RAPPORT. Stugsundsudden. Söderhamns kommun 2012-09-12. Sweco Environment AB Sundsvall / Gävle. Maria Åström, Lena Hedberg, Katarina Ljusberg

Söderhamns kommun Stugsundsudden Slutrapport och erfarenhetsåterföring Foto: Arne Linding 2012-09-12 Sweco Environment AB Sundsvall / Gävle Maria Åström, Lena Hedberg, Katarina Ljusberg 1 (69) SWECO Norra Skeppsbron 1, 803 10 Gävle Telefon 026-66 20 00 Telefax 026-66 20 01 SWECO ENVIRONMENT AB Org.nr 556346-0327, säte Stockholm Ingår i Sweco-koncernen www.sweco.se

Sammanfattning Föreliggande slutrapport redovisar det saneringsarbete som utförts vid Stugsundsudden i Söderhamns kommun. Söderhamns kommun har varit huvudman och delfinansiär för projektet. Till största delen har projektet finansierats med medel från Naturvårdsverket. Slutrapporten redovisar det arbete som utförts från inledande undersökningar fram till avslutad sanering. Stugsundsudden omfattar ett ca fem hektar stort område beläget intill Söderhamnsfjärden ca 3 km öster om centrala Söderhamn. Söderhamns kommun äger idag hela det aktuella markområdet, där det tidigare bedrivits impregneringsverksamhet, kreosotimpregnering 1937-1997 och CCA (koppar, krom arsenik)-impregnering 1972-2002. Området har undersökts med avseende på hydrogeologisk situation samt föroreningar i mark, grundvatten och bottensediment mellan åren 1985 och 2008. En huvudstudie utfördes under 2006-2007. I huvudstudien framkom att föroreningar förekom i mark, sediment och grundvatten. Föroreningarna bestod främst av polycykliska aromatiska kolväten (PAH) och arsenik, men även krom, koppar och oljekolväten förekom ställvis inom landområdet. Även kisaska, som använts som utfyllnad, återfanns inom delar av området. Sedimenten i Söderhamnsfjärden befanns vara påverkade av framför allt PAHföreningar, som ställvis förekom i fri fas och i mycket höga halter. I huvudstudiens riskbedömning framkom att förekommande markföroreningar kunde innebära hälsorisker, såväl akuta (om barn skulle förtära förorenad jord) som långsiktiga. Även risker för markmiljön bedömdes föreligga. Undersökningar i ytvatten och sediment visade att risker för sedimentlevande organismer inte kunde uteslutas och det bedömdes även föreligga risker för människors hälsa. I riskbedömningen framkom även att det fanns en stor rasrisk vid kajerna på grund av deras dåliga skick, vilket skulle kunna medföra spridning av föreningar till Söderhamnsfjärden. Inom huvudstudien togs även mätbara åtgärdsmål för jord fram, med avseende på PAH; cyanid och metaller (As, Pb, Cd, Cu och Cr). De mätbara åtgärdsmålen baserades på uträkningar av maximala accepterade resthalter för skydd av hälsa och miljö. Mätbara åtgärdsmål för sediment togs fram med avseende på PAH. I huvudstudien studerades flera åtgärdsalternativ som bedömdes uppfylla de förutsättningar som satts upp i kommunens övergripande åtgärdsmål. Efter utförda kompletterande undersökningar 2008, valdes ett åtgärdsalternativ som innebar urgrävning av ca 85 000 ton jord. Dessutom föreslogs en metod där en del av massorna skulle stabiliseras med avseende på arsenik. Efter ansökan till Naturvårdsverket beviljades statliga medel för genomförande av saneringsåtgärd. Upphandling av saneringsentreprenaden pågick under våren/sommaren 2009. Efter utvärdering av inkomna anbud tilldelades det belgiska entreprenörföretaget DEC uppdraget. Ärendet överklagades, men slutligen skrevs kontrakt med DEC 2009-08-27. 2 (69)

Den primära målsättningen med saneringen har varit att omvandla det f.d. impregneringsområdet till ett rekreationsområde som inte utesluter en framtida markanvändning för bostadsändamål. Entreprenaden omfattade gräv- och muddringsarbeten, stabilisering av vissa arsenikförorenade massor, borttransport till externa deponier/ behandlingsanläggningar samt rening av vatten från blöta massor/sediment. Grovmaterial skulle siktas ut och användas som återfyllning på djupet och området skulle återfyllas till ursprunglig marknivå. En förutsättning var även att Söderhamnsfjärden skulle skyddas mot aktuella föroreningar i jord, grundvatten och sediment. Entreprenaden startade i augusti 2009 och den beräknades vara klar i oktober 2010. Det faktiska slutdatumet för entreprenaden blev oktober 2011. Muddringsarbetet skedde i två omgångar, i maj 2010 och november/december 2010. DEC anlitade WSP för den miljökontroll som utfördes på området under projektets genomförande. Inför saneringen delades markområdet (med delområden 1-4) in i ett rutsystem (selektiva enhetsvolymer) med rutor om 10 x 10 m i delområde 1, 2 och 3 och 15 x 15 m i delområde 4. Varje ruta indelades sedan i pallar med djupet 0,5 m. Miljökontrollen omfattade provtagning av jord i provgropar varefter ett samlingsprov per pall skickades för analys på laboratorium. Utifrån analysresultaten utfördes klassning av massorna, där varje pall klassades (klass 1-5) beroende på föroreningshalterna. Schakten skedde därefter pallvis, antingen ner till 2 meters djup eller ner till grundvattennivå under förutsättning att inte föroreningar påträffades där. I dessa fall fortsatte schaktningen till ett djup där de mätbara åtgärdsmålen uppnåtts. Uppschaktade massor har transporterats till lokalt upplag sorterat efter klass och så småningom transporterats vidare enligt: Klass 1-massor för återanvändning inom området Klass 2-massor för återanvändning inom området på djup >1 m Klass 3-massor till Långtå avfallsanläggning (Söderhamn) efter stabilisering Klass 4-massor till mottagningsanläggning i Högbytorp eller Forsbacka, Gävle Klass 5-massor till mottagningsanläggning i Högbytorp. Området som omfattades av muddring delades in i delområdena A, B, C och D. Muddringen utfördes som grävmuddring och muddermassorna transporterades till avvattningsbassäng som etablerats på området för avvattning innan vidare transport till mottagningsanläggning i Högbytorp eller Forsbacka. I samband med muddringen har kontroll av grumligheten i vattnet utförts. Vatten som uppstått vid avvattning av blöta schakt- och muddermassor har överförts till särskild utjämningsbassäng och vattenreningsanläggning för rening innan vattnet letts ut i Söderhamnsfjärden. Kontrollprovtagning av det renade vattnet har utförts. Förutom den av WSP och DEC utförda löpande miljökontrollen har även beställaren haft en oberoende miljökontrollant, Sweco Environment. Beställarens miljökontroll har bestått av stickprovtagning för klassificering av förorenade massor, vattenprovtagning, prov på 3 (69)

siktat och arsenikstabiliserat material samt prov på muddrad botten. Dessa parametrar har också ingått i entreprenörens egenkontroll. Totalt har följande mängder förorenade massor transporterats till Långtå, Högbytorps och Forsbacka (Gävle) avfallsanläggningar: ca 75 000 ton massor med halter under farligt avfall, ca 31 000 ton massor med halter över farligt avfall och ca 6900 ton siktad kisaska. Kostnaderna för saneringen uppgår till 137 miljoner kronor i statligt bidrag från Naturvårdsverket, Söderhamns kommun har stått för 3,3 miljoner kronor och den tidigare verksamhetsutövaren Rundvirke AB har betalat 100 000 kr. 4 (69)

Abstract This report describes the remediation that has been carried out on the Stugsundsudden area in Söderhamns kommun (the municipality of Söderhamn). Söderhamns kommun has been the principal party and partial financier for the project. The principal financier has been Naturvårdsverket (The Swedish Environment Agency). This report describes the work that has been carried out from initial investigations through to completed remediation. The relevant site that is described in the report as Stugsundsudden is comprised of five hectares of land next to Söderhamnsfjärden (the bay of Söderhamn) ca 3 km to the east of central Söderhamn town. The entire site is currently owned by Söderhamns kommun. The site has previously been used for industrial wood impregnation, first with creosote in 1937 1997, and also with CCA preservative 1972 2002. The area has undergone both hydrogeological investigation and investigation with respect to contamination in soil, groundwater and sediment between the years of 1995 and 2008. An extensive main investigation (huvudstudie) was completed during 2006 2007, and this confirmed the presence of contamination in soil, groundwater and sediment. The principal contaminants were shown to be Polycyclic Aromatic Hydrocarbons (PAH) and Arsenic, but other contaminants that were also present on site were Chrome, Copper and Petroleum hydrocarbons. Pyrite ash (kisaska) that had previously been used as fill material was noted in certain areas. The sediment in Söderhamnsfjärden was shown to be impacted primarily by PAH contamination, such was found as free-phase contamination and in very high concentrations. The risk-assessment section of the main investigation showed that the existing levels of land contamination could imply health risks, in both the short-term (if, for example a child should eat some soil) and in the long-term. Risks were also shown to affect the soil environment. The data from surface water and sediment investigations showed possible risks for the bottom fauna and also probable risks for human health. The risk-assessment also described danger regarding the collapse of the docks due to their state of disrepair, which in turn could cause the increased spread of contamination to Söderhamnsfjärden. The main investigation also included the development of remediation target values for PAH, Cyanide and the metals Arsenic (As), Lead (Pb), Cadmium (Cd), Copper (Cu) and Chrome (Cr). These values were based on calculations from maximum acceptable residual levels for the protection of human health and the environment. Remediation target values were also produced for sediment with respect to PAH. The main investigation included a section outlining many remediation alternatives that could comply with the municipality s preliminary remediation goals. After complementary investigations in 2008 a remediation method was chosen that would involve the excavation of ca 85 000 tons of soil. A proposal was also included whereby a fraction of the material could be stabilised with respect to arsenic. 5 (69)

Naturvårdsverket awarded state resources for the completion of the remediation. The appointment of remediation contractor was carried out during 2009. The Belgian contracting company, DEC won contract. The principal aim of the remediation has been to regenerate the former impregnation site into a recreation area with the future possibility residential land use. The contract included extensive excavation and dredging, stabilisation of selected arsenic impacted soils, transportation to off-site treatment plants or landfills and treatment of bilge- and groundwater. Coarse material should be screened and used as deep-fill material. The finished level should be made the same as original ground-level. One other condition was that Söderhamnsfjärden should be protected from the contaminated material that was affected during remediation. The contract began in August 2009 and was calculated to be finished in October 2010. The works were actually finished in October 2011. Dredging works were completed in two stages, in May 2010 and November/December 2010. DEC employed WSP for the environmental control that was required on the area during the completion of the project. Prior to remediation the site was divided into 4 areas (delområden 1-4) which in turn were divided using a grid system. A 10 m grid was used in areas 1, 2 and 3 and a 15 m grid in area 4. Each square was further divided in 0.5 m deep terraces ( pallar ). Environmental control included soil sampling in trial-pits where one composite sample per terrace was sent for laboratory analysis. The results from laboratory were used to classify the soil material so that each terrace was classified by type class 1-5, dependant on the degree of contamination. Excavation was carried out after the same terrace divisions down to 2 m below ground level, or down to groundwater level on the condition that no contamination had been seen there. If contamination was identified, excavation should continue to a depth where the soil could be validated according to the site-specific guideline values. Excavated material has been transported to an on-site holding area and laid in class-specific temporary stockpiles. The type classified materials were later transported further according to the following: Class 1 Material for re-use anywhere on-site. Class 2 Material for re-use at a depth greater than 1 m on-site Class 3 Material to Långtå waste facility (Söderhamn) after stabilisation Class 4 Material to either Högbytorp or Forsbacka facilities Class 5 Material to Högbytorp waste treatment facility. The planned dredging area was divided into four sections named A, B, C and D. The dredging was carried out as backhoe dredging and dredged material was transported to a constructed de-watering bed. After de-watering, material was further transported to an off- 6 (69)

site waste-treatment plant in Högbytorp or Forsbacka. Turbidity control was carried out in the bay in connection with the dredging. Water that arose from dewatering of wet excavations and dewatering of dredged material has been routed to special settlement basins for treatment before it was released to Söderhamnsfjärden. Control sampling of the treated water was carried out. In addition to the regular environmental controls that were carried out by WSP and DEC, the client has employed Sweco Environment as an independent environmental monitor. The client s environmental control consisted of random sampling for classification of contaminated materials, water sampling, sampling of screened and stabilised material and validation control of dredged areas. These parameters have also formed a part of the contractor s own in-house monitoring. Approximately 30 900 tons of stabilised material (Class 3) have been transported to Långtå waste-treatment works, 45 000 tons of Class 4 material (with concentrations of contamination under the hazardous-waste acceptance limits) to Högbytorp and Forsbacka, 6 900 tons of pyrite ash to Högbytorp. A further 11 000 tons of dredged material has been transported to Höbytorp and Forsbacka, and another 4 000 tons of diverse material (asphalt, wood, concrete etc.) have been transported to Högbytorp. The costs for remediation have so far been calculated as 137 million SEK in government grants from Naturvårdsverket, Söderhamns kommun have funded a further 3,3 million SEK and the former business operator at the site, Rundvirke AB have contributed 100 000 SEK. 7 (69)

INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning 2 Abstract 5 1 Syfte och mål 11 2 Bakgrund 11 2.1 Områdesbeskrivning 11 2.2 Geologi 13 2.3 Hydrogeologi 13 2.4 Söderhamnsfjärden 14 2.5 Historik 14 3 Projektbeskrivning 16 3.1 Förstudier 16 3.2 Huvudstudie 16 3.3 Kompletterande/saneringsförberedande undersökningar 19 3.4 Projektets faser och tider 21 4 Organisation och planering av saneringsåtgärd 22 4.1 Organisation 22 4.2 Upphandling 23 5 Ansvar och finansiering 25 5.1 Ansvarsutredning 25 5.2 Huvudmannaskap 25 5.3 Statlig finansiering 26 5.4 Kommunal finansiering 26 5.5 Privat finansiering 27 6 Tillsyn, anmälningar och tillstånd 28 6.1 Tillsyn 28 6.2 Anmälningar och tillstånd - Myndighets- och domstolsbeslut 28 6.3 Administrativa åtgärder och restriktioner 30 7 Åtgärdsmål, åtgärdskrav och val av åtgärd 31 7.1 Övergripande och mätbara åtgärdsmål 31 7.2 Åtgärdskrav för användning av massor på Långtå avfallsanläggning 32 7.3 Slutligt åtgärdsval 32 8 (69)

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 8 Genomförande av entreprenad 34 8.1 Entreprenörens organisation 34 8.2 Omfattning och tider 34 8.3 Uppskattade och faktiska föroreningsmängder 35 8.4 Entreprenadarbeten 35 8.5 Spontning 40 8.6 Muddring våren 2010 40 8.7 Kompletteringsmuddring hösten 2010 42 8.8 Siktning 42 8.9 Omhändertagande av förorenade massor 43 8.10 Avvattning 44 8.11 Vattenrening 45 8.12 Stenkrossning 46 8.13 Tillfälliga vägar och transport 47 8.14 Rivnings- och flyttningsarbeten 47 8.15 Återställning 51 9 Föroreningssituation efter genomförd sanering 53 9.1 Måluppfyllelse 53 9.2 Borttagna föroreningsmängder 53 9.3 Kvarlämnade föroreningar jord 54 9.4 Kvarlämnade föroreningar sediment 54 9.5 Friklassning 54 9.6 Slutbesiktning 55 10 Säkerhet och arbetsmiljö 56 10.1 Planering 56 10.2 Tillämpning 56 10.3 Samverkan med arbetsmiljöverket 57 11 Miljökontroll före, under och efter saneringsåtgärd 58 11.1 Miljökontroll före saneringsåtgärd/övergripande miljöövervakning 58 11.2 Miljökontroll under saneringsåtgärd 59 11.3 Miljökontroll efter genomförd sanering 60 11.4 Miljöpåverkan vid genomförandet av åtgärd 60 12 Kommunikation och informationsinsatser 61 13 Sammanfattning och utvärdering av erfarenheter 62 13.1 Måluppfyllelse 62 13.2 Erfarenheter 62 9 (69)

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 13.3 Slutsatser 68 14 Referenser/litteraturlista 69 Bilagor Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 fördjupning Bilaga 4 Bilaga 5 Bilaga 6 Bilaga 7 Bilaga 8 Bilaga 9 Bilaga 10 Bilaga 11 Bilaga 12 Bilaga 13 Förteckning över utförda utredningar Sammanställning av tidigare undersökningar Ekonomiska redovisningar av projektet 2 st-ekonomisammanställning och Sammanställning över myndighets- & domstolsbeslut Sweco rapport Miljökontroll Sammanställning provtagning av jordmassor för klassificering Sammanställning provtagning av schaktbotten och schaktslänter Sammanställning turbiditetsmätning av ytvatten Innehållsförteckning DEC slutrapportering Slutbesiktningsprotokoll Dricksvattenanalys Resultat miljöövervakning/miljökontroll före sanering Kvarvarande halter föroreningar i sedimenten Ritningar Bilaga 14 Bilaga 15 Bilaga 16 Bilaga 17 Bilaga 18 Bilaga 19 Bilaga 20 Översiktsplan Kvarlämnade halter föroreningar omr. 3 med koordinater Ungefärligt läge kvarlämnad kreosotledning Dispositionsplan Schaktbottenkarta Ledningsplan Återställningsplan 10 (69)

1 Syfte och mål Denna slutrapport är en redovisning av det saneringsarbete som utförts vid Stugsundsudden i Söderhamns kommun. Söderhamns kommun har som huvudman drivit projektet och även varit delfinansiär. Projektet har till största delen finansierats med hjälp av medel från Naturvårdsverket. Syftet med slutrapporten är att redovisa det arbete som utförts, från inledande undersökningar fram till avslutad sanering, med fokus på erfarenhetsåterföring och miljökontroll. Den finansiella delen beskrivs översiktligt. Projektet har utförts enligt riktlinjer från Naturvårdsverket Kvalitetsmanual för Efterbehandling av förorenade områden. 2 Bakgrund 2.1 Områdesbeskrivning Det aktuella saneringsområdet, Stugsundsudden, ligger ca 3 km öster om centrala Söderhamn och omfattar ett ca fem hektar stort område som i norr avgränsas av Söderhamnsfjärden och i söder av järnväg, se Figur 2.1. Stugsundsudden omfattar två fastigheter, Brädgården 5:1 och Stugsund 3:1, som båda ägs av Söderhamns kommun. Till det förorenade området räknas även fastigheten Öster 3:2 där det gamla järnvägsspåret tidigare gick samt kajen vid upplaget, se Figur 2.2 nedan. Fastigheten Öster 3:2 förvärvades av kommunen våren 2010. Innan stängsel sattes upp i september 2007 var det vanligt att människor promenerade och cyklade genom området. Under oktober/november 2007 revs de två kvarvarande byggnaderna på området, en mindre verkstads-/förrådsbyggnad samt den tidigare CCAimpregneringsanläggningen. Själva byggnaderna revs medan de förorenade grundfundamenten lämnades kvar för borttagning under saneringsfasen. Inom området fanns rester av järnvägsspår som använts för industriändamål. Ett mindre område var belagt med asfalt, i övrigt var ytorna grusade eller gräsbevuxna. 11 (69)

Stugsundsudden Figur 2.1 Karta över Stugsundsudden och Söderhamn Lantmäteriet. Figur 2.2 Fastighetskarta över de i saneringen ingående fastigheterna, Brädgården 5:1, Stugsund 3:1 och Öster 3:2. 12 (69)

2.2 Geologi Området är relativt plant och den ursprungliga marknivån låg mellan +1 och +2 meter över havet. Södra delen av området är generellt högre. Landområdena kring den inre (västra) delen av Söderhamnsfjärden, inklusive Stugsund, karakteriseras av sediment i form av lera och silt som finns avsatta på morän. Före saneringen bestod Stugsundsudden i markytan av fyllning av i huvudsak sand och grus med inslag av silt och block. Marken var också utfylld med diverse material såsom kisaska, stockar, block, tegel, makadam mm. Fyllningens mäktighet varierade mellan 0,5 till 3 meter, med störst fyllningsmäktighet i de norra delarna av landområdet ner mot vattnet. Utfyllnaderna har gjorts successivt och det är inte exakt klarlagt när de har utförts. Äldre kartmaterial visar att utfyllnader påbörjades efter 1811. Områdets tidigare utseende återges i Figur 2.3 nedan. Fyllningen vilade på lös till mycket lös organisk jord (gyttja eller sulfidhaltig lera) med låg skjuvhållfasthet eller direkt på berg. Den organiska jorden underlagrades av friktionsjord, huvudsakligen siltmorän och berg. I de centrala delarna av undersökningsområdet vilade fyllningen i de flesta fall direkt på berg. Områden med större blockighet och berg fanns framför allt i centrala delar av udden. Bergöverytan påträffades i den strandnära delen på nivå -3 m ö h till -5 m ö h (RH00). Längre söderut i området påträffades bergöverytan vid sondering på nivåer varierandes mellan -2 m till -5 m. I detta område utfördes även seismisk undersökning för att ge en större vetskap om bergöverytans variation. Dessa undersökningar visade att bergöverytan sluttade från järnvägen, där den ligger mellan på -3 till -5 m ö h, ned mot vattnet där, den bedöms ligga på mellan -5 och -7 m ö h. (WSP, 2007) Figur 2.3 Söderhamn och Stugsundet 1811. Pilen markerar Stugsundsudden och Stugsundet. 2.3 Hydrogeologi Enligt den hydrogeologiska undersökningen inom huvudstudien (WSP, 2007) låg grundvattenytan mellan -1,5 till -2 m ö h. I centrala delar av udden låg bergets överyta högre än grundvattenytan. Grundvattenflödet som passerar området beräknades till mellan 17 000 och 23 000 m 3 /år. 13 (69)

2.4 Söderhamnsfjärden Söderhamnsfjärden är en cirka 6 km lång och cirka 500 meter bred fjärd som sträcker sig från skärgården norr om Sandarne in till Söderhamn. Normalvattennivån i fjärden är 0,7 m ö h, högvatten + 1,35 m ö h och lågvatten 0,95 m ö h. Djupet varierar ned till drygt 6 meter. De strandnära partierna består av morän och i de yttre delarna av består botten av glaciallera. De djupare delarna är ackumulationsbotten och har ett tunnare ytlager av lergyttja. I det undersökta vattenområdet närmast impregneringsområdet lokaliserades i samband med huvudstudien tre delområden med gyttja och gyttjig lera, med en mäktighet av 2-3 m. I det smala sundet mellan Stugsunds industriområde och den udde (Stenåker) som sticker ut på motsatta sidan består botten av morän. Nordväst och sydost om detta parti av hård botten finns mjukare sedimentbottnar. Området in mot Söderhamn kallas Flaket och har en area på ca 0,7 km². Flödet förbi undersökningsområdet beräknades till 4,6 m 3 /s. Baserat på beräknade grundvattenflöden blir utspädningen av grundvattnet i Söderhamnsfjärden mellan 6 000 och 8 500 gånger. 2.5 Historik Från ca 1940 till ca 1957 nyttjades delar av området Brädgården 5:1 som kommunal soptipp (Fålnästippen) för hushållsavfall och industriavfall. Brädgården 5:1 har upplåtits för industriverksamhet genom arrende sedan 1940 och tomträtt sedan 1988. Den verksamhet som bedrivits har framför allt varit impregnering av virke, både kreosotimpregnering och koppar-krom-arsenik impregnering (CCA). Industri och Byggnadsaktiebolaget Suecia, namnändrat till Svenska Träimpregnerings AB Suecia, bedrev kreosotimpregnering mellan 1937 och 1997. Under åren 1937 till 1985 skedde kreosotimpregneringen i ett öppet verk. Detta ersattes 1985 av ett modernt impregnerings verk med slutet system som placerades längre norr ut på området. Den totala mängden kreosotimpregnerade ledningsstolpar var under 1980-talet cirka 15 000 m 3 /år. Lagring av kreosotstolpar skedde i liten omfattning, av samma företag som impregnerade virket, förutom under en period på 1970-talet fram till 1987 då Rundvirke AB ägde kreosotlagret. Storleken på lagret varierade från 500 m 3 till 12 000 m 3. CCA- impregnering bedrevs från 1972 i samma företag, Svenska Träimpregnerings AB Suecia. 1999 ändrades företagets namn till Ormnäs AB. CCA-impregneringen utfördes hela tiden på samma plats inom området, dock med vissa förbättringar. 1988 gjordes en tät avrinningsplatta och 1990 tillkom en tät bottenplatta. CCA-virket har under hela verksamhetstiden lagrats av det företag som hade impregneringsverksamheten. 14 (69)

Den totala mängden saltimpregnerade stolpar uppgick under 1980-talet till 8 000 m 3 /år. Impregnering med CCA-medel pågick fram till 2002-11-14 då Ormnäs AB gick i konkurs. En sammanfattning av impregneringsverksamheten ges i Tabell 2.1. Tabell 2.1 Sammanfattning av impregneringsverksamheten inom Stugsundsudden. Verksamhet År Lokalisering Kommentar Kreosotimpregnering 1937-1985 Mobil anläggning mellan CCAanläggning och stranden 1985-1997 Stationär anläggning ca 160 m nordväst om mobila anläggningen Lagring av kreosot Torkning, lagring av kreosot impregnerat virke Kreosot orenat till Söderhamnsfjärden. Olyckor och spill. Slutet system. 1937 1993 Cistern vid kajen. Överfyllnad med 10 m 3 kreosot 1977. Förorening ej åtgärdad. 1937-1997 Centrala delar av området, nordöstra delen av udden. I mindre omfattning längs kaj i västra delen av området. CCA-impregnering 1972-2002 Byggnad för CCAimpregnering. Torkning och lagring av CCA-impregnerat virke 1972-2002 Under skärmtak, på asfalterat markområde. Även lagring av stolpar och trä på grusplan. Cistern revs 2005. Ca 20 cm barklager (markskydd) transporterades bort på 1990-talet. Impregneringsverk och lagertank nedsprängda i berg. Tät bottenplatta från 1990. Tät avrinningsplatta från 1988. Rivs oktobernovember 2007. 15 (69)

3 Projektbeskrivning Inför saneringsåtgärden har ett flertal undersökningar genomförts inom Stugsundsudden. Dessa kan delas in i förstudier, huvudstudie och kompletterande/saneringsförberedande undersökningar. Utförda undersökningar sammanfattas översiktligt nedan. För detaljer hänvisas till separata utredningar. En förteckning över utförda utredningar återfinns i Bilaga 1. En sammanställning av de undersökningar som utförts på området med antal provpunkter och genomförda analyser finns i Bilaga 2. 3.1 Förstudier Undersökningarna i området inleddes 1984, då Ljusnans-Voxnans vattenvårdsförbund undersökte bottenfaunan i angränsande delar av Söderhamnsfjärden. De första dokumenterade undersökningarna av jord genomfördes 1989. Därefter har området undersökts i flera omgångar med provtagning av jord, grundvatten och sediment. Undersökningarna påvisade föroreningar, främst i form av PAH och metaller (arsenik). Detta föranledde fler undersökningar, vilket utmynnade i att en huvudstudie påbörjades 2006. 3.2 Huvudstudie En huvudstudie utfördes av WSP under 2006-2007 enligt dåvarande versionen av Naturvårdsverkets kvalitetsmanual. Huvudstudiens syfte var att utgöra grund för beslut om åtgärdsbehov och ansökan till Naturvårdsverket om medel för sanering. 3.2.1 Föroreningssituation I huvudstudien framkom att föroreningar förekom i mark, sediment och grundvatten. Föroreningarna bestod främst av polycykliska aromatiska kolväten (PAH) och arsenik, men även krom, koppar och oljekolväten förekom ställvis i den förorenade fyllningen inom landområdet. Även kisaska, som använts som utfyllnadsmaterial, återfanns inom delar av området (Figur 3.1). Utförda undersökningar visade att det inom området förekom halter av arsenik och PAH över Naturvårdsverkets generella riktvärden för mindre känslig markanvändning, MKM. 16 (69)

Figur 3.1 Grönt CCA-medel på stenar t.v. och kisaska t.h., från saneringen av Stugsundsudden Foto: SWECO. De högsta halterna av arsenik och PAH påträffades i anslutning till uppställningsplatsen för det mobila kreosotimpregneringsverket och den stationära CCA-anläggningen, se Figur 3.2 nedan. Vidare påträffades höga halter av arsenik och PAH vid området där det stationära kreosotimpregneringsverket var beläget samt i de centrala och östra delarna av lagringsområdet på udden. I de västra delarna av udden var föroreningshalterna lägre. Fyllningen beräknades innehålla ca 9 ton arsenik och 15-20 ton PAH-föreningar. Sedimenten i Söderhamnsfjärden var påverkade vid jämförelse mot nationella och regionala bakgrundshalter. Detta gällde särskilt PAH-föreningar, vilka förekom i fri fas och i mycket höga halter i sedimenten i anslutning till CCA-impregneringen. Höga halter förekom också i sedimenten i anslutning till den rivna cisternen för kreosotlagring och norr om den tidigare stationära kreosotanläggningen. De mest förorenade sedimentområdena utgjorde sammanlagt en area av ca 5 000-6 000 m 2. Inom de mest förorenade områdena beräknades det finnas cirka ett ton PAH-föreningar. 17 (69)

Figur 3.2 Flygfoto från 1958 över kreosotimpregneringsanläggningen i Stugsund. Röd ring cistern för kreosot och pumphus, grön ring impregneringsanläggning. 3.2.2 Miljö- och hälsorisker inom området och i omgivningen I riskbedömningen framkom att det kunde finnas akuta hälsorisker om barn skulle äta förorenad jord från området. Vidare bedömdes att uppmätta halter av framför allt arsenik samt cancerogena och övriga PAH kunde medföra risker på lång sikt för människor som bor eller vistas inom området. De uppmätta halterna av cancerogena och övriga PAH kunde dessutom medföra en risk för markmiljön. Baserat på uppmätta halter i ytvatten och sediment samt utförda tester drogs slutsatser att risker för sedimentlevande organismer inte kunde uteslutas då föroreningshalter i sediment överskred ca 50 mg PAH16/kg TS. Det bedömdes även föreligga risker för människors hälsa vid upprepad hudkontakt eller ofrivilligt intag av sediment inom de områden där halterna av PAH-föreningar i sediment förkom i mycket höga halter och i fri fas. Det framkom att det fanns en stor rasrisk vid kajerna på grund av deras dåliga skick. Detta gällde särskilt i uddens norra och östra delar. Inom dessa områden fanns dessutom fyllningsmaterial med höga föroreningshalter. Ras skulle därmed kunna leda till stor spridning av föreningar till Söderhamnsfjärden. Den sammanvägda bedömningen var att det förelåg ett åtgärdsbehov för att reducera kort- och långsiktiga miljörisker inom landområdena och i sedimenten. 18 (69)

3.2.3 Övergripande åtgärdsmål Enligt Naturvårdsverkets kvalitetsmanual så bör förslag till övergripande åtgärdsmål finnas när åtgärdsutredningen startas. De övergripande åtgärdsmålen ska ange vad området är tänkt att användas till och vad som ska skyddas. De övergripande åtgärdsmålen för saneringen beskrivs i avsnitt 7.1. 3.3 Kompletterande/saneringsförberedande undersökningar Kompletterande och saneringsförberedande undersökningar har utförts i tre omgångar. Nedan beskrivs översiktligt utförda utredningar och resultat. Referenser till samtliga undersökningar finns i Bilaga 1. 3.3.1 Kompletterande undersökningar 2008 Under våren 2008 utförde WSP två stycken kompletterande undersökningar: Fördjupad miljöteknisk markundersökning i delområde 2 (WSP 2008 a). Syftet med aktuell undersökning var att bedöma i vilken omfattning verksamheten på platsen har förorenat jord på djup större än 2 m. Fördjupad miljöteknisk sedimentundersökning (WSP 2008 b). Syftet med undersökningen var att avgränsa sedimentområden med halter över åtgärdsmålet 50 mg PAH16/kg TS. Under hösten och vintern 2008 undersökte SWECO området med syfte att ge ett säkrare underlag för bedömning av schaktomfattning och kostnader vid en saneringsåtgärd. De slutsatser som drogs utifrån de kompletterande undersökningarna användes i det förfrågningsunderlag som Söderhamns kommun använde vid upphandling av entreprenör. 19 (69)

Upplaget Omr 4 Omr 3 Omr 2 Omr 1 Omr 1B Figur 3.3 Områdesindelning utifrån uppmätta halter, verksamhetshistorik och geotekniska aspekter. Resultat av kompletterande undersökningar Enligt provtagningarna låg bergytan 4-8 m under markytan. Analyser visade att både kreosot- och arsenikföroreningar spridit sig ner till berget i vissa punkter i anslutning till CCA-anläggningen. Sedimenten visade sig innehålla förhöjda halter av PAH. Utifrån tidigare och kompletterande undersökningar togs följande förslag till åtgärder fram: Delområde 1: Grävsanering av förorenade jordmassor ned till 2 2,5 m djup. Föroreningarna bedömdes ligga djupast i området kring den gamla cisternen och pumphuset. Vidare föreslogs att en enkelspont skulle slås ner i strandkanten för att förhindra grumling av Söderhamnsfjärden vid grävsanering närmast vattenlinjen. Delområde 2: Området bedömdes vara kraftigt förorenat av kreosot ned till berg varför tät spontkonstruktion skulle krävas ut mot Söderhamnsfjärden. Eventuellt skulle länspumpning kunna bli aktuell. Delområde 3 och 4: Dessa områden bedömdes kunna grävsaneras enligt förslaget i huvudstudien. Småbåtshamnen: En utökning av arbetsområdet ansågs nödvändig för att de förorenade sedimenten i småbåtshamnen skulle kunna tas omhand. En rivning av den kvarvarande 20 (69)

kreosotledningen samt omhändertagande av kreosotförorenad jord runt ledningen ansågs också vara nödvändig. Detta område benämndes senare delområde 1B. Upplaget: Inom området togs inga prover ut för miljöanalyser. Området låg precis utanför det tidigare impregneringsområdet. Området nyttjades i saneringsentreprenaden som upplag för tillförda jordmassor samt parkering. 3.3.2 Förberedande och kompletterande undersökningar under 2009 Inför saneringsåtgärden kompletterades tidigare undersökningar enligt följande: En geoteknisk undersökning med syfte att fastställa grundläggnings- samt stabilitetsförhållanden i området genomfördes i totalt 55 punkter (Sweco, 2009 c, d,e). Kompletterande miljötekniska undersökningar av mark och sediment gjordes med syfte att undersöka områden som ej undersökts eller endast bristfälligt undersökts i huvudstudien (Sweco, 2009 a). Kompletterande sedimentundersökningar gjordes i syfte att avgränsa kända föroreningar i djupled och ytled samt undersöka eventuell spridning utanför tidigare avgränsning (Sweco, 2009 b). Preliminär dimensionering av spont inför sanering ner till berg i närhet till vatten (Sweco, 2009 f). Miljöteknisk markundersökning av banvallen inom Stugsunds saneringsområde genomfördes med syfte att klargöra eventuell föroreningsförekomst i banvallen (WSP, 2009). 3.3.3 Förberedande miljökontroll Söderhamns kommun har, före saneringsåtgärderna påbörjats, utfört provtagning med sedimentfällor och passiva provtagare för ytvatten. Omfattning och resultat beskrivs närmare i avsnitt 11.1. 3.4 Projektets faser och tider Området har undersökts med avseende på hydrogeologisk situation och föroreningar i mark, grundvatten och bottensediment mellan åren 1985 och 2009. Entreprenaden upphandlades under våren 2009 och startade augusti 2009. Entreprenadarbetena färdigställdes och slutbesiktning utfördes i oktober 2011. 21 (69)

4 Organisation och planering av saneringsåtgärd 4.1 Organisation I Figur 4.1 nedan visas Söderhamns kommuns organisationsschema för projekteringsoch entreprenörsfasen på Stugsundsudden. Figur 4.1 Organisationsschema för projekterings- och entreprenörsfasen på Stugsundsudden, Söderhamns kommun. Nedan finns Söderhamns kommuns organisationsbeskrivning för projekt Sanering Stugsundsudden. Styrgrupp: Kultur och samhällsutvecklingsnämnden (KUS) Referensgrupp: Löpande under projektets gång har politiker utöver Kultur- och samhällsutvecklingsnämndens ledamöter, även politiker i Bygg- och miljönämnden och Kommunstyrelsen informerats för olika avstämningar. Beställare/ombud: Ombud för projektet har varit miljöutvecklare Margareta Örn-Liljedahl på planering och utvecklingsavdelningen. Margareta har varit beställare och ansvarig för ekonomi och miljö och även projektets ombud i huvudmannaskapet mot staten. Projektledare: Projektledare/energiingenjör Per Dahlstrand på tekniska avdelningen har ansvarat för den direkta entreprenörskontakten vid saneringsområdet och har även ansvarat för att arbetet genomförts enligt den upphandling som gjorts. 22 (69)

Projektgrupp: Har sammankallats av Margareta Örn-Liljedahl och har bestått av Länsstyrelsen Gävleborg (finansiär) Inger Kindvall och sedan Ulrika Nilsson, samt projektledare tekniska avdelningen Per Dahlstrand. Vid behov har även kallats Erik Sunnert kommunens ekonomienhet, förvaltningschef Gunnar Mellkvist, avdelningscheferna Ingemar Olofsson och Lars Stål. Vid något möte har även Tobias Berglin (SGU) deltagit, samt från Länsstyrelsen enhetschef Per Ahlenius. Arbetsgrupp/byggmöten: Sammankallande har varit Per Dahlstrand och gruppen har bestått av Margareta Örn-Liljedahl från kommunen, Sörens Westberg (egen) som beställarens representant i ekonomiska och entreprenadjuridiska frågor, Hendrik Nollet och Johan Nordbäck som representanter från entreprenören DEC, Maria Åström och Lena Hedberg från Sweco Environment AB som beställarens miljökontroll, Astrid Göthe från WSP som entreprenörens miljökontrollant, Inger Kindvall och delvis även Ulrika Nilsson från Länsstyrelsen som statens representant samt vid behov utsedda personer från Länsstyrelsen Gävleborg. Konsultmöten: Förutom aktuell projektledare från konsulten Sweco Environment AB, först Hans Kronberg och sedan Maria Åström, har alltid beställare/ombud och projektledare deltagit. Från staten har Inger Kindvall (Länsstyrelsen), under projektets senare del Ulrika Nilsson, samt Tobias Berglin (SGU) deltagit. Tillsynsmöten: Samma deltagare som vid arbetsgrupp/byggmöten har även haft tillsynsmöten med Länsstyrelsen Gävleborg (tillsynsmyndighet för marksanering och vattenarbeten) Anna Bredberg och Lena Thyberg och sedan Henrik Lind och Helena Holmberg, Miljöinspektör Söderhamns kommun (tillsynsmyndighet för arsenikstabilisering av massor) Herman Claesson och Mats Dahlén. 4.2 Upphandling Förfrågningsunderlaget som togs fram formulerades för en utförandeentreprenad enligt AB 04, med vissa ändringar och tillägg som framgick av de administrativa föreskrifterna som upprättats. Entreprenaden omfattade gräv- och muddringsarbeten (inkl. förberedande arbeten, bl. a rivnings och röjningsarbete), stabilisering av vissa arsenikförorenade massor, borttransport till, av beställaren och entreprenören tillhandahållna behandlingsanläggningar, samt rening av läns- och grundvatten. Grovmaterial skulle siktas ut och användas som återfyllning på djupet och området skulle återfyllas till ursprunglig marknivå. I entreprenaden ingick även omdragning av vattenledning i Söderhamnsfjärden samt att det längs stranden ingick anläggande av en gång- och cykelväg med tillhörande anläggningsytor och planteringsgropar för träd/växtbäddar. I förutsättningarna ingick även att Söderhamnsfjärden skulle skyddas mot aktuella föroreningar i jord, grundvatten och sediment. 23 (69)

4.2.1 Anbudsgivare Fem anbudsgivare lämnade in anbud innan anbudstidens utgång, 2009-04-15: Anbud 1 Anbud 2 Anbud 3 Anbud 4 Anbud 5 Värmdö Schaktmaskiner Svevia DEC NCC Skanska 4.2.2 Utvärderingsresultat Utvärderingen kan i princip beskrivas enligt följande; Utvärderingen skedde i två steg, en kvalificerings fas och en anbudsutvärderings fas. Vid kvalificeringsutvärderingen skulle företagen uppfylla följande kvalificeringskrav på referensobjekt: Företaget ska minst ha utfört 2 saneringsprojekt med en kontraktssumma på mer än 10 miljoner. I anbudsutvärderingsfasen gjordes sedan en prövning av teknisk förmåga, kapacitet och erfarenhet. Utvärderingen skedde sedan med ett poängsystem och viktning för ett slutligt jämförbart belopp. I tilldelningsbeslut 2009-06-05 tilldelades DEC Environmental Contractor uppdraget att utföra entreprenaden vid Stugsundsudden. SVEVIA AB överklagade beslutet till Länsrätten och åberopade två skäl, dels att anbudsformuläret på en punkt gällande antalet tidigare genomförda saneringar skiljer sig från utvärderingen. SVEVIA ansåg att anbudsutvärderingen inte var utförd enligt de krav som uppställts i anbudsformuläret. Det andra skälet de angav var att i anbudsutvärderingen hade inte alla SVEVIA s saneringsprojekt räknats med som referensobjekt. I Länsrättens dom daterad 2009-07-09 Mål nr 993-09 framgick att ansökan om överprövning avslogs. Länsrätten gav därmed Söderhamns kommun rätt och upphandlingen blev godkänd. SVEVIA överklagade ej Länsrättens beslut. Söderhamns kommun skrev kontrakt med DEC Environmental Contractor 2009-08-27. 24 (69)

5 Ansvar och finansiering I följande kapitel redogörs kortfattat för finansieringen av projektet. Hela ekonomiska redovisningen finns i Bilaga 3. 5.1 Ansvarsutredning En ansvarsutredning togs fram av Söderhamns kommun 2004. Denna kompletterades av Länsstyrelsen Gävleborg. Underlag för bedömning av ansvar var att kreosotimpregnering skett mellan åren 1937 och 1997, att CCA-impregnering skett mellan åren 1972 och 2002 samt att lagring av kreosotimpregnerad stolp skett i mindre skala på området under hela verksamhetsperioden. I utredningen framkom också uppgifter om att Söderhamns kommun från 1940-talet fram till slutet av 1950-talet hade en deponi för hushållsavfall och industriavfall på delar av området. I ansvarsutredningen gjordes följande bedömning: Den verksamhetsutövare, Stab Suecia (1999 namnändrad till Ormnäs AB), som till övervägande del bidragit till föroreningarna i mark, grundvatten och sediment genom impregneringsverksamhet och lagring av stolp var också ansvarig för efterbehandlingen och redan utförda undersökningar. Den ansvarige verksamhetsutövaren hade dock inte ekonomiska medel till saneringsåtgärder utan hade satts i konkurs 2002-11- 14. Den verksamhetsutövare, AB Rundvirke, som under en begränsad tid haft lager av impregnerad stolp på fastigheten bedömdes i liten omfattning ha bidragit till de konstaterade föroreningarna. Sett ur ett helhetsperspektiv gjordes bedömningen att uppkommen förorening från detta lager var ytterst begränsad och att de endast behövde svara för den begränsade delen. Inget behov av saneringsåtgärder ansågs föreligga i det område som upptagits av den kommunala deponin. 5.2 Huvudmannaskap Kommunstyrelsen beslutade 2007-09-06 att kommunen skulle gå vidare med en bidragsansökan angående sanering av Stugsundsudden till Naturvårdsverket. I och med detta beslutades också att Söderhamns kommun tog på sig huvudmannaskap för projektet. 25 (69)

5.3 Statlig finansiering I Tabell 5.1 nedan redovisas vilka summor och i vilka omgångar som bidrag betalats ut till projektet. I text nedan förklaras också de olika anledningarna till ansökan och beslut om utökat bidrag. Tabell 5.1 Utbetalda bidrag från Naturvårdsverket År Summa (Mkr) Finansiär och andel bidrag Ändamål 2005 10 Naturvårdsverket (95% bidrag) Förberedelse till åtgärd 2007 56 Naturvårdsverket (95% bidrag) Åtgärd 2010 8,2 Naturvårdsverket (100% bidrag) Åtgärd 2010 40 Naturvårdsverket (100% bidrag) Åtgärd 2011 26 Naturvårdsverket (100% bidrag) Åtgärd Naturvårdsverket beviljade projektet initialt 10 miljoner kronor avseende förberedelser för efterbehandling av Stugsundsudden år 2005. När huvudstudien färdigställdes 2007 lämnade Söderhamns kommun 2007-11-28 in Bidragsansökan för efterbehandlingsåtgärder inom fastigheterna Brädgården 5:1 och Stugsund 3:1 vid Stugsundsudden, Söderhamns kommun. Naturvårdsverket beslutade att stå för 95 % av saneringskostnaderna och beviljade 2007-12-20 ett bidrag på 56 miljoner kronor för avhjälpande av föroreningsskador. Projektet beviljades 2010-10-28 ytterligare medel från Naturvårdsverket i form ett förstärkt rambidrag på 8,2 miljoner kronor. Till följd av förändrade förutsättningar, med fördyringar orsakade främst av tillkommande volymer av föroreningar, ökad mängd jord i klass 4 och 5, ökade schaktvolymer samt ökad mängd muddrade sediment, ansökte Söderhamns kommun 2010-11-29 om extra medel för saneringsåtgärden. Naturvårdsverket beviljade 2010-12-16 projektet ytterligare 40 miljoner kronor. Den slutliga kostnaden för saneringsprojektet blev 140,3 miljoner kronor. Staten via Naturvårdsverket finansierade med 137 miljoner kronor, medel som administrerades via Länsstyrelsen Gävleborg. 5.4 Kommunal finansiering Söderhamns kommun skulle enligt ursprungligt beslut från Naturvårdsverket gå in med 5 % av kostnaden i saneringsprojektet. En del av dessa kostnader kunde kommunen tillgodoräkna sig i form av egen arbetsinsats samt att mindre farligt avfall togs omhand av den kommunala avfallsanläggningen Den slutliga kostnaden för Söderhamns kommun blev 3,3 miljoner kronor. 26 (69)

5.5 Privat finansiering AB Rundvirke betalade den 1 april 2008 in 100 000 kronor till Länsstyrelsen Gävleborg för sanering av markförorening och sediment vid Stugsundsudden. Denna inbetalning gjordes efter en överenskommelse med Länsstyrelsen Gävleborg om att företaget har ett delansvar för de föroreningar som de åsamkat under den tid AB Rundvirke haft stolplagring på fastigheten. 27 (69)

6 Tillsyn, anmälningar och tillstånd 6.1 Tillsyn Länsstyrelsen Gävleborg har fungerat som tillsynsmyndighet över vattenverksamheten och verksamheten på land medan Bygg och Miljökontoret, Söderhamns kommun har haft tillsyn över arsenikstabiliseringsbehandlingen. 6.2 Anmälningar och tillstånd - Myndighets- och domstolsbeslut I tabell 6.1 nedan redovisas de anmälningar som gjorts och de beslut eller tillstånd som erhållits inför och under saneringsåtgärden vid Stugsundsudden. I Bilaga 4 finns tillstånden/besluten angivna med datum och en kort beskrivning av ärendet. Det nummer som anges inom hakparentes i tabellen anger vilket nummer beskrivningen har i Bilaga 4. Några förkortningar har gjorts i tabellen, Lst står för Länsstyrelsen Gävleborg, B & M står för Bygg och Miljönämnden Söderhamns kommun. Tekniska avdelningen avser Tekniska avdelningen på Söderhamns kommun. 28 (69)

Datum Ärende Nr i bil. 4 2009-09-18 Förhandsanmälan byggarbetsplats skickas till Arbetsmiljöverket [1] 2009-05-14 Föreläggande angående 28 anmälan om marksanering från Lst [2] 2010-09-09 Beslut från Lst angående justering i 28 anmälan [3] 2010-06-10 Beslut från Lst om ställningstagande kring saneringsutförande om [4] maximalt schaktdjup omr. 3 2010-06-23 Beslut från Lst angående kompletterande begäran kring saneringsutförande [5] om maximalt schaktdjup omr. 3 2010-12-20 Beslut från Lst om avsteg kring återfyllnad av del av område 3 [6] 2010-12-20 Beslut från Lst om avsteg kring återfyllnad av klass 1 massor [7] 2009-05-18 Beslut från Lst om rivning av pålkaj och upprättande av tätspont [8] 2009-11-19 Beslut från Lst om kompletterande anmälan om rivning av pålkaj och [9] upprättande av stålspont 2010-04-19 Beslut från Lst om ändring av anmälan om tätspont. Ändring gällde borttagande [10] av tätspont efter sanering. 2011-05-16 Beslut från Lst om kompletterande anmälan angående ändring av tidpunkt [11] till beslut om att ta bort tätspont 2009-01-09 Beslut från Lst om att MKB måste uppföras för mudring av förorenade sediment. [12] 2009-05-18 Beslut från Lst angående anläggande av ny vattenledning över [13] sundet mellan Stugsundsudden och Stenåker 2009-12-17 Dom från Miljödomstolen om tillstånd enligt miljöbalken - muddring av förorenade [14] sediment samt lagring m.m. 2010-02-09 Beslut från Lst om tillstånd för rivning av vågbrytare och kaj samt [15] anläggande av erosionsskydd 2010-04-19 Beslut från Lst om godkännande av av kontrollprogram för saneringsmuddring [16] 2010-05-03 Dom från Miljödomstolen angående ansökan om villkorsändring gällande [17] muddring m.m. 2010-10-15 Beslut från Lst angående anmälan om avvikelse från villkor i [18] Miljödomstolsbeslut (M890-90) för muddring 2010-12-07 Beslut från Lst angående begäran om godkännande av kompletteringsmuddring [19] och borttagande av siltskärm i område B 2010-12-22 Beslut från Lst angående begäran om godkännande av kompletteringsmuddring [20] i område D 2009-09-28 Beslut från Lst angående rivning av före detta doppningskar [21] 2007-04-20 Beslut från B&M, beviljade rivningslov för industribyggnad och rivningsplan [22] 2008-07-02 Beslut från B&M angående anmälan om uppläggning av material med ringa föroreningsrisk 2009-02-26 Beslut från B&M angående anmälan om användandet av stabiliserade klass 3 massor på Långtå avfallsanläggning 2009-09-29 Beslut från B & M angående anmälan om bygglov och rivningslov för uppförande och flytt av transformatorbyggnad 2009-10-09 Beslut från B & M Söderhamn angående anmälan om immobilisering/stabilisering av förorenad jord 2010-05-17 Tekniska avdelningen Söderhamns kommun återkallelse av tidsbegränsat bygglov för flytt av befintlig båtbrygga 2010-05-17 Tekniska avdelningen Söderhamns kommun återkallelse av strandskyddsdispens inför flytt av befintlig båtbrygga 2010-06-18 Beslut från B & M angående begäran om uppställande av krossanläggning på fastigheterna Brädgården 3:6 och 5:2 2010-12-30 Beslut från B & M angående ansökan om marklov för uppfyllning av mark inom fastigheten Brädgården 5:1. [23] [24] [25] [26] [27] [28] [29] [30] 29 (69)

6.3 Administrativa åtgärder och restriktioner Till dags dato finns följande restriktioner för området: - Delområde 1: Restriktioner för grävande på större djup på område 1 kommer att skrivas in i den nya detaljplanen för området. - Delområde 3: Inom område 3 har arsenikhalter överstigande åtgärdsmålen (men under 300 mg/kg) lämnats kvar i vissa punkter på djup under 3 m. Punkterna redovisas i Ritning 15 med koordinater. Lokaliseringen av dessa punkter kommer att skrivas in i den nya detaljplanen för området tillsammans med omfattningen av de resterande arsenikhalterna. - Om marken inom området (avser alla delområden) i framtiden ska användas för bostadsändamål så krävs det att den täcks med ytterligare 1 m rena massor, detta kommer att skrivas in i den nya detaljplanen för området. 30 (69)

7 Åtgärdsmål, åtgärdskrav och val av åtgärd 7.1 Övergripande och mätbara åtgärdsmål Den primära målsättningen med saneringen var att omvandla det f.d. impregneringsområdet till ett rekreationsområde. Om marken i framtiden skulle täckas med ytterligare 1 m massor så kan marken användas för bostadsändamål De övergripande åtgärdsmålen för Stugsundsudden togs fram i huvudstudien 2007 och fastställdes av Söderhamns kommunstyrelse 2007-09-06 enligt följande: Området kan nyttjas av kommande generationer utan risk för negativa hälsoeffekter. Föroreningarna inom landområdet ska inte innebära en ökad risk för vattenmiljön eller för att föroreningar sprids vidare i fjärden. Alternativet ska möjliggöra kommunens vision att i framtiden utveckla attraktiva boendemiljöer inom det f.d. impregneringsområdet. Saneringsåtgärden och områdets användning ska samplaneras så att ett så kostnadseffektivt alternativ som möjligt väljs. Enligt Naturvårdsverkets kvalitetsmanual tas mätbara, kvantitativa, åtgärdsmål fram genom att väga miljömässiga, tekniska, ekonomiska och andra aspekter mot varandra i en riskvärdering. De mätbara åtgärdsmålen för jord togs fram i samband med Huvudstudien 2007 och baserades på uträkningar av maximala accepterade resthalter för skydd av hälsa och miljö, se Tabell 7.1 nedan. De mätbara åtgärdsmålen för sedimenten sattes till 50 mg PAH16/ kg TS. Dessa mål sattes utifrån att ekotoxtester och en bottenfaunaundersökning visat att risker för sedimentlevande organismer inte kunnat uteslutas i sedimenten vid föroreningshalter överskridande detta värde. Tabell 7.1 Mätbara åtgärdsmål för jord [mg/kg TS]. Platsspecifikt riktvärde Klass 1 (0-1 meter) Klass 2 (>1 meter) Arsenik <10 <40 Bly <145 <290 Kadmium <6 <12 Koppar <100 <190 Krom total <120 <230 Zink <360 <720 PAH cancerogena <20 <40 PAH övriga <20 <40 Cyanid fri <30 <30 31 (69)