Odling och växthantering i kv Gesällen, Kalmar

Heimdahl Odling och växthantering kv Gesällen, Kalmar Sid 1 Odling och växthantering i kv Gesällen, Kalmar Teknisk rapport av kvartärgeologiska och arkeobotaniska analyser Jens Heimdahl Riksantikvarieämbetet, UV Mitt Bakgrund och syfte Den arkeologiska slutundersökningen av kvarteret Gesällen i Kalmar genomfördes tvärvetenskapligt och kvartärgeologiska och arkeobotaniska undersökningar genomfördes kontinuerligt under fältarbetet. Dessa innefattade stratigrafiska analyser av kvarterets jordmånshorisonter, samt makroskopisk analys av jordprover inriktat på botaniska lämningar. Fältanalyser utfördes grävningens gång mellan maj och november 2012. Laborativa makroskopiska analyser genomfördes under våren 2013. Frågeställningarna riktades mot den kulturella användningen av växter, främst med fokus på lokal odling, men även kosthållning och matkultur på de olika tomterna. Den undersökta delen av kvarteret bestod av tolv intilliggande tomter (nr. 280 290) samt en bit av bastionsområdet (här benämnd tomt 1000). Den arkeologiska undersökningen syftade bl.a. att närmare undersöka hur bebyggelsen på tomterna varit organiserad, och de kvartärgeologiska analyserna fokuserades till att identifiera och undersöka förekomst och utbredning av odlingsbäddar och spår efter kålgårdar. Därtill analyserades odlingsjordens, och de vidhängande anläggningarnas makroskopiska innehåll i syfte att försöka utreda vad som odlats. Analyser utfördes även på prover tagna i och intill bebyggelselämningarna i syfte att undersökas dessas funktion, i synnerhet med fokus på golv och spisar. Resultaten har främst jämförts med resultaten från det närliggande kvarteret Mästaren, belägen strax sydväst om Gesällen. De makroskopiska resultaten härifrån kan studeras i Heimdahl 2012, men refereras till i denna rapport enbart som Mästaren. Metod och källkritik Fältmetoder De geoarkeologiska fältmetoderna och provtagningen följde grundprinciperna i (Heimdahl et al 2005). Arbetsgång, strategier och behandlingen av materialet anpassades till de lokala förutsättningarna och liknade de som t ex utvecklats under arbetet med kvarteret Diplomaten 2007 (Heimdahl 2009). Huvuddelen av proverna preparerades och undersöktes preliminärt direkt i fält så att kompletterade prover kunde tas om pilotprovet visade sig innehålla för lite material eller material av särskilt intresse. På detta sätt blev sedimentinnehållet i lagren undersökt samtidigt som de grävdes ut, vilket var viktigt för den stratigrafiska diskussionen och tolkningen i fält. Under den pågående utgrävningen preliminäranalyserades 309 prover på detta sätt. Provernas volym låg i allmänhet kring 0,5 1 liter i jord, men i vissa fall när prover bedömdes som fattiga på organiskt material, kompletterades volymen upp till 3 liter. Prover ur odlingslager togs i

Heimdahl Odling och växthantering kv Gesällen, Kalmar Sid 2 första hand ur vertikala sektioner där risken för kontamination av recenta material var minst och kontrollen av stratigrafin säkrast. Annars skedde provtagningen genom att en utvald del av lagret skars bort som en orörd enhet och placerades i en tillslutbar plastpåse. När ett prov var taget preparerades det genom våtsiktning, eller lagrades tills preparering kunde ske. Våtsiktning genomfördes med en sikt med masksidor på 0,25 mm. För prover med grövre material som pinnar och bark användes även siktar med grövre maskdiameter, 3 och 10 mm för att göra provet lättare att genomsöka. Flottering och våtsiktning utfördes enligt metod beskriven av Wasylikowa (1986). Efter våtsiktning placerades proven i plastburkar med lock. Proverna preliminärbesiktigades omedelbart med hjälp av en stereolupp ( 10 40) och förvarades sedan i burkar fyllda med vatten så att transport för vidare analys kunde ske. Förutom växtrester har också annat makroskopiskt material eftersökts i proverna, t ex fiskben, insektsrester och smidesloppor, de utgör i lika hög grad viktiga indikatorer på olika miljöer och aktiviteter. I det följande anges alla typer av diasporer som fröer, frukter, delfrukter, acener etc. som fröer eller frukter. Laborativa analysmetoder Totalt valdes 120 prover ut för fördjupade laboratorieanalyser varav 70 kom från odlingsrelaterade kontexter och 50 från spisar och köksgolv. Prover som inte var tillräckligt rena våtsiktades på nytt i ljummet vatten. Analysen av de insamlade proverna genomfördes med hjälp av stereomikroskop (förstoring 6 100). Vissa genomskinliga frön och frukter med karaktäristisk cellstruktur undersöktes under mikroskop med genomfallande ljus ( 100 1000). Makroskopiskt material (här avses även slagg, mollusker, ben och artefakter) plockades ut med fjäderpincett, bestämdes och sorterades i mindre vattenfyllda burkar med lock. Bestämningsarbetet skedde till stor del med hjälp av referenssamlingar. Som bestämningslitteratur användes Andreberg 1998, Anderberg 2009, Bejerink 1976, Berggren 1969 & 1981, Cappers et al 2012, Jacomet et al, 1989, Jacomet 1987, Katz et al 1965, Körber-Grohne 1964 & 1991 och Schoch et al.1988. Kvantifieringen av frön/frukter skedde genom räkning där summan frön/frukter avrundades uppåt till närmsta heltal. Fragmenterade rester hanterades för sig och uppskattades kvantitativt. Särskild notering gjordes om fröna/frukterna var bevarade som subfossilt eller om de bevarats genom förkolning. Det fragmenterade materialet i proverna som inte är fröer och frukter kvantifierades enligt en relativ skala 1 3, där 1 innebär förekomst av enstaka fragment (ca 1 10) i hela provet. 2 innebär att materialet är vanligt att det hittas i de flesta genomletningar av de teskedsstora subsamplingar som gjorts. 3 innebär att materialet var ett av de dominerande materialen i provet och man hittar det var man än tittar. För att förenkla tolkningen och göra resultaten mer överskådliga har de identifierade växtarterna grupperats i sju habitat-tafonomiska grupper, d v s dels tar hänsyn till den miljö de trivs i, dels till det kulturella ursprungssammanhang de har i det arkeologiska fyndmaterialet. Grupperna är: 1) Vattenväxter; 2) Ängar och betesmarker (i materialet oftast representerat via insamlat foder eller dynga); 3) Ogräs och ruderatmark; 4) Träd; 5) Insamlade växter (t ex nötter och bär, där bären ofta har ett ursprung i latrin); 6) Odlade växter; 7) Exotiska importerade växter. Även om indelningen här är hierarkisk i den meningen att en viss art här endast grupperats i en av dessa grupper, är det viktigt att inse att den egentliga tillhörigheten för många arter är heterarkisk. t ex så har smultron här grupperats som insamlad (i det arkeologiska materialet ofta med ursprung i latrin), men den kan som bekant också förekomma som ogräs (i ruderatfloran) och även växa i anslutning till betesmarker. Källkritik Representationen för det faktiska växtsamhället är inte alltid tillförlitligt återspeglat i makrofossilen. Aspekterna på detta problem är flera: Olika växter sätter olika mängd frön/frukter som sprids på olika sätt olika långt ifrån moderplantan. Arter är olika motståndskraftiga och bevaras inte lika väl subfossilt

Heimdahl Odling och växthantering kv Gesällen, Kalmar Sid 3 eller förkolnat. Detta kan i sin tur leda till att endast mycket motståndskraftiga fröer bevaras i omlagrat material vilket i sin tur leder till över- respektive underrepresentation av vissa arter. Olika makrofossil är olika lätta att finna beroende på storlek, form och färg och olika sediment är olika lätt analyserade. Analysen av makrofossil har också samma typer av felkällor som den arkeologiska analysen. Fyndmaterialet är underställt det kulturellt relaterade strukturer som rått i området och gett upphov till lämningen. På detta sätt kan sammansättningen av makrofossilen ha påverkats av kulturella faktorer, som t ex selektiv bortrensning av växter från vissa ytor, insamlingstekniker, betesstrategier och avfallshantering. Bevarandegraden av det organiska materialet är inte homogent. I t ex tunnor med organiskt avfall har det rått näst intill anoxiska förhållanden, vilket lett till ett mycket välbevarat organiskt material, som dessutom förekommer i lager som begränsas av skarpa kontakter. Detta innebär att materialet i dessa lager har ett högt stratigrafiskt källvärde. I andra strata är bevarandegraden sämre, vilket innebär att endast motståndskraftiga och förkolnade fröer bevarats, detta gäller t ex det sandiga materialet i många golv. När det gäller förkolnat material är det viktigt att minnas att alla växtrester som utsätts för brand eller hetta bevaras inte genom förkolning, detta gäller framförallt fröer med stort fettinnehåll eller ömtålig struktur (t ex flockblomstriga växter). Fröer och frukter som bevaras genom förkolning har ofta en liten kvot i förhållandet yta/volym (ex sädeskorn) eller hårda skal (ex mållor). Trädgårdsodling och odlingshorisonter Senare års arkeologiska undersökningar har visat att småskaliga odlingar varit vanliga i städernas bakgårdsmiljöer under 1600- och 1700-talet, och även varit vanliga under äldre tid. Bevisen för att odling bedrivits i ett kvarter är av två slag, dels direkta i form av överlagrade odlingshorisonter och odlingsbäddar med karaktäristiskt form, placering och innehåll (av odlingsväxter, gödning, jordförbättring och spår av bevattning), dels indirekta i form av förekomsten av fröer av odlingsväxter som inte hanteras annat än i odlingssyfte. Odlingshorisonterna har tillkommit genom en medveten och regelbunden omrörning i jorden, vilket lett till en syresatt miljö med hög biologisk aktivitet och nedbrytning till följd av detta. I dessa horisonter har alltså innehållet delvis försvunnit, och de kan dessutom innehålla omlagrat material från äldre kontexter (odlingsjordar har t ex stundom förbättrats med äldre kulturlager). Här skall vi dock betänka att ömtåligt organiskt material normalt sett inte bevaras länge i en odlingsjord, och det är bara undantagsvis som det är fruktbart att analysera dem makroskopiskt. Bevarandet kan ske om odlingsjorden begravs och en tillräckligt syrefattig miljö råder i jorden. Detta innebär i sin tur att makrofossilen som hittas i odlingsjorden troligast härrör från den senaste brukningsfasen. Detta innebär också att om odlingsjord flyttas från ett ställe till ett annat, så kommer det ömtåliga omlagrade materialet att brytas ner i den nya odlingen. Ömtåliga fröer har därför i detta sammanhang har ett högre primärt källvärde än motståndskraftiga fröer. De makroskopiska spåren i odlingsjord kan alltså tolkas som jämnåriga med den aktuella odlingshorisontens sista fas. Tolkningen av odlingshorisonter är gjord efter flera uppställda kriterier (jmf Heimdahl 2010), som utgår från stratigrafiska egenskaper, djup och utbredning, samt ett makroskopiskt innehåll som uppvisar spår av gödning (spår av dynga, latrin och köksavfall); bevattning (inslag av vattenlevande organismer här representerat av bl.a. hinnkräftor (Daphnia spp.), djur som kan snabbt utvecklas i brunnar, naturliga vattenhål och vattentunnor.); jordförbättring (t ex aska, träkol, huggspån eller mineraljord av främmande fraktion, t ex lera); samt odling av odlade kulturväxter in situ, vilka kan fastställas genom förekomst av fröer som endast används till sådd (dvs fröer av t ex tobak och kål följer inte med användningen i köket och maten, i motsats till fröer av t ex dill, koriander och olika bär, som i de fall de återfinns i odlingsjord också kan vara spår av att latrin blandats i jorden som gödningsmedel).

Heimdahl Odling och växthantering kv Gesällen, Kalmar Sid 4 Resultat Resultaten av analyserna redovisas i tabell 1 (odlingsrelaterade prover) och 2 (köksrelaterade prover) i bilagan. I tabell 1 är materialet i huvudsak bevarat i oförkolnat tillstånd, förkolnade fröer redovisas separat från det övriga materialet. I tabell 2 är materialet huvudsakligen förkolnat, och oförkolnat material presenteras där separat. I tabellerna har en del av materialet (det som inte är förkolnade fröer och frukter) kvantifierats enligt en grov relativ skala med 1 3 punkter, där 1 punkt innebär förekomst av enstaka (ca 1 5) fragment i hela provet. 2 punkter innebär att materialet är vanligt att det i stort sett hittas i alla genomletningar av de subsamplingar som görs. 3 punkter innebär att materialet är så vanligt att de kan sägas vara ett av de dominerande materialen i provet och man hittar det var man än tittar. Siffrorna för makrofossil anger antalet räknade fröer/frukter. Tolkning, diskussion och analys Tolkningarna av resultaten har inledningsvis inletts med en kort schematisk genomgång av aktiviteterna och spåren på de enskilda tolv tomterna (280 290), samt bastionsytan (kallad tomt 1000 ) och dessas inbördes kronologiska fasindelning och skilda fyndsammanhang. Därefter följer tematiska texter som dels motiverar tolkningarna för de enskilda tomterna, och dels går igenom material, som t ex spannmålsfynd och ölbryggning som bara kan diskuteras övergripande när de enskilda tomterna ställs mot varandra. Ytterligare material kan endast diskuteras när man ser till kvarteret som helhet och dess relation till andra kvarter i Kalmar, eller andra samtida städer, t ex generella frågor kring avfallshantering, trägårdsskötsel och miljö. När det gäller kronologin i materialet skall vi dels minnas att materialet återspeglar en i stadsarkeologiska sammanhang relativt kort period om drygt hundra år, ca 1670 1800, med huvuddelen av materialet i 1700-talet. I de fall det gått har jämförelser gjorts mellan äldre och yngre delar av materialet, men för att materialet skall bli tillräckligt stort för dessa jämförelser måste man dock i allmänhet gå utanför tomtgränserna. Lämningarna på tomterna var bevarade i olika hög grad och därför kan inte frånvaron av material tas för intäkt för avsaknad av en viss företeelse. Exempel på detta är att frånvaron av bryggeriavfall på tomt 281 och 283 inte kan tolkas som att man inte bryggt öl där. Materialet på dessa tomter var magert på bevarat organiskt material och därför undersöktes detta i mindre utsträckning. Detta kan också förklara varför vi inte upptäckt bevarad odlingsjord in situ på tomt 283 och 290. Tomt 280 Hushållning och köksodling Linodling och linpreparering, tillgång till stadsjord Bryggning av öl och enbärsdricka fas 280:1 3, rostning av korn kan knytas till detta vilket kan tolkas som att ölet bryggdes mörkt Köksodling på bakgården fas 280:1 3 Tobaksodling under fas 280:6, 7 & 10 (Virginiatobak) Särskild anmärkning Lyxkonsumtion av kardemumma fas 280:1 Tomt 281 Hushållning och köksodling Köksavfall fas 281:3, 4, 5, 8, 11, 12, 13 & 20 (?) Köksodling på bakgården, fas 281:8 (möjligen även fas 12) Tobaksodling på bakgården, fas 281:12 & 20 (Virginiatobak) Särskild anmärkning Konsumtion av hirs fas 281:2, möjligen en mellaneuropeisk influens Blåmussla fas 281:4 (köksavfall?)

Heimdahl Odling och växthantering kv Gesällen, Kalmar Sid 5 Tomt 282 Hushållning och köksodling Hushållet har tillgång till stadsjord där man odlar lin, fas 282:7 & 11. Linpreparering på tomten Bryggning av öl och enbärsdricka fas 282:0 Köksodling på bakgården fas 282:1 2 Tomt 283 Hushållning och köksodling Köksavfall från fas 283:9 Spår av tobaksodling, fas 283:2 (bondtobak). Odlingsjord omlagrad som utjämningslager Tomt 284 Hushållning och odling Köksavfall från fas 284N:3, N:11 Spår av ölbryggning fas 284N:3 Köksodling på bakgården samt odling i låda längst vägg fas 284:3 Hantverk Smedja fas 284:8, 9 & 11 (KG 327, 628 & 631), under denna period finns en koppling till bostadshuset i tomtens södra del. Spår av brända fiskben i smedjan visar att viss matlagning kan ha ägt rum här Tomt 285 Hushållning och odling Köksavfall fas 285N:6, N:7, N:10, N:11, S:4, S:7, S:8B Hushållet har tillgång till stadsjord där man odlar lin, linpreparering på stadsgården fas 285:6 Ölbryggning, fas 285N:6, N:11 Köksodling på bakgården fas 285:6, 7 & 10 Särskild anmärkning Lyxkonsumtion av paradiskorn fas 285:5 Tomt 286 Hushållning och odling Köksavfall fas 286N:3, N:4, N:5 Ölbryggning, fas 286N:4 Fähusdynga påträffat i något som först tolkades som en byggnad alltså ett fähus, men som sannolikt utgör ett omlagrat material som inte har med djurhantering på tomten att göra. Spår av nöt (möjligen häst) samt svin, fas 286N:4 & N:7 Inga spår av köksodling, dock förekomst av en odlingsbädd i fas 286N:3 Tomt 287 Hushållning och odling Hushållet håller svin i fas 287V:1, antingen lokalt eller på tomt i gamla Kalmar Hushållet har tillgång till stadsjord där man odlar spannmål, bl a korn (fas 287V:7), och lin. Linpreparering på stadsjorden, fas287v:1, 287V:7, 287Ö:9 Bryggning av öl och enbärsdricka fas 287V:1B Brännvinskryddning (?) fas 287V:7 Köksodling på bakgården fas 287Ö:1(?), 287V:9/287Ö:12 Särskild anmärkning Lyxkonsumtion av paradiskorn fas 1

Heimdahl Odling och växthantering kv Gesällen, Kalmar Sid 6 Tomt 288 Hushållet har tillgång till stadsjord där man odlar spannmål, trösknings på stadsgården, fas 288:1 & 2 Brännvinskryddning fas 288:1 Ölbryggning, fas 288:1, S:2, N:3, N:4 & S:16 Köksodling på bakgården fas 288:4 Särskild anmärkning Konsumtion (alt även odling) av bovete fas 288:1, möjligen en mellaneuropeisk/dansk influens Tomt 289 Hushållet har tillgång till stadsjord där man odlar spannmål, trösknings på stadsgården, fas 289:5 & 10 Massförekomst av svartsenap, egenodling på stadsjord eller tillverkning av senap, fas 289:9 Ölbryggning, fas 289N:5, 8 & 9 Köksodling på bakgården fas 289:10 Särskild anmärkning Lyxkonsumtion av kardemumma fas 289:9 Tomt 290 Ölbryggning, fas 290:1 Inga spår av lokal köksodling, men möjligen odlingsbädd fas 290:5 Tomt 1000, bastionen De makrofossila fynden från denna yta innanför bastionen visar att den bestått av tidvis grunt vattentäkt sumpområde bevuxen med näringskrävande ogräs som blå el. rödmålla. Att det stått vatten över ytan, åtminstone i perioder visas av den rika förekomsten av vattenlevande djur (hinnkräftor och mossdjur). Området verkar ha täkts över med granris, antingen för att det skulle går att beträda sommarid, eller som halkskydd vintertid. I materialet finns också spår av halm som kanske fyllt samma funktion. En enstaka humlefrukt är annars den enda kulturväxten som påträffas i detta material, vilket visar att området hållits fritt från avfall, vilket är anmärkningsvärt i en så tättbebyggd miljö. Spannmålen i kv Gesällen Spannmålsfynden i kvarteret utgörs av tre typer: 720 st. förkolnade kärnor i kök och nerbrunna byggnader, och några enstaka (totalt 18 st.) oförkolnade fragment av kärnor i latrinmaterial. Av de 720 förkolnade kärnorna utgör 470 st. (65%) rågkärnor i ett massfynd från en nedbrunnen byggnad på tomt 287V. De resterande 250 kärnorna är återfunna i kök (golv och spisar) eller i tomternas köksavfall. Diskussion om bruket av spannmål i kvarterets tomter grundas huvudsakligen på detta sistnämnda material. Sammansättningen av förkolnade spannmål styrs i hög grad av hur de preparerats vid mat- och dryckesberedning, och den kan därför inte rakt av tolkas som representerande spannmålskonsumtionen. Ett exempel på detta är att en process som rostning lätt ger upphov till en stor mängd förkolnade sädeskorn, medan andra tillagningsprocesser som t ex kokning mycket sällan leder till att sädeskorn förkolnas. Skalkorn är ett sädesslag som av olika skäl rostats, i samband med öl bryggning eller i syfte att bli av med skalen inför att de mals till mjöl eller kokas till gröt. Just skalkorn är också ofta väl representerade i arkeologiskt material från järnåldern och framåt, och antagligen överrepresenterade här. Ett annat exempel är att säd som främst hanterats som mjöl naturligtvis gett upphov till en mindre andel förkolnade hela sädeskorn i ett kök. Vete är ett sådant sädeslag; det användes främst till finare brödbak och har i mindre utsträckning hanterats som hela sädeskorn. Av detta följer att resultaten av andelen skalkorn och andelen vete måste tolkas med försiktighet, medan

Heimdahl Odling och växthantering kv Gesällen, Kalmar Sid 7 förhållandet mellan säd som havre och råg i högre utsträckning kan förväntas återspegla den faktiska konsumtionen av dessa sädesslag. Ytterligare en viktig form av spannmål är ärtor och bönor, som lätt förstörs och mer sällan bevaras i arkeologiska material, och därför generellt sätt kan betraktas som underrepresenterade i förhållande till spannmålen. Förekomsten av baljväxter får mer betraktas som en kvalitativ bekräftelse på att de brukats i köken, men ger inga användbara kvantitativa data. I kvarteret Gesällen påträffades totalt fem förkolnade ärtor i köken på tomt 280 och 290, vilket alltså snarast får betraktas som en bekräftelse på att ärtor utgjort en del av konsumtionen i kvarteret totalt sett, än på just dessa tomter. Fig 1. Total sammansättning av säd i kvarteret Gesällen. I detta diagram har tre stycken prover som innehållit >30 sädeskorn utselutits i syfte att undvika att dessa specifika fynd skulle dominera sammansättningen. Det rör sig om PM 54689, 218376 & 217261. I vilket fall dominerar fynden av råg till ungefär hälften eller mer av materialet. Som tidigare nämnts kan skalkorn generellt betraktas som något överrepresenterat och vetet underrepresenterat. Fig 2. Fördelningen av spannmål fördelat på de enskilda tomterna. Fynd av mindre <7 sädeskorn har uteslutits (varför tom 282 286 inte är representerade i figuren). Massfyndet av råg förklarar detta sädesslags dominans i tomt 287. Rågen dominerar typiskt i samtliga tomter utom 280 vars sammansättning sticker ut trotts ett gott underlag med högt källvärde. Mindre variationer (som havrens) ska tas med en nypa salt då dessa data grundas i mycket små fynd som lätt styrs av tillfälligheter.

Heimdahl Odling och växthantering kv Gesällen, Kalmar Sid 8 Tröskningsrester och odling på stadsjordarna Tröskningsrester från spannmål har påträffats på tomt 287, 288 och 289. I de flera fall rör det sig om halm som inte gått att identifiera till sädesslag, men bland det material som identifierats finns skalkorn och råg. Ytterligare grödor som kan tolkas som ett tecken på att tomten haft tillgång till stadsjord är lin och senap. Då lin förädlats till fröer eller textil innan försäljning kan spår av dessa processer tolkas som att det aktuella hushållet odlat lin. Spår av linpreparering har hittats på fyra av tomterna: 280, 282, 285 och 287. Spår av preparering (repning) av senap har inte påträffats, men däremot en massförekomst på tomt 289 som vi vet också hade tillgång till åkerjord. Senap är en typ av växt som kraver större ytor än de aktuella bakgårdarna om odlingen ska ge meningsfull avkastning, och det är möjligt att man även odlat senap på de lotter av åkerjorden som brukats av innevånarna på denna tomt. Även frön av fiberväxten hampa påträffades på ett par av tomterna, bl.a. i fähusdynga på tomt 286, samt i 280 (fas 280:1) och 286 (fas 286:9). Dessa fröer kan vara spår av medicin, då hampafröer salufördes som sådan, men även spår efter att hushållet hanterat hampafröer tillföljd av odling. Har hampa odlats för fibrernas skull så bör den i första hand ha odlats på stadsjorden utanför staden. Spår av öl, enbärsdricka och brännvin Spår av ölbryggning definieras här som förekomst av de för tiden vanligaste ölkryddorna humle och pors en typ av lämning som i praktiken kan definieras som ett avfall bestående av avsilade kryddrester från bryggningen. På tomterna i kvarteret har bryggeriresterna främst hittats omlagrade som gödning i odlingsjordar eller i avfallsmaterial som återanvänts som fyllnadsmaterial. Vid något tillfälle har materialet hittats i avfallslager utan ny primär funktion (tomt 287V, KG333), men fyndet i en tunna invid en odling på tomt 289 (KG362), samt alla fynd i odlingsjord, visar tydligt att bryggeriavfallet sågs som en gödningsresurs som återutnyttjades vid odling. Fynden av ölbryggning är främst koncentrerade till kvarterets äldsta faser, och det vore frestande att tolka detta som att hushållsbryggningen minskade under 1700-talet. Fynden från de senare faserna är färre men fynd från tomt 286 289 visar att bryggningen fortsatte in i det sena 1700-talet. Den minskade andelen spår av bryggning i de yngre faserna kan förklaras av att organiskt material är sämre bevarat här. I avfallslager med bryggerirester av humle och pors på tomt 282 och 287 påträffades även stora mängder enbär (>5000 kärnor motsvarande >2000 bär, utgörande ca 1 liter per tomt). Då enbär som matkrydda ger en stark smak redan vid tillsättning av några enstaka bär utgör denna typ av fynd en säker indikation på att man bryggt enbärsdricka. En annan tolkning är att bären använts som brännvinskrydda, men då materialet hittas tillsammans med avfall från ölbryggning ligger det närmare tillhands att tolka spåren som bryggerirester som hanterats tillsammans och sålunda bryggeriprodukter som bryggts tillsammans.

Heimdahl Odling och växthantering kv Gesällen, Kalmar Sid 9 Fig 3. Bryggerirester i form av humle och pors i kv Gesällen. På tomt 282 & 287 hittades också stora mängder enbär tillsammans med bryggeriavfallet. Inslaget av pors är mycket sparsamt förekommande, men samtliga fynd av pors i kvarteret är knutna till andra bryggerirester. Inslaget av pors är mycket litet i förhållande till humle. Som mest (avfallet KG333) utgör porsen 13 % av sammansättningen humle-pors, men överlag är andelen pors mindre än så. Detta kan tolkas som att man inte bryggde rent porsöl men pors ingick som krydda i en del humleöl. Vanligast tycks dock det rena humleölet vara, och i 25 av de 29 prover (86%) där humle påträffades hittades ingen pors. Vid sidan om humle (och pors) är det främst korn man förknippar med ölbryggning, men korn har en så pass mångsidig användning (som bas i gröter, olika grytor och som inblanad i brödsäd) och är så vanlig i kökskontexterna att man inte per automatik kan koppla samman fynd av korn med ölbryggning. I den äldsta fasen av tomt 280 kan vi dock se en intressant samband i fynden av korn och bryggerirester. Av fig 2 framgår att sammansättningen av spannmål på tomt 280 utgör en anomali i form av kornets dominans bland spannmålen i fas 2 3. Detta parallellt med att bryggeriresterna är som rikast på denna tomt i fas 1 2 (fig 3), vilket kan tolkas som ett samband och öppnar för möjligheten att spåra fler detaljer i hur ölbryggningen gått till just här. Beror t ex den stora mängden förkolnade kornkärnor på att man rostat malt och bryggt ett mörkt öl? En lite knepigare lämning är spåren efter brännvinskryddning som kan tolkas utifrån kryddor som kummin, anis, fänkål och koriander m.fl. Vi vet att importen av dessa kryddor ökade under perioden tillföljd av att de var populära just som brännvinskryddor. Här kan vi inte vara säkra på att det är just brännivsspår vi hittar, med undantag för de fall då man finner massförekomster som inte kan förklaras på annat sätt, vilket t ex påträffats i kvarteret Mästaren. Ser vi till förekomsten av dessa kryddor i Gesällen finns inga tydliga massförekomster (men vi har heller inte rakt jämförbara kontexter med Mästaren), fynden är istället jämt utspridda i enstaka förekomster på sju av de tolv tomterna. Men två fynd från tomt 287 och 288 sticker ändå ut både kvantitaitvt och kvallitativt (fig 4) Tomt 280 281 282 283 284 285 286 287 288 289 290 Anis 2 1 Fänkål 1 1 Koriander 1 2 3 9 Kummin 1 1 1 4 3 Fig 4. Brännvinskryddor

Heimdahl Odling och växthantering kv Gesällen, Kalmar Sid 10 Fynden på dessa två tomter koncentrerar sig främst till två enskilda prover (i KG285 & 539) som utgörs av odlingsjord. Detta kan naturligtvis tolkas som att just dessa odlats här, men vi skall också minnas att annat avfall är inblandat i odlingsjorden och att fynden av brännvinskryddor från Mästaren härrörde från avfallsbingar/komposter med material avsett att blandas i odlingsjord. Koncentrationen av just dessa kryddor till just två prover från odlingsjord tolkas här som en indikation på att de utgörs av spår av brännvinskryddning. Importer och frågan om klass Lämningar efter exotiska växter som importerats till Kalmar förekommer i princip på alla tomter med ett rikare innehåll av organiskt material som underökts med flera prover (vilket förklarar frånvaron i tomter som 283, 284 och 290). Även i undersökningen av kvarteret Mästaren påträffades en hel del exotiska växter, och där visades att dessa främst förekomm i avlagringar avsatta sommartid, då skepp med varor kunde anlända till staden. Däremot var det svårare att påvisa några särskilda klasskillnader mellan de olika tomterna, och vi måste här dels minnas att en och samma tomt dels inhyste ett flertal människor vars klasstillhörighet kunde variera, och dels att antalet invånarna på tomterna tycks ha varierat i hög utsträckning över tid. Därför är frågan om klass, som alltid väcks när importerade, mer exklusiva växter påträffas, generellt sätt är komplicerade att hantera med detta material som grund. Men hur är det då med materialet om vi lämnar detaljnivån och ser på det mer storskaligt? Finns det t ex möjlighet att urskilja en skillnader/likheter mellan denna typ av material i kvarteret Gesällen, men den tidigare utgrävda Mästaren? En frågeställning har bl.a. varit huruvida invånarna i kvarteret Gesällen var fattigare än de som levde i kvarteret Mästaren. Kan vi med hjälp av detta material se någon skillnad på de två kvarteren? Svaret på denna fråga måste bli nej, både kvantitativt och kvalitativt. Kvantitativt är visserligen det importerade materialet i Mästaren betydligt större mätt i volym och koncentration, men vi måste då minnas är där hittades materialet i innehållsrika avfallsbingar av en typ som vi inte i samma utsträckning påträffat i Gesällen. Kvantitativt är altså materialet i Mästaren och Gesällen inte jämförbara. Kvalitativt sett så finns det i Mästaren och Gesällen exempel på både enklare och mer exklusiva importvaror enklare i form av t ex fikon och russin, och mer exklusiva i form av mer långväga importvaror som kardemumma, ris och paradiskorn. Jag skulle säga att kvalitativt sett så är materialet i de båda kvarteren likartat. Kan då importvarorna i kvarteret Gesällen säga något om hur invånarna haft det ställt? Både ja och nej. Problemet här är att vi endast kommer åt de som haft det någorlunda bra ställt, men fattiga människor förblir osynliga i denna typ av studier. Exklusivt material kan sålunda tolkas som en allmän indikation på att olika grad av välstånd förekommit inom tomten någon gång inom den studerade fasen. Utifrån detta kan vi konstatera att det inom samtliga tomter där material funnits att studera (280 282, samt 285 289) levt invånare som fört ett enklare borgeligt liv i så måtto att man haft råd att konsumera vissa billiga importvaror (varor som ändå betraktades som alltför svåråtkomliga för många på landsbygden, och som alltför dyra för många fattiga). Samt att det inom fyra av tomterna 280, 285, 287 & 289, i olika perioder levt människor som då och då haft råd till exklusiva importvaror från Sydostasien eller Afrika, och som tillsynes levt normalborgerliga liv.

Heimdahl Odling och växthantering kv Gesällen, Kalmar Sid 11 Tomt 280 281 282 283 284 285 286 287 288 289 Fas 1 2 6 2 5 7 1 6 9 1 4 21 br Pumpa Kardemumma Bovete Fikon Hirs Bitter-/Sötmandel Paradiskorn Russin Fig 6. Importväxter Spår av djurhållning På ingen av tomterna har säkra spår efter stallade djur påträffats, vilket är anmärkningsvärt eftersom djurdynga förekommer som gödsel på i princip samtliga tomter. I ett par fall har dock nästan ren, utmockad stalldynga påträffats omlagrad och återanvänd som fyllnad. Även om detta inte säger något om djurhållningen på tomterna så visar ändå dessa fynd hushållens nära kontakt med djur som varit stallade annorstädes. Det första exemplet är från tomt 286. Ett konstruktionslager till gårdsytan på tomtens norra del, KG579 (fas 286N:4) samt i ett ombyggnadslager till ett hus KG267 (fas 286N:7) på ungefär samma plats bestod av dynga från djur som utfodrats med slaget ängshö, blandat med stallströ i form av vitmossa, flis och granis. Dyngan är av en sådan karaktär att den gissningsvis kommer från nöt eller häst. Men det är också intressant att notera en markant förekomst av ogräs som svinmålla, rester av bryggeriavfall, och möjligen mänsklig latrin (spår av russin) inblandat i dyngan. Denna typ av avfall och växter kan tyda på att man också hållit svin. De spår som kan tolkas som svindynga förekommer främst i KG579. Den makroskopiska tolkningen tyder på förekomst av stallade svin, och att huset skulle kunna tolkas som fähus. Hus KG434 är dock ett tämligen ordinärt tvårummigt hus med spisfundament i båda rummen. De fähusindikerande lagren består dels av ett konstruktionslager under gårdsytan utanför huset samt ett sekundärt lager med oklar proveniens, ovan hus KG267. Antingen är det fråga om en sekundärdeposition, eller också utgör det ett av få spår av djurhållning i anslutning till ett ordinärt bostadshus. Från tomt 287, fas 287V:1a finns också ett prov som tycks bestå av förhållandevis ren svindynga, som här främst utgörs av en massa av söndertuggade sädeskornkorn (varav några identifierats till korn), humlefrukter och ogräs. Kombinationen visar att svinet/svinen ifråga matats med bryggeriavfall (KG300). Det är dock osäkert om detta material kommer från svinhantering på tomten i den tidigaste fasen, eller om om det är material som t.ex. flyttats från hushållet tidigare gård inom det gamla Kalmar. På tomt 288, (KG 898, fas 288:2) återfanns en avgränsade yta med träflistäkt homogen jord, som i fält tolkades som en möjlig yta där man kan ha hållit höns. Jorden under träflisen kan också ha anänts som odlingsjord, det fanns förhållandevis lite spår av dynga och latrin i den. Förekomst av höns är svårt att påvisa, och men i detta fall förekom fjädrar i materialet, samt större förekomster av vissa växter (hönsarv och våtarv) som är vanliga att utfodra höns med. Även de spår av bryggeriavfall (humle), samt kål- och linfrön kan vara spår efter hönsfoder, men även utgöra rester efter odling på platsen. Bakgårdsodlingar Spår av lokala odlingar har identifierats på samtliga nio av elva tomter (ej tomt 286 och 290), i fallet med tomt 290 måste hänsyn tas till den betydligt sämre bevarandegraden på denna tomt. Det är alltså möjligt, för att inte säga troligt, att odling bedrivits även på denna tomt. Lämningarna på tomt 286 innehöll inga spår av lokal odling, men däremot ett fähus, vilket saknas på de övriga tomterna. Även lämningarna på tomt 283 var diminutiva, men här påträffades tobaksfrö i ett utjämningslager som till

Heimdahl Odling och växthantering kv Gesällen, Kalmar Sid 12 sin sammansättning visar att det ursprungligen varit en gödslad och bevattnad odlingsjord. Därför har även denna jord tagits med bland odlingsjordarna. På de flesta av tomterna (åtminstonne 283 289) förekom odlingen i den tidigare bebyggelsefaserna från 1670-talet, fram till ungefär 1700-talets mitt. Även på tomt 280, där odlingsytan var större än på de övriga tomterna fortsatte odlingen fram till 1700-talets mitt. Gödning och jordförbättring Spåren av gödsling och jordförbättring i odlingshorisonterna, och den bevarade omlagrade odlingsjorden (återanvänd i fyllnader etc.) är mycket likartad över tid och rum (fig 6). I princip innehåller alla bevarade odlingshorisonter spår av att ha gödslats med stalldynga, latrin och köksavfall, och att ha jordförbättrats med spisaska och träflis. Mer än hälften av de undersökta horisonterna innehåller också spår av akvatiska organismer som här tolkas som spår av bevattning. Tomt 280 281 285 287 288 289 Fas 2b 6 8 12 2 <9 3 5 7 10 3 1 9 1 4 2 5 10 KG 855 678 856 741 884 871 914 790 789 784 957 300 281 405 469 389 759 567 282 283 284 Bevattning Stalldynga Gödning Latrin Köksavfall Spisaska Jordförbättring Träflis Fig 7. Odlingsjordarnas innehåll Utjämning KG300 i tomt 287V bestod av tjocka utjämningslager med ris och flis, som har tolkats som utjämning före bebyggelsen, bestående av utkörd jord. Prov i tomt 287 visar på närvaro av kålfröer, vilket skulle eventuelt kunna tolkas som att man kört ut jord hit från en kålgård som brukats strax innan tidpunkten för denna omlagring vilket verkar märkligt. Det ligger närmare tillhands att tolka det som att man brukat tomtensom kålgård innan den bebyggdes, vilket det i så fall finns paralleller till i Jönköping och i kv Mästaren i Kalmar. Odlingsbädd KG790 i tomt 285 bestod av en odlingslåda med tre tydliga fack. I dessa togs tre markoprover. Det är möjligt att man använt de olika facken till att driva upp olika grödor, men isåfall har detta detta suddats ut av att man växlat grödor i facken mellan olika säsånger och att slutprodukten vi analyserat är summan av detta. Odlingslager KG784, i fas 285:10, tolkades i fält som en medicinalodling. Det kan jämföras med golvlager KG785 i hus intill, samt avfallslager KG795 i avfallsgrop på tomten. Dessa antaganden i fält har dock inte kunnat beläggas vid närmare analys. Utjämning KG871 i fas 283:9 har tolkats som ett utjämningslager under stenpackning, som i sin tur täckts av konstruktionslager till hus KG636. Provet togs på plats i lagret som överlagrades av byggnaden i tomtgränsen. Lagret i sig utgörs av omlagrad odlingsjord, sannolikt från en odling som funnits på tomten innan. Innehållet i lagret avslöjar alltså vad man gjort på tomten före fas 9. I tabeleln är detta markerat med <9. Utjämning KG741, fas 281:12, tolkades i fält som utjämning under flera byggnader, lagret innehåller äldre odlingsjord. Utjämning KG759 i tomt 289N:6 är metodiskt intressant. Utjämningslagren tolkades i fält som utjämning och förberedelse för odling. Ovan detta fanns odling KG768. KG759 bestod av underst 286

Heimdahl Odling och växthantering kv Gesällen, Kalmar Sid 13 utjämningslager 50443, bestående av barkflis. Därovan fanns utjämningslager 49391, siltig sand med. Därovan fanns utjämningslager 49383, bestående av silt, makroprov. I fält tolkades dessa lager som förberedelse för odling, men utan tydliga omlagringar. Analysen av KG759 visade på fröer från odlingsväxter som (kål, rova och lungrot), som främst förekom i 49383 och i mindre utsträckning i 49391. Att ett lager innehåller linser av silt måste inte innebära att det inte odlats. Här kan det dock vara fråga sekundärdeponerad odlingsjord som använts som gårdsyta, eller förberedelse för nya underlag till nya odlingsbäddar eller gångar mellan odlingarna. Dessa kan ha bestått av gammal odlingsjord och andra material som varvats med dessa. Skillnader och avvikelser beror i flera fall förmodligen på tillfälligheter, te.x. så är det inte säkert att t ex hinnkräftor funnits i allt vatten man vattnat med, och när det gäller t ex odlingsjorden från fas 289:5 så är bevarandeförhållandena där sämre än i andra jordar, vilket kan han gett upphov till att vi saknar spår av stalldynga just där. Samtidigt framträder några anomalier som kan tolkas som skillnader i trädgårdsbruket. T.ex så saknas både spis och köksavfall från fas 288:3, vilket framstår som märkligt. I vissa fall så kan avsaknade av hushållsnära avfall vara förväntat, t ex när odlingen föregår bebyggelsen på tomten som på tomt 287, fas 1. Odlingen kan i detta skede inte rakt av betraktas som hushållsnära, eftersom vi inte vet var det odlande hushållet var beläget. I denna odling saknas också spår av spisavfall, men samtidigt visar rika spår av både köks- och latrinavfall att även om tomten i detta skede låg fjärran från bostaden, så ansträngde man sig för att återanvända sitt avfall där. Från samma tid och tomt finns också provet som består av ren svindynga (KG300), men det är osäkert huruvida denna använts i odlingen. Det finns också några exempel på odlingar där stalldynga saknas eller förekommer till en liten andel. I dessa fall verkar latrinavfallet utgöra huvuddelen av köksodlingens gödning. Det är anmärkningsvärt att stalldynga här förekommer i odlingsjordar på nio tomter som saknar fähus. Detta innebär att dyngan måste ha köpts in, eller erhållits genom någon form av utbyte. Avfallsbingar och liknande anläggningar I det närbelägna kvarteret Mästaren påträffades en form av gödsel- eller kompostbingar längst bak på bakgårdarna i anslutning till odlingen. Ett liknande gödsel-/kompostsystem bör ha funnits i kvarteret Gesällen, men här har spåren inte vatit lika tydliga. Kanske för att själva bingarna har varit annorlunda konstruerade (t ex grundare konstruktioner, flyttbara kärl som tunnor, eller bara bestått av högar av kompost/dynga/avfall). Tomt 287Ö 288 289 Fas 6 1 N3 N9 N10 KG 288 538 482 362 569 Typ Träflis Spisaska Hushållsavfall Köksavfall Bryggeriavfall Latrin Ogräs Odlingsavfall Odlingsväxter Tröskningsrester Kalkbruk Rivningsavfall Glas Kaveldun/bolster Inköpt resurs Stalldynga Fig 8. Bingar och tunnor i anslutning till odlingar Binge Tunna Tunna Tunna Tunna

Heimdahl Odling och växthantering kv Gesällen, Kalmar Sid 14 Några bevarade bingar undersöktes i anslutning till bakgårdarnas odlingar. Samtliga dessa avfallsbehållare innehåller spår av ogräs, och de flesta av dem även odlingsväxter, vilket sammantaget kan tolkas som att avfallet hanterats i samband med odlingar. Detta stöds också av att flera av dem innehåller stalldynga, som i dessa fall är en inköpt resurs till bakgårdsodlingarna och inte ett avfall. Det faktum att samtliga behållare också innehåller latrin (och att samtliga odlingsjordar gör det) visar tydligt att latrinmaterialet varit en viktig resurs som man inte lät gå till spillo. Vi kan här notera att tunnan KG538 från tomt 288 är från tiden före det att någon benyggelse anläggs på denna tomt, och att förekomsten av tunnan och avfallet däri kan tolkas som att man odlat på tomterna åren innan de bebyggdes. Tunnan KG 482 påträffades inte i direkt anslutning till någon odling, utan i resterna av en byggnad. Tunnan innehöll dock tydliga rester av rensat ogräs, samt annat avfall som gör den mycket lik avfallsbingarna som är kopplade till odling. Det är därför möjligt att tunnan antingen inte påträffats i sit ursprungliga läge. Odlingsväxter I tomterna i kvarteret har totalt 23 arter identifierats (13 olika grönsaker, fem kryddor, tre medicinalväxter och två tobaksarter), som vi med visshet kan hävda har odlats på bakgårdarna. Spåren utgörs av fröer eller frukter som man inte hanterar om om inte odlar växte ifråga. ( t ex så är fröer av rödlök inte något som följer med vid köp av rödlök, och fröerna kommer sålunda aldfrig att hanteras av hushåll som inte själva odlar rödlök.) Till dessa 23 arter kan läggas ytterligare nio odlingsväxter, främst kryddor, som kan ha odlats i kvarteret, men vars fröer ätes och som sålunda också kan ha kommit in i tomterna via inhandlade varor som aldrig odlats (fig 9). Odlingarna har på de flesta tomter under både 1600- och 1700-talet dominerats av grönsaker, men i nästan alla sådana köksodlingar har även och kryddor och medicinalväxter odlats. Odlingarna har överlag haft ett varierat och brett innehåll. Men att ingen odling som t ex enbart varit inriktad på medicinalväxter har kunnat påvisas behöver inte innebära att sådana inte kan ha existerat i perioder. Vi skall minnas att odlingshorisonternas innehåll kan spegla ett visst tidsdjup och att växter från flera olika odlingssäsånger förekommer tillsammans. Samtliga påträffade arter är visserligen sedan tidigare kända odlingsväxter i landet under tidigmodern tid, men då kunskapen om hur utbredda de varit fortfarande är nästan obefintlig så är resultaten från Kalmar värdefulla. Det kan också vara av intresse att notera vissa skillnader från odlingarna i det närliggande kv Mästaren. t ex så tycks odling av beta (möjligen rödbeta) har varit mycket vanlig i Gesällen (den har odlats på minnst 6 av de 9 tomterna), medan den helt saknades i kv Mästaren. En av tomterna sticker ut ur mängden, nämligen tomt 280. I de tidigaste faserna av odlingen på denna tomt påträffades hela 18 olika odlingsväxter, medan motsvarande antal på det på de övriga tomterna som mest uppgick till ett tiotal arter. Den odlade jorden på tomt 280 är också betydligt större än de andra tomterna och det är tydligt att odlingen på denna tomt representerar något särskillt. Avkastningen av odlingarna på denna tomt har varit av större ekonomisk betydelse än på de övriga tomterna där odlingen förmodlingen främst tjänat för husbehov. På tomt 280, 281 och 283 har även spår av tobaksodlingar påträffats. På tomt 280 är dessa spår mycket tydliga, och uppenbarligen ersatte odling av virginiatobak den tidigare omfattande grönsaksodlingen någon gång efter 1725 när tobaksodling tack vara subventioner blev lönsamt. På tomten bodde också under denna period en tobaksspinnare. Även på den intilliggande tomt 281 påträffades fröer av virginiatobak, och även här verkar tobaksodlingar helt ha ersatt den tidigare grönsaksodlingen. Spåren på tomt 283 är osäkrare, här var lämningarna så förstörda att ingen odlingsjord kunde identifieras.

Heimdahl Odling och växthantering kv Gesällen, Kalmar Sid 15 Tomt 280 281 282 283 284 285 286 288 289 Fas 1 2 6 7 10 8 12 20 2 9 3 5 7 10 11 1 2 6 9 1 2 3 4 2 5 9 10 Beta/mangold Gräslök Gul-/Röd-/Syltlök Gurkört Kål (odlad) Lungrot Morot Palsternacka Rova/åkerkål Rädisa/Rättika Sallat Selleri Trädgårdsmålla Dansk körvel Krasse Kungsmynta Persilja Sommarkyndel Hjärtstilla Myskmalva Rosenmalva Bondtobak Virginiatobak Dill Svartsenap Hampa Kummin Koriander Fänkål Opievallmo Anis Vitsenap Tabell 9. Odlade växter i kv Gesällen Grönsaker Kryddor Medicin Tobak Inköpta/odlade kryddor I ett utjämningslager från (tomt 283: fas 9), som har en sammansättning som gör att det bör tolkas som en omlagrad odlingsjord, påträffades ett frö av bondtobak. Den annorlunda tobaksarten och föerkomsten ett par tomter bort från den stora odlingen på tomt 280 gör att denna jord bör tolkas som resterna av en tobaksodling på tomt 283. Även i denna jord var tobaken den enda odlade grödan. En annan intressant form av odling är en möjliga odlingar av vissa vildväxande arter. Bolmört och nattskatta är två vilda medicinalväster, som regelbundet verkar ha förekommit som ogräs i odlingarna i kvarteret. På tomt 289 förekommer dock nattsakatta i en sådan mängd att man kan anta att den ingått i odlingen (eller vuxit villt, men välkomnats av odlaren). Likaså kan massförekomst av bolmörtsfröer på ett golv i tomt 280 (KG685, fas 280:10) tolkas som att denna art insamlats som medicin och hanterats i hushållet. Kanske ingick den också som odlad ört i de stora trädgården på denna tomt.

Heimdahl Odling och växthantering kv Gesällen, Kalmar Sid 16 Tomt 280 285 286 289 Fas 1 2 11 1 2 6 9 5 Sötkörsbär Surkörsbär Plommon Krikon Päron Krusbär Svarta vinbär Röda vinbär Fig 10. Odlade bär och frukter Ytterligare en grupp svårtolkade odlingsväxter är bärbuskar och fruktträd. Vi vet att både konsumtionen och odlingen av dessa ökade under perioden, men vi kommer inte åt huruvida spåren av komsumtionen av t ex vinbär och krusbär kommer från egna odlingar på tomterna, eller om de inhandlats syltade. Förekomsten i kvarteret är inte stor, och främtst koncentrerad till kontexter acosierade med latrinavfall (fig 10). Latrinavfall och spår av vegetabilisk kost I kvarteret Gesällen påträffades regelbundet spår av latrinavfall, då detta hanterats som gödsel i samband med odling, men det visade sig vara mycket ovanligt med rena fynd av denna avfallstyp. Detta i kontrast till fynden i kv Mästaren där i princip oblandade latrinrester regelbundet påträffades i kompostbingarna. Rent latrinmaterial är vetenskapligt värdefullt då det dels ofta är mycket välbevarat, och därtill utgör en bra källa till att spåra svar till frågor kring kosthållning. Arkeobotaniskt kan ren avföring kännas igen på att de huvudsakligen utgörs av en söndertuggad massa av säd vilket utgjort basnäringen för människor, samt att där påträffas spår av andra ätliga växter, som kryddor och bär. I kvarteret Mästaren kunde påvisas stora skillnader i kosthållningen under sommar och vintertid. I kv Gesällen påträffades ett prov i en latringrop på tomt 287V som huvudsakligen bestod av söndertuggad säd (KG 453, fas 287V:6). Då detta material nästan helt saknar spår av bär kan antas att det representerar en kost under vinter eller vår. De spår av krusbär och körsbär som påträffas däri representerar i sådant fall syltade bär. Ytterligare ett prov som här tolkas som till huvuddelen bestående av mänsklig latrin är från samma tomt 287Ö (KG285, fas 287Ö:9) och utgörs troligen av en gödslad odlingsjord. Denna är samtida med latringropen KG453. Här har dock nedbrytningen lett till att spåren av säd försvunnit, men resterna av olika bärslag är desto mer representerade (se diskussionen om vilda bär nedan). Vilda bär De spår av vilda bär som påträffats i kvarteret kan tafonomiskt förklaras som insamlade som mänsklig kost (fig 11) Därför kan också dessa i viss mån hanteras tillsammans som ett material, representerande ca en 50-årsperiod, eftersom de huvudsakligen insamlats från odlingsjordar gödslade med laterinmaterial och anläggningar relaterade till dessa. Antalet bärkärnor i materialet är inte representativt för mängden bär som konsumerats, eftersom olika bär innehåller olika mängder kärnor, och olika mängder bär krävs för att fylla en bestämd volym. Med hjälp av dessa parametrar är det dock enkelt att räkna om antalet bärkärnor till motsvarande volym bär, vilket ger en mer rättvisande bild (fig 11). I denna tabell redovisas drygt 1 dl bär som altså hittades i 37,5 l av analyserad jord med bevarat organiskt material.

Heimdahl Odling och växthantering kv Gesällen, Kalmar Sid 17 Slättbygd Skogsbygd Tomt 280 281 282 283 284 285 286 287 288 289 Björnbär Blåhallon Fläderbär Hallon Nypon Rönnbär Slånbär Smultron Blåbär Lingon Hjortron Fig 11. Vilda bär i kvarteret Gesällen Av tabellen framgår också hur vanliga de olika bären var, dels i form av i hur många prover de förekom, samt motsvarande bärvolym, vilket också presenteras i fig 12. Här dominerar främst smultron och hallon, vilka tillsammand med knappt 90% av dessa bär kan ha insamlats i det öppna kulturlandskapet i och kring Kalmar. Detta är dock sannolikt en misstvisande fördelning tillföljd av att bärkärnorna i detta material inte är jämt bevarade. Bevarandegraden i de flesta av dessa jordar, som till stor del inkluderar odlingsjordar, är dock så pass dålig att vissa bärkärnor, i synnerhet från släktet Vaccinium (inkluderande lingon och blåbär), är nedbrutna. Att så är fallet visas dels av det faktum att kärnor från dessa bär alltid är mer förekommande i välbevarade material, t ex rent oblandat latrinmaterial, vilket visades av resultaten från kv Mästaren. Bär Antal prover Antal kärnor Ung. motsv. vol/cl Hallon 47 483 5 Smultron 36 1086 1,5 Björnbär 20 44 0,5 Fläderbär 13 20 1 Blåhallon 8 17 0,3 Lingon 4 165 1,2 Blåbär 3 92 0,3 Slånbär 2 2 0,7 Nypon 2 3 0,05 Rönnbär 2 2 0,03 Hjortron 1 2 0,05 Fig 12. Totala mängden identifierade bär i kvarteret gesällen i motsvarandevolym

Heimdahl Odling och växthantering kv Gesällen, Kalmar Sid 18 Fig 13. Fördelningen av volymen av olika bärslag i kvarteret Gesällen. De makroskopiska fynden av bärkärnor är omräknade till motsvarande volym bär där hänsyn tagits till genomsnittligt antal bärkärnor/bär samt genomsnittligt antal bär/liter. I denna totala sammanställning är bär med hårda robusta kärnor ( t ex hallon, smultron, fläder, slån etc.) överrepresenterade i förhållande till bär med ömtåligare kärnor (lingon och blåbar). I kvarteret gesällen förekom ett sådant fynd av latrinmaterial med större mängder bär på tomt 287 (KG285, fas 287Ö:9) vari fördelningen av bär bättre kan antas representera en faktiskt konsumtion (fig 12). I denna figur märks tydliga skilnader i den stora betydelsen av lingon, som nästan utgör hälften av bärmaterialet. Detta kan tolkas till stöder för uppgifter om att lingon brukats som konserveringsmedel, och sannolikt spelat en stor roll i kosthushållningen. Fig 14. Fördelningen av volymen av olika bärslag i välbevarat latrinavfall från tomt 287 (KG285, fas 287Ö:9). De makroskopiska fynden av bärkärnor är omräknade till motsvarande volym bär där hänsyn tagits till genomsnittligt antal bärkärnor/bär samt genomsnittligt antal bär/liter. I detta latrinprov (det enda välbevarade latrinmaterialet med rikligt innehåll av bärkärnor i kvarteret) är bevarandegraden så bra att fördeleningen mellan robusta och ömtåliga bärkärnor förväntas vara riktig. Skillnaden mot fig 13 är tydlig. Vi kan också notera att i detta prov utgör bär från skogsbyggdsmiljöer (lingon, blåbär och hjortron) hela 58% av materialet, vilket i sin tur skapar intressanta frågor kring vem som insamlat dessa bär.

Heimdahl Odling och växthantering kv Gesällen, Kalmar Sid 19 Referenser Anderberg, A., 2010: Den virtuella floran. 2010-04-30 http://linnaeus.nrm.se/flora/ Anderberg, A-L., 1994: Atlas of seeds. Part 4. Resedaceae-Umbelliferae. Naturhistoriska Riksmuseet, Stockholm Beijerinck, W., 1976: Zadenatlas der Nederlandsche Flora. Backhuys & Meesters. Amsterdam Berggren, G., 1969. Atlas of seeds. Part 2. Cyperaceae. Naturvetenskapliga Forskningsrådet, Stockholm Berggren, G., 1981. Atlas of seeds. Part 3. Salicaceae-Cruciferae. Naturvetenskapliga Forskningsrådet, Stockholm Ellenberg, H., Weber, E. H., Düll, R., Wirth, V., Werner, W. & Paulissen, D., 1991: Indicator values of plants in Central Europe. Scripta Geobotanica. Vol. 18. 1 166 Grime, J. P., Hodgson, J. G., Hunt, R. 1988: Comparative Plant Ecology. 742 pp. Unwin Hyman, London. Heimdahl, J., 2012: Makroskopisk analys av jordprover och stratigrafi från kv Mästaren, Kalmar. Bilaga till: Tagesson, Göran & Nordström, Annika: Särskild arkeologisk undersökning. Kvarteret Mästaren, Kalmar län, Kalmar stad, Kalmar domkyrkoförsamling, Kvarnholmen, Kv Mästaren 5-8, 21-22, 29, RAÄ 93. Rapport 2012:104 Heimdahl, J., Menander, H., Karlsson, P., 2005: A New Method for Urban Geoarchaeological Excavation, Example from Norrköping, Sweden. Norwegian Archaeological Review. Vol 38: 102 112 Von Jacomet, S., 1987: Prähistorische Getreidefunde, Eine Anleitung zur Bestimmung prähistorischer Gerstenund Weizen- Funde. Botanisches Institut der Universität Abteilung Pflanzensystematik und Geobotanik, Basel Von Jacomet, S.; Brombacher, C. & Dick, M. 1989: Archäobotanic am Zürichsee. Ackerbau, Sammelwirtschaft und Umwelt von neolitischen und bronzezeitlichen Seeufersiedlungen im Raum Zürich. Züricher Denkmalpflege, Monografien 7. Zürich Katz, N.J.; Katz, S.V. & Kipiani, M.G. 1965: Atlas of fruits and seeds occuring in quaternary deposits of the USSR. Moskva Körber-Grohne, U., 1964: Bestimmungsschlüssel für subfossile Juncus-Samen und Gramineen-Früchte. Probleme der Küstenforschung im süd-lichen Nordseegebiet. Schriftenreihe des Niedersächsischen Landesinstitutes für Marschen- und Wurtenforschung. Band 7. 1 32 Körber-Grohne, U., 1991: Bestimmungs-schlüssel für subfossile Gramineen-Früchte, Identification key for subfossil Gramineae fruits. Probleme der Küsten-forschung im südlichen Nordseegebiet. Schriftenreihe des Niedersächsischen Landesinstitutes für Marschen- und Wurtenforschung. Band 18. 169 234 Latalowa, M., Badura, M., Jarosinska, J. & Swieta-Musznicka, J., 2007: Useful plants in medieval and postmedival archaeobotanical material from the Hanseatic towns of Northern Poland (Oolobrzeg, Gdansk and Elbag). I Karg, S. (red.): Medieval Food Traditions in Northern Europe. Nationalmuseum. Studies in Archaelogy & History Vol. 12. Köpenhamn. 39 72 Mossberg, B., Stenberg, L., Ericsson, S., 1992: Den Nordiska Floran. Wahlström & Widstrand, Stockholm Schoch W. H., Pawlik, B., Schweingruber F. H., 1988: Botanical macro-remains, Paul Haupt Publishers. Stuttgart Wasylikowa, K., 1986: Analysis of fossil sruits and seeds. In Berglund, B. E. (ed.): Handbook of Holocene Palaeoecology and Palaeohydrology. John Wiley & Sons Ltd. 571 590

Gesällen 2013 Tomt 280 281 282 284 285 286 283 287 288 289 1000 PM 300017 300016 249408 249760 234926 201464 239150 237695 237697 234862 234700 234587 200928 200901 196550 253129 217686 217685 217235 253238 104485 201475 196956 196809 218011 300655 300701 302911 302910 302909 244437 244436 238544 239725 217364 181166 29902 29412 29266 54688 53878 51805 45276 95039 171754 94033 94032 174952 165224 44555 44007 180207 172306 42898 49747 171169 97679 46398 46396 49900 49398 98100 50038 44523 44320 44013 36584 218420 A 300000 300000 249393 249393 234917 201456 239137 100974 100974 234837 234680 234553 200902 200865 196484 253121 239045 239045 216645 26518 214489 201466 196910 69121 217983 300580 300697 302895 302895 302895 244432 244432 213085 239721 217355 181143 29882 29253 29253 176448 176448 176448 26518 95021 171749 94028 93253 174940 35935 44524 43972 54218 172252 42873 49738 170994 97673 44349 170253 49391 49383 98074 50016 44519 44314 168501 36571 238811 Kontextgrupp 857 857 855 855 855 665 936 666 678 678 684 684 663 661 685 940 856 741 741 139 300 884 643 585 584 871 914 914 790 790 790 789 789 784 785 795 957 579 267 267 333 333 333 300 294 288 288 288 457 281 285 405 538 405 898 428 469 258 389 389 759 759 360 362 567 567 567 569 Förkolnade fröer Exotiska importer Odlade växter Bär & nötter Ogräs/ruderater Äng-/betesmark Vatten Träd och buskar Örter och gräs Mossa Köks-/matavfall Vattenlevande organismer Övrigt avfall Kontext Agndel skalkorn (Hordeum vulgare ssp. vulgare ) Utjämningslager Utjämningslager Odlingshorisont Odlingshorisont Odlingshorisont Gårdslager Gårdslager Konstruktionslager Odlingshorisont Odlingshorisont Gårdslager Gårdslager Odlingshorisont väster Utjämningslager, odlingsjord Utjämningslager, odlingsjord Fyllning Utjämningslager, (bryggeriavfall 3,5 l) Odlingshorisont Tröskel i bod i bod Utjämningslager Odlingshorisont i trälåda Odlingshorisont i trälåda Odlingslåda öster Odlingslåda mitten Odlingslåda väster Odlingsjord Odlingsjord Övre odlingshorisont Fas 1 1 2b 2b 2b 3 5 6 6 6 7 7 7 10 10 10 4 12 12 20 0 2 7 10 11 9 N3 N3 N6 N6 N6 N7 N7 N10 N11 N11 N3 N4 N7 N7 V1b V1b V1b V1a V2 Ö6 Ö6 Ö6 V7 V9 Ö9 1 1 1 S2 N3 N4 S16 2 2 N5 N5 8 9 N10 N10 N10 N10 Kronologi Analyserad vol. l 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 1,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 3 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,3 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,3 0,5 0,5 0,5 0,2 0,5 0,5 0,5 0,5 0,3 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,1 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 Obränt träflis (0-3) Granbarr Enbarr Pinnar/kvistar/ris Träkol Strån och örtdelar Löv Rottrådar Tröskningsrester (agnar och halm) Vasstrån (Phragmites australis ) Fragmenterade sädeskorn Fiberfragment lin (Linum usitatissimum ) Frökapsel lin (Linum usitatissimum ) Mossa (i allmänhet) Bryophyta Vitmossa (Sphagnum spp.) Hasselnötsskal fragment Fjädrar Hår Äggskal Däggdjurs- och fågelben Brända ben Blåmussla Hjärtmussla Ostron Fiskben och -fjäll Hinnkräftor (Daphnia spp.) Musselkräftor (Ostracoda spp.) Smidesloppor Kalkbruk Glas Läderspill Tot. Antal identifierade makrofossil 366 163 #### 245 437 46 74 193 286 299 192 24 36 60 94 19 307 170 147 6 5133 341 24 49 9 82 221 168 236 237 245 67 160 201 206 215 1 #### 154 277 128 171 5012 421 167 179 37 118 16 53 337 1069 101 211 38 #### #### 280 62 153 360 30 429 #### 666 436 351 360 133 18 Svenskt namn Latinskt namn Svalting Alisma plantago-aquatica 1 1 1 Srandklo Lycopus eropaeus 1 2 Vattenklöver Menyanthes trifoliata 1 Havssäv Schoenoplectus lacustris Vattenmärke Sium latifolium 1 Kaveldun Typha spp. 1 27 6 1 Hårsärv Zannichellia palustris 1 Daggkopa (ospec.) Alchemilla sp. 3 1 Pyramidsuga Ajuga pyramidalis 1 Gråstarr-typ Carex canescens -typ 20 21 9 27 21 21 18 1 18 2 3 17 2 26 12 10 4 9 22 7 21 3 2 1 4 8 4 21 1 14 1 1 12 2 20 3 3 7 1 Slankstarr-typ Carex flacca -typ 8 17 7 8 2 27 20 3 4 7 4 3 10 18 9 4 4 1 8 7 17 5 10 39 17 9 3 7 1 3 13 2 2 3 6 4 11 11 9 5 14 2 Knaggelstarr-typ Carex flava -typ 16 30 12 11 10 4 32 27 9 3 1 10 28 5 7 17 1 1 25 16 4 12 11 7 5 10 11 12 16 27 100 29 9 4 13 7 3 13 2 6 10 7 9 3 9 17 17 16 10 20 1 Hundstarr-typ Carex nigra -typ 31 19 9 17 9 1 1 14 1 8 11 2 2 7 7 7 8 21 67 14 4 14 2 5 24 1 3 17 4 3 6 4 7 Ärtstarr-typ Carex oderei- typ 2 Blankstarr-typ Carex otrubae- typ 4 4 2 2 2 3 3 14 1 1 3 4 2 2 1 2 2 Flaskstarr-typ Carex rostrat -typ 1 Älggräs Filipendula ulmaria 1 1 1 Fyrkantig johannesört Hypericum cf. perforatum 1 Tåg (ospec.) Juncus spp. 2 30 3 1 1 2 1 4 1 2 2 1 7 Veketåg Juncus cf. effusus 4 79 12 4 10 10 6 4 9 7 Ängsfryle Luzula cf. multiflora 22 19 5 9 2 12 3 2 1 20 3 4 4 7 10 5 10 Gökört Lyncis flos-cucili 2 9 11 2 6 Ängsgröe Poa cf. pratensis 2 Gräs (ospec.) Poaceae indet. 5 1 21 10 Blodrot Potentilla cf. erecta 20 7 1 4 1 4 2 10 4 Kråkklöver Potentilla palustris 1 Brunört Prunella vulgaris 1 1 5 10 4 1 Smörblomma Ranunculus acris 3 1 1 1 2 2 7 4 3 2 3 6 1 Säv/småsäv (ospec.) Scirpus/Eleocharis spp. 8 9 11 4 6 13 7 2 3 2 4 5 4 3 4 10 10 7 4 3 8 3 12 6 Knölsyska Stachys palustris 1 1 2 1 4 Grässtjärneblomma Stellaria graminaea 10 19 10 7 8 16 Läkevänderot Valeriana officinalis 1 1 Ullig kardborre Archtium tomentosum 1 1 1 1 1 6 Sandnarv Arenaria serpyllifolia 1 Gatmålla-typ Atriplex patula -type 1 3 7 3 5 7 12 2 1 2 Lomme Capsella bursa-pastoris 9 42 1 4 79 Blåklint Centaurea cyanus 10 4 1 1 3 1 5 8 3 1 4 1 1 Hönsarv Cerastum cf. fontanum 30 41 7 Åkertistel Cirsium arvense 1 1 1 1 2 Skelört Chelidonium majus 1 1 1 Svinmålla-typ Chenopodium album -type 71 11 66 29 15 3 9 2 99 107 7 3 3 35 26 20 14 39 7 2 5 6 61 43 85 91 70 30 40 19 29 37 50 22 88 56 41 27 31 4 49 31 1 9 30 49 40 20 49 26 17 71 19 63 171 97 109 23 Blå-/Rödmålla Chenopudium glaucum/rubrum 10 21 11 57 158 2 21 4 23 3 8 30 29 2 2 13 17 41 39 31 39 7 33 70 21 18 29 10 51 17 150 29 20 3 5 121 50 163 51 14 12 Lönnmålla Chenopodium hybridum 7 2 7 9 4 9 7 5 2 3 5 3 Revormstörel Euphorbia helioscopa 1 1 1 1 1 1 Åkervinda Falopia convulvulus 2 1 3 1 1 1 2 1 1 1 7 2 Jordrök Fumaria officinalis 2 3 1 1 Pip-/ Hampdån Galeopsis tetrahit/bifida 6 1 1 1 1 4 Snärjmåra Galium aparine 1 2 3 1 Bolmört Hyoscyamus niger 2 1 1 2 1 4 6 1 69 2 3 16 8 2 13 1 7 13 13 1 2 9 7 15 1 2 17 2 4 1 17 2 Äkta johannesört Hypericum maculatum 1 1 Vitplister Lamium album 1 1 10 1 2 5 1 2 1 Harkål Lapsana communis 1 Höstfibbla Lentodon autumnalis 1 Prästkrage Leucanthemum vulgaris 1 2 1 2 2 Sminkrot Lithospermum arvense 1 Åkermynta Mentha arvensis 1 1 Korndådra Neslia paniculata 2 1 1 1 1 1 1 1 1 1 Kornvallmo Papaver roheas 1 Pilört Persicaria laphatifolium 7 10 1 4 1 1 3 1 21 6 1 1 3 2 12 4 1 Bitterpilört Persicaria hydropiper 4 Trampört Polygonum aviculare 7 2 3 4 17 3 1 22 7 6 6 2 3 1 30 8 8 4 3 1 6 16 6 2 6 1 Gåsört Potentilla anserina 13 1 Ältranunkel Ranunculus flamula 20 1 2 2 1 10 15 3 1 3 3 6 16 18 Revsmörblomma Ranunculus repens 1 2 2 Tiggarranunkel Ranunculus sceleratus 1 1 2 Åkerrätika Raphanus raphanistrum 1 Bergssyra Rumex acetocella 12 8 4 4 2 1 21 18 26 1 2 6 4 2 20 7 1 5 3 7 7 1 1 3 54 1 Krusskräppa Rumex crispus 3 7 1 3 1 2 1 3 1 2 Sommarfläder Sambucus elbusus 1 1 3 3 3 10 22 1 1 1 1 Kavelhirs Setaria viridis 1 Grå kavelhirs Setaria pumila 1 1 Smällglim Silene vulgaris 2 3 3 4 1 1 2 1 1 1 2 1 3 1 2 Besksöta Solanum dulcamara 7 1 1 2 4 1 1 1 1 2 7 3 17 1 Nattskatta Solanum nigrum 5 8 7 13 2 6 1 7 2 4 101 13 49 Svinmolke Soncus asper 2 Åkerspegel Spergula arvensis 1 Våtarv Stellaria media 15 14 1 5 1 7 7 1 2 4 4 20 12 21 2 19 6 4 1 Maskros (ospec.) Taraxacum sp. 1 Penningört Thlaspi arvense 6 1 2 1 2 2 1 4 2 4 3 1 2 2 2 3 1 7 1 Brännässla Urtica dioica 19 4 21 1 35 41 40 2 1 61 21 30 13 23 4 15 4 5 60 10 4 Eternässla Urtica urens 10 12 7 2 21 2 Björk (ospec.) Betula spp. 1 1 Hassel Corylus avelana 6 7 2 3 1 1 1 2 4 Smultron Fragaria vesca 5 77 37 81 11 9 12 2 68 10 6 1 8 1 2 5 7 9 7 15 46 4 5 520 10 20 1 8 25 5 1 18 1 16 16 17 Enbär Juniperus communis 9 15 31 23 1 1 5000 2 1 2 1 4 120 5000 1 1 3 4 1 1 1 1 19 9 2 3 1 Pors Myrica gale 2 1 3 1 Slånbär Prunus spinosa 1 1 Nyponros Rosa cf. dumalis 1 2 Blåhallon Rubus caesius 1 5 1 3 3 2 1 1 Hjortron Rubus chamemorus 2 Hallon Rubus idaeus 9 6 20 1 1 9 15 7 2 4 5 2 15 9 5 1 51 14 12 1 4 5 11 2 5 14 29 14 42 1 2 1 4 3 12 23 1 6 4 31 1 1 4 5 7 16 1 Björnbär (ospec.) Rubus sect. Rubus subg. Rubus 1 2 3 1 1 4 1 1 1 1 5 4 1 4 3 2 2 2 2 3 Fläderbär Sambucus nigra 1 5 1 2 1 3 1 1 1 1 1 1 1 Rönnbär Sorbus aucuparia 1 1 Blåbär Vaccinium myrtillus 1 90 1 Lingon Vaccinium vitis-idaea 1 2 160 2 Gul-/Röd-/Luft-/Syltlök Allium cepa 3 1 Gräslök Allium schoenophrasum 1 Dill Anethum graveolens 2 6 3 1 Dansk körvel Anthriscus cerefolium 1 1 Selleri Apium graveolens 1 Trädgårdsmålla Atriplex cf. hortensis 2 1 1 8 6 4 3 1 Beta/mangold Beta vulgaris 1 1 45 3 1 2 1 1 4 5 4 2 1 7 12 Gurkört Borago officinalis 1 1 1 1 Svartsenap Brassica nigra 1 5 1 2 1 1 1 1 2 1 5 5 17 359 1 Kål (odlad) Brassica cf. oleracea 21 5 9 1 17 2 6 11 4 2 14 5 8 2 5 1 69 4 3 2 5 2 1 1 8 1 4 8 7 6 3 10 7 21 25 8 8 6 Rova/åkerkål Brassica cf. rapa 1 1 1 1 3 1 14 1 4 4 4 4 Hampa Cannabis sativa 1 1 1 Kummin Carum carvi 1 1 1 1 4 4 2 Lungrot (Den gode Henriks målla) Chenopodium bonus-henricus 1 1 7 Koriander Coriandrum sativum 1 2 11 3 8 1 Morot Daucus carota 1 1 Bovete Fagopyrum esculentum 4 Fikon Ficus carica 2 1 1 1 1 4 1 15 1 1 2 2 2 Fänkål Foeniculum vulgare 1 1 Skalkorn Hordeum vulgare ssp. vulgare 11 1 Humle Humulus lupulus 95 17 10 8 29 100 5 9 7 22 1 10 3 23 23 1 10 1 11 34 1 34 23 2 100 53 6 1 Sallat Lactuca sativa 2 Hjärtstilla Leonorus cardiaca 6 3 1 1 1 1 5 2 Krasse Lepidium sativum 1 1 Lin Linum usitatisimum 1 1 1 1 1 1 Äpple Malus domestica 1 1 2 5 1 Rosenmalva Malva cf. alcea 3 1 1 1 1 1 1 Myskmalva Malva moschata 1 4 1 2 Bondtobak Nicotiana cf. rustica 1 Virginiatobak Nicotiana cf. tabaccum 26 1 8 16 11 139 5 5 48 1 15 2 2 Kungsmynta Origanum vulgaris 3 1 1 1 1 Opievallmo Papaver somniferum 1 1 Palsternacka Pastinaca sativa 3 Persilja Petroselinum crispum 58 1 1 1 4 1 Anis Pimpinella anisum 2 1 1 1 Fågelbär/Sötkörsbär Prunus avium 1 3 5 1 Surkörsbär Prunus cerasus 1 Plommon Prunus domestica ssp. domestica 1 1 Krikon Prunus domestica ssp. insitita 12 1 4 Päron Pyrus communis 2 Rädisa/Rätika Raphanus sativus 1 3 1 1 1 1 1 3 Krusbär Ribes uva-crispa 1 1 1 2 85 1 Svarta vinbär Ribes nigrum 58 Röda vinbär Ribes rubrum 1 1 Sommarkyndel Satureja hortensis 1 Råg Secale cereale 3 3 Vitsenap Sinapsis alba 1 Pumpa Cucurbita pepo 1 Kardemumma Elettaria cardamomum 1 1 Bovete Fagopyrum esculentum 4 Fikon Ficus carica 2 1 1 1 1 4 1 15 1 1 2 2 2 Hirs Panicum miliaceum 1 Bitter-/Sötmandel Prunus amygdalus 1 Paradiskorn Aframomum melegueta 1 1 Vindruva (russin) Vitis vinifera 1 Brassica spp. 1 Viol (ospec.) Viola spp. 5 3 2 1 Stor rund knottrig Problem 1 2 5 Enbär (förkolnade) Juniperus communis* 1 Sädeskorn (obest. förkolnat) Cerealia indet.* 3 Koriander (förkolnat) Coriandrum sativum* 1 Skalkorn (förkolnat) Hordeum vulgare ssp. vulgare* 1 1 1 1 1 1 1 2 Ärt (ospec, förkolnad) Pisum sativum* 1 Råg (förkolnat) Secale cereale* 1 1 1 1 1 Husgolv m odlingsspår Avfallsgrop (fylld med odlingsjord) Fyll i träskål Odlingsjord Fähus, konstruktion Fähus, rasering Golv & rasering fähus Avfall Avfall (enbär, ca 3 liter) Avfall, latrin/odling/dynga Utjämning (odlingsjord) Odlingsrelaterat avfall Avfallsbinge Avfallsbinge Latrinavfall i grund grop Odlingshorisont Utjämning, odlingsjord m latrin Odling - påfört statliga sanden Avfall i tunna Äldsta odling under hus Odling - flislager utomhus (höns?) Avfall i tunna Odling - flislager, smal i NO Tramphorisont passage Utjämningslager (odlingsjord) Konstruktionslager (odlingsjord) Odling (49400?) Utjämningslager Utjämningslager Lager II i tunna Tunna invid odling i N Odlingshorisont Odlingshorisont Avfallslager Bastionen, vattenhål

Gesällen 2013 Tomt 280 281 282 284 285 286 287 288 289 290 PM 218376 217316 217261 217206 213175 226972 225962 247594 225051 224311 222738 222588 99931 196698 68916 68217 197656 189693 164323 181641 31997 54689 37599 38080 38086 38913 79538 15088 77597 14951 78297 82653 173189 38102 37837 164783 10119 92281 92314 170843 170993 168008 92317 50014 42001 42003 50010 22863 44086 A 218357 217310 217249 217236 213187 226922 225092 222469 225048 224304 222717 222567 69121 189638 68884 68178 197645 189675 64345 181396 31978 176488 37591 38053 38082 38903 79528 14433 77580 14943 78284 82644 173182 38087 37820 76033 36040 8958 98270 92310 170839 170979 39553 39943 49378 168549 168549 168549 14035 43784 Kontextgrupp 918 681 681 666 927 714 850 748 720 740 771 718 584 627 628 631 573 578 577 433 273 333 325 393 393 509 166 193 147 149 149 149 248 369 367 165 363 180 413 420 420 420 340 419 530 534 534 534 204 930 Svenskt namn Köks-/matavfall Smidesavfall Konstruktionslager spis Konstruktionslager spis Konstruktionslager spis Brukningslager spis i bod Konstruktion smideshärd Brukning, golvlager Rasering, golvlager Konstruktionslager (fyll) Avfall/golvlager i kök Konstruktionsl, golv i kök vid spis, lergolv Avfallslager, rågkärnor Brukning, golv Kontext Fas 2a 3 3 6 6 3 3 5 8 8 11 13 11 N8 N9 N11 S4 S7 S8b N3 N5 V1b S3 S3 S3 S4 N13 N15 S20 S21 S21 S21 3 6 8 11 12 17 1 4 4 4 5 6 6c 8b 8b 8b 10 Kronologi Analyserad vol. l 1 2 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 0,5 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 0,5 1 0,5 1 1 1 Hasselnötsskal fragment Äggskal Däggdjurs- och fågelben Brända ben Fiskben och -fjäll Brända fiskben/fjäll Mineralsmältor Glödskal Smidesloppor Tot. Antal identifierade makrofossil Latinskt namn Havre Avena cf. sativa 5 1 2 1 2 1 2 14 1 3 1 33 33 Svartsenap Brassica nigra 1 1 1 Sädeskorn (obest.) Cerealia indet. 5 1 3 4 1 1 2 2 19 19 Skalkorn Hordeum vulgare ssp. vulgare 48 4 20 3 5 1 1 2 7 1 4 6 1 1 1 1 3 3 1 1 114 114 Enbär Juniperus communis 1 2 1 4 4 Ärt (ospec.) Pisum sativum 1 1 1 1 2 6 6 Hallon Rubus idaeus 7 7 7 Råg Secale cereale 1 3 3 3 1 1 1 4 1 2 470 8 1 2 2 1 1 1 10 9 1 1 1 1 2 1 2 3 2 7 1 547 547 470 Brödvete Triticum aestivum 5 2 2 2 11 11 Kummin Carum carvi 1 Fikon Ficus carica 1 Hjärtstilla Leonorus cardiaca 1 Humle Humulus lupulus 1 Åkermynta Mentha arvensis 1 Kungsmynta/oregano Oregano vulgaris 1 Vindruva/Russin Vitis vineifera 1 Brukning Konstruktionslager, golv Avfall i tunna i gränd Brukningslager, rum med spis Trägolv i kök Brukningsl på golv vid spis (N) Brukningsl på golv vid spis (S) Brukningslager, spis Brukningsl, spis rum II (N) Spis i hus närmsta gata Brukningslager Brukningslager Gårdsyta, tramphorisont Brukningslager spis invid spis Avfall på golv vid spis Spis/ugn Brukningslager på golv invid spis Brukningslager, Golv, norra rummet Brukning golv, norra rummet Brukningslager Tegelgolv invid spis (2:a rummet) Gårdsyta, tramphorisont