, och så länge som de säger nej kan vi inget göra så länge de har vårdnaden Mamman är sjuk men vill ha stöd för sitt barn, pappan är alkoholist och säger nej till allt Ett engagemang som tröttar ut En dag var jag med när polisen tog henne och hennes nyfödda barn för hon var jättesjuk, jag gick hem och grät i flera dagar Jag är den enda kuratorn i mitt team och vi har 250 patienter och barnperspektivet är bara en av många uppgifter. Jag känner konstant skuld för det

Slutsatser Föräldrabalken kan vara ett hinder för möjligheten att följa hälso- och sjukvårdslagen Hur kan detta hanteras? Behandlingsalliansen främjar och hindrar barnperspektiv(en) Hur kan detta undvikas? Förälderns rädsla hindrar insyn Hur kan rädslan mötas och hanteras? Barnperspektivet kräver tydliga riktlinjer och utrymme Information (barn, välbefinnande, skydds och riskfaktorer, föräldraförmåga) Ansvarsfördelning Lagstiftning och möjligt stöd Erbjuda och genomföra de interventioner som finns

Frågor och reflektioner? BARNPERSPEKTIV I PSYKOSVÅRDEN