Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 19151 su/med 2015-03-18 9 Innehållsansvarig: Mai Winter, Verksamhetsutvecklar, Verksamhetsledning (maiwi) Godkänd av: Johan Sandelin, Verksamhetschef, Verksamhetsledning (johsa) Denna rutin gäller för: Verksamhet Beroende; Verksamhet Neuropsykiatri; Verksamhet Psykiatri Psykos; Verksamhet Psykiatri Affektiva Syfte Syftet är att alla medarbetare inom SU-psykiatri ska ha ett grundläggande gemensamt förhållningssätt för att förebygga och hantera hot och våld. Arbetsbeskrivning Kartläggning Det är viktigt att riskinventeringar beträffande hot och våld görs regelbundet. Varje enhet (vårdavdelning/mottagning/administrativ enhet) ska utifrån sina egna förutsättningar göra en kartläggning av riskfaktorer för arbetsplatsen i sin helhet och för enskilda arbetssituationer. En sådan kartläggning ska bland annat utgå från vilka patienter man vårdar på enheten, lokaler, larm och enhetens rutiner. Använd gärna Arbetsmiljöverkets checklista. Riskanalysen revideras årligen i samband med enhetens arbetsmiljögenomgång. Utbildning Alla medarbetare ska regelbundet, minst vart tredje år, genomföra utbildning i personsäkerhet, i enlighet med Västra Götalandsregionens riktlinje. Medarbetare ska även delta i av verksamheten erbjuden utbildning i självskydd, bältesläggning och bemötande. Det krävs att kunskaperna kontinuerligt underhålls. Förståelse Kunskap om patienten tillsammans med personalens empatiska förmåga är en förutsättning för förståelsen av patienten. Det är också viktigt att förstå förloppet bakom en aggressionshandling. Information kan inhämtas från journalhandling, patienten själv samt närstående och från andra som känner patienten väl. Ordning och reda Varje enhet ska ha en skriftlig arbetsrutin för personalen. För patienten ska det finnas tydliga regler som är funktionella och etiskt försvarbara. Patienten ska informeras både skriftligt och muntligt. Detta skapar trygghet. Riskbedömning Gör regelbundna riskbedömningar av potentiellt våldsamma patienter, identifiera riskfaktorer och riskbeteenden. Använd skattningsskala Cohen-Mansfield Agitation Inventory (CMAI), Bröset Violence Checklist (BVC), eller Staff Observation Aggression Scale (SOAS-R) och ta ställning till bemötande och vilka åtgärder/behandlingsalternativ som skall vidtas. Kartlägg patienternas tidigare hot- och våldsbeteende. Ta allvarligt på situationer och signaler som kan förväntas leda till hot/våld och var uppmärksam på tidiga tecken. Högriskpatienter All personal som befinner sig på enheten ska informeras om högriskpatienter. Ingen får börja arbeta efter ledighet förrän hon/han fått rapport om högriskpatienter med avseende på aggression, självdestruktivitet och rymningsbenägenhet. Giltig version är publicerad på intranätet, ett utskrivet dokument är alltid en kopia 1 (av 5)
Attityder och bemötande Personalgruppens attityder och bemötande är ytterst betydelsefullt. Som personal måste man vara medveten om sin maktposition gentemot patienten och hantera den med varsamhet och omdöme. Utgå från ett förståelseperspektiv. Reflektera kring varför patienten reagerar/beter sig som han/hon gör och kring ditt eget sätt att reagera/agera. Var lugn och visa tolerans för patientens uppfattningar och uppförande så långt det är möjligt. Tydliggör för patienten vilket beteende som är oacceptabelt och förklara varför. Erbjud alternativ eller låt patienten ge alternativ. Det är viktigt att inte tränga in patienten i ett hörn, varken rumsligt eller psykiskt. Fokus ska ligga på att avleda och lugna ner. Omvårdnadsåtgärder är primärt viktigast. Tänk på att vår roll är att vårda inte att uppfostra. Aggressivitet är ofta ett symtom på oförmåga att förstå den yttre situationen och etablera en adekvat kommunikation. Förutom detta kan olika psykiska, sociala och kroppsliga faktorer samt påverkan av droger/alkohol eller abstinens öka benägenheten för aggressiva reaktioner. Vid akuta förvirringstillstånd kan aggressionsutbrott förekomma. Tänk på att närma dig patienten varsamt och skapa en så god kontakt som möjligt. Ett vänligt, icke hotfullt bemötande är viktigt. Även kroppsspråket ska inge lugn och trygghet. I en akut situation kan det vara svårt att tala den aggressive personen tillrätta. Det kan även vara svårt att erbjuda lugnande läkemedel. Om aggressiviteten inte är tillfällig bör bakomliggande orsak utredas av läkare. Det kan vara somatiska faktorer som t.ex. smärta, fluktuerande blodsockernivåer, nutritionsproblem, förstoppning eller urinretention. Epileptiska störningar kan ibland skapa aggressivitet. Den fortsatta behandlingen inriktas på omvårdnadsåtgärder i kombination med behandling av bakomliggande faktorer. Fysisk miljö För att undvika att patienten känner sig trängd ska man tillse att patienten efter behov och situation har utrymme att röra sig. I vissa fall kan patientens utrymme behöva begränsas. Undvik så långt det är möjligt att placera agiterade och/eller våldsbenägna patienter i trånga och varma utrymmen. Se till att föremål som kan användas som tillhyggen inte är tillgängliga. Vassa föremål ska vara inlåsta. Klädsel Bär funktionell och korrekt klädsel. Kläder och smycken som kan dras åt kring halsen kan i kritiska lägen bli livshotande. Inom sjukhusbunden heldygnsvård exklusive Rättspsykiatrin ska man följa SU:s klädregler. Säkerhet vid hembesök Inför varje hembesök ska en riskbedömning göras. Om patienten inte är känd inom verksamheten ska hembesök alltid göras tillsammans med kollega eller annan person. Behörighetskort/IDbrickan ska bäras väl synlig. Mobiltelefon/larm ska alltid tas med. Kollegor ska informeras om att hembesöket görs. Om personal önskar transportera patient får endast taxi, leasingbil eller annan av SU hyrd bil användas. Privat bil får enligt gällande försäkringsvillkor aldrig användas. Giltig version är publicerad på intranätet, ett utskrivet dokument är alltid en kopia. Sida 2 (av 5)
Larmrutin för vårdavdelningar På vårdavdelning har alla medarbetare skyldighet att bära larm och vara väl förtrogna med larmsystemet och lokal larmrutin. Larmdosan ska testas inför varje arbetstillfälle. Betrakta inga larm som onödiga även falsklarm har en positiv effekt i form av att både arbetskamrater och patienter ser att larmberedskapen är god. Inom öppenvården gäller enhetens säkerhetsrutiner. Vid varje rapport (morgon, eftermiddag, natt) utses personal som larmansvarig på respektive enhet/avdelning. Detta innebär att denna person är den förste som springer på larm då det blir aktuellt. Larmansvarig ska tillfälligt lämna över ansvaret till annan personal om han/hon måste lämna avdelningen. Studerande ska inte närvara eller ingripa under en larmsituation. När det larmas ska arbetsledare på den larmande avdelningen informera den inlarmade personalen, samordna och fördela arbetsuppgifter. Larmövningar ska hållas minst fyra gånger per år. Det är särskilt viktigt om det inte har förekommit verkligt larm under en längre period. Se även lokal larmrutin! Våldsutbrott Utlös omedelbart larm vid våldsutbrott då patient hotar eller slår personal och/eller medpatienter. Överväg snabbt om polis behöver tillkallas - slå 00 112. Glöm inte nollorna! Tala om att det gäller en akut nödsituation - personal i underläge och vad hotet består i (t ex knivhot). Tala om vart polisen ska komma och försök möta vid ytterdörren. Om patienten är beväpnad med vapen eller tillhygge ska direkt konfrontation undvikas. I första hand ska polis tillkallas. Om patienten inte är beväpnad ska personalen överväga aktivt ingripande eller försöka uppehålla patienten till dess förstärkning anländer. Att skydda medpatienter och arbetskamrater ska alltid ha högre prioritet än att förhindra att föremål skadas, även om dessa har ett stort ekonomiskt värde. Vänd aldrig ryggen åt patienten. Observera patienten utan att provocera. Nödvärnsrätten gäller på samma sätt som i samhället i övrigt (bilaga 4). Observera dock att nödvärn endast gäller när ett angrepp pågår. Om fasthållning eller bältesläggning enligt nödvärnsreglerna har tillämpats måste ansvarig läkare omedelbart kontaktas för beslut om vidare åtgärder. Observera att tvångsvis läkemedelstillförsel inte får ges enligt nödvärnsreglerna. Om situationen är katastrofal - lås upp dörren. Observera att den som fattar ett sådant beslut fortfarande gör det inom sitt yrkesansvar. Kontakt tas med ansvarig läkare som fattar beslut om kontakt med polis för efterlysning. Om patienten är intagen enligt LPT eller LRV ska polis omedelbart kontaktas och patienten efterlysas. Dokumentation och rapportering Patientens aggressiva beteende ska noggrant dokumenteras i patientjournalen genom en beskrivning av händelseförloppet, patientens uppkomna skador och handläggningen av situationen. Giltig version är publicerad på intranätet, ett utskrivet dokument är alltid en kopia. Sida 3 (av 5)
Alla våldshandlingar ska rapporteras omgående till vårdenhetschef och registreras i MedControl PRO. Det gäller både när patienter och personal har skadats eller då skada kunde ha uppstått. Ansvar Verksamhetschef på respektive verksamhetsområde ansvarar för att rutinen är känd och följs. Uppföljning, utvärdering och revision Ansvariga för uppföljning/revision är verksamhetsutvecklare på uppdrag av verksamhetschef. Avsteg från rutinen rapporteras i MedControl PRO. Relaterad information SU hemsida Hot och våld SU-rutin: Transport av patient inom psykiatrin då risk för hot och våld kan föreligga SU-rutin: Hot och Våld mot medarbetare VGR hemsida Personsäkerhet Lokala rutiner för överfallslarm på respektive psykiatrisk verksamhet Brottsbalken Nödvärnsrätt och Nöd (bilaga 1) Skattningsskalor: Cohen-Mansfield Agitation Inventory (CMAI), Bröset Violence Checklist (BVC), Staff Observation Aggression Scale (SOAS-R). Arbetsgrupp Mai Winter, verksamhetsutvecklare, Verksamhet Neuropsykiatri Pia Ram, verksamhetssamordnare, Verksamhet Psykiatri Psykos Emelie Ekoff, verksamhetsutvecklare, Verksamhet Beroende Gabriel Jungestrand, verksamhetsutvecklare, Verksamhet Psykiatri Affektiva Granskare Pia Rydell, verksamhetschef, Psykiatri Psykos, Verksamhet Beroende Tobias Nordin, verksamhetschef Psykiatri Affektiva Giltig version är publicerad på intranätet, ett utskrivet dokument är alltid en kopia. Sida 4 (av 5)
Nödvärnsrätten Brottsbalken (BrB 24:1) Bilaga 1 Nödvärnsrätten ger var och en rätt att försvara person, egendom, äganderätt och tillträdesrätt. Lagen sätter gränser för hur, när och vad man får försvara dessa intressen. En gärning som någon begår i nödvärn utgör brott endast om den är uppenbart oförsvarlig. Den gärning som begåtts i nödvärn ska vägas mot tre faktorer: 1. Angreppets beskaffenhet Hur angreppet sett ut, utförts vem som utfört det, hur angriparen är beväpnad/utrustad, hur allvarligt angreppet var menat m.m. 2. Det angripnas betydelse Hur juridiskt skyddsvärt det angripna är. T.ex. är ett angrepp på person mer skyddsvärt än ett angrepp på sak och ett angrepp på en större fastighet är mer skyddsvärt än ett angrepp på en cykel. 3. Omständigheter i övrigt T.ex. kunde situationen ha löst på ett mildare och mer lagenligt sätt? Åtgärder ska inte gå utöver det som är försvarligt med hänsyn till ändamålet. Man får i princip inte göra mer ont än det onda man försöker förhindra. Nöd Brottsbalken (BrB 24:4) En gärning som någon begår i nöd utgör inte brott, förutsatt att handlingen inte är oförsvarlig med hänsyn till farans beskaffenhet, den skada som åsamkas annan och omständigheterna i övrigt. Nöd föreligger när fara hotar liv, hälsa, egendom eller något annat viktigt av rättsordningen skyddat intresse. När man bedömer om handlingen är oförsvarlig tar man bland annat hänsyn till den skada som görs och väger det mot det intresse som personen vill skydda. Exempel på handlande i nöd kan vara att slå sönder ett fönster för att kunna släcka en brand eller att ta någon annans båt för att rädda en person från att drunkna. Till skillnad från nödvärn kan nöd vara en ansvarsfrihetsgrund utan att någon annan person är inblandad. Giltig version är publicerad på intranätet, ett utskrivet dokument är alltid en kopia. Sida 5 (av 5)