Kapitel 17. Spontanitet, Entropi, och Fri Energi. Spontanitet Entropi Fri energi Jämvikt

Relevanta dokument
Kapitel 17. Spontanitet, Entropi, och Fri Energi

Allmän kemi. Läromålen. Viktigt i kap 17. Kap 17 Termodynamik. Studenten skall efter att ha genomfört delkurs 1 kunna:

Repetition F9. Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00

Repetition F8. Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00

Kapitel 6. Termokemi. Kapaciteten att utföra arbete eller producera värme. Storhet: E = F s (kraft sträcka) = P t (effekt tid) Enhet: J = Nm = Ws

Kapitel 6. Termokemi

Kapitel 6. Termokemi. Kapaciteten att utföra arbete eller producera värme. Storhet: E = F s (kraft sträcka) = P t (effekt tid) Enhet: J = Nm = Ws

Repetition F12. Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00

Kapitel 6. Termokemi

Kapitel Kapitel 12. Repetition inför delförhör 2. Kemisk kinetik. 2BrNO 2NO + Br 2

Kapitel Repetition inför delförhör 2

Kemi och energi. Exoterma och endoterma reaktioner

Tentamen i Kemisk Termodynamik kl 13-18

Tentamen i Kemisk Termodynamik kl 14-19

Lösningsförslag. Tentamen i KE1160 Termodynamik den 13 januari 2015 kl Ulf Gedde - Magnus Bergström - Per Alvfors

Tentamen i Kemisk Termodynamik kl 14-19

Repetition F10. Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00

Kap 7 entropi. Ett medium som värms får ökande entropi Ett medium som kyls förlorar entropi

Föreläsning 2.3. Fysikaliska reaktioner. Kemi och biokemi för K, Kf och Bt S = k lnw

Kapitel 5. Gaser. är kompressibel, är helt löslig i andra gaser, upptar jämt fördelat volymen av en behållare, och utövar tryck på sin omgivning.

Gaser: ett av tre aggregationstillstånd hos ämnen. Flytande fas Gasfas

Hur förändras den ideala gasens inre energi? Beräkna också q. (3p)

Lösningar till tentamen i Kemisk termodynamik

jämvikt (där båda faserna samexisterar)? Härled Clapeyrons ekvation utgående från sambandet

Tentamen i Allmän kemi 7,5 hp 5 november 2014 ( poäng)

Konc. i början 0.1M 0 0. Ändring -x +x +x. Konc. i jämvikt 0,10-x +x +x

Kapitel 10. Vätskor och fasta faser

Kapitel 10. Vätskor och fasta faser

Gaser: ett av tre aggregationstillstånd hos ämnen. Fast fas Flytande fas Gasfas

Kapitel 10. Vätskor och fasta faser

Repetition F7. Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00

Lösningar till tentamen i Kemisk termodynamik

David Wessman, Lund, 29 oktober 2014 Statistisk Termodynamik - Kapitel 3. Sammanfattning av Gunnar Ohléns bok Statistisk Termodynamik.

Godkänt-del A (uppgift 1 10) Endast svar krävs, svara direkt på provbladet.

Innehåll. Energibalans och temperatur. Termer och begrepp. Mål. Hur mycket energi. Förbränning av fasta bränslen

Tentamen i kemisk termodynamik den 12 juni 2012 kl till (Salarna L41, L51 och L52)

Gaser: ett av tre aggregationstillstånd hos ämnen. Flytande fas Gasfas

Kapitel 12. Kemisk kinetik

Godkänt-del. Hypotetisk tentamen för Termodynamik och ytkemi, KFKA10

Kap 6: Termokemi. Energi:

Tentamen i Termodynamik och Statistisk fysik för F3(FTF140)

7. Inre energi, termodynamikens huvudsatser

Tentamen i kemisk termodynamik den 17 januari 2014, kl

Termodynamik. Läran om energi och dess egenskaper

Fysikalisk kemi KEM040. Clausius-Clapeyronekvationen Bestämning av ångtryck och ångbildningsentalpi för en ren vätska (Lab2)

Tentamen i Termodynamik och Statistisk fysik för F3(FTF140)

Energibalans och temperatur. Oorganisk Kemi I Föreläsning

Innehåll. Energibalans och temperatur. Termer och begrepp. Mål. Squad task 1. Förbränning av fasta bränslen

Repetition F11. Molär Gibbs fri energi, G m, som funktion av P o Vätska/fasta ämne G m G m (oberoende av P) o Ideal gas: P P. G m. + RT ln.

Avsnitt 12.1 Reaktionshastigheter Kemisk kinetik Kapitel 12 Kapitel 12 Avsnitt 12.1 Innehåll Reaktionshastigheter Reaktionshastighet = Rate

Tentamen i Termodynamik och Statistisk fysik för F3(FTF140)

Bestäm brombutans normala kokpunkt samt beräkna förångningsentalpin H vap och förångningsentropin

Kapitel 18. Elektrokemi

Kapitel 3. Stökiometri

Tentamen i Termodynamik för K och B kl 8-13

Vad tror du ökning av entropi innebär från ett tekniskt perspektiv?

Kapitel 3. Stökiometri. Kan utföras om den genomsnittliga massan för partiklarna är känd. Man utgår sedan från att dessa är identiska.

Kapitel 18. Elektrokemi. oxidation-reduktion (redox): innebär överföring av elektroner från ett reduktionsmedel till ett oxidationsmedel.

Tentamen i Kemisk Termodynamik kl 14-19

Kinetik, Föreläsning 2. Patrik Lundström

Energi, katalys och biosyntes (Alberts kap. 3)

Lösningar till tentamen i Kemisk termodynamik

Kapitel 3. Stökiometri. Kan utföras om den genomsnittliga massan för partiklarna är känd. Man utgår sedan från att dessa är identiska.

Två system, bägge enskilt i termisk jämvikt med en tredje, är i jämvikt sinsemellan

4. Kemisk jämvikt när motsatta reaktioner balanserar varandra

Övningstentamen i KFK080 för B

Kapitel 11. Egenskaper hos lösningar

Termodynamik Föreläsning 7 Entropi

Skrivning i termodynamik och jämvikt, KOO081, KOO041,

Kap 3 egenskaper hos rena ämnen

Allmän Kemi 2 (NKEA04 m.fl.)

Övningar Homogena Jämvikter

Kapitel III. Klassisk Termodynamik in action

Materialfysik vt Fasta ämnens termodynamik 4.1 Fasdiagram

Tentamen i FTF140 Termodynamik och statistisk mekanik för F3

TERMODYNAMIK? materialteknik, bioteknik, biologi, meteorologi, astronomi,... Ch. 1-2 Termodynamik C. Norberg, LTH

Föreläsning. Termodynamik och Förbränning 26/

Repetition F4. Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00

Lösningsanvisningar till tentamen i SI1161 Statistisk fysik, 6 hp, för F3 Onsdagen den 2 juni 2010 kl

Materialfysik vt Kinetik 5.6. Nukleation och tillväxt. [Mitchell ]

5.4.1 Nukleation Materialfysik vt Kinetik 5.6. Nukleation och tillväxt. Nukleation av en fast fas. Nukleation av en fast fas

Kapitel 3. Stökiometri. Kan utföras om den genomsnittliga massan för partiklarna är känd. Man utgår sedan från att dessa är identiska.

Meddelande. Föreläsning 2.5. Repetition Lv 1-4. Kemiska reaktioner. Kemi och biokemi för K, Kf och Bt 2012

aa + bb cc + dd gäller Q = a c d

Kapitel 16. Löslighet och komplex

KEMA02 Oorganisk kemi grundkurs F9

REPETITION AV NÅGRA KEMISKA BEGREPP

Termodynamik FL3. Fasomvandlingsprocesser. FASER hos ENHETLIGA ÄMNEN. FASEGENSKAPER hos ENHETLIGA ÄMNEN. Exempel: Koka vatten under konstant tryck:

Lösning till dugga för Grundläggande kemi Duggauppgifter enligt lottning; nr X, Y och Z.

Tentamensskrivning i FYSIKALISK KEMI Bt (Kurskod: KFK 162) den 19/ kl

KEM A02 Allmän- och oorganisk kemi. KINETIK 2(2) A: Kap

Repetition F6. Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00

Tentamen i KFK080 Termodynamik kl 08-13

Då du skall lösa kemiska problem av den typ som kommer nedan är det praktiskt att ha en lösningsmetod som man kan använda till alla problem.

Intermolekylära krafter

Kapitel 11. Egenskaper hos lösningar. Koncentrationer Ångtryck Kolligativa egenskaper. mol av upplöst ämne liter lösning

Tentamen i Kemi för miljö- och hälsoskyddsområdet: Allmän kemi och jämviktslära

Tentamen, Termodynamik och ytkemi, KFKA01,

Föreläsning. Termodynamik och Förbränning 2/ Per-Erik Bengtsson Förbränningsfysik

BFL122/BFL111 Fysik för Tekniskt/ Naturvetenskapligt Basår/ Bastermin Föreläsning 13 Kärnfysik 2 den 4 maj Föreläsning 13.

Transkript:

Spontanitet, Entropi, och Fri Energi 17.1 17.2 Entropi och termodynamiskens andra lag 17.3 Temperaturens inverkan på spontaniteten 17.4 17.5 17.6 och kemiska reaktioner 17.7 och inverkan av tryck 17.8 och kemisk jämvikt 17.9 och arbete Copyright Cengage Learning. All rights reserved 2 Spontanitet Entropi Jämvikt Sagt om Termodynamik av Arnold Sommerfeld: Den första gången jag studerade termodynamik trodde jag att jag förstod det, med undantag av ett par små saker. Den andra gången jag studerade ämnet insåg jag att jag inte förstod det, med undantag av ett par små saker. Den tredje gången visste jag att jag inget förstod, men vid det laget kunde jag tillämpa det praktiskt. Arnold Sommerfeld Sex av hans studenter fick nobelpriset i fysik eller kemi 1868-1951 Copyright Cengage Learning. All rights reserved 3 Copyright Cengage Learning. All rights reserved 4 Termer och koncept Spontana processer Termodynamikens andra och tredje lag Entropi Positionell sannolikhet Kemisk jämvikt Reversibel process Termodynamikens första lag Universums energi är konstant används för att förutsäga hur mycket och i vilken form energi omsätts i en förändring. inbegriper entalpiförändringen i kemiska reaktioner Copyright Cengage Learning. All rights reserved 5 Copyright Cengage Learning. All rights reserved 6 1

Kemisk drivkraft Varför sker vissa reaktioner och andra inte? Vad bestämmer riktningen i en process? Vilken förändring är spontan? Spontana processer 1. En boll rullar ner för en backe men rullar aldrig spontant uppför samma backe. 2. Stål rostar spontant då det exponeras för luft och fukt, men järnoxiden går inte spontant till järn och syrgas. 3. En gas fyller jämt en behållare. Det samlas aldrig spontant i ena hörnet av behållaren. 4. Värme flödar alltid från ett varmare till ett kallare objekt och aldrig spontant i motsatta riktningen. 5. Under 0 C fryser vatten spontant och över 0 C smälter is. Copyright Cengage Learning. All rights reserved 8 Termodynamikens begränsning Termodynamiken låter oss förutse huruvida en process kommer att ske spontant men ger ingen information om hur mycket tid som kommer att krävas för processen. En spontan process sker utan inverkan utifrån. Entropi, S Är ett mått på antalet möjliga arrangemang (positioner och energinivåer) som är möjligt för ett system. Naturen går spontant mot det mest sannolika tillståndet. Copyright Cengage Learning. All rights reserved 9 Positionell sannolikhet Fem möjliga arrangemang (tillstånd) för fyra molekyler i en tvådelad flaska. Tillståndet med två molekyler i varje flaskdel har den största sannolikheten att inträffa Varför? Positionell sannolikhet Tillståndet med två molekyler i varje flaskdel (nummer III) har flest alternativa mikrotillstånd 6 av 16 möjliga Med fler molekyler ökar sannolikheten för jämn fördelning Copyright Cengage Learning. All rights reserved 12 2

Positionell sannolikhet Att finna alla molekyler i den ena behållaren för olika system med ökande antal molekyler Positionell sannolikhet En gas expanderar in till ett vakuum eftersom det expanderade tillståndet har den högsta positionella sannolikheten av alla tillstånd som är möjliga för systemet. Copyright Cengage Learning. All rights reserved 13 Copyright Cengage Learning. All rights reserved 14 Entropi för olika faser Antalet möjliga mikrotillstånd, d.v.s. entropin, ökar då man går från fast fas till flytande och till gasfas Bestäm för följande två par vilken form som har högst entropi: a) Fast CO 2 eller gasformig CO 2 b) N 2 -gas vid 1 atm eller N 2 -gas vid 0.01 atm S fast < S flytande << S gas Copyright Cengage Learning. All rights reserved 15 Copyright Cengage Learning. All rights reserved 16 Avgör tecknet på entropiförändringen för system där följande processer sker: a) Fast socker löses upp i vatten och bildar en lösning. b) Jodånga kondenserar till jodkristaller på en kall yta Avsnitt 17.2 Atomic Entropi Masses och termodynamikens andra lag Termodynamikens andra lag Drivkraften för en spontan process är en ökning i universums totala entropi. ΔS universum = ΔS system + ΔS omgivning Universums entropi ökar hela tiden Universums energi är konstant, men entropin ökar Copyright Cengage Learning. All rights reserved 17 Copyright Cengage Learning. All rights reserved 18 3

Avsnitt 17.2 Atomic Entropi Masses och termodynamikens andra lag Termodynamikens andra lag För alla spontana processer sker en ökning i universums totala entropi, d.v.s. ΔS universum > 0 för en spontan process. Copyright Cengage Learning. All rights reserved 19 För processen A(l) A(s), vilken riktning innebär en ökning i temperaturen (= ökad entropi) och vilken innebär en ökning i antalet mikrotillstånd (=ökad entropi)? När temperturen ökar/minskar, vilken riktning blir spontan? Varför? Vid vilken temperatur råder balans mellan entropierna som härör från temperatur respektive antalet mikrotillstånd? Copyright Cengage Learning. All rights reserved 20 ΔS omgivning Tecknet på ΔS omgivning beror på värmetransporten över systemgränsen. Storleken på ΔS omgivning beror på temperaturen. ΔS omgivning Copyright Cengage Learning. All rights reserved 21 Copyright Cengage Learning. All rights reserved 22 ΔS omgivning ΔS omgivning Värmetransport (vid konstant tryck) = entalpiförändring = ΔH = Δ ΔSsurr H T Copyright Cengage Learning. All rights reserved 23 Copyright Cengage Learning. All rights reserved 24 4

Hur ΔS system och ΔS omgivning avgör tecknet hos ΔS universum, G En process (vid konstant T, P) är spontan i den riktning dit den fria energin minskar: ΔG = ΔH -T ΔS (ur systemets synvinkel) ΔG T + ΔS universum Copyright Cengage Learning. All rights reserved 25 Copyright Cengage Learning. All rights reserved 26 Spontanitet ur ΔH och ΔS Spontaneous Reactions ΔH ΔS hos systemet + Alltid spontan + + spontan vid höga temperaturer spontan vid låga temperaturer + aldrig spontan Copyright Cengage Learning. All rights reserved 27 Copyright Cengage Learning. All rights reserved 28 ΔG för processen H 2 O(s) H 2 O(l) vid -10, 0, och 10 C En vätska förångas vid sin kokpunkt, bestäm tecknen på följande termosdynamiska storheter: w q ΔH ΔS ΔS surr ΔG + + + 0 Copyright Cengage Learning. All rights reserved 29 Copyright Cengage Learning. All rights reserved 30 5

Övning Vid vilken temperatur vid 1 atm blir nedanstående process spontan då ΔH = 31.0 kj/mol och ΔS = 93.0 J/K mol? Br 2 (l) Br 2 (g) Termodynamikens tredje lag Entropin för en perfekt kristall vid 0 K är noll. Eftersom S är explicit känd (= 0) vid 0 K, kan värdet på S vid andra temperaturer beräknas. Vad kallas denna temperatur? Copyright Cengage Learning. All rights reserved 31 Copyright Cengage Learning. All rights reserved 32 Antalet möjliga tillstånd i kristallen vid 0 K är bara 1 a) En perfekt kristall av väteklorid vid 0 K. b) Då temperaturen stiger över 0 K, ändras riktningen på några dipoler entropin ökar. Entropi och mikrotillstånd En vattenmolekyl kan vibrera på många olika sätt, d.v.s. Den har många olika mikrotillstånd och därmed hög entropi. Ju mer komplex molekyl, ju högre standardentropi Copyright Cengage Learning. All rights reserved 33 I levande celler konstrueras spontant större molekyler av mindre molekyler. Är det här konsistent med termodynamikens andra lag? Entropiförändringen hos systemet bestäms av förändringen i positionell entropi Ökat antal gasmolekyler Ökad entropi 4NH 3 (g) + 5O 2 (g) 4NO(g) + 6H 2 O(g) ΔS system > 0 Copyright Cengage Learning. All rights reserved 35 Copyright Cengage Learning. All rights reserved 36 6

Övning Beräkna entropiskillnaden i en reaktion Avgör tecknet för ΔS för följande reaktioner: a) CaCO 3 (s) CaO(s) + CO 2 (g) ΔS reaktion = Σn p S (produkter) Σn r S (reaktanter) b) 2SO 2 (g) + O 2 (g) 2SO 3 (g) Copyright Cengage Learning. All rights reserved 37 Copyright Cengage Learning. All rights reserved 38 Övning Beräkna ΔS för följande reaktion: Al 2 O 3 (s) + 3H 2 (g) 2Al(s) + 3H 2 O(g) Ämne Al 2 O 3 (s) H 2 (g) Al(s) H 2 O(g) S (J/K mol) 51 131 28 189 Avsnitt 17.6 och kemiska reaktioner och kemiska reaktioner ΔG r = ändring i Gibbs fria energi vid standardtillståndet som uppstår när reaktanter i sitt standardtillstånd omvandlas till produkter i sitt standardtillstånd. ΔG r = ΔH r TΔS r ΔG r = Σn p ΔG f (produkter) Σn r ΔG f (reaktanter) Copyright Cengage Learning. All rights reserved 39 Copyright Cengage Learning. All rights reserved 40 Avsnitt 17.7 och inverkan av tryck och gaser G = G + RT ln(p) eller Avsnitt 17.7 och inverkan av tryck Betydelsen av ΔG för en kemisk reaktion Ett reaktionssystem kan erhålla lägsta fria energin genom att gå till jämvikt, inte genom att gå till slut. ΔG = ΔG + RT ln(q) Q = reaktionskvoten ur massverkans lag inkluderande partialtryck. Copyright Cengage Learning. All rights reserved 41 Copyright Cengage Learning. All rights reserved 42 7

Avsnitt 17.8 och kemisk jämvikt ΔG = 0 vid jämvikt A(g) B(g) Vid jämvikt: G A = G B dvs ΔG = G A G B = 0 Avsnitt 17.8 och kemisk jämvikt Jämviktspunkten uppstår vid det lägsta möjliga fria energin som systemet kan uppnå. ΔG = 0 = ΔG + RT ln(k) ΔG = RT ln(k) eftersom ΔG = 0 och Q = K vid jämvikt Copyright Cengage Learning. All rights reserved 44 Avsnitt 17.8 och kemisk jämvikt Förändring i fri energi för att nå jämvikt Avsnitt 17.8 och kemisk jämvikt Förändring i fri energi och jämviktskonstanten Copyright Cengage Learning. All rights reserved 45 Copyright Cengage Learning. All rights reserved 46 Avsnitt 17.8 och kemisk jämvikt Temperaturberoendet hos K ln( K) ΔH = ( 1 / T) + ΔS R y = k x + m (ΔH och S oberoende av temperaturen över ett litet temperaturintervall) Avsnitt 17.9 och arbete Det maximala arbetet man kan utvinna från en process vid konstant temperatur och tryck är lika med förändringen i fri energi. w max = ΔG Copyright Cengage Learning. All rights reserved 47 Copyright Cengage Learning. All rights reserved 48 8

Avsnitt 17.9 och arbete Reversibla och irreversibla processer Reversibla processer: Universums entropi är oförändrad (lika hög som innan processen). Irreversibla processer: Universum entropi är högre efter processen. Avsnitt 17.9 och arbete Slutkläm Att få ut det maximala arbetet som finns tillgängligt i en spontan process kan bara ske via en hypotetisk reaktionsväg. Alla verkliga reaktionsvägar innebär energiförluster. Alla verkliga processer är i någon mån irreversibla (det sker värmeförluster). Termodynamikens första lag: Du kan inte vinna, du kan bara få tillbaka insatsen. Termodynamikens andra lag: Du kan inte ens få tillbaka insatsen. Copyright Cengage Learning. All rights reserved 49 Copyright Cengage Learning. All rights reserved 50 Sammanfattning Entropi positionell sannolikhet universums entropiökning Jämvikt minimering av Copyright Cengage Learning. All rights reserved 51 9